Jämför två partier

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Sveriges biståndspolitik Sverige har under åtskilliga decennier legat i världstoppen när det gäller hur mycket pengar per capita som satsas på internationellt bistånd. Emellertid finns det inte stöd för att bistånd i form av överföringar av medel och resurser till mottagande stater är gynnsamt för utveckling av välståndet – tvärtom kan bistånd vara mer till skada än till nytta genom att det gör mottagande stat mindre beroende av sin befolkning och göder korruption och förskingring. Därutöver är det ur givarlandets perspektiv ett orättfärdigt slöseri med skattemedel. Det är dags att göra upp en gång för alla med den svenska biståndspolitiken. Sverige bör drastiskt minska sitt bistånd till ett minimum och inrikta sig på ren katastrofhjälp samt i viss mån på stöd inom ramen för utbyten med andra länder som är av strategiskt och ekonomiskt intresse för Sverige och för svenskt näringsliv. SIDA kan läggas ned och det massiva bidragsgivandet till ideella föreningar bör upphöra. att bistånd i grunden är ett ineffektivt skatteslöseri som ofta kan vålla mer skada än nytta, att det svenska biståndet ska inskränkas till ren nödhjälp, att SIDA ska läggas ned.

2026-09-12 · Delvis för

På nationell nivå De utredningar som gjorts för införande av avgiftsfri tandvård på statlig nivå visar att det skulle kosta runt 7–10 miljarder att införa avgiftsfri tandvård i hela Sverige. Det motsvarar ungefär vad public service kostar oss varje år, eller 12,5 % av den summa som samma politiker – som vägrar införa avgiftsfri tandvård – istället väljer att lägga på bistånd till andra länders medborgare. I praktiken finansierar Sverige i princip avgiftsfri tandvård för talibaner, samtidigt som det finns svenskar som inte har råd med det själva. Örebropartiet ser det som en självklarhet att de som i första hand ska ha rätt till avgiftsfri tandvård är våra laglydiga medborgare. Politikerskiktets irrationella prioritering är ett naturligt utfall av att de svävat iväg långt bort från folkflertalets vardag och verklighet. Irrationaliteten når nya höjder när man tittar på de långsiktiga konsekvenserna av att inte ta ansvar för folkets tandhälsa.

2026-09-12 · Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

Så vill MED bygga ut kärnkraften, på riktigt Svenska folket röstade för mer kärnkraft 2022, men fick mer utredningar, mer dröjsmål och fler bortförklaringar. Det är dags att inse faktum: Tidöpartierna har misslyckats. Nu krävs leverans. MED kommer att leverera det svenska folket har röstat för: MER ENERGI, NU. Kärnkraften är helt central. Vi vill snabba upp tillstånden genom typgodkännande av reaktorer. Vi vill skapa ett statligt byggbolag som faktiskt bygger – inte bara pratar. Vi vill sänka skatter, minska regelbördan och banta byråkratin för att få fart på investeringarna. Kärnkraft är inte bara billig el. Det är trygghet för svenska hushåll, livsluft för svensk industri och en grundpelare för Sveriges nationella säkerhet och oberoende. MED tänker göra det som andra partier pratat om i åratal – och misslyckats med. Vår plan för framtiden är tydlig: Bygg, bara bygg! Sverige ska bli ett land där det är enklare att leva – billig energi är alldeles avgörande Svenska företag behöver stora mängder billig, pålitlig el – MED vill leverera Sverige förtjänar handlingskraft – inte brutna vallöften och politiska floskler!

2026-09-12 · Helt för

Bygg ut kärnkraften! Sverige är i akut behov av en omedelbar utbyggnad av vår reglerbara kraftproduktion, det gäller såväl vattenkraft som kärnkraft. Till följd av den svenska geografin är det oundvikligt att den reglerbara kraften i rikets södra delar ska kunna bestå av någonting annat än just kärnkraft. Vi är öppna för olika kärnkraftsalternativ, stora som små, huvudsaken är att det svenska folket får mest effekt per spenderad skattekrona. Staten ska vara ägare av all storskalig kraftproduktion, inklusive kärnkraften. För att kunna bygga ut kärnkraften krävs finansiering, kompetens och undanröjande av ideologiska och byråkratiska hinder. Finansieringen är den enklaste delen att lösa. En kombination av omprioriteringar i statsbudgeten, upptag av lån eller nyttjande av svenska pensionsfonder kan med fördel användas för att bygga ut kärnkraften. Det finns få säkrare investeringar än att bygga ut det nationella energisystemet. De andra partierna väljer dock hellre att slösa pengarna på gröna feberdrömmar och pyramidspel som Northvolt eller vindkraftsparker. Sinnessjukt. Statlig kärnkraftsinvestering är istället en stabil och förutsägbar intäkt i många generationer framöver. Utbyggnad av kärnkraft är ett storskaligt och massivt projekt som inte får underordnas det ideologiska paradigm som kommit att dominera dagens improduktiva västvärld. Det är staten som ska vara huvudman och ägare av processen. Från ax till limpa. Antalet mellanhänder ska hållas till ett minimum, annars kommer dessa projekt att springa iväg och fördyras, så som tyvärr oftast sker i vår del av världen idag. Vi måste ha kontroll på processen. Vidare behöver alla byråkratiska hinder undanröjas. En särskild nämnd eller myndighet ska ensamt ha ansvaret för utbyggnaden av kärnkraften. Idag är all produktiv potential fjättrad av ett parasitärt transferiat av byråkrater och hittepåtjänster, vars existens beror på deras förmåga att kunna klämma in sig själva som mellanhänder och hinder i processer där de inte ska vara. Det här ser vi inte minst gällande kärnkraften. Det är ett allvarligt sjukdomstecken för vårt samhälle att politikens gravitation ligger hos dessa byråkrater snarare än hos de produktiva elementen av ekonomin. Partiet kommer att blåsa rent och röja upp snabbast möjliga väg till storskalig kärnkraftsproduktion i det svenska folkets kollektiva ägo.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

3.2 Brottslighet och terrorism Samarbetet mellan EU-ländernas polismyndigheter inleddes år 1976 och har sedan dess successivt utvecklats. Det huvudsakliga verktyget är Europeiska polisbyrån (Europol), som sedan 2010 är ett EU-organ som finansieras ur EU:s budget. Omkring år 2007 intensifierade EU sin samverkan även i terrorfrågor och ambitionen har höjts i takt med att hotet från olika terrorgrupper har diversifierats och ökat. Terrorhotet kommer från flera olika ideologiska miljöer och täcker hela skalan av antidemokratiska grupper: religiösa, politiska och separatistiska. Typ av grupper och antalet dåd varierar mellan de olika EU-länderna, men de jihadistiska dåden kräver flest liv. Problematiken är dock densamma för flertalet EU-länder och riskerna med återvändare som deltagit i terrorgrupper internationellt är också gemensamma. Sverige har under många år varit en relativt svag länk i EU:s kamp mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Det hänger bland annat samman med låg kontroll över och svag 12 motståndskraft gentemot extremistiska miljöer. Bland annat har olika offentliga bidrag och stödformer bidragit till rekryteringen till dessa extremister. Individer och organisationer har kunnat utnyttja befintliga strukturer för att komma åt kapital och nätverk, vilket har lett till att Sverige kommit att fungera som en logistisk hubb och nod för internationell terrorverksamhet. Det är ännu för tidigt att säga om de senaste årens lagändringar på området kommer att leda till signifikanta förbättringar. Sveriges oförmåga att effektivt motverka internationell brottslighet och terrorism, i kombination med EU:s nuvarande svårigheter att säkra unionens yttre gränser, lägger ett ökat ansvar på EU-nivån. Att upprätthålla medborgarnas säkerhet bör ses som en av EU:s kärnuppgifter. Även om en fullständig harmonisering av lagstiftning och åtgärder är svår att nå – och kanske inte är önskvärd – är det viktigt att skapa samsyn och koherens. I dagsläget är det svårt att utvisa EU-/EES-medborgare som har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i ett annat EU-/EES-land men även begår brott i det landet. EU borde undanta personer som dömts till fängelse från den fria rörligheten för personer så att de lättare kan utvisas jämfört med idag. Det finns för få fängelseplatser i Sverige och varje plats är väldigt dyr. Ett sätt att lösa detta vore att hyra fängelseplatser utomlands. EU bör verka för ett gemensamt regelverk som kan användas som grund i de fall EU-länder inte träffat bilaterala avtal inom området. Medborgerlig Samling anser att EU ska ge högre prioritet till åtgärder för att förstärka och förbättra skyddet och samverkan mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Innehåll 1. EN VISION FÖR SVERIGE SOM RÄTTSSTAT — s. 6 2. TILL DEMOKRATINS FÖRSVAR: RÄTTSSYSTEMET — s. 7 2.1 Grundläggande rättigheter och friheter — s. 7 2.1.1 Yttrandefrihet, den yttersta av friheterna — s. 7 2.1.1.1 Ändring av lagen om hets mot folkgrupp — s. 7 2.1.1.2 Skydd för privatpersoners integritet vid utlämnande av allmänna handlingar — s. 8 2.1.2 Förstärkt äganderätt — s. 8 2.1.3 Medborgarskap – ett privilegium — s. 8 2.1.4 Rättssäkerhet vid lagstiftning om vuxnas sexuella uttryck — s. 9 2.2 Organisation av rättsväsendet — s. 9 2.2.1 Polis och åklagare — s. 9 2.2.1.1 Tillför ytterligare resurser till Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och domstolarna — s. 9 2.2.1.2 Kommunal polis — s. 9 2.2.2 Domstolar — s. 9 2.2.2.1 Inrätta författningsdomstol — s. 9 2.2.2.2 Inför ett resningsinstitut — s. 10 2.2.2.3 Utöka vittnesskyddsprogrammet — s. 10 2.2.2.4 Domarutnämningar ska separeras från staten — s. 10 2.2.2.5 Inför ett system med plea bargain — s. 10 2.2.2.6 Reformera nämndemannasystemet — s. 10 2.2.3 Advokater — s. 10 2.2.3.1 Ersätt Advokatsamfundets myndighetsutövning — s. 10 2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning — s. 11 2.2.4.1 Fängelser av godtagbar standard, inte mer — s. 11 2.2.4.2 Fängelseplatser i andra länder — s. 11 2.2.4.3 Träffa avtal med andra länder om avtjänande av straff i hemlandet — s. 11 2.2.4.4 Fler och modernare häkten — s. 11 2.2.5 Övriga myndigheter — s. 11 2.2.5.1 Ett pålitligt tjänstemannaansvar — s. 11 2.2.5.2 Tullen ska ges ökade behörigheter och ökat mandat att ingripa — s. 12 2.2.5.3 Inre och yttre gränskontroller ska förstärkas — s. 12 2.3 Rättstillgänglighet — s. 12 2.3.1 Skyndsamhetskravet hos utredande myndigheter måste skärpas — s. 13 2.3.2 Rättegångar ska kunna hållas även på helger (jourdomstolar) — s. 13 2.3.3 En brottmålsrättegång ska påbörjas inom två veckor — s. 13 2.3.4 Möjligheten till rättegång i den tilltalades utevaro ska utökas — s. 13 2.3.5 Huvudförhandling i tvistemål ska påbörjas inom fyra månader — s. 13 2.3.6 Ombudsersättning i förvaltningsdomstol — s. 13 2.3.7 Staten bör svara för rättegångskostnader i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen — s. 14 2.3.8 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen ska höjas till minst 15 basbelopp för ombudskostnader — s. 14 2.3.9 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen och den statliga rättshjälpen ska kunna användas i fler typer av tvister — s. 14 2.3.10 Justitiekanslern (JK) ska ges möjlighet att pröva skadeståndskrav för fri- och rättighetskränkningar som begås av kommun och region — s. 14 2.3.11 Möjlighet till fastställelsetalan införs mot staten vid rättighetskränkningar mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter utan koppling till skadeståndsyrkande ska införas — s. 14 3. RÄTTSOMRÅDEN — s. 15 3.1 Straffrätt — s. 15 3.1.1 Brottsofferperspektiv — s. 15 3.1.1.1 Kränkningsersättningar ska fördubblas utifrån nu gällande praxis — s. 15 3.1.1.2 Inför möjlighet till åtalseftergift vid lindrigare brott om fullt skadestånd erlagts och brottsoffret samtycker — s. 15 3.1.1.3 Ersättning till brottsoffer ska utgå även vid åtalseftergift — s. 16 3.1.2 Brottsstatistik ska detaljredovisas avseende bl.a. kön, ålder, medborgarskap m.m. — s. 16 3.1.3 Om påföljder — s. 16 3.1.3.1 Utvisning som obligatorisk påföljd — s. 16 3.1.3.2 Förvar av utvisningsdömda — s. 16 3.1.3.3 Förvar av personer utan uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.4 Förlust av medborgarskap, uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.5 Domstolar ska som huvudregel omvandla obetalda dagsböter till fängelse — s. 17 3.1.3.6 Obligatorisk elektronisk övervakning — s. 17 3.1.3.7 Obligatorisk villkorlig frigivning ska avskaffas — s. 17 3.1.3.8 Begränsade möjligheter till villkorlig dom vid upprepad brottslighet — s. 17 3.1.3.9 Obligatorisk fotboja vid permission — s. 17 3.1.3.10 Skärpt straff för myndiga som tidigare begått brott som minderåriga — s. 17 3.1.3.11 Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år — s. 18 3.1.3.12 Att skadeståndets fulla erläggande ska påverka straffmätning el

2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning I ljuset av den ökade brottsligheten och en allt effektivare lagföring kommer behovet av häktesoch fängelseplatser att öka.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Ett rättsväsende av och för ett annat samhälle För att förstå varför Sverige misslyckats så kapitalt med att hantera den samtida kriminaliteten, behöver vi delvis titta på vilken typ av rättssystem vi har och varför. Inget rättssystem uppstår i ett vakuum. Det svenska rättssystemet är skapat av och för en annan tid och befolkningssammansättning. Det växte fram under ett 1900-tal där de allra flesta arbetade, försörjde sig själva och delade samma uppsättning normer och värderingar. Ett homogent samhälle präglat av produktiva skötsamhetsideal. Naturligtvis fanns det brottslighet då också och men det var en helt annan form av kriminalitet. Den var varken så grov eller så utbredd som den är idag. Det finns såklart flera orsaker till att svenskarna inte begår eller begick brott i lika hög utsträckning som dagens migranter gör, men en av de främsta orsakerna ligger troligtvis i vår kulturella uppsättning. Koncept som skuld och skam hanteras olika i olika kulturer. En skuldkultur hanterar skam och skuld som en intern företeelse, det är individens samvete som hindrar den från att begå brott. Även om man skulle kunna komma undan så har man en spärr, en inre moral, som förhindrar en. Som individ är man ansvarig för sina handlingar. Lagar och principer står högt. Regler följs även när ingen ser. Bekännelse, ursäkt och gottgörelse kan återställa relationer. Människor präglade av den här sortens kulturer kan känna ånger över vad de själva har gjort. En skamkultur hanterar skam och skuld som en extern och kollektiv företeelse. Där handlar det om att inte förlora status i gruppen eller att gruppen som sådan förlorar status till följd av ens ageranden. Skammen är av en social karaktär. Familjens eller släktens heder är av betydelse. Om man begår brott gör det inte lika mycket såvida det inte riskerar att dra skam över gruppen. Återupprättelse sker genom att återställa gruppens heder. Människor som begår brott och är präglade av den här sortens kultur känner inte nödvändigtvis ånger inför att man skadat någon annan, fokus ligger snarare på ”vad ska andra tänka om detta?”. Den här sortens kulturer karaktäriseras ofta av högre grad av yttre kontroll än skuldkulturer som regleras internt hos respektive individ. Sverige är i allt väsentligt en utpräglad skuldkultur. Det är därför man bland svenskar kan lämna cykeln eller dörren olåst. Man kan i regel lita på ett handslag eller att lagt kort ligger. Det är inte på grund av rädsla för att Peter Springare ska slå batongen i huvudet som man undviker att fela, det är på grund av ens interna moral. Det här är en central komponent i det svenska rättssystemets optimistiska människosyn. Man har under lång tid haft antagandet att de allra flesta människorna har ett samvete och en moral som man kan appellera till. Man tänker att människan i grunden är en god varelse. Man antar att de allra flesta innerst innevill vara laglydiga och produktiva samhällsmedborgare. Brottslighet ses därför främst som en avvikelse som man inte väljer själv eller ens kan rå för. För, varför skulle någon börja begå brott när vi alla vet att det är fel? Man gör ju inte så! En av de mest använda ordföljderna i svensk rättsdebatt är orden ”hamnat lite snett”. Denna fras dryper av den ideologi som genomsyrar det svenska rättsväsendet. Så gör även det ökända uttalandet från den före detta rikspolischefen Dan Eliasson, efter det att en invandrare mördat en kvinna på ett asylboende i Mölndal[1]: "Vad har den här personen varit med om för någonting, vilka omständigheter har den killen växt upp under, vad är det för trauman han bär med sig?” Centralt i den här ideologin är att brott förstås som ett symptom på bakomliggande orsaker där brottslingen anses vara ”i behov av stöd och insatser”, eller behöver ”hjälp att bryta en negativ livstil” så att man kan återanpassas till samhället. I och med att man utgår från att alla brottslingar är mottagliga för en socialiseringsprocess där man kan återinordnas i samhället, kommer åtgärderna att formas

2026-09-12 · Helt för

Övriga skatter: Skatter på energi, bränsle och el ska sänkas till EU:s lägstanivå och på sikt ersättas med en avgift på energi som är producerad med bränslen som producerar skadliga utsläpp , exempelvis svavel. Detta innebär att el som är producerad med förnybara energikällor eller med kärnkraft blir skattefri. Detta gör också att driften av elfordon (ex. tåg, bilar och lastbilar) blir skattefri så länge dessa drivs av el från förnybara energikällor och kärnkraft. Fordonsskatten tas bort och ersätts med en kilometerbaserad vägavgift som betalas av alla fordon som framförs i Sverige, inklusive elfordon och utländska fordon. Detta rättar till dels dagens bristande neutraliteten mellan vägtransporter och järnvägstransporter, dels betalningsmodellen som i dag gör att de som sliter mest på vägarna betalar lika mycket som de som har sin bil i garaget hela året. Slutligen innebär denna skatt att utländska fordon får betala kostnaden för att de sliter på svenska vägar. Detta kommer att ge svenska staten en betydande merintäkt eftersom det finns en omfattande utländsk yrkestrafik på svenska vägar i dag. Skatteväxlingen innebär även bättre transparens i fråga om finansiering av investeringar i väginfrastrukturen, vars underhåll i dag är kraftigt eftersatt. De statliga trängselskatterna görs om så att de regionaliseras samt öronmärks för infrastrukturinvesteringar. Pengarna fonderas i särskilda regionala fonder från vilka kommuner och landsting i regionen kan ansöka om medel för att bygga ut eller förbättra sin infrastruktur. Skatten på trafikförsäkringspremien tas bort. Skatten på grupplivförsäkringar tas bort. Medborgerlig Samling tycker att det är bra att människor i Sverige har ett gott försäkringsskydd. Punktskatten på grupplivförsäkringar motverkar detta mål. Skatten på privat pensionssparande samt avkastningsskatten på kapitalförsäkringar utreds för att kunna tas bort. Medborgerlig Samling tycker att det är bra att människor i Sverige får en god pension och tar ett större enskilt ansvar. Skatten på privat pensionssparande motverkar detta mål. Skatten som finansierar SVT och SR tas bort eftersom Medborgerlig Samling vill lägga ned SVT och SR. Lokalradioavgiften avskaffas. Det ska råda fri konkurrens i etern och avgiften för att administrera frekvensfördelning och tillstånd ska omvandlas till självkostnad hos Post- och Telestyrelsen. Skatt på avfall avvecklas eftersom det ligger i samhällets intresse att kostnaderna för att bli av med avfall hålls låga, eftersom höga kostnader leder till dumpning i naturen eller avfallsexport till lågkostnadsländer. Flygskatten tas bort på ett nationellt plan tillsvidare. Medborgerlig Samling vill att denna skatt införs samordnat på EU-nivå för att få rätt incitament för hela den europeiska flygbolagssektorn. Skatten på naturgrus tas bort och ersätts med tillståndsplikt och brytningskvoter beviljade av länsstyrelsen. Särskild skatt mot försurning avvecklas eftersom de förändringar Medborgerlig Samling i övrigt gör på miljöområdet mer än väl kompenserar på försurningsområdet. Restaurangmomsen för alkohol sänks till samma skattesats som för servering av mat, i dag 12 %, och hålls på den nivån så länge momsen är högre vid direkt försäljning. Punktskatt på plastpåsar avskaffas

1. Skatterna på elektricitet som kommer från fossilfria energikällor avskaffas Skatterna på elektricitet och annan energi som produceras med fossilfria energikällor avskaffas omgående eftersom detta utgör en betydande kostnadspost i de flesta företag. I samband med att denna skatt avvecklas kommer näringslivet i Sverige spara ca 35 miljarder. I Medborgerlig Samlings skattepolitiska respektive förvaltningspolitiska program återfinns på vilka områden och med vilka belopp som vi kommer att genomföra besparingar för att finansiera dessa 35 miljarder.

2026-09-12 · Helt för

Skattepolitik Slopa alla skatter på energi och bränsle! Slopa Public-Service-skatten Beskatta utvinningen av naturresurser Nej till återinförande av kapitalhämmande skatter Stöd och skatteavdrag för barnfamiljer Sänk skatterna på arbete! Avskaffa statlig avgiftshjälp för trossamfund Låt regioner och kommuner få del av intäkterna Statligt koordinering av VA-frågorna – sänkta VA-taxor över hela landet! Slopa matmomsen! Omvandla ränteavdrag till amorteringsavdrag! Svensk variant av norska oljefonden Slopa alla skatter på snus!

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

5.6 Import och export av el Ibland framförs idén att kapade utlandskablar skulle vara ett alexanderhugg för att minska priserna på den svenska marknaden. Då bortser man från att vintern 2022/2023 importerades tidvis el motsvarande tre reaktorer av Ringhals 1:s storlek. Utan importen hade 21 Sverige slocknat. Den begränsade överföringskapaciteten från norra Sverige till södra Sverige, vilken skulle ta lång tid att avhjälpa med dagens tillståndsprocesser, gör att södra Sverige tidvis är beroende av elimport. Vill vi räkna med att kunna importera vid behov måste vi även vara beredda att exportera. Sveriges elnät sitter dessutom ihop synkront med Norges vilket skapar ett starkt ömsesidigt beroende. Vår stora vindkraftsindustri utgör ett annat skäl till att vi behöver internationell handel med el. När det blåser mycket är det bara genom export vi kan få avsättning för den energin. Även om Sverige skulle stå utanför EU, skulle inte detta vara en lösning . Vi skulle även behöva införa protektionistiska lagar som exportförbud för elproducenter och det vore verkligen att öppna Pandoras ask, med risk för att inget företag skulle vilja investera i svensk elproduktion framgent. Vi får helt enkelt vara kvar på Nord Pool och så fort som möjligt bygga tillbaka tillräckligt med kärnkraft för att undvika effektbrist. Om vi vid varje tillfälle kan mätta utlandskablarna skulle elpriset sättas av de svenska producentpriserna, precis som det var innan Ringhals 1 och 2 stängdes. Dessutom skulle vi få exportinkomster och minska mängden fossilkraft i övriga Europa. Analyser visar att om vi inte hade lagt ned kärnkraft i förtid hade priserna varit 30-50 % lägre. Med dagens EU-regler är Sverige tvunget att leverera el till andra länder till minst 70% av elledningarnas kapacitet. Skulle det kravet ändras skulle de kontinentala elpriserna få mindre påverkan på svenska elpriser. Medborgerlig Samling anser att regler för inköp av stödtjänster bör förändras inom nuvarande EU-regler, så att Svenska kraftnät kan upphandla tillräckligt med reservkapacitet för att förhindra effektbrist när det är kallt och inte blåser tillräckligt och minska produktionen i de fall konsumtionen är låg och det blåser mycket. Medborgerlig Samling anser att prismodellen på elmarknaden på längre sikt bör modifieras och det mervärde som producenter av planerbar el tillför premieras, så att marknaden kan hjälpa till att driva fram tekniskt hållbara lösningar. Medborgerlig Samling anser att det 70-procentiga fyllnadskravet i exportkablarna för el ska omförhandlas.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2026-09-12 · Helt för

Bygg ut kärnkraften! Sverige är i akut behov av en omedelbar utbyggnad av vår reglerbara kraftproduktion, det gäller såväl vattenkraft som kärnkraft. Till följd av den svenska geografin är det oundvikligt att den reglerbara kraften i rikets södra delar ska kunna bestå av någonting annat än just kärnkraft. Vi är öppna för olika kärnkraftsalternativ, stora som små, huvudsaken är att det svenska folket får mest effekt per spenderad skattekrona. Staten ska vara ägare av all storskalig kraftproduktion, inklusive kärnkraften. För att kunna bygga ut kärnkraften krävs finansiering, kompetens och undanröjande av ideologiska och byråkratiska hinder. Finansieringen är den enklaste delen att lösa. En kombination av omprioriteringar i statsbudgeten, upptag av lån eller nyttjande av svenska pensionsfonder kan med fördel användas för att bygga ut kärnkraften. Det finns få säkrare investeringar än att bygga ut det nationella energisystemet. De andra partierna väljer dock hellre att slösa pengarna på gröna feberdrömmar och pyramidspel som Northvolt eller vindkraftsparker. Sinnessjukt. Statlig kärnkraftsinvestering är istället en stabil och förutsägbar intäkt i många generationer framöver. Utbyggnad av kärnkraft är ett storskaligt och massivt projekt som inte får underordnas det ideologiska paradigm som kommit att dominera dagens improduktiva västvärld. Det är staten som ska vara huvudman och ägare av processen. Från ax till limpa. Antalet mellanhänder ska hållas till ett minimum, annars kommer dessa projekt att springa iväg och fördyras, så som tyvärr oftast sker i vår del av världen idag. Vi måste ha kontroll på processen. Vidare behöver alla byråkratiska hinder undanröjas. En särskild nämnd eller myndighet ska ensamt ha ansvaret för utbyggnaden av kärnkraften. Idag är all produktiv potential fjättrad av ett parasitärt transferiat av byråkrater och hittepåtjänster, vars existens beror på deras förmåga att kunna klämma in sig själva som mellanhänder och hinder i processer där de inte ska vara. Det här ser vi inte minst gällande kärnkraften. Det är ett allvarligt sjukdomstecken för vårt samhälle att politikens gravitation ligger hos dessa byråkrater snarare än hos de produktiva elementen av ekonomin. Partiet kommer att blåsa rent och röja upp snabbast möjliga väg till storskalig kärnkraftsproduktion i det svenska folkets kollektiva ägo.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Övergripande Örebropartiets invandringspolitik syftar till att bevara svenskarna som folk och Sverige som land. Partiet vill stoppa det folkutbyte som pågår och åter göra Sverige till en monokultur, snarare än en mångkultur. Det kommer att vara ett Sverige där etniska svenskar återigen är i klar majoritet. Samhället kommer också troligtvis ha inslag av eller ättlingar till assimilerade invandrare som gett sig fan på att bli en del av det svenska samhället. Det här är något som kommer ta tid. Till att börja med kommer Sverige behöva genomgå en övergångsperiod där vi sållar agnarna från vetet. Där vi stänger gränsen, praktiserar en nollvision för invandringen och samtidigt återvandrar/utvisar personer som uppenbarligen inte är kompatibla med vårt samhälle. Här ska man ta värst först. De som är problem ska ut. Vi har noll intresse av att sätta efter invandrare som nu är här, men som i allt väsentligt strävar efter att bli, eller redan är, en del av samhället – och som inte utgör några problem. Om vi stänger gränsen och repatrierar problemen så kommer vi över tid att klara det här. Om vi inte stänger gränsen, om vi inte för en återvandringspolitik – men samtidigt praktiserar en ”öppen svenskhet”, ja då kommer svenskarna bli en minoritet i sitt eget land. Det ska aldrig få ske. Den migrationspolitik som förts under de senaste mandatperioderna har bestått av vidöppna gränser samt dysfunktionellt och tandlöst beslutsfattande avseende alla dess konsekvenser. Det här gäller även den SD-stödda Tidöregeringen. Örebropartiet vill göra upp med den här politiken. Vi sätter Sverige och svenskarna först!

Avskaffa asylinvandringen Sverige har under lång tid dragit ett oerhört tungt lass avseende asylinvandring och flyktingmottagande. Det finns många människor i världen som behöver hjälp, men det kan inte vara lilla Sveriges ansvar att rädda alla dessa människor i form av att ta hit dem. Vi har nu, som stat, gjort mer än vår beskärda del och vi ska därför nolla all asyl- och flyktingrelaterad invandring såvida det inte gäller vårt omedelbara närområde i händelse av krig. Det kommer fortsatt vara fullt lagligt för alla medborgare i Sverige att donera från sina egna privata besparingar till behövande i andra delar av världen.

Stryp och pröva all arbetskraftsinvandring Dagens arbetskraftsinvandring är på tok för stor och omfattande. Den svarar inte på behov på arbetsmarknaden, den bidrar snarare till lönedumpning och mättad arbetsmarknad. De allra flesta som kommer hit som arbetskraftsinvandrare är inte nödvändiga för den svenska ekonomin. Ett litet, litet fåtal kanske är behövda på ett fåtal företag, men då pratar vi om en liten bråkdel av alla de s.k. arbetskraftsinvandrare som idag väller in över gränsen. Oftast rör det sig då om högavlönad kvalificerad arbetskraft snarare än vad som idag utgör merparten av arbetskraftsinvandringen. Vi behöver strypa arbetskraftsinvandringen och styra in den mot faktiskt existerande behov snarare än, som idag, ren lönedumpningsorgie. Istället för att göra som Tidöregeringen och ha breda regler och undantag, ungefär som att försöka operera med en osthyvel, vill vi att varje fall ska prövas i detalj – där man i de allra flesta fallen garanterat kommer landa i ett avslag. Alla fall av arbetskraftsinvandring ska prövas av Migrationsnämnden. Företag och arbetsgivare måste kunna motivera varför just den eller den personen ska få komma hit och arbeta. I de fall det är rimligt ska det också gå, men det här kommer leda till att vi bara sållar ut de fåtal fall som verkligen är motiverade. Vi behöver varken fler bärplockare eller pizzabagare, eller för den delen indiska ”ingenjörer” eller programmerare. Den förda politiken från såväl alliansregeringar, som sosseregeringar som Tidöregeringen, innebär en arbetskraftinvandring som inte bara dumpar löner och villkoren för den svenska arbetarklassen – den bidrar också successivt till att genomföra folkutbytet. Det är dubbelt dåligt. Svenskarna ska varken utsättas för lönedumpning eller att bli en minoritet i sitt eget land. Den svenska arbetarklassens intressen ska alltid komma i första hand. Genom att bryta med den nuvarande Tidöregeringens liberala invandringspolitik kan vi bidra till att istället pressa upp svenskarnas löner och villkor. Tidöregeringen kämpar för mångkultur och lönedumpning. Örebropartiet kämpar för arbetarklassen och för ett svenskt Sverige.

2026-09-12 · Helt för

Vision Medborgerlig Samling är det enda parti i Sverige som på allvar vill byta ut dagens högskattesamhälle och ersätta detta med ett samhälle där tillväxt, egenmakt och välfärd går hand i hand. Vår samhällsvision bygger på ett civilsamhälle där medborgarna har makten över och ansvaret för sina egna liv och sin egen välfärd i största möjliga utsträckning, samtidigt som vår vision givetvis omfattar ett skydd för de svagaste i samhället där vi fortsättningsvis vill ha en skattefinansierad grundtrygghet. Vår välfärd bygger i grunden på viljan till företagande och företagsamhet. Vi vill därför att Sverige ska ha Europas bästa företagsklimat för små, medelstora och stora företag. Vårt skattesystem ska gynna privat personligt ägande av företag. Svensk industri ska få en renässans. Vi vill få fram fler företagare som är våra nya Ingvar Kamprads med ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande och som är beredda att investera i Sverige. Vi vill skapa ett Sverige till vilket utländska företag flyttar sin verksamhet för att det både är gynnsamt för ägarna och för medarbetarna. Det är Medborgerlig Samlings vision att Sveriges totala skattetryck ska vara lägre än genomsnittet för OECD och att vi samtidigt har den mest effektiva offentliga sektorn i västvärlden. Det är en myt att höga skatter och hög välfärd måste hänga ihop. Skattesystemet ska vara enkelt, förutsägbart och så neutralt som möjligt i förhållande till olika inkomstslag. Det är dags att politiken och politikerna börjar se helheten och tänka systematiskt!

Den offentliga sektorns andel av ekonomin ska minskas Medborgerlig Samling har som långsiktigt mål att det svenska skattetrycket, som i dag är ca 42,6 procent av BNP, ska sänkas till omkring 30 procent av BNP genom att verksamheten i den offentliga sektorn prioriteras och effektiviseras samt att de offentligfinansierade transfereringarna omprövas för att i största möjliga mån avvecklas. Detta mål ska jämföras med det genomsnittliga skattetrycket för OECD-länderna som var 34,1 procent 2021. Fullt utvecklade välfärdsländer som Kanada, Schweiz och Nya Zeeland ligger under detta genomsnitt.

2026-09-12 · Helt för

Skattepolitikens syfte Örebropartiets skattepolitik har två syften: Ta bort skattemässiga hinder för ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt. Se till så att folk får behålla mer av vad man tjänat Vi vill inte höja skatter, vi vill istället sänka dem. Vi är det parti som sänker skatterna mest, inget annat parti är i närheten av våra förslag. Varken på den kommunala, regionala eller statliga nivån. Men. Örebropartiet leder inte bara i skattesänkningar, vi leder även – överlägset – i välfärdssatsningar. Inget annat parti är i närheten av våra satsningar. Likadant här, det gäller på såväl kommunal, som regional som statlig nivå. Vi satsar mest av alla partier på välfärdens kärnverksamheter. Hur är det möjligt? Ren populism, skulle vissa säga. Och ja, det ligger en hel del i det! Men inte på det sätt som vissa tror – att det bara skulle vara tomma ord och löften om guld och gröna skogar. Det är tvärtom. Vi budgeterar och räknar på våra förslag, något vi gjort i flera mandatperioder på den kommunala och regionala nivån. Våra reformer är finansierade ner på minsta öret. Vi föreslår ALDRIG någonting som vi inte kan hålla. Populismen består i hur vi prioriterar – istället för att lägga pengar på ren skit, som de andra partierna envisas med att göra, väljer vi att prioritera bort det och prioritera vettigare saker istället, som skattesänkningar och satsningar på kärnverksamheterna. DÄR har vi ”ren populism” i den sanna, positiva bemärkelsen! Vi är dessutom det enda partiet som har en uttalad och riktad politik mot det improduktiva klasskikt som Markus Allard kallar för Transferiatet. Vårt parti har till syfte att avskaffa transferiatet som klass. Det omfattande slöseriet och de skeva prioriteringarna är inte bara otur, det här har en materiell grund. Korruption och skatteslöseri är i många fall direkt uttryck för klassintressen, för en viss typ av klasskikt. Örebropartiet är ett parti för produktiva klassintressen. De skatter vi tycker är mest prioriterade att sänka är de skatter där vi kan uppnå största möjliga produktiva effekt per skattekrona. Det är i följande ordning: Skatterna på energi och bränsle Skatter på arbete - i form av arbetsgivaravgifter och inkomstskatter, däribland regionskatt och kommunalskatt. Skatter som hämmar investeringar och kapitalbindning Moms och konsumtionsskatter Tidöregeringen har genomfört en del skattesänkningar som vi tycker är bra, exempelvis sänkt moms på mat. Bra! Även de tillfälliga sänkningarna av bränsleskatterna är bra, men här borde man ju gått hela vägen och slopat det rakt av. Det är också ett problem att dessa skattesänkningar endast är tillfälliga och inte permanenta, att de ska höja igen efter valet. Det är vi emot. Vi vill som sagt slopa alla skatter på energi och bränsle – rakt av. Permanent. Socialdemokraterna och dess stödpartier diskuterar återinförande av flera skatter som kommer slå mot investeringar och i förlängningen produktivitet. Det handlar dels om höjda skatter på el och bränsle, men också om olika former av ”förmögenhetsskatter” och kapitalskatter vars praktiska effekt riskerar bli att produktivt kapital söker sig ut från Sverige. Höjda skatter på arbete ligger också i tangentens riktning. Vi tror det är fel väg att gå. Det är dessutom helt onödigt. Kanske inte för de partier som är så måna om att upprätthålla mångmiljardfinansieringen av all onödig skit som man slösar svenskarnas skattepengar på, men för oss är det väldigt onödigt med tanke på att vi tar bort just det onödiga dravlet - varmed vi får enorma reformutrymmen. Tidöregeringen och Socialdemokraternas regeringsalternativ har alla gemensamt att de vägrar sänka skatterna i den omfattning som Örebropartiet vill och kan. Och det beror som sagt på just: prioriteringar.

Nej till återinförande av kapitalhämmande skatter Skatter på arv, gåvor och förmögenheter kan vara frestande att införa för den politiker som vill hitta kortsiktiga intäkter. Effekterna av dessa skatter blir dessvärre att kapital söker sig ut från Sverige. I vårt grannland Norge har man nyligen infört flera sk ”förmögenhetsskatter”, varpå norskt kapital nu lämnar landet. På ett sätt har dessa norska skatter gynnat Sverige, då norskt kapital bland annat sökt sig hit till följd av det, men en liknande effekt är att vänta om man skulle återinföra den här typen av skattepolitik här också. Vi ser det varken som önskvärt eller ens nödvändigt. Vi har, till skillnad från alla andra partier, enorma reformutrymmen att hämta hem i och med våra kraftiga prioriteringar inom offentlig sektor. Vi vill istället föra en skattepolitik som drar till sig kapital och investeringar. Det här handlar inte om att vi lägger oss platt för mångmiljonärer eller miljardärer, det handlar snarare om att vi vill utnyttja deras potential på rätt sätt. Vi vill att storkapitalet ska återinvestera sina slantar i svensk produktion, inte att de ska ligga och jäsa på något konto utomlands. Även förmögna ska dra sitt strå till stacken och det är ganska lätt att få dem att göra det – det handlar bara om att inte förstöra incitamenten att investera i Sverige. Statliga intäkter kommer vi få in genom att kapa dödköttet, inte dragdjuren – oavsett om det är arbetarna eller företagarna. Genom att lätta på bördan på de som faktiskt får hela samhället att snurra så kommer de kunna generera mer.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Problembild Europa är i krig. Det blir allt tydligare att totalitära aktörer som Ryssland, Kina, med flera länder strävar efter att den nuvarande världsordningen med relativt fungerande system ersätts av ett annat system, där den starkes rätt gäller. Sverige som en liten stat kan inte acceptera en världsordning som bygger på våld och militär maktutövning. För att inte bli ett offer i en allt mer osäker värld, så måste vi upprusta till en nivå som är krigsavhållande för potentiella motståndare. Miljöbalken lägger omfattande hinder i vägen för ett återtagande av vår försvarsförmåga. Medborgerlig samling vill därför anpassa miljöbalken så att försvarshänsyn tillmäts ett högre värde vid miljöprövningar. Det finns också interna hot i form av politiska, religiösa och ideologiska rörelser som inte accepterar den liberala demokratiska rättsstaten som ett fundament för vår demokrati och samhällsordning.

Strategiskt viktiga områden MED vill att Sverige med egna resurser ska kunna försvara sitt territorium, oavsett varifrån fienden kommer. Därför ska försvaret ha militära anläggningar på strategiskt viktiga platser runt om i hela landet. Sverige är import- och exportberoende för sin försörjning. Samhället är inte heller särskilt tåligt när det gäller påfrestningar. Därför måste ett civilt försvar säkerställa att grundläggande samhällsfunktioner, tjänster och livsmedelsförsörjningen fungerar under kris eller krig. Geostrategiskt är Mälardalsregionen, Göteborgsregionen, Malmöregionen, Gotland och Nordkalotten prioriterade. Alla dessa områden ska kunna försvaras samtidigt mot hot från luften, marken och från sjön. Värdlandsstöd ska kunna ges till de nationer som deltar i det gemensamma försvaret.

2026-09-12 · Delvis för

Vapenägande ska vara en del av totalförsvaret Jägare och skyttar är en nationell tillgång. Sverige har hundratusentals människor som redan kan hantera skjutvapen säkert, träffsäkert och ansvarsfullt. Den kompetensen bör inte stå oanvänd om landet hamnar i krig. Skyttar kan och ska utgöra en särskild försvarsresurs inom totalförsvaret. Skyttar och jägare ska kunna tillgodoräkna sig sina kunskaper och erbjudas förkortad militär utbildning för tjänstgöring inom Försvarsmakten eller Hemvärnet, i den mån Försvarsmakten eller Hemvärnet efterfrågar det. Skyttar och jägare kan exempelvis genomgå skyddsvaktsutbildningar och snabbt sättas in för att vakta skyddsobjekt för att kunna bistå Försvarsmakten och Hemvärnet. Även här, i den mån det efterfrågas. Medborgare som fyllt 18 år, men som inte är redo att försvara fosterlandet i händelse av krig, ska inte ha rätt att bära vapen.

2026-09-12 · Helt för

Integration för hållbar gemensam framtid I detta avsnitt behandlas integration för vuxna invandrare som inte är EU-medborgare. Misslyckad integrationspolitik är kostsam. För Sveriges del syns det bland annat i de många utanförskapsområden som tillåtits etableras och på att Sverige de senaste åren blivit en magnet för långväga migranter. Allt sammantaget visar på vikten av att våga göra analysen och tala klarspråk om integrationspolitik; Flyktingar - män som kvinnor - kan söka sig till Sverige om man omfamnar våra västerländska värderingar och tror sig ha en rimlig chans att anpassa sig till vår arbetsmarknad. Utan dessa båda nyckelförutsättningar blir integration mycket svårt och vistelsen i Sverige i bästa fall en stunds skydd men i värsta fall - som det ser ut nu - en nedbrytande och för samhället kostsam bidragstillvaro. Integrationen hos vuxna invandrare är helt avhängig den enskildes motivation och drivkrafter. Beroende på bakgrund och personliga egenskaper ser man olika på fördelarna med integration, både kulturell och politisk sådan. Politiken måste utgå från pragmatism och realism kring vad som motiverar människors beteende, inte bara från ideologiska ställningstaganden eller teoretiska önskemål, som de senaste 40 årens misslyckade migrations- och integrationspolitik i Sverige. Med ett mottagande som inte skapar incitament till integration är det lätt att inse att strävan att lära om, lära nytt och förändra tankesätt riskerar att hamna långt ner på individens prioriteringslista. Medborgerlig Samling vill därför se en integrationspolitik som bidrar till att skapa nödvändiga incitament för den enskildes anpassning till det svenska samhället, för att i förlängningen trygga ett sammanhållet samhälle. Medan invandrande barn ges ett omhändertagande just för att de är barn, så vill vi möta invandrande vuxna med en tydlig koppling mellan å ena sidan individens rättigheter och skyldigheter och å andra sidan samhällets förväntningar. Att på ett konkret sätt visa vilka förutsättningar som krävs för att långsiktigt skapa sig en framtid i Sverige är ärligt och ansvarsfullt både ur den enskildes synvinkel som för dem som redan bor i Sverige och öppnar sitt samhälle som fristad och bidrar med skattepengar. Att mötas av krav och förväntningar inger hos den enskilde också hopp. Det blir tydliga mål att arbeta mot, vilket i sin tur ger mening till den nya tillvaron som kan upplevas främmande och svår att förhålla sig till. Kraven och arbetet för att uppnå dessa tydliga mål ger mening och människovärde. Att stå upp för vårt västerländska sätt att leva i Sverige är inte att diskriminera invandrande gruppers annorlunda sätt att leva. Det är snarare naturligt - och t o m av vikt - i samhällen som det svenska, som har en stor, gemensamt finansierad offentlig sektor med ett generöst välfärdssystem. En förutsättning för att en sådan välfärdsmodell är långsiktigt hållbar är att den har acceptans hos befolkningen i stort, att den anses rättfärdig, transparent och gynnsam för samhället som helhet. Här kommer även värderingsdiskrepanserna hos invånarna i samhället in i bilden. Stora skillnader i värderingar hos ett samhälles invånare minskar acceptansen för andra gruppers annorlunda livsstil och i förlängningen viljan att bidra med resurser till det allmänna. Med krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering samt krav på acceptans av det svenska, jämställda och sekulära rättssamhället samt motivation av välfärdssamhällets förmåner, ges den enskilde en tydlig riktning i sin strävan. En strävan som för samhällets del syftar till att individen har egen försörjning och bidrar till det allmänna. Aspekter som hör till den privata sfären, som kulturella och religiösa preferenser, är andra viktiga komponenter som kan påverka integrationen. Dessa ska ses som rent privata angelägenheter som - så länge de är just privata - inte är intressanta för integrationspolitikens mål. Det ska dock påpekas att de som privata angelägenheter inte heller kan utgöra g

2026-09-12 · Helt för

Assimilering som individens ansvar De invandrade som blir kvar i Sverige efter strypt inflöde och omfattande återvandring ska avkrävas att de anpassar sig till Sveriges seder och normer. Det handlar inte om ”integration” där det svenska samhället hela tiden ska anpassa sig efter de som kommit hit, så som det låtit i många år. Ej heller handlar det om att folkblanda, dvs att utan vidare spränga in invandrare i majoritetssvenska områden och därmed lasta över ansvaret på svensson i hopp om att de själva ska införliva invandrarna i samhället. Nej, det som krävs är att krav ställs i första och sista hand på den som kommit hit att lära sig och infoga sig och assimileras. Med andra ord ligger ansvaret på individen att bli en del av Sverige, och inte samhället eller någon annan att införliva dem. Den som inte vill eller förmår bli en del av Sverige ska heller inte vara här.

2026-09-12 · Helt för

Sverige behöver mindre dåliga deals – och mer resultat Asyl- och anhöriginvandringen från Mellanöstern och Nordafrika måste stoppas omedelbart. Invandringspolitiken ska utgå från Sveriges behov – att bo i Sverige är ingen mänsklig rättighet. Det finns en anledning till att vi förespråkar assimilation och inte integration – det finns inget utrymme för kompromisser om våra grundläggande värderingar. Medan andra partier möts halvvägs vågar MED vara radikala – Tidöpartiernas svek får inte fortsätta i fyra år till!

Dagens migrationspolitik i Sverige Sverige har efter flera decenniers omfattande invandring ställts inför långvariga och förvärrade strukturella svårigheter. Huvudskälet är att vi underlåtit att analysera effekterna av ett generöst asylmottagande från icke-västliga regioner med ofta annorlunda kultur, utbildningsnivå och värderingar. Den nödvändiga förändringen och anpassningen för att klara sig i det nya samhälle man ska leva i kan under dessa förutsättningar ta mer än en generation i anspråk. När invandring inte utgår från arbetskraftsbehov och kapaciteten i befintliga samhällsinstitutioner riskerar problemen att växa ytterligare och bli allt svårare att lösa ens på sikt. Bostäder, skolor, hälsovård och rättsväsende måste vara dimensionerade för den beräknade befolkningsökningen, kompetent personal ska hinna utbildas med mera. En tillfredsställande grad av integration måste även vara uppfylld för ett lyckat utfall av migrationen. För en alltför stor del av den invandrade befolkningen har resultatet i stället blivit ett allvarligt utanförskap, då realistiska chanser att möta kompetenskraven i arbetslivet saknats. Statens förpliktelser gentemot de egna medborgarna kan endast fullgöras om den har suveränitet över det egna landet och tillfredsställande kontroll över vilka som vistas där. Om en stat vore gränslös, skulle den inte längre kunna svara mot sina åtaganden, eftersom dessa i praktiken vore oändliga och resurserna därmed aldrig skulle vara tillräckliga. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna bygger på individens fri- och rättigheter gentemot staten, som är den instans som kan garantera medborgarna sådana rättigheter. Vidare har var och en rätt att fritt lämna och återvända till sitt eget hemland, men ingen kan kräva att leva och få försörjning i en främmande stat. Asyl i Sverige för utomeuropeiska medborgare ska beviljas i mycket begränsad omfattning, företrädesvis för enstaka dissidenter och på sikt kvotflyktingar. Till dess att Sverige har fått bukt med sina integrationsproblem, särskilt vad gäller att alla invandrare måste bli tillräckligt anpassade språkligt, kulturellt och utbildningsmässigt för att klara sin egen försörjning, vore en större immigration inte ansvarigt gentemot vår inhemska befolkning, inklusive flyktingar som tidigare fått en fristad här. Ökande problem med bland annat gängkriminalitet, hedersförtryck, religiös radikalisering, fallande skolresultat och sociala spänningar måste tas på allvar och den negativa trenden stoppas. Innan vi lyckas vända utvecklingen i en mer positiv riktning via reformer och effektiva åtgärder, måste stor försiktighet vidtas och de senaste decenniernas migrationspolitik omvärderas.

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Övergripande Örebropartiets invandringspolitik syftar till att bevara svenskarna som folk och Sverige som land. Partiet vill stoppa det folkutbyte som pågår och åter göra Sverige till en monokultur, snarare än en mångkultur. Det kommer att vara ett Sverige där etniska svenskar återigen är i klar majoritet. Samhället kommer också troligtvis ha inslag av eller ättlingar till assimilerade invandrare som gett sig fan på att bli en del av det svenska samhället. Det här är något som kommer ta tid. Till att börja med kommer Sverige behöva genomgå en övergångsperiod där vi sållar agnarna från vetet. Där vi stänger gränsen, praktiserar en nollvision för invandringen och samtidigt återvandrar/utvisar personer som uppenbarligen inte är kompatibla med vårt samhälle. Här ska man ta värst först. De som är problem ska ut. Vi har noll intresse av att sätta efter invandrare som nu är här, men som i allt väsentligt strävar efter att bli, eller redan är, en del av samhället – och som inte utgör några problem. Om vi stänger gränsen och repatrierar problemen så kommer vi över tid att klara det här. Om vi inte stänger gränsen, om vi inte för en återvandringspolitik – men samtidigt praktiserar en ”öppen svenskhet”, ja då kommer svenskarna bli en minoritet i sitt eget land. Det ska aldrig få ske. Den migrationspolitik som förts under de senaste mandatperioderna har bestått av vidöppna gränser samt dysfunktionellt och tandlöst beslutsfattande avseende alla dess konsekvenser. Det här gäller även den SD-stödda Tidöregeringen. Örebropartiet vill göra upp med den här politiken. Vi sätter Sverige och svenskarna först!

Fri rörlighet och undantag för alla nordbor Vi förespråkar fri rörlighet för alla nordbor och därmed också undantag för vår annars stränga migrationspolitik. Det gäller såväl anhöriginvandringen som arbetskraftsinvandringen, som allt annat. Vi vill att Sverige ingår djupare samarbete och integration med våra nordiska grannländer. Inga av Sveriges invandringsrelaterade problem kan härledas till våra nordiska grannländer. Förutom rösträtt i våra riksdagsval ska nordbor åtnjuta samma fri- och rättigheter som svenskar i övrigt.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Asyl kontra migration På många håll i världen råder krig och fattigdom, svält eller brist på grundläggande mänskliga rättigheter. Det internationella samfundet har ett ansvar för att verka för fredsskapande åtgärder, demokratisk och ekonomisk utveckling, samt nödhjälp till de människor som är på flykt undan konflikter och katastrofer. EU och Sverige har en given roll i detta. Rätten till asyl vid personlig förföljelse eller hot mot det egna livet är viktig att bevara. Läget i världen har sedan Flyktingkonventionen tillkom efter andra världskriget emellertid förändrats så pass mycket att en modifiering eller omtolkning är påkallad. Idag har asylrätten i stor omfattning, inte minst i Europa, kommit att de facto utnyttjas för ekonomiska motiv och inte alls som från början var avsett för människor vilka tvångsdeporterats eller senare för dissidenter från diktaturstater. Till skillnad mot dessa tidigare grupper har senare tiders migration allt mer kommit att handla om människor vars identitet, verkliga bakgrund och skyddsbehov varit högst osäker. Detta har lett till en stor felprioritering i allokeringen av tillgängliga resurser via omfattande och svåra utredningsprocesser, som sökanden själv ofta inte medverkat till att underlätta. Europas moderna välfärdsstater har inneburit att långt mer än akut fara för eget liv påverkat migrationsströmmarna. Idag vet vi att människor som är allmänt missnöjda med sin livssituation – men som saknar kvalifikationer som svarar mot kända arbetskraftsbehov eller för plats vid ett lärosäte och inte heller uppfyller kriterierna för att beviljas asyl – anslutit sig till den allmänna flyktingströmmen i hopp om en bättre framtid inom EU. Detta har asylsystemet aldrig varit ämnat för. Därför bör de ekonomiska incitamenten för att ange oriktiga asylskäl och i förekommande fall aktivt och medvetet försvåra utredningen effektivt stoppas. Det är även uppenbart att de allra mest utsatta runt om i världen inte alls drar någon fördel av asylsystemet, utan är fast i en tillvaro som inte sällan till och med försämrats av att rika länder prioriterat migranter som haft resurser och kraft nog att ta sig till bland annat Europa. I och med transportöransvaret, och att asylvisum till EU inte varit möjligt att söka direkt på ambassader utanför unionen, begränsas mycket starkt de reella chanserna för de allra flesta att kunna ta sig till Europa. Asylrätten förfelar därmed ofta sitt syfte och bidrar inte till att hjälpa de mest behövande. Den leder istället till godtycke, onödigt risktagande för människor och ännu mer orättvisa. Flyktingkonventionen säger heller ingenting om att någon som får skydd i annat land ska kunna tillförsäkras gratis utbildning, fri sjukvård, försörjning eller andra förmåner från mottagande stat – så som kommit att bli praxis i Sverige. Skillnaden i standard och utsikter för en flykting i läger utanför Europa jämfört med en asylsökare i Sverige är avsevärd. Detta skapar incitament för migration som inte kan sägas vara grundade i humanitet och skyddsbehov, utan i en önskan om att erbjuda materiella värden till just de människor som har råkat komma till Sverige, oavsett om man känner till hur utsatta dessa eventuellt är. Resultatet av denna etiskt oreflekterade politik blir att resurser fördelas skevt mellan behövande. När exempelvis judiska flyktingar anlände hit efter andra världskriget sattes de omedelbart in i vår industriproduktion i städer som Västerås och Södertälje. Man fick lära sig språket efter hand. Att många stod helt ensamma, utan familj och med traumatiska upplevelser bakom sig, ansågs inte utgöra något hinder för arbete eller grund för generösa bidrag. Idag kan det istället bli fråga om livslång försörjning från det allmänna i det nya landet eller många år innan man kan bidra i arbetslivet. För dem som aldrig får chans att söka asyl här utgår inga sådana bidrag. Hela asylsystemet blir i praktiken ett lotteri, där ett fåtal lyckosamma gynnas. Enstaka, välkända och identifierade disside

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Utvisa och återvandra ekonomiskt betungande invandrare Sverige har till följd av den förda migrationspolitiken kommit att få en närmast unik samhällsklass, i form av en invandrad bidragsberoende klass. Vi talar inte om personer där alla kan nyttjas som reservkraft i produktionen eller så. Vi pratar om personer som inte ens kan tillskansa sig de färdigheter som krävs för att kunna vara en del av samhällsproduktionen. Sen är det naturligtvis så att många invandrare som går på bidrag år efter år i själva verket kan utföra olika typer av jobb, men man väljer av olika orsaker att inte göra det. Det finns inga argument till varför den svenska staten ska sörja för dessa individer. Det finns människor som ska ha all rätt till stöd och bidrag från samhället. Det är personer som har arbetat och betalat in skatt och därigenom gjort sin plikt och därför kan kräva sin rätt ifall man skulle ha oturen att hamna i en situation där man behöver samhällets stöd. Sjukdom, handikapp, arbetslöshet – vad det nu än må vara. Merparten av Sveriges bidragsmigranter uppfyller inte dessa kriterier. Arbetslösa, ja – betalat in skatt och bidragit till systemet, nej. Det är dags att vi rensar Sverige på dess invandrade bidragsparasiter. Personer som år, efter år, efter år envisas med att leva här på svenskarnas bekostnad. Om de inte studerat SFI eller gått på ”insatser” i över ett årtionde så är de mammalediga för att reproducera sin asociala tillvaro till nya generationer. Vad har vi fått av denna invandring? På vilket sätt har vi blivit berikade? Sverige har ansträngt sig alldeles för länge och gått alldeles för långt i våra naiva och envisa försök med att få dessa människor att bli en del av ekonomin och samhället i övrigt. Det är dags att vi slutar tro. Det är dags vi slutar hoppas. Försökens tid är nu över. Återvandringens era är här. Planen ska lyfta. Hundratusentals ska ut. De ska antingen återbördas till de länder de kom ifrån eller så får de hamna någon annanstans. Huvudsaken är att vi blir av med dem. Det finns faktiskt inga som helst argument till varför vi ska ha utlänningar här som bara lever på vår bekostnad. Som inte ens försöker. Det finns tyvärr alldeles för många sådana exempel idag. Utvisning och återvandring på ekonomisk grund behöver därmed implementeras. Även här bör vi börja i rätt ände. Ju längre man gått på bidrag, desto snabbare ska man sitta på ett plan härifrån. Denna typ av återvandring borde gå att verkställa relativt snabbt, definitivt under en mandatperiod. Det räcker att titta på hur länge respektive migrant gått på försörjningsstöd eller andra typer av bidrag och sedan dra en röd linje i sanden vid en viss tidsgräns. Man kan ha lite flytande tidsgränser beroende på vad det är för fall, men i regel bör man utvisas eller återvandra om man gått på bidrag år efter år. Alla som nu är här har alla förutsättningar att kunna bli en del av samhället om man lägger manken till. Gör man inte det så får man åka härifrån.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Sammanfattning Det svenska näringslivet har länge varit i obalans, vilket har bidragit till en minskning av industrin i Sverige. Höga kostnader och stränga regler har drivit många företag att flytta sin produktion utomlands, vilket har påverkat arbetstillfällen och ekonomin negativt. Den framväxande tjänstesektorn, främst inom IT och FinTech, har inte kunnat kompensera för industrins nedgång. Även tjänstesektorn, för att den ska kunna fortsätta att växa, är beroende av att det finns en hälsosam och livskraftig industrisektor i Sverige. Därför behöver Sverige återindustrialiseras! Sverige har goda förutsättningar för att återindustrialiseras, då landet är rikt på råvaror som kan förädlas till värdefulla produkter, exempelvis järnmalm till stål och sedan till flygplan och fordon. Historiskt har svenska företag möjliggjort en hög levnadsstandard för svenska folket, men nu har många företag outsourcat sin produktion utomlands och i stora delar av Sverige är all industri nedlagd. För att vända utvecklingen behövs tre viktiga förändringar: en positiv syn på företagandet och äganderätten, lägre lönekostnader och lägre energikostnader. Det krävs också en förändring av det nuvarande skattesystemet som inte bara gynnar personalintensiva tjänsteföretag utan också lantbruk och industriföretag. Medborgerlig Samling vill öka företagsamheten i Sverige och ge alla möjlighet till självförsörjning. Vi genomför en rad grundläggande förändringar inom politik och ekonomi, med fokus på att stödja företagandet genom att sänka företagarens kostnader, förenkla företagandets regler och villkor samt öka företagarens belöning vid framgång. Medborgerlig Samling föreslår därför 10 prioriterade åtgärder för att skapa fler tjänste-, handels- och industriföretag men också skogs- och lantbruk i Sverige. Dessa är att: Skatten på fossilfri energi avskaffas. Lönekostnaderna för alla arbetsgivare sänks med minst 10 procent. Fåmansbolagsbeskattningen avskaffas – på riktigt! Den statliga inkomstskatten på löner avskaffas. Den allmänna löneavgiften på 11,62 procent tas bort Småföretagare får rätt att betala bolagsskatt till sin kommun Färre regler – fler företag Stärkt äganderätt för lantbrukare och skogsägare Bättre möjligheter att rekrytera talanger till landsbygden Skadeståndsskyldighet för facket vid sympatiåtgärder Vi gör det också lättare för små företag att verka genom en mer flexibel arbetsmarknadsmodell och att rensa bort alla onödiga och kostsamma regler.

Förändringar i lag och regler För att de åtgärder som beskrivs ovan ska kunna genomföras krävs justeringar i flera centrala regelverk som i dag styr markanvändning, näringsverksamhet, infrastruktur och samhällsservice på landsbygden. Regelverken är i många delar utformade utifrån generella lösningar och centraliserad tillämpning, vilket begränsar möjligheten till lokal anpassning och långsiktigt ansvarstagande. En grundläggande förutsättning är förändringar i miljöbalken, där flera bestämmelser i dag påverkar brukande av mark, vatten och naturresurser. För att möjliggöra mer ändamålsenliga och lokalt förankrade lösningar behöver balansen mellan generella skyddsregler och planbaserade avvägningar ses över. Detta gäller särskilt bestämmelser som rör strandskydd, vattenverksamhet och tillståndsprocesser, där nuvarande ordning ofta ger begränsat utrymme för att beakta lokala förutsättningar och långsiktigt brukande inom ramen för kommunal planering. Även plan- och bygglagen har en central roll, eftersom den reglerar kommunernas ansvar för fysisk planering och byggande. För att stärka förutsebarheten och tydliggöra ansvarsfördelningen behöver kopplingen mellan planinstrumenten och andra lagstiftningar, särskilt miljöbalken, förtydligas. Detta kan bidra till att kommunala beslut får större rättsverkan och att planprocesserna blir mer sammanhållna och begripliga för både enskilda och näringsliv. Det ska även införas en betydande regelöversyn så att regler som inte skapar nytta avskaffas. När det gäller företagsamhet och jord- samt skogsbruk aktualiseras även skogsvårdslagstiftningen, jordbruksrelaterade regelverk och tillhörande föreskrifter. För att minska administrativa bördor och skapa bättre proportion mellan krav och faktisk påverkan behöver trösklar, anmälningsplikter och ersättningsregler ses över. För att möjliggöra regional differentiering och stärkt lokal ekonomi berörs även skatte- och avgiftslagstiftningen. Justeringar kan behövas för att tillåta geografiskt anpassade lösningar, exempelvis inom ramen för regional skattedifferentiering eller särskilda villkor för verksamheter i glesbygd, utan att grundläggande likabehandlingsprinciper åsidosätts. Infrastruktursatsningar och beredskapsfrågor aktualiserar vidare behov av förändringar i transportlagstiftning, ellagen och regelverk kopplade till digital infrastruktur. För att säkerställa robusthet, redundans och tillgänglighet i hela landet behöver dessa regelverk i högre grad möjliggöra långsiktig planering och samordning med totalförsvarets behov. Körkortslagen (1998:488) och tillhörande förordningar behöver ändras för att införa körkortsbehörigheten B1 från 16 års ålder i enlighet med kommande EU-regler, samt för att möjliggöra nationella tilläggslösningar för glesbygd där unionsrätten tillåter. Slutligen har även förordningar, myndighetsföreskrifter och vägledningar stor betydelse för hur lagstiftningen tillämpas i praktiken. För att uppnå avsedda effekter krävs att dessa anpassas i linje med eventuella lagändringar, så att tillämpningen blir konsekvent, rättssäker och proportionerlig. Sammantaget förutsätter genomförandet av ovanstående åtgärder en samordnad översyn av flera regelverk, där målet är att skapa tydligare ansvarsfördelning, ökad förutsebarhet och bättre möjligheter till lokalt anpassade lösningar inom ramen för nationellt fastställda mål.

Företagsbeskattningen: De sociala avgifterna sänks till 19,81 procent genom tydliga prioriteringar i statsbudgeten. Detta sker genom borttagande av den allmänna löneavgiften, som i själva verket är en ren skatt som har dolts bland de sociala avgifterna. Låta små och medelstora företag som inte är börsnoterade välja att betala sin inkomstskatt till staten eller kommunen . Dessa företag får rätten att välja mellan att betala inkomstskatt direkt till staten eller till den kommun där företaget har sin huvudsakliga verksamhet för vinster på en omsättning på upp till 50 MSEK årligen. Denna skattemodell ger varje kommun ett korrekt incitament att jobba med sin näringslivsutveckling och är särskilt gynnsam för kommuner med en stor andel lant- och skogsbruk. Stämpelskatten på fastighetstransaktioner för juridiska personer tas bort. Medborgerlig Samling vill att det dels ska byggas fler bostäder för att motverka bostadsbubblan, dels att rörligheten på bostadsmarknaden ska bli god. Stämpelskatten i samband med fastighetstransaktioner hämmar denna utveckling och en avveckling av denna skatt skulle gynna bygg- och fastighetsbranschen och öka produktionen av bostäder. Förenkla regelverken kring personaloptioner och beskatta dessa som inkomst av kapital. I dag har svenska startups svårt att konkurrera om de bästa talangerna för att bli internationella marknadsledare. En bidragande orsak till detta är den höga skatten på personaloptioner, vilken i praktiken gör dessa omöjliga att använda som incitament vid rekrytering. I dag beskattas personaloptioner, förutom för vissa undantagna företag, som inkomst av tjänst och arbetsgivaren betalar därmed också arbetsgivaravgift när optionerna utnyttjas av den anställde. MED vill verka för att personaloptioner generellt beskattas som kapital och bredda och förenkla regelverket så att fler företag får möjlighet att använda detta instrument för att attrahera kompetens. Utred möjligheten till breddad kommunal beskattningsrätt av exempelvis råvaru- och energiutvinning. För att stärka glesbygdens förmåga att försörja sig med egna medel och underlätta för avvecklingen av det regionala utjämningssystemet, vill MED utreda möjligheten för kommunerna att beskatta exempelvis lokal råvaru- och kraftutvinning av typen gruvor och vattenkraftverk. Det eventuella lokala skatteuttaget ska kvittas mot de punktskatter och statliga skatter som producenterna ändå skulle tvingats betala för att garantera att de inte betalar högre skatt.

2026-09-12 · Delvis för

Kraftigt utökad vapengarderob för jägare och skyttar Har man licens för vapen så har man. Vi är öppna för kraftig utökad vapengarderob för aktiva jägare och skyttar. Olika typer av jakt och skytte kräver olika typer av vapen. Vi vill till att börja med dubbla nuvarande vapengarderober, exempelvis jägarnas vapengarderob utökas från 10 vapen upp till 20 vapen. Man ska kunna ansöka om att ha fler vapen än så, förutsatt att man kan uppvisa behov för det. Vi vill också häva restriktioner på pipor/eldrör. Piporna ska naturligtvis registreras, men vi ser inget större värde i att ha förhindra folk från att komplettera med flera pipor. Överlag är regelförenklingar synonyma med minskad administration och därmed minskade kostnader. Det är bra. Vi vill avskaffa transferiatet, inte utöka det.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Integration för hållbar gemensam framtid I detta avsnitt behandlas integration för vuxna invandrare som inte är EU-medborgare. Misslyckad integrationspolitik är kostsam. För Sveriges del syns det bland annat i de många utanförskapsområden som tillåtits etableras och på att Sverige de senaste åren blivit en magnet för långväga migranter. Allt sammantaget visar på vikten av att våga göra analysen och tala klarspråk om integrationspolitik; Flyktingar - män som kvinnor - kan söka sig till Sverige om man omfamnar våra västerländska värderingar och tror sig ha en rimlig chans att anpassa sig till vår arbetsmarknad. Utan dessa båda nyckelförutsättningar blir integration mycket svårt och vistelsen i Sverige i bästa fall en stunds skydd men i värsta fall - som det ser ut nu - en nedbrytande och för samhället kostsam bidragstillvaro. Integrationen hos vuxna invandrare är helt avhängig den enskildes motivation och drivkrafter. Beroende på bakgrund och personliga egenskaper ser man olika på fördelarna med integration, både kulturell och politisk sådan. Politiken måste utgå från pragmatism och realism kring vad som motiverar människors beteende, inte bara från ideologiska ställningstaganden eller teoretiska önskemål, som de senaste 40 årens misslyckade migrations- och integrationspolitik i Sverige. Med ett mottagande som inte skapar incitament till integration är det lätt att inse att strävan att lära om, lära nytt och förändra tankesätt riskerar att hamna långt ner på individens prioriteringslista. Medborgerlig Samling vill därför se en integrationspolitik som bidrar till att skapa nödvändiga incitament för den enskildes anpassning till det svenska samhället, för att i förlängningen trygga ett sammanhållet samhälle. Medan invandrande barn ges ett omhändertagande just för att de är barn, så vill vi möta invandrande vuxna med en tydlig koppling mellan å ena sidan individens rättigheter och skyldigheter och å andra sidan samhällets förväntningar. Att på ett konkret sätt visa vilka förutsättningar som krävs för att långsiktigt skapa sig en framtid i Sverige är ärligt och ansvarsfullt både ur den enskildes synvinkel som för dem som redan bor i Sverige och öppnar sitt samhälle som fristad och bidrar med skattepengar. Att mötas av krav och förväntningar inger hos den enskilde också hopp. Det blir tydliga mål att arbeta mot, vilket i sin tur ger mening till den nya tillvaron som kan upplevas främmande och svår att förhålla sig till. Kraven och arbetet för att uppnå dessa tydliga mål ger mening och människovärde. Att stå upp för vårt västerländska sätt att leva i Sverige är inte att diskriminera invandrande gruppers annorlunda sätt att leva. Det är snarare naturligt - och t o m av vikt - i samhällen som det svenska, som har en stor, gemensamt finansierad offentlig sektor med ett generöst välfärdssystem. En förutsättning för att en sådan välfärdsmodell är långsiktigt hållbar är att den har acceptans hos befolkningen i stort, att den anses rättfärdig, transparent och gynnsam för samhället som helhet. Här kommer även värderingsdiskrepanserna hos invånarna i samhället in i bilden. Stora skillnader i värderingar hos ett samhälles invånare minskar acceptansen för andra gruppers annorlunda livsstil och i förlängningen viljan att bidra med resurser till det allmänna. Med krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering samt krav på acceptans av det svenska, jämställda och sekulära rättssamhället samt motivation av välfärdssamhällets förmåner, ges den enskilde en tydlig riktning i sin strävan. En strävan som för samhällets del syftar till att individen har egen försörjning och bidrar till det allmänna. Aspekter som hör till den privata sfären, som kulturella och religiösa preferenser, är andra viktiga komponenter som kan påverka integrationen. Dessa ska ses som rent privata angelägenheter som - så länge de är just privata - inte är intressanta för integrationspolitikens mål. Det ska dock påpekas att de som privata angelägenheter inte heller kan utgöra g

Retroaktiv integration Idag lever i Sverige många med PUT eller svenskt medborgarskap men med otillräckliga svenskkunskaper och med svag koppling till det svenska majoritetssamhället. För att råda bot på denna segregering föreslår MED följande: För dem som idag har PUT med asylkoppling men inte uppfyller kraven avseende egen försörjning för PUT enligt ovan, ska ny prövning av asylskäl göras. Saknas asylskäl mister man PUT och utvisas. Anledningen är det stora antal som getts asyl de senaste åren. När så många söker sig hit är det viktigt att premiera dem med verkliga asylskäl framför dem som inte längre har asylskäl och dessutom har svårt att integrera sig. Alla som idag har PUT med intakta asylskäl och uppbär försörjningsstöd, ska underteckna en acceptansförklaring med avseende på västerländska kärnvärden, svensk lagstiftning och svensk sekulär samhällsstruktur för att eventuellt vidare försörjningsstöd från samhället ska kunna erhållas. Religion/trosuppfattning är en privat angelägenhet och ska tas bort från diskrimineringslagen. För dem som idag har svenskt medborgarskap och INTE uppfyller ovanstående kriterier avseende sina svenskkunskaper, ska genast obligatorisk utbildningsinsats sättas in, så att kraven kan verifieras. Möjligheten, som finns idag, att - med hänvisning till dåliga svenskkunskaper - leva hela sitt liv i Sverige utan att integreras i det svenska samhället ska inte vara möjligt framöver utan sanktioner i försörjningsstöd. Medborgerlig Samling föreslår även: att flerbarnstillägget avskaffas. att det införs ett tak på hur stort belopp en individ respektive familj sammanlagt kan erhålla i stöd från det offentliga. Avsikten är att det alltid tydligt ska löna sig att försörja sig på egen hand. att lagen om eget boende (EBO) avskaffas, då trångboddhet ofta blir effekten till nackdel bl a för skolbarns möjlighet till studiero och koncentration i hemmet, samt starkare könsuppdelning med hemmavarande döttrar, vilka inte tillåts att gå ut och söner som utan vidare uppsikt rör sig sent om kvällarna i miljöer som inte alltid är lämpliga för barn. att religiösa eller kulturella orsaker inte ska kunna anföras som skäl till att neka arbetsplatserbjudanden samtidigt som man uppbär ekonomiskt understöd från det offentliga. att öka möjligheterna till okvalificerat yrkesarbete genom att reducera beskattning av låga inkomster. Vi vill införa höjt grundavdrag till 100 000 kr.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Offentligfinansierat tolkstöd ska upphöra efter tre år Avsevärda summor skattemedel går åt till tolkstöd för de invånare som inte behärskar språket. Som ett led i att kraven på anpassning ställs på den enskilde invandraren bör det offentligfinansierade tolkstödet som huvudregel inte finansieras längre än tre år. Det gäller såväl i kontakten med statens myndigheter som med kommun och region. Undantag ska finnas för några få situationer eller grupper. Situationer av exempelvis allvarlig medicinsk karaktär kan kräva en tolk för att vårdanställda ska kunna vara säkra på att patienten förstått innebörden av det som sker. Grupper som kan undantas från tolkstödsbegränsningen är exempelvis gamla människor eller personer med någon form av funktionsnedsättning som gör det svårare att lära sig språket i samma takt som yngre individer. Det är fullkomligt orimligt att personer lever i Sverige i 10,15 eller 20 år utan att lära sig språket och samtidigt får skattefinansierat tolkstöd för minsta lilla. Att lära sig svenska inom loppet av tre år är fullt möjligt om man verkligen vill bli en del av samhället.

Assimilering som individens ansvar De invandrade som blir kvar i Sverige efter strypt inflöde och omfattande återvandring ska avkrävas att de anpassar sig till Sveriges seder och normer. Det handlar inte om ”integration” där det svenska samhället hela tiden ska anpassa sig efter de som kommit hit, så som det låtit i många år. Ej heller handlar det om att folkblanda, dvs att utan vidare spränga in invandrare i majoritetssvenska områden och därmed lasta över ansvaret på svensson i hopp om att de själva ska införliva invandrarna i samhället. Nej, det som krävs är att krav ställs i första och sista hand på den som kommit hit att lära sig och infoga sig och assimileras. Med andra ord ligger ansvaret på individen att bli en del av Sverige, och inte samhället eller någon annan att införliva dem. Den som inte vill eller förmår bli en del av Sverige ska heller inte vara här.