Bör Sverige prioritera utbyggnad av förnybar el genom att avstå från statligt stöd till ny kärnkraft?

2025-05-21 · Helt för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

Kärnkraft Centerpartiet ser kärnkraft som en del av ett fossilfritt energisystem, under förutsättning att den byggs på marknadsmässiga villkor utan statliga subventioner. Befintlig kärnkraft ska inte stängas med politiska beslut. Vi vill att alla fossilfria energikällor bidrar till snabb och billig elproduktion för att möta Sveriges elbehov. Målet är ett robust och effektivt energisystem som sänker elpriser och driver klimatomställningen framåt.

2025-05-21 · Helt emot till Delvis emot

2 TRO PÅ SVERIGE Vi tror på Sverige. Vårt hem som vi vill bygga starkt. Vi tror att med modiga beslut och rätt investeringar kan Sverige resa sig. Och vi måste rusta vårt land med rätt värderingar – som håller över tid. Under vår regeringstid har det dödliga gängvåldet pressats tillbaka. Vårdköerna har kapats. Historiskt stora satsningar på psykiatri och psykisk hälsa genomförts. Inflationen tryckts ner. Familjer har fått mer pengar i plånboken. Socialtjänsten har fått nya verktyg. Ny kärnkraft är på väg. Sveriges försvar har stärkts. Väg och järnväg rustas upp och byggs ut. Men vi ser också allt som fortfarande brister. Alltför många människor väntar med oro på vård. Alltför många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Alltför många unga mår dåligt och tappar hoppet. Kristdemokraterna vill se ett Sverige där välfärden går att lita på och att den finns där när du behöver den. Vi vet att politiker inte kan och ska lösa allt, därför ska politiker ägna sin tid åt verkliga problem – och leverera på det man lovar. Som kristdemokrater uppskattar vi frihet under ansvar. Vi tror på ett Sverige där politiker förstår att en trygg familj ger trygga barn. Vi vet att pengar i din plånbok också betyder välfärd för dig. Vi vet att familjen och de naturliga gemenskaper som finns i församlingar och föreningar har stor betydelse för ett tryggt samhälle. Vi tror på ett Sverige som är vårt hem – ett hem som vi gemensamt tar hand om. Sverige behöver ordning och reda. Därför måste vi vara ansvarsfulla med skattepengar. Sverige måste vara ett land där politiker tar ansvar för att både migration och integration fungerar. Där landets ledning bekämpar den organiserade brottsligheten. Ett Sverige där det är självklart att de som flytt hit ska anpassa sig till Sveriges värderingar. Ett land som välkomnar den som hittat ett arbete, skapat sig ett hem och gjort Sverige till sitt – men som utvisar kriminella som inte hör hemma här. Vi tror på ett Sverige där äldre människor räknas. Där välfärden präglas av trygghet, tillgänglighet och värdighet. En samhällsgemenskap som präglas av respekt för varandra och såväl vår historia som vårt lands värderingar. Ska det svenska samhällsbygget stå starkt behöver vi ta vara på hela Sveriges potential att producera. Därför ska vi investera i det som bygger Sverige starkt: Ny kärnkraft för stabil och fossilfri el. Infrastruktur så att industrin kan producera och vardagen fungera. Vår jord, vår skog och våra gruvor, som är basen för vårt välstånd. Och investera i ett företagsklimat som gör att morgondagens tillväxtbolag skapas och nya idéer kläcks i vårt land. Sverige behöver vara ett land där ett realistiskt hopp om en bättre morgondag kan gry. Ett land som växer – för att vi rustar samhällsgemenskapen och samhällsbygget. Vi har en Sverigedröm. Vi vill se ett Sverige som gör vardagen enklare, tar ansvar för vården, rustar Sverige för framtiden och förvaltar våra värderingar – det etiska modersmål som har sin grund i kristen etik och den humanism som följt av den. Tro på Sverige. 1. VANLIGA FAMILJER SKA VARA VINNARE All politik måste i ett kristdemokratiskt präglat Sverige resultera i att vanliga familjer är vinnare. Fler ska kunna nå den svenska drömmen om villa, Volvo och vovve. Kristdemokraterna vill att fler ska våga och vilja bilda familj och ha de bästa förutsättningarna för att ge sina barn en trygg uppväxt. STARKARE FAMILJER Familjen är för de flesta den viktigaste gemenskapen. Familjen är därför ett mål i sig själv, men den är även samhällets viktigaste byggsten. I familjen får medlemmarna möjlighet att ge och möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. Barn som växer upp i trygga familjer får goda

6 3. BYGG SVERIGE STARKT Sverige står inför en period där vi behöver rusta samhället starkare. Återkommande kriser och en ökad politisk polarisering tycks ha resulterat i passivitet och brist på ambitioner för det gemensamma bästa. Arbetet med att bygga Sverige starkt går för långsamt. I dag kan en enskild fågel eller en liten planta sätta stopp för viktiga investeringar. Så får det inte vara. Sverige hålls tillbaka av överregleringar. Trots att vi under de senaste åren gjort flera förenklingar och investeringar, dras vi fortfarande med problem som orsakats av en bristande politisk vilja att prioritera innovation och entreprenörskap, infrastruktur och etableringar. Här behövs fortsatta satsningar för att Sverige inte ska tappa placeringar i välståndsligan. EN NY ERA FÖR SAMHÄLLSBYGGARE Den internationella turbulensen med regionala fullskaliga krig, hybridkrig i vårt närområde och globala handelskrig visar tydligt på behovet av att Sverige måste kunna stå starkt, liksom behovet av att öka vårt oberoende och vår motståndskraft. Sverige behöver en ny era för samhällsbyggare. Vi behöver förenkla beslutsprocesser, snabbt reformera ekonomin och stärka samhället för att kunna vara världsledande imorgon. SÅ KAN ETT STARKARE SVERIGE MÖTA FRAMTIDEN à Gör under en 20-årsperiod undantag från statens balanskrav för att kunna göra nödvändiga investeringar som leder till tillväxt. à Förenkla och liberalisera tillståndsprocesser. à Inför en ventil och ett snabbspår för att väga olika riksintressen mot varandra. Väg in samhällsekonomiska vinster i tillståndsprocesser. à Minska antalet riksintressen och deras areella utbredning. à Skapa förutsättningar för Sverige att fatta nödvändiga och strategiska beslut för stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt. Reformera svensk myndighetsstruktur och förvaltningskultur för att öka beslutsförmågan. à Möjliggör för regeringen att förordna fram beslut som brådskar för att säkra omställningen och öka Sveriges oberoende och beredskap. à Sverige ska fortsätta leda klimatomställningen inom EU genom att gå före i att säkerställa tillgången till kritiska råvaror och fossilfri energi. à Sverige behöver stabil elproduktion. Fullfölj byggandet av nya kärnkraftverk. Öka det europeiska samarbetet kring kärnkraft, där tid och budgetfrågor blir nyckelaspekter. à Inför generella tullar som riktas mot länders kolkraftsanvändning. Använd intäkterna för att genomföra klimatåtgärder i utvecklingsländer. à Sverige ska ha samma klimatmål som EU – och EU ska ställa krav på övriga världen att börja begränsa sina klimatskadliga utsläpp. à Hela Sverige ska växa. Öka vår produktion i jordbruket, skogen, gruvorna och tech- och tjänstebolagen. à Fullfölj avbetalningen på Sveriges underhållsskuld för vägar och järnvägar och investera i nya väg- och järnvägsprojekt. à Ge kommunerna ett tydligt ansvar för att identifiera och genomföra löpande effektiviseringar, med syfte att stärka välfärden och säkerställa en god användning av skattemedel. à Gör satsningar för att locka utländska studenter och forskare till Sverige. à Öka statens vilja att satsa på innovativa läkemedel som ger nytta för patienter och stärker Sveriges ställning som ledande life science-nation. à Säkerställ tillgången till drivmedel i hela landet.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Kristdemokraterna röstade ja i sakfrågan (16 ja, 0 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Kristdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2025-05-21 · Helt emot till Delvis för

Liberalernas valmanifest 2026 För din frihet. Innehåll Förord 3 1. En trygg start i livet. Politik för barns och ungas uppväxt 5 2. Kunskap som öppnar dörrar. Politik för skola och bildning 9 3. Ett samhälle där ansträngning lönar sig. Politik för flit och företagsamhet 15 4. Mer frihet i vardagen. Politik för livspussel och livskvalitet 19 5. Skydd för friheten. Politik för trygghet mot brott 23 6. När du behöver samhället som mest. Politik för vård, omsorg och skyddsnät 27 7. Frihet som håller för framtiden. Politik för barnbarnsbarnen 31 8. Ett Sverige som håller ihop. Politik för demokrati, värderingar och gemensamt ansvar 35 3 Förord Vill du ha ordning och reda i klassrummet? Vill du ge de blågula partierna fyra år till? Vill du att friheten ska öka i Sverige? Då är Liberalerna partiet för dig. Liberalern a finns till för att ge varje människa friheten och möjligheten att forma sitt liv, ta ansvar och förverkliga sina d römmar. Vi tror på ett Sverige där framtiden börjar i skolan och där friheten märks i vardagen: i tryggheten, i ekonomin oc h i livets alla val. Länge styrdes Sverige av politiker som lät stora samhällsproblem växa. Men för fyra år sedan fick vi väljarnas förtroende att göra något åt detta. Sedan dess tar vi ansvar. För din frihet. Nu vill vi vinna ditt förtroende igen. Vi vill fortsätta styr a Sverige med våra vänner i Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Sverige står nu inför ett viktigt val: mer liberalism, eller e n sväng mot vänster. Lägre skatt, eller högre. Ordning på invandringen och en kravbaserad integration eller en oordn ad invandring och växande parallellsamhällen. En regering som skärper straffen, eller en prat- regering. För mig är valet enkelt. Sverige blir friare när det styrs av borgerliga po litiker. Äntligen grundlagsskyddas aborträtten och äntligen kan homosexuella män donera blod. Äntlig en har det blivit lättare att bygga på en strandtomt och äntligen avskaffas matkravet på krogen. Så här vi ll vi fortsätta! Och det är min och Liberalernas uppgift att övertyga dig om att vi ska få det förtroendet. Därför presenterar vi nu Liberalernas valmanifest. Här sammanfatta r vi de viktigaste politiska förslagen för de kommande åren, med kapitelindelningen skriven utifrå n en livsresa. Detta valmanifest kommer att utgöra vår karta när vi leder Sverige under en prövande tid. Under de senaste åren har vi klarat av att kombinera att föra politik mot stora hot som Ryssland och ekon omisk oro med liberala hjärtefrågor som att sätta skolan först, stärka arbetet mot hedersrelaterat fö rtryck och se till att fler har råd att spara för framtiden. Allt detta samtidigt som vi visat att vi klarar av att gö ra ekonomiska prioriteringar och stärka arbetslinjen. Så vill vi fortsätta, men vi vill också mer. Liber alerna kommer aldrig att luta sig tillbaka eller tappa sikte på samhällsproblemen. Den som känner vårt parti kommer också att känna igen sig i det här valmanifestet. Vi vill fortsätta att driva en borgerlig skolpolitik. Vi vill fortsätta att genomföra liberal p olitik om alltifrån sänkt skatt för den som utbildar sig till en personlig husläkare för den som blir sjuk. Och vi vill fortsätta att öka friheten för fler, från vaggan till graven. Och från medborgarens vardag till samarbete i EU och Na to. Gemensamt för allt detta är att vi styrs av samma socialliberala idéer: vi kämpar för varje människas frihet att forma sitt liv. Vi tror på ett samhälle som backar upp, men inte står i vägen. Där staten ag erar för din frihet, inte på din bekostnad. Ett land där människor vågar drömma om framtiden. För din frihet. Trevlig läsning! Simona Mohamsson 4 Mindre barngrupper. För din frihet. 5 Vi liberaler vill att du ska ha fler chanser att fritt forma ditt liv utifrån dina drömmar. Och det är i barndomen som de chanserna grundläggs. Sverige är ett bra land att växa upp i. Men samtidigt finns det brister som drabbar b arn och unga. Kriser för förlossningsvården i både storstad och glesbygd. För

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Liberalerna röstade ja i sakfrågan (14 ja, 0 nej, 0 avstår, 2 frånvarande). Liberalerna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2025-05-21 · Helt emot

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Moderaterna röstade ja i sakfrågan (60 ja, 0 nej, 0 avstår, 8 frånvarande). Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Det här har vi gjort Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet. Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats. Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem. Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats. Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.

2025-05-21 · Helt för

Förnybar energi istället för kärnkraft Hem Politik som gör skillnad Förnybar energi istället för kärnkraft Hoppa över menyn _sidebar_title_ Miljöpartiet vill fasa ut det fossila och snabba på elektrifieringen utan att bygga ny kärnkraft. Sverige behöver mer el för att ställa om industrier och transporter från fossilberoendet. Ny elproduktion behöver byggas snabbt för att vi ska klara klimatomställningen och nå klimatmålen. Samtidigt behöver kostnaderna hållas nere. Kärnkraft är alldeles för dyrt och tar för lång tid att bygga. Förnybar elproduktion i kombination med grön baskraft, som kan stabilisera systemet oavsett väder, är alternativet som gör att vi kan nå klimatmålen och ställa om billigt, snabbt och enkelt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 15 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2025-05-21 · Varken eller till Delvis för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan

2025-05-21 · Helt emot

Energipolitik Sverigedemokraternas energipolitik har legat fast över tid. Vi vill se en ökad energisjälvförsörjningsgrad samt ett stabilt, planerbart och robust energisystem. Under de senaste åren har allt fler partier närmat sig vår politik på området, vilket resulterat i att stödet för kärnkraft är bredare än på länge, att vindkraftens utmaningar är synliga för alla som vill se och motståndet mot EU:s överstatlighet i energifrågor starkare än någonsin. Vi fortsätter se nyktert på energifrågan och låter fysikens lagar väga tyngre än ideologiska övertygelser. De olika kraftslagen har olika fördelar och nackdelar vilket politiken måste erkänna och därför motsätter vi oss statliga stöd till vindkraft. Istället vill vi prioritera bas-, och reglerkraft likt ny kärnkraft och vattenkraft.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Sverigedemokraterna röstade ja i sakfrågan (63 ja, 0 nej, 0 avstår, 9 frånvarande). Sverigedemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2025-05-21 · Helt för

Infrastruktur och bostäder En radikal utbyggnad av den förnybara elproduktionen är avgörande för Sveriges klimatomställning, krisberedskap och ekonomiska utveckling. Det möjliggör en elektrifiering som kan ta landet ur beroendet av importerad fossil energi. Vi vill se en energipolitisk strategi som bygger på förnybar el och låga klimatutsläpp. Nya projekt behöver jämföras i miljökonsekvenser och säkerhet över hela sin livscykel. Vi ser el och värme som en del av Sveriges infrastruktur, där investeringar och priser behöver utgå från samhällsekonomiska mål. Vi vill bygga ett samhälle där varje människas rätt att ha någonstans att bo är verklighet. Mot det står de ägarintressen som vinner på bostadsbristen genom höga hyror och bostadspriser. Hyresgäster behöver ett starkt stöd i lagstiftningen för att tillsammans stå starka och försvara sina intressen. Vi vill se en generell bostadspolitik med goda och jämlika villkor för alla boendeformer. Staten behöver ta huvudansvaret för att stärka investeringarna i byggande, upprustning och energi­effektivisering av hyresbostäder. Vi vill prioritera att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Den gemensamt ägda Allmännyttan behöver stärkas. Allmännyttan ska i första hand ha ett samhällsansvar och inte styras av affärsmässiga principer. Bostäderna behöver vara en del av ett större samhällsbygge, där vi skapar goda boendemiljöer med skyddande grönska, mötesplatser, service och arbetsplatser. Planeringen behöver en genuin demokratisk förankring och utgå från människors kärlek till platsen man bor på. Vi vill bryta upp segregationen och skapa en blandning av hustyper och upplåtelseformer, för att bygga städer där människor möts i vardagen. Det gemensamma ägandet av bostäder och mark ger starka verktyg för stadsplaneringen. Byggande, förnyelse och förvaltning fungerar bättre utan ensidigt vinstsyfte. Allemansrätten, som ger var och en fritt tillträde till naturen utan att behöva äga den, och kulturmiljö­lagen, som skyddar vårt kulturarv, är viktiga för att alla människor ska kunna leva goda liv. Samma sak gäller strandskyddet, som ger allmänheten tillträde till kuster och sjöar, bevarar känsliga djur- och växtliv och stärker motståndskraften mot klimatförändringarnas konsekvenser. Vi vill se en samhällsplanering som så långt som möjligt undviker att låsa människor i bilberoende. Det behöver bli enklare att röra sig i städerna och närmare till välfärd och service på landsbygden. Vi vill se en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna, där stadsplanering, kollektivtrafik och elfordon alla har viktiga roller att spela. Det behövs en omfattande och långsiktig investeringsplan för det, som bland annat innehåller en utbyggnad av järnvägen. Gemensamma ägandeformer och samordning är avgörande för att trafiken och underhållet ska fungera bra. Flygtrafiken är en av de stora utmaningarna i omställningen. Eftersom möjligheterna till större tekniska skiften i flyget ligger så långt i framtiden är det viktigt att bygga upp ekonomiska ramverk där flyget börjar stå för sina samhällsekonomiska kostnader. Det skulle sänka utsläppen och samtidigt stärka jämlikheten, eftersom de ohållbara resvanorna framför allt finns i samhällets toppskikt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Kärnkraft – så länge alternativ saknas Våra förslag Stoppa avvecklingen av den svenska kärnkraften innan alternativ finns Återstarta nedstängda reaktorer i den mån det är möjligt Kärnkraft är Sveriges mest tillförlitliga energikälla, som levererar stabil elförsörjning oavsett väderlek och tid på året. Kärnkraften är dock inte oproblematisk: trots att den, när allt fungerar som det ska, har noll växthusutsläpp och i övrigt inte påverkar naturen, representerar restprodukter ett problem som inte bara vi, utan även våra barn och deras barn måste ansvara för. Ett reaktorhaveri har dessutom enorma konsekvenser och riskerar göra stora arealer obeboeliga under generationer. Alternativ för Sverige har en pragmatisk syn på kärnkraften när många andra är dogmatiska anhängare eller motståndare till detta energislag. Debatten om kärnkraft bör föras på samma sätt som till exempel vattenkraft, som trots sin förnybarhet innebär stora inverkningar på djur och natur. Vi anser dock att kärnkraften, sina brister till trots, är en nödvändighet för att vi ska klara vår energikonsumtion. Avveckling av kärnkraften kan och ska endast ske när fullvärdiga alternativ finns som kan producera el lika förutsägbart som kärnkraften har varit. I de fall kärnkraft är det bästa alternativet ska självklart modernast möjliga teknik användas. Sveriges reaktorer är idag över 40 år gamla, vilket gör att de är dyra i drift och mindre effektiva än nya reaktorer. Arbetet med att byta ut de gamla reaktorerna bör påbörjas snarast. Den senaste generationens teknik bör snarast möjligt införas på Sveriges kvarvarande kärnkraftverk, och nedstängda reaktorer bör återstartas i den mån det är möjligt.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Politiska styrmedel I idealfallet skulle den här sektionen vara tom (det finns dock en enorm kropp med påtvingade politiska styrmedel i form av EU-förordningar och -direktiv). Medborgerlig Samling tror i grunden på marknadens förmåga att lösa anskaffandet av nyttigheter på ett rationellt sätt. Marknaden har dock länge varit skev då politiska krafter velat ersätta det som fungerar med det som låter bra. Till den änden har man öst in subventioner över det som man klassificerat som hållbart och förnybart och därmed lockat till sig en hel del spekulativt kapital och lycksökare. Elskatten på elektricitet som produceras med fossilfria energikällor avskaffas omgående eftersom detta utgör en betydande kostnadspost i de flesta företag. I samband med att denna skatt avvecklas kommer näringslivet i Sverige spara ca 35 miljarder. I Medborgerlig Samlings skattepolitiska respektive förvaltningspolitiska program återfinns på vilka områden och med vilka belopp som vi kommer att genomföra besparingar för att finansiera dessa 35 miljarder. Situationen har eskalerats med nedmonterad planerbar energiproduktion i vår närregion och toppats med ett storkrig. Konsekvenserna har väckt frågan om inte en robust elförsörjning rentav är en statlig kärnverksamhet, eller mycket nära att vara det, då i stort sett allting i samhället är beroende därav. En förbryllad marknad ska nu helt plötsligt prioritera att se om vårt eget hus. Tydliga politiska signaler underlättar och är nödvändiga i det utsatta läge vi idag befinner oss i och som inte blåser förbi under lunchen. Sverige har länge legat långt före övriga västländer i avfossilisering och miljöarbete; exempelvis var vår elproduktion i stort sett fossilfri 1985. Vad vi sysslat med på senare år har mest varit ett dyrt politiskt symbolplock på marginalen. I det fallet hade marknaden åstadkommit mer med mindre. Inte minst av hälsoskäl är det angeläget att minska fossilavtrycket i världen. Sverige kan bidra genom att fortsätta bruka skogen förståndigt och skapa ny produktion av planerbar energi för export att ersätta fossil dito. På köpet kommer pålitlig energiförsörjning och konkurrenskraft för företag i Sverige så investeringarna inte (av den anledningen) hamnar någon annanstans. Det är också inflationsdämpande, då en icke försumbar del av inflationen beror på en kombination av höga kontinentala energipriser, underskott i bytesbalansen med EU och en rekordsvag valuta.

2026-09-12 · Helt emot

El Slopa alla skatter på el! Bygg ut kärnkraften NU! Bygg ut vattenkraften! Stimulera energieffektiviseringar! Stoppa utbyggnaden av vindkraft! Förstatliga elnäten! Bygg ut fjärrvärme i anslutning till kärnkraften! Åtgärder för att värna ål, lax och andra arter som riskerar ta skada av vattenkraft Värna vedeldningen! Fastighetsägare ska ha veto mot vindkraft Sverigepris och exportpris, med staten i centrum! Bygg ut stamnätet NU! Förenkla för mindre elkraftverk Vattenfall och myndigheter görs om till ett statligt verk! Slopa den ”gröna omställningen”

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

2026-09-12 · Helt emot

Ambition Sverige ska verka för: Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser. Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft. Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is. Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs. Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud. Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats. Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet. Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet. Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering. Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva). Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige. Skriv ut