Ska Sverige välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato?

2026-09-12 · Helt emot

Centerpartiet vill: att försvaret ska finnas i hela landet, med regementen och personal som kan verka i alla miljöer, från Skånes slätter till Norrlands skogar. att försvarsviljan är avgörande. Ett försvar är ingenting utan människor som är villiga att skydda det. Därför är folkförankring och frivillighet grunden för vår motståndskraft. att samarbete med andra demokratier är en självklarhet. Som medlem i Nato bygger vi säkerhet tillsammans med våra allierade i Europa och Nordamerika.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Kort info om KDs politik rörande Nato Kristdemokraterna är varma anhängare av det svenska Natomedlemskapet, och kämpade länge för att detta skulle bli verklighet innan Sverige anslöts. Säkerhet byggs tillsammans med andra. Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i vår del av världen, och detta är särskilt avgörande för mindre stater som riskerar att stå ensamma mot aggressiva stormakter. Vi kan inte på egen hand trygga vår säkerhet i en situation där våra gränser och intressen hotas av ett militärt angrepp. Det svenska medlemskapet har medfört att vi fullt ut kan planera, synkronisera och öva tillsammans med våra grannar.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Tillsammans med andra är vi tryggare. Liberalerna har arbetat för ett svenskt Natomedlemskap långt före andra partier. Nu är Sverige en fullvärdig medlem i alliansen, och det gör Sverige starkare och säkrare.

Svenska förmågor viktiga för hela Nato Under de senaste åren har säkerhetsläget kring Östersjön blivit kraftigt försämrat. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visar än en gång att Ryssland ställer sig utanför den europeiska säkerhetsordningen. Följden blir ett tätare samarbete både inom Nato och EU. Natomedlemskapet stärker Sveriges säkerhet genom försvarsgarantierna. Samtidigt kommer Sverige och svenska förmågor i sin tur att göra viktiga bidrag till säkerheten för våra allierade. Sverige ska vara en aktiv, solidarisk och ambitiös allierad i Nato som tar ansvar för vår egen och andras säkerhet. Det svenska medlemskapet är utan förbehåll. Det gör våra försvarssamarbeten djupare och förmågan till avskräckning mot en angripare större.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Hem › Vår politik › Nato Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.

Det här vill vi göra Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår. På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Känner du dig orolig över det allvarliga säkerhetsläget i Europa? Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av Rysslands aggression och garanterar kollektiv trygghet. Socialdemokraterna vill att du ska känna dig säker genom att Sverige är en trovärdig och stark partner som lever upp till sina åtaganden i alliansen. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, och Rysslands aggressiva hållning hotar friheten och demokratin i vår del av världen. Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina. Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet, vilket inkluderar att öka den nationella försvarsförmågan för att bidra till det kollektiva försvaret. Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet. För att garantera den uthållighet som krävs i en ny, farligare tid, måste den ökade försvarsutbyggnaden säkras med permanent finansiering. Natomedlemskapet höjer avskräckningsförmågan, men det ställer samtidigt krav på att Sverige fortsätter stärka sin nationella försvarsförmåga för att vara en trovärdig partner. Läs mer

Fördjupa Nato-samarbetet Utveckla samarbetet med allierade för ökad säkerhet och stabilitet inte minst i vårt närområde.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Sverigedemokraterna stödjer det svenska Natomedlemskapet och anser inte att Sverige ska ha några restriktioner i vår samverkan med alliansens medlemmar. Redan 2020 röstade Sverigedemokraterna för en Natooption som innebar att Sverige skulle deklarera möjligheten att gå med i alliansen. När detta blev aktuellt 2022 i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina så ställde sig Sverigedemokraterna bakom Natomedlemskapet. Sverigedemokraterna menar att Natos robotförsvar behöver stärkas och Nato behöver stärka sin förmåga att möta det kinesiska hotet. Det är också viktig att Nato fokuserar på sina kärnuppgifter och inte exempelvis miljöfrågor, då det finns andra organisationer som är bättre lämpade att hantera dessa frågor.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Försvaret Det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på mycket länge. Det handlar både om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, naturkatastrofer, cyberattacker, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter. Det är hot som måste mötas av ett robust och starkt samhälle. Det måste därför vara en del av vårt säkerhetspolitiska arbete att göra samhället mer jämlikt och stärka samhällets bottenplatta – välfärden. Svensk säkerhetspolitik ska bygga på fredliga lösningar och på att förebygga kriser snarare än att förespråka militära alternativ. Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Det kräver en modern försvarsmakt som har förmågan att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför och försvara landet utifrån egen beredskap. Men det krävs också att vårt samhälle är robust och motståndskraftigt och att samhällsviktiga verksamheter har tillräckligt med resurser i normalläge så att det är möjligt att klara av stora kriser och i värsta fall krig. Vänsterpartiet vill se ett modernt försvar grundat på folklig förankring. Vi är för en allmän och könsneutral värnplikt. För oss är det en demokratifråga att försvaret utgörs av människor med olika bakgrunder. En ökning av antalet värnpliktiga är viktigt både för den folkliga förankringen och för personalförsörjningen. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att stärka totalförsvaret. Det är nödvändigt för att skapa ett robust samhälle som kan stå emot kriser och konflikter och om det värsta skulle inträffa, väpnad konflikt. Ett starkt totalförsvar räddar Sverige från kriser. Både det militära försvaret och det civila försvaret har ett behov av mer resurser, men behovet av resurser är också stort i många andra delar av samhället. När konflikter uppstår mellan olika intressen måste det finnas en helhetssyn på vad som är bäst för samhällets utveckling. Medlemskapet i Nato kan inte ersätta uppbyggnaden av vårt eget försvar. Vi ska ha ett folkligt förankrat totalförsvar som klarar att hålla Sverige och svenska medborgare säkra. Sverige ska vara tydliga med att vi inte accepterar kärnvapen på svenskt territorium. Vänsterpartiet vill att det stiftas en ny lag som förbjuder kärnvapen i Sverige. Vi vill att Norden ska vara en kärnvapenfri zon. Vi ska heller inte ha några permanenta baser med soldater från andra länder i Sverige. Vårt lands säkerhet förutsätter också en aktiv, självständig utrikespolitik med ett brett engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt, för kvinnors frigörelse och global social rättvisa. Läs mer Riksdagsmotion om totalförsvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-20242534-totalforsvaret_hc023247/ Riksdagsmotion om Sveriges nationella säkerhetsstrategi: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-skr-202324163-nationell_hc02192/ Riksdagsmotionen Det civila försvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/det-civila-forsvaret_hb0266/ Riksdagsmotionen Säkerhetspolitik för en fredligare värld: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sakerhetspolitik-for-en-fredligare-varld_hd022368/ Riksdagsmotion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-feministisk-utrikes-och-sakerhetspolitik_h902449/ Vänsterpartiets syn på krisberedskap och samhällsskydd: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/krisberedskap-och-samhallsskydd/ Vänsterpartiets syn på Nato: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/nato/ Uppdaterad: 27 januari 2026

Internationella relationer Vi vill se ett robust samhälle som är byggt för att klara olika sorters kriser. Investeringar i samhällets kärnverksamheter, gemensamt ägande i nyckelsektorer och medvetna strategier för landets ekonomiska utveckling är viktiga delar av det. Sverige har goda möjligheter att bli mer självförsörjande på energi och livsmedel. Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför. Sveriges försvarsmakt behöver kapacitet att delta i fredsbevarande insatser med FN-mandat. Världen behöver gå mot fred, nedrustning och färre vapen i cirkulation. Det behövs en politisk medvetenhet om hur både vinstintressen och stormaktsintressen drar åt helt andra håll. Vi vill se ett starkt statligt ägande i vapenproduktionen för att säkerhets­politiska nyckelbeslut ska fattas med ett helhetsperspektiv. Vi vill att Sverige ska vara ett land med höga ambitioner i det internationella arbetet för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling. Vi arbetar också för att förbjuda vapenexport till diktaturer, stater som för angreppskrig och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att Sverige kan agera självständigt från stormakter som USA, Kina och Ryssland för att inte dras in i geopolitiska konflikter utan tvärtom kunna verka för att förebygga dem. Vi ser grundläggande problem med Natos uppbyggnad. Vi arbetar för att Sverige ska vara en motvikt till det, som istället bygger upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato. Sverige behöver vara fritt från främmande militärbaser på eget territorium. Vänsterpartiet står för fred och deeskalering. Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning. Vi vill se ett förbud mot kärnvapen på svensk mark och arbetar för en värld helt fri från kärnvapen. Vår utgångspunkt är att politiska konflikter i andra länder är komplexa historiska processer, särskilt när de tar sig väpnade former. Sverige kan ofta göra störst skillnad genom att konsekvent försvara internationell rätt, mänskliga rättigheter och gemensamma ekonomiska insatser. Människor världen över har gemensamma intressen av ekonomisk och demokratisk frigörelse. Det syns till exempel i arbetet för att säkra generiska läkemedel eller mot handelsavtal som inskränker utrymmet för demokratiska beslut. Vi vill att Sverige verkar för skuldavskrivning, solidariskt bistånd och rättvisa handelsvillkor. Sverige behöver utveckla ett konstruktivt samarbete med andra länder i klimatomställningen. Vi vill att Sverige ska spela en pådrivande roll för långtgående internationella klimatavtal, som både underlättar omställningen och ställer krav på takten. Tekniköverföring och klimattullar är viktiga verktyg för det. De länder som historiskt stått för de största utsläppen har ett särskilt ansvar att ta. Omställningen behöver gå hand i hand med att ta världen ur fattigdom. Väl fungerande internationella samarbeten behöver byggas med den nationella självbestämmanderätten som grund. Alla länder och regioner ska ges möjlighet att kontrollera sin produktion, sina finansiella flöden och sina naturresurser. Folkrätten behöver försvaras och fördjupas. På områden där det finns specifika behov av bindande samarbeten är mellanstatligt överenskomna minimi­regler vanligtvis en bättre väg att gå än överstatliga beslut. Vi vill se ett tätt samarbete mellan de nordiska länderna och ett gott samarbete mellan de europeiska länderna. Det är särskilt viktigt på områden som klimat, miljö, energi, transporter och krishantering. Genom att agera tillsammans ökar också ländernas möjligheter att reglera finansiella flöden och internationella storföretag. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en bra grund för samarbete. Vi är däremot kritiska till EU:s odemokratiska struktur, som får allvarliga konsekvenser för många länder både i och utanför EU. Kommissionens och centralbankens grundlägg

2026-09-12 · Helt för

Folkförsvar för Sverige Totalförsvarets uppgift är att försvara Sveriges oberoende. Tyvärr har försvarspolitiken under årtionden varit nedprioriterad, och även om resurser nu börjar att tillföras så kvarstår gigantiska problem med felprioriteringar av verksamheten. Försvarsmaktens nationella och folkliga förankring har minskat av flera anledningar. Trots värnplikt på papperet gör endast några procent av varje årskull militärtjänst. Försvarsmakten har valt att bli politisk opinionsbildare och stänger ute personer på basis av politisk övertygelse. Med ett framtida Nato-medlemskap överges inte bara landets alliansfrihet, utan även Försvarsmaktens fokus på Sverige. Alternativ för Sverige förespråkar ett försvar som är folkligt förankrat vars uppgift är att försvara Sverige och svenska folket. Vi avvisar alla tankar på ett internationellt insatsförsvar och ett Nato-medlemskap. Det totalförsvar på nationell grund som vi förespråkar är endast möjligt om försvaret ägnar sig åt sin kärnuppgift: försvarsförmåga, istället för politik. En försvarspolitik måste bygga på en säkerhetspolitik som minimerar risken för krig. För att minska risken för krig och konflikter ska Sverige eftersträva diplomatiska relationer med alla länder. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska vara oberoende stormakterna. Därför avvisar vi både Nato- och EU-medlemskap.

Ja till oberoende – Nej till Nato Våra förslag Sverige ska inte vara Nato-medlem Riv upp värdlandsavtalet med Nato En anslutning till Nato är en säkerhetspolitisk risk för Sverige och därmed övriga Norden. Nato är en institution där medlemsländerna avsäger sig försvars- och säkerhetspolitiskt självbestämmande och underkastas utländsk militär och politisk makt. Nato har helt andra geopolitiska intressen än ett litet neutralt land som Sverige. När som helst riskerar Sverige att dras in i krig eller konflikter som vi själva inte valt och som inte angår oss det minsta. Sverige har redan nu i alltför stor utsträckning deltagit i Natoledda krig som äventyrar vår neutralitet. Internationella insatser där Sverige utövar militär makt ska föregås av folkomröstning där svenska folket har vetorätt. Natomedlemskapet försämrar kraftigt Sveriges möjlighet att verka som fredsförhandlare i krig eller medlare i konflikter. Alternativ för Sverige anser inte att en anslutning till en allians garanterar fred eller ens hjälp i händelse av krig. Vår egen säkerhet kan i slutändan endast tryggas genom egen försvarsförmåga. Historien är full av exempel på hur länder som varit anslutna till en allians ändå stått själva när angreppet varit ett faktum. Även om det förstås inte går att bortse från att Nato-anslutning kan innebära att vi får begränsad hjälp av vissa länder i alliansen, är vi övertygade om att riskerna med Nato överväger. Ett svenskt Nato-medlemskap innebär att risken att Sverige dras in i krig ökar, inte minskar. Vidare bör även värdlandsavtalet med Nato rivas upp eftersom det möjliggör för Nato att placera trupper och vapen – även kärnvapen – i vårt land. I den mån Sverige ska söka en allians ska det vara med våra nordiska grannländer, som vi har gemensamma intressen med och som inte riskerar att dra in oss i främmande konflikter. Eftersom de nordiska länderna nu är, eller är på väg att bli, Nato-medlemmar är det dock inte realistiskt att en sådan allians kan realiseras på kort sikt. Därför kvarstår kraftigt upprustad försvarsförmåga och utvecklat bilateralt försvarssamarbete med de nordiska länderna, framför allt Finland, som de två viktigaste åtgärderna just nu.

2026-09-12 · Helt emot

Bakgrund Slutet på det kalla kriget ledde till ett decennium av förhoppningar om varaktig fred och avspänning. Sverige var ett av de länder som utnyttjade den så kallade fredsdividenden till att dra ner på försvarsutgifterna. Det innebar att det tidigare invasionsförsvaret skulle monteras ner och ersättas med ett expeditionsförsvar som syftade till att stödja internationella fredsoperationer i oroliga hörn av världen i samarbete med likasinnade partnerländer. Förhoppningen var att Sveriges partnerländer även skulle komma till vår hjälp, ifall det mycket osannolika skulle inträffa att den säkerhetspolitiska situationen kraftigt försämrades i vårt eget närområde. Fallet med Ukraina visar att stödet från NATO kommer endast med ett medlemskap. Kriget i Ukraina har också visat att NATO:s rekommenderade finansieringsnivå av försvar på 2% av BNP inte räcker till när Europa är i krig. Det ska snarare betraktas som ett golv. I linje med detta anser Medborgerlig Samling att det är rimligt att betrakta 2,5% som ett golv för försvarets finanser och att försvarsbudgeten bör nå upp till omkring 4%, så länge som det pågår ett krig i närområdet. Det är också sannolikt att ett framtida revanschistiskt Ryssland kräver större försvarspolitisk finansiering på medellång och lång sikt.

Säkerhetspolitisk och militär strategi Sverige ska på egen hand ha ett trovärdigt försvar. Det innebär att försvaret måste ha en trovärdig offensiv och defensiv förmåga att möta hot, oavsett om de kommer från en stat eller andra aktörer. Det långsiktiga målet för svensk säkerhetspolitik enligt MED är att Sverige ska tillsammans med NATO bygga fred och säkerhet i Östersjöregionen. Sverige ska kunna ge ett trovärdigt stöd till NATO:s gemensamma försvar, och andra EUländer i enlighet med den svenska solidaritetsförklaringen. MED vill återinföra ett totalförsvar som innefattar både ett militärt och ett civilt försvar. Det militära försvaret ska bestå av en blandning av professionella soldater och värnpliktiga. Värnplikten ska vara könsneutral. Försvarsanslaget bör höjas till minst 4 % av BNP. På kort sikt bör beredskapskrediten ökas och utnyttjas för att täcka akuta brister i totalförsvaret. Försvaret ska vara fullvärdigt och innefatta samtliga vapenslag som samordnat ska kunna bemöta attacker från yttre fiender. Det civila försvaret ska skydda befolkningen i såväl freds- som krigstid och ska kunna användas vid större olyckor och katastrofer. I återupprättandet av totalförsvaret ingår återuppbyggnad av beredskapslager. Särskild hänsyn ska också tas till att säkra samhällsviktig infrastruktur för att tåla påfrestningar i fred, kris och krig.

2026-09-12 · Delvis för

NATO Partiet Nyans är mot NATO. Vi vill istället arbeta för att bilda en europeisk militärallians. P

Försvar Sverige har länge varit ett neutralt land som inte haft krig på mer än 200 år. Under de senaste decennierna har det svenska försvaret bantats rejält. Partiet Nyans anser att Sverige skall ha ett starkt försvar. Det är viktigt att bibehålla inflytande inom Östersjöregionen. Det svenska försvaret behöver stärkas och effektiveras för att kunna skydda svenska intressen och bevara freden i vårt närområde. Försvaret är också viktigt för att hantera krissituationer. Svenskt försvar kostar svenska skattebetalare 65 miljarder kronor årligen. Partiet Nyans vill att staten skall undersöka vilka uppgifter försvaret måste fylla samt hur försvarets uppdrag kan utföras så kostnadseffektivt som möjligt. Partiet Nyans anser att Hemvärnet behöver stärkas ytterligare. Hemvärnet är en viktig brygga mellan militär och civilsamhället och engagerar idag 22 000 frivilliga. Utöver en rent militär roll kan hemvärnet även kallas in i krissituationer för att sätta upp militärsjukhus, assistera brandkår, hjälpa till vid översvämningar m.m. Hemvärnstanken bygger på ett lokalförankrat försvar med ständig beredskap hos civilsamhället, brett engagemang bland befolkningen samt utrustning som finns tillgänglig hos mindre lokala förband. Vi vill anställa fler hemvärnssoldater och ge Hemvärnet utökade befogenheter och kompetens att stärka upp polis, försvar och räddningstjänst vid behov. Detaljerna kring förslaget behöver studeras vidare. Partiet Nyans är mot NATO. Vi vill istället arbeta för att bilda en europeisk militärallians. Partiet Nyans är för obligatorisk värnplikt. Partiet Nyans vill utöka det svenska stödet till FN:s fredsstyrkor. Partiet Nyans vill fördjupa det militära samarbetet mellan nordiska länder. Partiet Nyans vill bilda en nationell digital försvarsstyrka för att skydda landet mot cyberattacker.

2026-09-12 · Helt för

Genom egna beslut har Sverige ökat krigshotet Den svenska vapenexporten till Ukraina, inträdet i NATO- och DCA-avtalet har tillsammans bidragit till att markant försämra Sveriges säkerhetsläge. Myndigheter som MUST, FRA och FOI konstaterade tidigt att Rysslands invasion av Ukraina inte i sig innebar ett ökat hot mot Sverige. Det är därför oroväckande att samtliga riksdagspartier, oavsett ideologisk hemvist, tycks ha en gemensam vilja att driva en konfrontativ försvars- och säkerhetspolitik. Ambition Sverige anser att denna väg är strategiskt riskfylld, både säkerhetsmässigt och ekonomiskt. Sverige har skänkt mycket resurser, både materiellt och i pengar, till Ukraina sedan kriget startade. Stödet till Ukraina måste nu upphöra för att fullt ut prioritera upprustningen av det svenska försvaret och för att minska hotbilden mot Sverige. Sveriges säkerhet byggs bäst genom att stå utanför militära block, med målet att hålla landet borta från framtida konflikter. Under 200 år av fred har alliansfriheten visat sig vara en framgångsrik säkerhetsstrategi. Vi vill se en fortsättning på denna tradition.