Ska Sverige genomföra en kraftfull och skyndsam klimatomställning för att minska fossilberoendet och nå nollutsläpp 2045?

2026-09-12 · Helt för

Klimatkrisen är här – och politiken måste fungera i vardagen Klimatförändringarna hotar vår framtid, natur och ekonomi. Samtidigt är omställningen ofta krånglig och orättvis. Många som vill göra rätt möts av höga kostnader, långsamma tillståndsprocesser och osäkra spelregler. Det skapar hinder i stället för möjligheter. Centerpartiet vill lösa klimatkrisen med politik som fungerar i verkligheten. Utsläppen ska minska snabbt, men omställningen ska också skapa jobb, stärka företagen och ge människor frihet att välja hållbara lösningar – oavsett om man bor i stad eller på landsbygd.

Klimat Centerpartiet vill att Sverige leder klimatomställningen. Genom att göra det enkelt och lönsamt att välja grönt och satsa på ny teknik, kan vi minska utsläppen snabbt och på riktigt. Målet är ett fossilfritt samhälle som skapar jobb, stärker företagen och ger människor frihet att leva sina liv hållbart – i hela landet.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Tro på Sverige Vård. Vardag. Värderingar. Valmanifest 2026 – Beslutat av PS – Uppdateringar inför VU + nya ändringar TRO PÅ SVERIGE Kristdemokraternas valmanifest 2026 WWW.SVERIGEDROMMEN.SE WWW.KRISTDEMOKRATERNA.SE VÅRD VÄRDERINGARVARDAG 2 TRO PÅ SVERIGE Vi tror på Sverige. Vårt hem som vi vill bygga starkt. Vi tror att med modiga beslut och rätt investeringar kan Sverige resa sig. Och vi måste rusta vårt land med rätt värderingar – som håller över tid. Under vår regeringstid har det dödliga gängvåldet pressats tillbaka. Vårdköerna har kapats. Historiskt stora satsningar på psykiatri och psykisk hälsa genomförts. Inflationen tryckts ner. Familjer har fått mer pengar i plånboken. Socialtjänsten har fått nya verktyg. Ny kärnkraft är på väg. Sveriges försvar har stärkts. Väg och järnväg rustas upp och byggs ut. Men vi ser också allt som fortfarande brister. Alltför många människor väntar med oro på vård. Alltför många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Alltför många unga mår dåligt och tappar hoppet. Kristdemokraterna vill se ett Sverige där välfärden går att lita på och att den finns där när du behöver den. Vi vet att politiker inte kan och ska lösa allt, därför ska politiker ägna sin tid åt verkliga problem – och leverera på det man lovar. Som kristdemokrater uppskattar vi frihet under ansvar. Vi tror på ett Sverige där politiker förstår att en trygg familj ger trygga barn. Vi vet att pengar i din plånbok också betyder välfärd för dig. Vi vet att familjen och de naturliga gemenskaper som finns i församlingar och föreningar har stor betydelse för ett tryggt samhälle. Vi tror på ett Sverige som är vårt hem – ett hem som vi gemensamt tar hand om. Sverige behöver ordning och reda. Därför måste vi vara ansvarsfulla med skattepengar. Sverige måste vara ett land där politiker tar ansvar för att både migration och integration fungerar. Där landets ledning bekämpar den organiserade brottsligheten. Ett Sverige där det är självklart att de som flytt hit ska anpassa sig till Sveriges värderingar. Ett land som välkomnar den som hittat ett arbete, skapat sig ett hem och gjort Sverige till sitt – men som utvisar kriminella som inte hör hemma här. Vi tror på ett Sverige där äldre människor räknas. Där välfärden präglas av trygghet, tillgänglighet och värdighet. En samhällsgemenskap som präglas av respekt för varandra och såväl vår historia som vårt lands värderingar. Ska det svenska samhällsbygget stå starkt behöver vi ta vara på hela Sveriges potential att producera. Därför ska vi investera i det som bygger Sverige starkt: Ny kärnkraft för stabil och fossilfri el. Infrastruktur så att industrin kan producera och vardagen fungera. Vår jord, vår skog och våra gruvor, som är basen för vårt välstånd. Och investera i ett företagsklimat som gör att morgondagens tillväxtbolag skapas och nya idéer kläcks i vårt land. Sverige behöver vara ett land där ett realistiskt hopp om en bättre morgondag kan gry. Ett land som växer – för att vi rustar samhällsgemenskapen och samhällsbygget. Vi har en Sverigedröm. Vi vill se ett Sverige som gör vardagen enklare, tar ansvar för vården, rustar Sverige för framtiden och förvaltar våra värderingar – det etiska modersmål som har sin grund i kristen etik och den humanism som följt av den. Tro på Sverige. 1. VANLIGA FAMILJER SKA VARA VINNARE All politik måste i ett kristdemokratiskt präglat Sverige resultera i att vanliga familjer är vinnare. Fler ska kunna nå den svenska drömmen om villa, Volvo och vovve. Kristdemokraterna vill att fler ska våga och vilja bilda familj och ha de bästa förutsättningarna för att ge sina barn en trygg uppväxt. STARKARE FAMILJER Familjen är för de flesta den viktigaste gemenskapen. Familjen är därför ett mål i sig själv, men den är även samhällets viktigaste byggsten. I familjen får medlemmarna möjlighet att ge och möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. Barn som växer upp i trygga familjer får goda 3 förutsättningar att klara av livets utmaning

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Klimatet Sverige ska nå klimatmålen. Utsläppen ska bort. De fossila bränslena ska bort. Klimatomställningen kan bara lyckas när den genomförs av fria människor i en växande ekonomi. Klimatförändringarna måste stoppas. Vi ska sluta använda fossila bränslen, börja fånga och lagra koldioxid i stor skala och fortsätta binda kol i skog och mark. Tillgången på fossilfri energi är grunden i klimatomställningen, sol, vind och kärnkraft behövs i massor. Klimatarbetet behöver de mest kraftfulla verktyg för förändring vi känner – innovation, entreprenörskap och frihandel.

33 87. Ambitiös klimatpolitik som funkar på riktigt. Vi vill se en teknikdriven klimatpolitik som pressar ner utsläppen globalt, bidrar till nya jobb och framt idstro och samtidigt fungerar i din vardag. Vägen dit går genom att ersätta olja, kol och gas med n y kärnkraft och annan fossilfri energi, och via en storsatsning på elektrifiering och innovat ion. EU:s mål om nettonollutsläpp 2050 ska ligga fast och handeln med utsläppsrätter fortsatt var a motorn. Sverige ska gå före och sätta press på Europas och världens största utsläppsländer. 88. Levande natur och friska hav. Genom att skydda mer natur, bland annat med fler naturreservat och nationalparker, kan vi se till att kommande generatione r kan njuta av naturupplevelser på samma sätt som i dag. Vi vill rädda Östersjön genom ett stopp för trålning nära våra kuster, och införa allmän jakt på skarv för att skydda skärgårdsmiljön. Skogsbrukare ska ha mer förutsägbara villkor för att bruka sin skog hållbart. Vi vill också skydda skogar med höga n aturvärden och ge ersättning till markägare som bidrar till biologisk mångfa ld. Och svenska kor ska självklart få beta ute.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Vi står inför ett vägval En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader. Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet. En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande). Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-09-12 · Helt för

Klimatkrisen kräver kraftfull klimatpolitik Hem Politik som gör skillnad Klimat Hoppa över menyn _sidebar_title_ Miljöpartiet vill minska utsläppen snabbt och rättvist, klimatanpassa Sverige och skapa jämlika möjligheter till hållbara val i vardagen. Klimatkrisen märks redan idag genom värmeböljor, torka, översvämningar och stigande havsnivåer. Sveriges utsläpp behöver minska snabbt och effektivt. Samtidigt är det helt centralt att göra omställningen rättvis och människor delaktiga. Människor måste få bättre förutsättningar att ställa om oavsett inkomst och bostadsort, och företag ska få ekonomiskt stöd och rådgivning för att kunna driva på för en omställning.

Förnybar energi istället för kärnkraft Hem Politik som gör skillnad Förnybar energi istället för kärnkraft Hoppa över menyn _sidebar_title_ Miljöpartiet vill fasa ut det fossila och snabba på elektrifieringen utan att bygga ny kärnkraft. Sverige behöver mer el för att ställa om industrier och transporter från fossilberoendet. Ny elproduktion behöver byggas snabbt för att vi ska klara klimatomställningen och nå klimatmålen. Samtidigt behöver kostnaderna hållas nere. Kärnkraft är alldeles för dyrt och tar för lång tid att bygga. Förnybar elproduktion i kombination med grön baskraft, som kan stabilisera systemet oavsett väder, är alternativet som gör att vi kan nå klimatmålen och ställa om billigt, snabbt och enkelt.

2023-11-30 · Delvis för till Helt för

5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Ett land där alla kan leva på sin lön, har råd med en bra bostad och kan ta ansvar för sin familj. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro. Ett land där alla kan växa och leva ett gott liv. Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. De ekonomiska klyftorna ökar. De otrygga anställningarna blir fler. Tillväxten sjunker. Vanliga löntagare har fått se hur tio års reallöneökningar har sopats bort av inflationen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte längre. Fler företag går i konkurs. Tittar vi ut över världen ser vi hur krig och kriser rasar runt omkring oss. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige och Europa är mycket allvarligt. Handelshinder och tullar reses. I klimatförändringarnas spår följer extremväder, missväxt och fler konflikter om naturresurser. Samtidigt upplever vi massiva teknikskiften i den gröna omställningens och digitaliseringens spår. Det är skiften som både utmanar oss och ger nya förutsättningar för välstånd. Dessa förändringar ställer nya krav på Sverige och på vår ekonomiska politik. Vi behöver investera i allt det som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning och välfärd. I människor och deras kompetenser. I vårt militära och civila försvar. För att ekonomin ska fungera för samhället, och för var och en av oss, måste den byggas mer robust och rättvis. Grunden i en stark ekonomi är arbete. När alla människors kunskaper och erfarenheter kommer till nytta bygger vi vårt land rikare. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar rättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. För att fler bra jobb ska växa fram, så att fler kommer i arbete, behöver Sverige en modern, rättvis och jämställd arbetslinje. Alla som kan arbeta ska arbeta. Tack vare vår unika svenska modell, med starka fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en positiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka för Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och framgångsrikt framöver. För en stark ekonomi krävs också en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Svenskt välstånd bygger på konkurrenskraftiga företag och ett innovativt näringsliv. Världen befinner sig just nu i stora teknikskiften: framväxten av ny grön teknik och artificiell intelligens kommer att få stor påverkan på ekonomins funktionssätt. För att möta den utvecklingen behöver vi göra det som Sverige har gjort historiskt. När vårt land reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste länder, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb. I vårt land finns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetstagare som behövs för att leda utvecklingen även i framtiden. Genom att våra företag ligger i framkant i den tekniska omställningen – och genom en aktiv närings- och regionalpolitik som ger förutsättningar för företag och jobb i hela landet – kan vi öka vår levnadsstandard, förbättra vårt välstånd, trycka tillbaka arbetslösheten och samtidigt nå målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver en klimathandlingsplan som gör att vi klarar klimatmålen både i Sverige och inom EU. Vi står bakom Parisavtalet och driver på för en rättvis klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet.

Energi Elpriser och energiförsörjning påverkar din vardag – från elräkningen till jobben i Sverige. Du ska kunna lita på att elen räcker till och att priset är rimligt, oavsett var du bor. Men stora svängningar i pris och brist på ny produktion har skapat otrygghet. Därför behövs en energipolitik som ger låga och stabila priser, mer fossilfri el och trygg försörjning. Sverige ska ha ett robust energisystem med mer fossilfri elproduktion som pressar priserna och skapar jobb. Alla fossilfria kraftslag behövs för att möta efterfrågan och klara klimatomställningen och jobben. Staten behöver ta en aktivare roll för att möjliggöra investeringar och korta ledtider. Målet är stabila och låga elpriser, trygg elförsörjning och tillväxt med fler jobb i hela landet. Läs mer

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför: Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighets­begränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade invester­ingar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen. Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.

2023-11-30 · Delvis emot till Delvis för

Tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet: Klimatpolitik för att nå hela vägen till nettonoll 2 Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik. Vi tar vårt ansvar som enskilt land samt som en del av EU. Sedan början av 1980-talet, när kärnkraften byggts ut, har Sverige betydligt lägre koldioxidutsläpp räknat per capita än jämförbara länder. Våra utsläpp har fortsatt minska sedan dess. Sedan år 1990 har utsläppen minskat med nästan 40 procent och vårt BNP har vuxit med 90 procent. Globalt har de årliga utsläppen i världen fördubblats sedan 1970. Det är främst folkrika länder som lämnar fattigdom bakom sig som ökar utsläppen. Det land som släpper ut mest är Kina, men andra stora länder som Indien och Brasilien ökar också sina utsläpp. EU- länderna har minskat sina årliga utsläpp med cirka 25 procent de senaste femtio åren. De genomsnittliga utsläppen av växthusgaser i världen år 2021 var 4,6 ton per capita medan de i EU var 6,3 ton per capita. I Kina var de 8,7 ton per capita, medan de i Sverige var 3,8 ton per capita. Om Kina haft samma nivå på utsläpp per capita som Sverige så hade de globala årliga utsläppen minskat med 16 procent på ett bräde. 1 Tidöavtalet slår fast att Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Tre konstateranden lägger grunden för samarbetspartiernas klimatpolitik. 1. En global fråga kräver globala svar. Det är genom internationellt samarbete, kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik omställning. EU är en central aktör såväl för att påverka utsläppen inom Unionen som att driva på omvärlden. Utan engagemang från jättar som USA, Kina, Indien och Brasilien klarar vi inte denna globala utmaning. 2. Teknikutveckling och en massivt ökad användning av klimatneutral el är en förutsättning för omställningen i Sverige och i alla andra länder. I Sverige är utbyggd kärnkraft den enskilt viktigaste åtgärden för att vi ska kunna minska våra utsläpp nationellt genom elektrifiering av transporter och industri. Vår färdplan för ny kärnkraft är en omistlig pusselbit. 3. Klimatomställningen kan bara lyckas om den sker i en ekonomi som växer. Legitimitet hos medborgarna är en förutsättning för omställningen som också bygger på möjligheterna att hitta effektiva styrmedel, där förutsättningarna och levnadsstandarden för enskilda, hushåll och företag inte stagnerar och där hela landet och alla samhällsgrupper har jämbördiga möjligheter i omställningen. Insatser ska därför göras där vi får mest utsläppsminskningar – klimatpolitiken behöver bli mer kostnadseffektiv. 1 EDGAR -Emissions Database for Global Atmospheric Research. (2022). CO2 emissions of all world countries - 2022 report, EUR 31182 EN. https://edgar.jrc.ec.europa.eu/report_2022 [2023 -08-11] 3 Med dessa konstateranden skiljer sig samarbetspartiernas klimatpolitik markant från den tidigare regeringens, där andra partiers statiska syn på innovation och ekonomisk tillväxt avgjorde vilka insatser som genomfördes. Samarbetspartiernas klimatpolitik bygger inte på förbud eller piskor utan på att skapa förutsättningar för enskilda och företag att agera, innovera, konsumera, investera, finansiera och producera mer klimatsmart. * * * Det nya EU-regelverket på klimatområdet, Fit for 55, innebär bland annat att det europeiska systemet för utsläppshandel (EU ETS) har breddats och blivit mer ambitiöst. Alla länder, inklusive Sverige, har därtill fått nya åtaganden inför 2030 i de delar som inte ingår i utsläppshandeln (ESR). Att EU nu agerat så kraftfullt mot klimatkrisen innebär att Sveriges nationella rådighet över klimatpolitiken har minskat och att klimatpolitiken i större utsträckning än idag kommer att regleras på EU-nivå. Vår nationella klimatpolitik behöver därför anpassas till EU:s gemensamt beslutade klimatpolitik. Fit for 55 styr nu EU mot snabbt minskande utsläpp. Utsläppsbanan nedåt är tillräckligt brant för att ge EU goda chanser att göra sin del för att Parisavtalets mål ska nås. Det innebär också att EU kan agera global kraft f

Det ekonomiska läget presidentadministrationer. Västvärldens utveckling, säkerhet och konkurrenskraft måste vara ett gemensamt intresse gentemot makter som vill stärka sitt inflytande med aggressiva medel på bekostnad av suveräna demokratier, eller våra länders medborgare och ekonomiska utveckling. Vi kommer heller aldrig att vika en tum om någon medlem av den nordiska familjen hotas, oavsett om det är en allierad eller antagonist som ligger bakom. Norden är vår plats på jorden och en borg av grannar i världens mest likasinnade och integrerade region i den kanske mest prövande tiden i modern politisk historia. Internationellt samarbete är viktigare än på länge och kan bidra till ett starkare Europa, men det får aldrig ske på bekostnad av Sveriges suveränitet eller vår förmåga att själva fatta avgörande beslut för landets framtid. Det ekonomiska läget Tidöpartierna fick ärva en rekordhög inflation och en tillväxt i EU:s absoluta bottenskikt. Efter snart fyra år med en fokuserad ekonomisk politik är situationen den omvända; inflationen ligger kring målnivån och Sverige har goda tillväxtsiffror, bättre än många andra EU-länder. Under samma period har räntan sänkts vilket lett till kraftiga utgiftsminskningar för alla hushåll med bolån. Hushållen har vidare stärkts genom skattesänkningar på inkomst, drivmedel, el och mat och en vanlig barnfamilj har mer än 5 000 kronor extra att röra sig med varje månad. Barnfattigdomen är den lägsta på 10 år till följd av en klok familjeekonomisk politik. Orosmoln saknas dock inte, i synnerhet globala sådana. Regelrätta krig i inte minst Ukraina och Iran har kraftigt påverkat priserna på grundläggande insatsvaror som el, gas, olja och konstgödsel, med medföljande prisökningar även i andra delar av ekonomin. Därtill har handelskrig skapat osäkerhet, prisvolatilitet och inte minst påverkat företagens investeringsvilja. Detta är ytterst beklagligt, men det är också en påminnelse om hur illa läget hade varit om Sverige hade styrts av en regering som inte fått alla dessa ekonomiska förstärkningar för hushållen på plats. Exempelvis hade dieselpriset legat cirka tio kronor högre än idag, med tydliga negativa konsekvenser för människor på gles- och landsbygd, men också i form av höjda priser på livsmedel och andra nödvändigheter, på grund av högre kostnader för transporter. Sverige har genom en mycket låg offentlig skuldsättning ekonomiska muskler för att möta dessa påfrestningar. Upprustningen av Försvarsmakten är välbehövlig, men tar stora ekonomiska resurser i anspråk. Sverigedemokraternas huvudsakliga ingångar givet ovanstående är följande: Sverige måste fortsätta föra en ansvarsfull budgetpolitik med respekt för det finanspolitiska ramverket (balansmålet) så att vi fortsatt kan parera olika globala kriser. Kommande regering kommer behöva göra avsevärt tuffare prioriteringar på statsbudgetens utgiftssida för att finansiera större reformer såsom ett högkostnadsskydd på tandvård för alla. Det kommer inte finnas utrymme för ineffektiva klimatpolitiska satsningar eller en återgång till ett internationellt bistånd som automatiskt räknas upp i förhållande till Sveriges bruttonationalinkomst. Vi kommer fortsatt kämpa för reformer och skattesänkningar som stärker såväl hushållens köpkraft som tillväxten i stort: lägre skatt på el och fortsatt låga skatter på drivmedel och livsmedel.

Jimmiepriser vid pump Sverigedemokraterna vill avskaffa reduktionsplikten helt och har arbetat målmedvetet för att sänka priset vid pump och kommer att fortsätta göra det framöver. Klimatpolitiken ska vara realistisk och ge faktisk effekt utan att göra det dyrt att pendla, särskilt på landsbygden. Det ska gå att ta sig till jobb, skola och fritid i hela landet utan att plånboken spricker.

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Sverigedemokraterna röstade ja i sakfrågan (60 ja, 0 nej, 0 avstår, 12 frånvarande). Sverigedemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2023-11-30 · Helt för

Så når vi klimatmålen till 2030 Regeringens klimatpolitik gör att Sverige nu ser ut att missa klimatmålen uppställda för 2030. Vänsterpartiet har flera förslag på politik som inte bara gör det enklare och billigare att ställa om. Med förslag som Sverigebiljetten, utökad elbilspremie och reseavdrag som även omfattar de som väljer att åka kollektivt till jobbet, bygger vi ett starkare, tryggare och mer hållbart Sverige. – Genom att införa ett rikstäckande kollektivtrafikkort minskar vi utsläppen med 4 miljoner ton. Lägger vi dessutom till en bredare elbilspremie som gör att fler har råd med elbil och ett statligt stöd för laddinfrastruktur och stöd till transportsektorn för att ställa om till andra miljövänliga drivmedel har vi möjlighet att nå klimatmålen, säger Kajsa Fredholm, Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson. Vänsterpartiet tycker att det är en självklarhet att det är staten som ansvarar för att ge landets medborgare rätt förutsättningar för att ställa om. Bland annat föreslår vi Sverigebiljetten, som med en totalkostnad på 450 kronor för vuxna och 225 kronor för barn, unga och pensionärer, gör det billigare och enklare att välja kollektivtrafiken. För landets bilister vill vi införa en bredare elbilspremie som når 3 miljoner hushåll, och vårt förslag om reformerat avdrag för resor till och från jobbet omfattar även de som cyklar eller tar bussen. För att skynda på omställningen för kommuner och regioner vill vi införa ett statligt ekonomiskt stöd för de åtgärder som behövs för att minska biltrafiken. För att göra det möjligt för företag och offentligheten att bryta sitt fossilberoende krävs fler laddstationer för elfordon, vilket vi åstadkommer genom att även utöka Klimatklivet, statens investeringsstöd för laddinfrastruktur och andra hållbara drivmedel. Vi anser att de som står för de stora utsläppen ska hållas ansvariga för det. Du som gör klimatsmarta val ska inte behöva stå för notan från regeringens politik som saknar åtgärder för att minska utsläppen från de som påverkar klimatet mest. Läs mer om våra förslag för klimatet här… Uppdaterad: 26 maj 2026

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 2, V): Kajsa Fredholm (V) anför: Regeringens förslag om att sänka reduktionsplikten till 6 procent för bensin och diesel under perioden 2024–2026 är utmärkande för regeringens och Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitik. I likhet med en rad tidigare beslutade åtgärder och anslagsnivåer på dessa två områden försämras möjligheterna att nå de mål som riksdagen enats om med förslaget. Man beslutar om och föreslår åtgärder på klimatområdet som ökar utsläppen av växthusgaser när dessa i stället behöver minska kraftigt, dessutom utan att föreslå andra åtgärder som kompenserar för dessa utsläppsökningar. Sommaren 2023 var den i särklass varmaste som någonsin uppmätts i världen. Även havstemperaturerna låg på rekordnivåer. Det krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder från alla länder, inklusive Sverige, för att minska utsläppen och begränsa effekterna av ett förändrat klimat. Sverige måste accelerera takten i omställningen för att nå de nationella klimatmålen till 2030 samt våra klimatåtaganden inom EU till samma år. Dessa mål ska enligt Vänsterpartiet inte överges och förutsätter att utsläppen från våra transporter kraftigt minskar kvarvarande år till 2030 för att målen ska nås. Klimatpolitiska rådet har tidigare konstaterat att den aviserade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten är den enskilda åtgärd som har absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. I synnerhet gäller detta Sveriges etappmål om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030. Därutöver försvåras möjligheterna för Sverige att klara sina åtaganden att minska utsläppen gentemot EU till 2030, vilket riskerar att även få ekonomiska konsekvenser. En ökad nationell produktion av förnybara drivmedel stärker Sveriges självförsörjningsförmåga på drivmedel under en övergångsperiod innan elektrifieringen av transportsektorn är genomförd. Vänsterpartiet anser att reduktionsplikten är en av flera nödvändiga åtgärder för att detta ska vara möjligt. En drastisk sänkning av reduktionsplikten enligt regeringens förslag är enligt vår uppfattning inte förenlig med ovannämnda inriktningar. Vänsterpartiet är dock kritiskt till det ensidiga fokus på reduktionsplikten som enda styrmedel för att uppnå en fossiloberoende transportsektor till 2030 som den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hade. Den tidigare regeringen lade därmed i stor utsträckning alla ägg i samma korg. I stället för att i grunden styra vårt transportsystem till håll

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Nej till politiska mål om utsläppsnivåer Våra förslag Överge det politiska målet om nollutsläpp Klimatpolitiken ska vila på tydlig vetenskaplig grund Sverige har en målsättning om att vara koldioxidneutralt år 2045. Det är ett dumt mål att sätta, som riskerar att kosta Sverige väldigt mycket utan att påverka världens utsläpp ens på marginalen. Sverige står idag får 0,1 procent av världens utsläpp och detta enkla faktum innebär att de utsläppsminskningar vi gör i vårt land, knappast kommer att påverka de globala utsläppsnivåerna alls. Den överdrivna fixeringen i den så kallade klimatfrågan, innebär inte att Alternativ för Sverige per automatik ser negativt på minskade koldioxidutsläpp. Olja, gas och kol är till huvudsak produkter Sverige självt inte kan producera, och ett beroende av dessa gör oss även beroende av de länder som förser dem. Det finns alltså flera goda skäl till att minska energiförbrukningen av fossila bränslen. Vi anser dock att minskade utsläpp bör ske genom en naturlig och successiv teknikutveckling, och inte genom planekonomiska politiska mål som tvingar oss att ha en viss utsläppsnivå vid ett visst år. Sverige är ett innovationsland med stolt tradition av uppfinningsrikedom och nytänkande, och har goda möjligheter att vara världsledande i utvecklingen av mer miljövänlig energi.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

9. Miljö- och naturskydd Värnandet av miljön har en framskjuten plats i den konservativa idétraditionen. Människan har, genom sin särställning, ett ansvar att förvalta vår planet med dess rika naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Medborgerlig Samling anser att miljöfrågor ska drivas utifrån fakta och evidens, där helhetssyn går före ineffektiv symbolpolitik. Det är viktigt att säkerställa att åtgärder för miljön får reella effekter och inte bara flyttar problemen någon annanstans eller skjuter dem på framtiden. Sverige är ett land med många internationella förbindelser, inte minst genom EU, och bör söka samarbete med andra länder och koalitioner för att utveckla en hållbar miljöpolitik. Miljöproblem går ofta hand i hand med korruption och svag ekonomisk utveckling. En stegrad produktion och konsumtion kan också innebära stora belastningar på miljön. Tillväxt är emellertid nödvändig för att kunna upprätthålla välfärden, samtidigt som den inte får ske på framtida generationers bekostnad. Medborgerlig Samling menar att tillväxt i förening med forskning och teknologiska framsteg är den bästa lösningen för att skapa ett hållbart och välmående samhälle. Kretsloppsprincipen är en central del av ett hållbart samhälle. Genom återvinning och återanvändning skapas villkor för en hållbar produktion och konsumtion. Medborgerlig Samling verkar för att denna process ska påskyndas genom grön skatteväxling, där produktion och konsumtion av varor och tjänster som belastar miljön ska beskattas hårdare än alternativ som är skonsamma för miljön. Detta stimulerar också teknik- och materialutveckling. De pågående klimatförändringarna riskerar att få mycket allvarliga följder. Medborgerlig Samling vill minska utsläppen av växthusgaser och häva beroendet av fossila energikällor. Frågan om den biologiska mångfalden måste hamna högre upp på agendan. Ekosystem med rik biologisk mångfald, till exempel gamla kulturlandskap, präglas av ett komplicerat samspel mellan olika organismer, något som ger kraft och uthållighet. Skyddet av områden med värdefulla växt- och djurliv och måste stärkas, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Detta innebär även att gamla kulturväxter och traditionella lantraser aktivt ska bevaras. En annan ödesfråga är tillståndet i våra sjöar och hav, där växt- och djurlivet sedan lång tid tillbaka är utsatt för hårda påfrestningar. Utsläpp av kväve, fosfor och giftiga ämnen måste reduceras på ett ansvarsfullt sätt. Läckaget av plast till sjöar och hav är också ett stort problem som man måste komma till rätta med. Plast som inte på grund av dess funktion måste vara beständig under lång tid bör ersättas med nedbrytbar plast eller substitut. Den ständigt aktuella frågan om överfiske måste också lyftas och hanteras gränsöverskridande. Ett hållbart fiske förutsätter att stor hänsyn tas till föryngringsplatser och att ett fungerande system med fiskekvoter upprätthålls. Försiktighetsprincipen bör råda då tillräcklig kunskap saknas om nya metoder eller ämnen som riskerar att påverka miljön eller hälsan negativt. Överanvändning av antibiotika och bekämpningsmedel inom jordbrukssektorn är ur ett globalt perspektiv ett stort problem. Den restriktiva användningen i Sverige bör framhållas som ett gott exempel. Sverige är ett föredöme när det gäller jordbruk och djurskötsel, där både konventionell och ekologisk produktion har en viktig roll att fylla. Medborgerlig Samling verkar för att Sveriges höga standard inom jordbruk ska spridas internationellt.

9.5 Biobränslen och reduktionsplikt Sverige är ett av de länder i världen som har störst förutsättningar att bli någorlunda självförsörjande på biobränslen. Det är därför osolidariskt mot länder med sämre förutsättningar att dammsuga världsmarknaden på dessa, bara för att vi skrivit in den s.k. reduktionsplikten som huvudsaklig strategi för att kunna visa på minskade CO2-utsläpp. Detta i synnerhet som det har ifrågasatts huruvida reduktionsplikt verkligen ger minskade utsläpp och därmed är en god investering för klimatet. Samtidigt menar andra att om 31 www.europa.eu, The EU Nature Restoration Law https://environment.ec.europa.eu/topics/nature-and-biodiversity/nature-restoration-law_en 32 https://www.tn.se/hallbarhet/24216/experter-eu-krav-gor-25-miljoner-hektar-skog-vardelos-sveriges-tolkningextrem/ 33 Skogens biologiska mångfald - om arter, miljöarbete och statistik 34 www.skogsindustrierna.se, EU taxonomi: Expertgruppen missar målet om skogsbruket, 2022-12-08 https://www.skogsindustrierna.se/aktuellt/nyheter/2022/12/eu-taxonomi-expertgruppen-missar-malet-omskogsbruket/ 35 www.skogsaktuellt,se, Kritiker menar att EU:s beslut om skogsbränslen är fel, 2023-04-04 https://www.skogsaktuellt.se/artikel/2232519/kritiker-menar-att-eus-beslut-om-skogsbrnslen-r-fel.html 30 biobränslen ska användas som ett verktyg i omställningen, så bör de prioriteras för sektorer som har svårare att gå över till eldrift, såsom till exempel luftfarten. I ljuset av detta framstår den förra regeringens ensidiga fokus på en extremt hög reduktionsplikt som huvudsakligt klimatverktyg som ytterst bräckligt. Medborgerlig Samling anser att subsidiaritetsprincipen är tillämpbar och att beslut ska fattas på nationell nivå. Om EU upphörde med försöken att detaljreglera svenskt skogsbruk skulle både svensk ekonomi, miljön och klimatet gynnas.

2026-09-12 · Helt emot

Slopa skatterna på el och bränsle! Under många år nu har el- och bränslepriserna skenat. Det har stundvis varit väldigt, väldigt dyrt att vara svensk – om man behöver el och bränsle, vilket ju alla på ett eller annat sätt gör. Vad politikerna har gjort är att lappa och laga med små elstöd och tillfälliga justeringar. Men samtidigt har man inte rivit upp den underliggande politiken som har syftat till att göra just el och bensin dyrare, som velat offra svenskens plånbok på den klimatvänliga sociala ingenjörskonstens altare! Därför har svenska folket, trots småduttande under Tidö, behövt betala dubbelt för sin energi – BÅDE genom miljöpartistiska straffskatter på den som har mage att vilja ha lampan tänd och kunna köra till jobbet OCH genom pristopparna, som också är ett resultat av den förda politiken. Vi behöver alltså riva upp den politiken. Att avskaffa skatter på el och bränsle hade gett svenskarna flera tusentals kronor mer i plånboken. Men de höga el- och bränslepriserna är inte bara en fråga om svenskarnas privatekonomi, den här politiken påverkar hela samhällsekonomin. El och bränsle är insatsvaror för i princip all produktion. Om elen och bränslet blir billigare kommer alla andra produktionsprocesser och varor att påverkas av det. Att slopa skatterna på dessa områden hade alltså inte bara gett mer pengar i plånboken för direkta el- eller bränslekonsumenter. Det hade också gett mervärde i flera led, exempelvis billigare matkostnader eller mer tillväxt och jobb i samhället i övrigt. Att slopa alla skatter på el och bränsle borde därför vara en prioriterad reform för alla politiker som säger sig vilja gynna Sverige och svenskarna. Att åtta riksdagspartier kan vara överens om att INTE slopa dessa skatter säger en hel del om var deras lojalitet faktiskt ligger, deras överordnade prioritet är varken maximal produktivitet eller det svenska folkets väl och ve. De spenderar hellre skattepengarna på biståndskorruption, statlig propaganda-tv eller onödiga myndigheter och hittepåtjänster, för att inte nämna deras klimatreligiösa bluffprojekt inom ramen för den sk ”gröna omställningen”. Vi prioriterar Sverige och svenskarna. Med alla skatter på bränsle och energi avser vi just alla skatter, inte bara specifika el- eller bränsleskatter, vi menar även momsen, alltså ”skatten på skatten”. Reformen skulle kortsiktigt kosta runt 100-120 miljarder årligen, men skulle ge extremt positiva effekter för såväl svenskarnas vardagstillvaro som för Sveriges ekonomi i övrigt. Att släppa produktiviteten fri är inte en kostnad i det långa loppet, det är något vi tjänar på. Samma logik gäller motsatsen, alltså att fjättra den produktiva potentialen, att hålla den tillbaka via hämmande och dyra skattehinder. Bort med skiten!

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

Kärnkraft Det finns en del myter om kärnkraften som vi bestämt tar avstånd ifrån. För det första så går det inte att framställa kärnvapenplutonium med civila reaktorer. I en civil reaktor bildas alldeles för höga halter av Plutonium 240/241 som får ett tänkbart kärnvapen att överhettas och falla sönder eller fördetonera. Detta beror på att Plutonium-240/241 naturligt avger stora mängder neutroner som spontant startar kedjereaktioner innan Plutoniumet komprimerats av en inledande implosionsexplosion. Amerikanerna försökte under Manhattanprojektet att tillverka en bomb med plutonium motsvarande det från en civil reaktor. Bombmodellen kallades Thin Man, men fungerade aldrig. Detonationen blev aldrig större än motsvarande massa TNT. Alla länder som skaffat kärnvapen har gjort det innan de skaffat civil kärnkraft. De har gjort det antingen med reaktorer avsedda att tillverka kärnvapenplutonium (Pu-239). Eller genom kraftiga centrifuger som separerar klyvbart Uran-235 från Uran-238 under rotationshastigheter på flera tiotusen varv per sekund. Viktigt att poängtera är också att amerikanska kärnreaktorer efter kalla krigets slut hjälpte till att oskadliggöra motsvarande 20.000 ryska stridsspetsar genom att använda dem som bränsle. Projektet hette ”Megatons to Megawatts”. Vi ser snarare att energifattigdom är en källa till konflikter och här kan kärnkraften vara en del i att förse världens fattiga med el. Kärnkraften är mycket koldioxidsnål. Detta beror på att energiinnehållet i bränslet är mycket stort. Sett till elproduktion så är materialåtgång i form av stål, cement m.m. lägre än för andra elslag. Brytning av metaller och cementtillverkning blir mindre omfattande, vilket kräver mindre mängd fossila bränslen för diverse maskiner. Vattenfall uppger i sin livscykelanalys att kärnkraften i deras nordiska elmix ger växthusgasutsläpp motsvarande 5 gram koldioxid per producerad kWh. Siffran för vattenkraft är 9 g/kWh, vindkraft 15 g/kWh, naturgas 503 g/kWh, torv 636 g/kWh och kolkraft 781 gram/kWh. Kärnkraften är alltså vårt mest koldioxidsnåla elslag. Kolkraften ger tveklöst störst utsläpp. WHO slår i sin rapport fast att 53 människor dog i samband med reaktorexplosionen i Tjernobyl samt i det efterföljande uppröjningsarbetet. Upp till 4000 människor kan komma att dö i förtid till följd av exponering för strålningen. Tjernobylkatastrofen och dess offer får inte glömmas bort. Men kärnkraftens dödlighet måste också ses i ljuset av andra energikällor. Det finns dessvärre ingen helt säker energikälla. Människor dör i gruvolyckor i brytning av stenkol, uran, koppar, järn m.m. De dör i gasexplosioner eller på förolyckade oljeplattformar. Miljoner dör varje år till följd av luftföroreningar, cancerogena ämnen eller kvicksilver som kolkraftverk släpper ut. Brustna dammar dödar också. Räknar man samman de olika kraftslagens dödsoffer sett till mängden producerad el, så slår flera studier fast att kärnkraften är det kraftslag som dödat minst människor per producerad TWh. Den allra dödligaste energikällan är brunkolet. Our World in data ger att kärnkraften dödat 0,07 människor per producerad TWh medan brunkolet dödat 32,72. Kritiker som påstår att kärnkraften är dyr och inte bär sina egna kostnader hänvisar ofta till projekten Flamanville i Frankrike, Olkiluoto i Finland och Hinkley Point i Storbritannien. Alla dessa projekt dras med förseningar men utgörs av en och samma reaktordesign, nämligen den franska Areva EPR (European Pressurised Reactor). Denna reaktordesign har dragits med inledande designfel som försvårat utbyggnad och gjort utbyggnaden mer kostsam. Det finns dock betydligt fler lyckade projekt med reaktordesigner som byggts ut enligt kostnads och tidsplanen såsom den koreanska APR-1400. Från 1996 fram till 2016 byggde Sydkorea ut 13 reaktorer och den genomsnittliga konstruktionstiden var 56 månader dvs. 4 år och 8 månader. Japan och Kina har byggt ut kärnkraft än snabbare under samma tidsperiod. Med en väl beprövad reaktordesign och en

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Miljöproblem får inte längre negligeras I takt med en alltmer alarmistisk syn på klimatet har de traditionella miljöproblem i stor utsträckning negligeras, inte minst då effekter av fossilfri energi diskuteras, dvs vind- och solenergianläggningar. Även när det gäller satsningen på eldrivna transporter saknas till stor del en redovisning av miljöpåverkan från annat än “klimatutsläpp”. I dagens debatt svartmålas kött, skogs- och jordbruk. För köttfrågan och jordbruket finns numera forskning som visar att jordbruket bidrar till minskade utsläpp av koldioxid. Säd, åkrar och betesmarker binder stora mängder kol, vilket IPCC och Naturvårdsverket märkligt nog inte tillgodoräknar jordbruket. Beträffande kött redovisas aldrig något annat än metan- och koldioxidutsläpp som viktiga faktorer när det gäller miljöpåverkan. Köttets fördelar med sitt rika innehåll av näringsämnen diskuteras inte. Kornas koppling och bidrag till öppna landskap med alla sina biologiska mervärden lyfts aldrig fram i media. Människans beroende av kött genom årtusenden, särskilt i ej odlingsbara områden, hör vi inget om i debatten. Vad vegetabilisk föda och andra ersättningar till kött orsakar för miljöproblem hör man inte heller talas om. Det finns idag nästan ingen debatt om organiska miljögifter som sprids i luft, vatten och mat. För 20–30 år sedan var den debatten levande. En stor källa till utsläpp är kommunernas avloppsvatten och avloppsslam, där PFAS, läkemedelsrester och andra miljögifter sprids i stora mängder till sjöar, vattendrag och åkrar. Andra källor för till exempel PFAS-utsläpp är brandövningsplatser, militäranläggningar och flygplatser. Miljö- och hälsoproblem som uppstår på grund av organiska miljögifter måste åter sättas i centrum.

Energiprestandadirektivet EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) gäller i EU från 2024 och ska vara infört i Sverige senast 29 maj 2026. Om Sverige sin vana trogen överimplementerar de nya reglerna, finns en risk för omfattande renoveringskrav på gamla hus. Det drabbar landsbygden hårdast. Tillsammans med EU-kommissionens förordningar om “ekodesignkrav för rumsvärmare/värmepannor för fastbränsle” kan de nya kraven bli en ekonomisk börda för människor på landsbygden. Vi säger nej till ständigt ökande krav på “klimatanpassningar” för bostäder. Staten ska inte bestämma när och hur en fastighetsägare måste renovera, eller vilken vedpanna som får installeras. Ambition Sverige vill se enkla, tydliga regler som ger mer frihet för fastighetsägaren. På landsbygden finns det sällan någon anledning att detaljkontrollera komplementbyggnader eller utbyggnader. Då bygglovskontoren och lantmäteriet finansieras huvudsakligen med skattepengar, anser vi att medborgarna ska ha full insyn i deras beslutsprocesser och avgiftssystem.

Ambition Sverige ska verka för: Att öka lönsamheten i jordbruket genom att ta bort klimatrelaterade krav och minska den administrativa bördan. Att minska inflytandet från överstatliga organ som EU, FN, WHO och WEF. Sverige som suverän nation ska återta makten över vårt jord- och skogsbruk. Att så länge vi är med i EU ska EU-förordningar tolkas strikt till Sveriges fördel. I händelse av ett EU-utträde vill vi ha ett nationellt stöd till jordbruket, med målet att öka vår självförsörjning på livsmedel. Att stärka ägande- och nyttjanderätten gällande skogs- och jordbruksmark. Statens möjlighet att stoppa skogsavverkning och tvångsinlösa skog måste begränsas. Att Sverige säger nej till EU:s avskogningsförordning, handel med kolkrediter, ETS2 och planerna på satellitövervakning av skogsmark. Att införa ett strikt tjänstemannaansvar och stoppa aktivism inom myndigheter och statliga verk. Statliga myndigheter och kommunala tjänstemän ska främja lantbruks- och skogsproduktion, inte försvåra den. Att ta bort beteskravet men gynna betesdrift. Bonden vet bäst vad som passar på hans gård. Att underlätta för försäljning av kött och mjölk direkt från gårdarna. Reglerna för småskalig livsmedelsförädling och försäljning behöver förenklas. Att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning genom att tillåta och förenkla jakt på varg (se kapitel om landsbygd).