Ska grundskolan förstatligas för att ge elever och lärare mer likvärdiga villkor?

2026-06-16 · Delvis emot till Delvis för

Sverige kan mer . Valmanifest 2026 Centerpartiets valmanifest 2026 2 Centerpartiets valmanifest 2026 3 Sverige kan mer . Sverige är inte färdigt. Sverige kan mer. Det finns en särskild känsla i ett samhälle som fungerar. Den märks i det som tas för givet, i morgontimmen när barn går till skolan utan oro, i pendlingen som faktiskt går någonstans, i tryggheten att veta att vården finns när den behövs. Den märks i tilliten mellan människor, i viljan att bidra och i vetskapen om att det går att bygga ett bättre liv som håller, både för sig själv och för nästa generation. Den märks också i tryggheten. I möjligheten att röra sig fritt, att kunna gå hem sent en kväll utan oro, att veta att samhället finns där när nå- got händer. I ett samhälle som fungerar är tryggheten inte något som ifrågasätts, den är verklig i människors vardag, i det lilla och i det stora. Den märks i hur vi tar ansvar för framtiden. I ett Sverige som leder klimatomställningen, där utsläppen minskar samtidigt som vi bygger morgondagens välstånd på ett fundament av grön industri och ny teknik. Där det är enkelt att leva hållbart, där omställningen är en möjlighet, inte en börda, och där vi lämnar över ett starkare samhälle till nästa generation. Och den märks i vår plats i världen. I ett Sverige som står stadigt i en mer osäker omvärld, som försvarar sin frihet, samarbetar med andra demokratier och har beredskap att möta hot, både civilt, ekonomiskt och mili- tärt. Ett land där tryggheten också handlar om vår förmåga att hantera det som sker utanför våra gränser. Känslan finns också i friheten att forma sitt eget liv. I lika möjligheter för alla, oavsett bakgrund, utseende, kön eller vem du älskar. I möjligheten att välja väg, byta riktning och ta ansvar för sin framtid. I företag som vågar växa, i människor som vågar satsa och i beslut som fattas nära dem som berörs. När den friheten fungerar i praktiken stärks individen och vi får ett samhälle som klarar av att utvecklas när omvärlden förändras, som löser problem i tid och som bygger vidare på det som redan är starkt. Där tilliten bär mer än reglerna, och där det gemensamma fungerar när det verkligen behövs. Sverige har byggts av just den kraften. Av människor som arbetat, utbildat sig och tagit ansvar. Av företag som vågat satsa och skapat jobb. Av en öppenhet mot världen som gjort oss starkare, av en jämställdhet som vill ge alla samma förutsättningar och av en tillit oss emellan som gjort det möjligt att lösa svåra pro- blem tillsammans. Det är inte retorik, det är en konkret historia om ett land som om och om igen visat på framtidstro och att förändring är möjlig. Det finns en särskild känsla i ett samhälle som fungerar. Centerpartiets valmanifest 2026 4 Den framtidstron försvagas idag. Det är inte en slump. Och det sker inte av sig självt. Det är resultatet av politiska prioriteringar och svagt politiskt ledarskap. Det är resultatet av att byråkrati och överreglering tillåtits ta över från enskilda människors drivkraft och kompetens. Det är resultatet av att krafter tagit plats i svensk politik som ställer människor mot varandra istället för att lösa problemen, som förenklar komplexa frågor till enkla syndabockar och som underminerar den öppenhet och tillit som byggt Sverige starkt. Det märks i plånboken. Vid köksbord i hela Sverige går familjer igenom sin ekonomi med en växande insikt om att marginalerna blivit mindre, trots att ansträngningen är densamma. Det märks på arbetsmarknaden. Den som har utbildat sig och gjort det som förväntas möts idag inte alltid av möjligheter, utan av stängda dörrar. Vägen in på arbetsmarknaden har blivit längre och mer osäker, samtidigt som företag som vill anställa tvekar inför kostnader och regelverk som gör varje beslut mer riskfyllt. Det handlar också om en ökad brist på rättvisa. Vi vet att människor sorteras bort redan innan de fått en chans, på grund av sitt namn, sin bakgrund eller varifrån de kommer. Det är en erfarenhet som sätter sig i kroppen hos den som drabba

2026-09-12 · Helt för

Så vill vi ändra skolsystemet Under snart fyra år i regering har vi fattat beslut om de största skolreformerna på trettio år. Bland annat genom att reglera lärares arbetstid och genomföra den största omrelgeringen av friskolor någonsin. Nu vill vi ta ansvar genom att göra ännu mer för en likvärdig skola som sätter barnen i första rummet. Alla ska kunna välja skola. I dag känner vissa föräldrar knappt till möjligheten att välja skola till sina barn. Därför vill vi göra skolvalet enkelt och rättvist genom en gemensam plattform där alla skolor i kommunen finns med. Förstatliga skolan. Vi vill förstatliga de kommunala skolorna så att alla elever får en bra utbildning, oavsett var i landet de bor. Kommunpolitiker ska inte kunna nedprioritera skolan eller låta kvaliteten skilja sig för mycket mellan olika delar av Sverige. Därför vill vi flytta ansvaret från kommunerna till staten. Fasa ut vinstintresset. Valfriheten i skolan ska finnas kvar, men barnens rätt till en bra utbildning måste alltid gå före koncernbolagens rätt till vinst. Vi gillar vanligtvis konkurrens men i skolan vill vi fasa ut vinstintresset då dagens friskolesystemet inte lyckas ta till vara marknadskrafternas styrka på ett för skolan tillfredsställande sätt. Stopp för religiösa förskolor och skolor. Förskolan och skolan ska vara en plats för kunskap och bildning, fri från religiös påverkan. Religiösa förskolor och skolor ska därför inte finnas. Undantag ska finnas för skolor med profil mot nationella minoriteter, som ska kunna fortsätta verka. Skolinspektionen ska kunna arbeta med dolda metoder för att granska skolor som misstänks för antidemokratisk verksamhet. Återupprätta en fungerande elevhälsa. Skolläkare, sjuksköterskor, kuratorer och psykologer ska finnas tillgängliga på alla skolor. Vi vill tydligt reglera elevhälsan och säkra länken till sjukvården så att den elev som snabbt behöver få hjälp inte slussas runt. Ladda ner PDF

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Miljöpartiet vill: Avskaffa marknadsskolan och skapa en likvärdig skola. Skolan ska ge alla barn samma möjligheter, oavsett bakgrund eller var de bor. Dagens marknadsstyrning bidrar till ökad segregation och större skillnader mellan skolor. Staten behöver ta ett större ansvar för finansieringen och resurserna ska fördelas efter elevernas behov, inte efter skolornas attraktionskraft eller ekonomiska förutsättningar. Att vinster från skattefinansierad välfärd stannar i välfärden. Skattepengar som avsätts till vård, skola och omsorg ska användas för att utveckla verksamheterna och ge hög kvalitet. Välfärden är en gemensam samhällsinvestering och ska inte styras av kortsiktiga vinstintressen. Resurserna ska komma elever, patienter och brukare till del. Att människors behov styr vård, skola och omsorg. Välfärdens resurser ska fördelas där behoven är som störst, inte där verksamheten är mest lönsam. Det stärker kvaliteten, minskar ojämlikheten och gör att människor kan känna trygghet oavsett bostadsort eller livssituation. Att staten tar ett större ansvar för en likvärdig skola. Alla barn ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan. Därför behöver resurserna fördelas efter elevernas behov och staten tar ett större ansvar för skolans finansiering. Skolan ska motverka segregation och ge jämlika livschanser. Minska hälsoklyftorna genom en mer jämlik vård. Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper och delar av landet är stora. Vårdens resurser ska därför fördelas efter behov och alla ska ha tillgång till vård av hög kvalitet. Ökad kunskap om olika gruppers behov stärker både patientsäkerheten och jämlikheten.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

19 • Den svenska skolan ska ge goda kunskaper åt alla barn. Att läsa, skriva och räkna är den viktiga grund som alla måste erövra. Skolan är den plats där barn lär sig förstå sin omgivning och världen. Men för många innebär skoltiden inte att de får tillgång till de förmågor de behöver. Deras lust att lära tas inte tillvara. Dörrar öppnas inte, utan stängs. Vi vill ha en svensk skola som ger alla barn en bra utbildning. Staten ska därför ta ett ökat ansvar för skolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet samtidigt som bindande regler ska införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska skillnader och fungerar i alla delar av landet. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla. Fristående huvudmän ska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst. Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv arbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt minskade administrations- och kontrollfunktioner. Lärare och annan personal måste ha goda möjligheter till kompetensutveckling. Det svenska språkets ställning ska stärkas genom ett minimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska. Rätten till undervisning i modersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas. Hot och våld i skolan liksom i all annan välfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans ska råda mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa trygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan ska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt. Högre kvalitet och bättre likvärdighet måste också avspeglas i hur skolor finansieras. För att skolor ska kompenseras för elever med större behov, och för att de kommunala skolorna ska kompenseras för skyldigheten att kunna ta emot alla barn, ska skolpengssystemet göras om så att det utjämnar skolornas villkor. Vi vill förenkla skolvalet för familjerna. Därför vill vi se ett gemensamt, likvärdigt och offentligt administrerat skolvalssystem där alla skolor ingår. Alla huvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation. Religiösa skolor och förskolor ska förbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter. Kommunerna ska ha veto vid utökningar och nyetableringar av friskolor. • Skolan måste bli mer barnanpassad. Alla barn ska klara skolan. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas. Idag faller alltför många elever mellan stolarna, och skolan klarar inte av att ge alla tillräckligt stöd. Det gäller både barn som halkar efter och barn som gärna springer före. Särskilt barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) behöver fångas upp tidigare. Genom mindre klasser, halvklasstimmar, fler speciallärare, elevassistenter och specialpedagoger kan skolor snabbare se och stödja alla barn. När de som behöver extra stöd får det blir klassrummet lugnare för alla. Kompetens om NPF måste finnas i varje klassrum. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent behov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier. Eftersom dagens betygssystem bidrar till att sortera och slå ut ett stort antal elever i övergången mellan grund- och gymnasieskolan ser vi behov av att förändra betygssystemet i sin helhet. Framför allt måste den skarpa godkändgränsen i betyget ”F” tas bort. Betygssystemet måste vara rättvist och pålitligt. Betygsinflationen ska stoppas.

2026-09-12 · Helt för

Skolan Svensk skola ska vara jämlik, alla barn och unga ska ges samma rätt till utbildning. En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar. Under lång tid fanns det en vilja till detta. Politiska reformer lade grunden för en av världens bästa skolor. Så är det inte längre. Alldeles för många barn går idag miste om en bra skolgång. Det är ett misslyckande, inte bara för det enskilda barnet, utan också för samhället i stort. Sverige är extremt. Som enda land i världen är möjligheten att göra vinst på skolverksamhet obegränsad. Pengarna du och jag betalar för våra barns skolgång och framgång går till vinster i skolkoncerner och hamnar i skatteparadis eller används till annat än skolverksamhet. Dessutom leder den marknadsanpassade skolan till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet. Privatiseringsexperimentet med friskolor har förstört möjligheterna för tusentals barn. Barnens rätt till utbildning kan inte vänta. Varje år är det nya elever som skickas igenom systemet utan tillräckliga kunskaper. För varenda en av dem är det en förlorad livschans. Därför måste skolornas möjlighet att gå med vinst avskaffas. Det räcker inte att åtgärda systemfelen med den privatiserade skolan. Skolan måste också tillföras mer resurser, det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov. De senaste årtiondena har pengarna till skolan minskat. Det krävs satsningar inte bara på undervisning utan också på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd. Lärarnas arbetsvillkor måste förbättras. Arbetsbördan ska lätta genom fler kollegor och genom att administration liksom antalet nationella prov minskar. De senaste åren har många lärare lämnat yrket och det är prioriterat att få dem att vilja återvända. Vänsterpartiet vill också satsa på bättre och mer hållbar skolmat, mat som har låga utsläpp och gynnar gott djurskydd och biologisk mångfald, som är vegetarisk och/eller ekologisk. Grundskolan Vänsterpartiet vill återupprätta den jämlika och sammanhållna skolan. Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle. Den svenska grundskolan dras isär och elever med olika bakgrund och studieförutsättningar samlas på olika skolor. En förklaring är det fria skolvalet. Vänsterpartiet vill inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till. En jämlik skola är bra för alla. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. Vi vill att det ska finnas tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Vänsterpartiet vill att staten tar tillbaka huvudansvaret för skolorna från kommunerna. På så sätt kan pengar fördelas mer anpassat efter skolornas och elevernas behov. Fritidshemmen är en viktig del i utbildningssystemet för att ge barnen en bra och meningsfull fritid samt stödja deras utveckling. Fritidshemmen ska ingå som en integrerad del i en samlad skoldag. Vänsterpartiet vill lyfta fram deras pedagogiska uppgift och betydelse i och med att läroplanen även gäller för fritidshemmen. Därför anser vi att fritidshemmen måste göras tillgängliga för alla elever. Gymnasieskolan Gymnasieskolan är en frivillig skolform men samtidigt är en gymnasieexamen den absolut viktigaste nyckeln till arbetsmarknaden och ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behöver gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från målsättningen att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer. Betydligt större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en

Utbildning En väl fungerande utbildning, från förskolan till yrkesutbildningar och universitet, är helt avgörande för att alla människor ska ha en stark grund att stå på genom livet. Vi vill se en skola med ett brett uppdrag och kapacitet att stödja varje barn under uppväxten. Den har en viktig roll att spela i att kompensera för klasskillnader och andra skillnader i förutsättningar. Möjligheterna att vara på fritidshem betyder mycket för att alla barn ska ha en meningsfull fritid. Skolan behöver bygga på en människosyn och pedagogik som är grundad i vetenskap och inriktad på att stärka människors möjligheter att leva goda liv. Den är en viktig del av den demokratiska infrastrukturen, som kan bygga sammanhållning och stärka förmågan att delta som aktiv medborgare i samhället. Därför ska elever och studenter ha rätt till inflytande över sin utbildning genom hela utbildningssystemet. Marknadsskolan är ett historiskt misslyckande, som visar vilka djupgående konsekvenser fel ägandeformer och minskad gemensam styrning kan leda till. Gemensamt ägande är det tryggaste alternativet för att säkra att skolor drivs med helhetssyn och genuin omsorg om elevernas bästa. För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar över huvudansvaret från kommunerna och att friskolesystemet avskaffas. Istället för dagens skolval vill vi se en skolplacering av elever som motverkar segregation. Vi vill göra stora investeringar i att höja kvaliteten i utbildnings­systemet. Det lägger en bättre grund för hela samhällets ekonomiska utveckling. Utbildningsystemet behöver svara mot människors långsiktiga behov i ett föränderligt arbetsliv, med breda kunskaper under uppväxten och goda möjligheter till lärande genom hela livet. Folkbildningen i form av bland annat bibliotek och studieförbund betyder mycket för det. Folkhögskolorna har en särskild roll i det svenska utbildningsystemet, som vi vill stärka och utveckla. Forskning behövs för att förstå den värld vi lever i. Den öppnar för social, politisk och ekonomisk utveckling. Vi betonar vikten av självständiga akademier utan politisk styrning och vill se en utbyggnad av den fria grundforskningen.

2026-09-12 · Helt för

Återförstatligande av skolan Våra förslag Återför huvudmannaskapet för skolan från kommunerna till staten År 1991 överlät staten huvudmannaskapet för skolan till kommunerna. Det är en av de största reformerna av svenskt skolväsende någonsin. Kommunaliseringen är idag starkt ifrågasatt. Den har lett till ojämlikhet i utbildningssystemet och stora lokala kvalitetsbrister. Den andel av elever som har mycket svaga kunskaper har ökat kraftigt sedan kommunaliseringen, vilket är uppseendeväckande eftersom Sverige tidigare utmärkte sig för jämlikheten inom skolan. Kommunerna har inte kunnat axla rollen som huvudman för skolan och många utredare har pekat på just kommunaliseringen som en av anledningarna till de sjunkande skolresultaten. Den viktigaste och mest allvarliga reformen i det som kallas kommunaliseringen var att staten övergav sin verksamhetsstyrning och ersatte med målstyrning. Staten skulle nu bara styra med mål, men det skulle vara fritt för varje kommun att bedöma hur målen skulle uppnås. Resultatet blev en katastrof när varje kommun hade egna sätt att uppnå målen. Det leder ofrånkomligen till enorma skillnader i skolans kvalitet beroende på var i landet man bor. Dessutom hamnade skolan i kommunernas budgetar och kan nu användas som budgetregulator när så fordras. Alternativ för Sverige anser att en välfungerande och jämlik skola är en av statens kärnuppgifter och att det är en självklar del i samhällskontraktet. En dålig skola påverkar en individ negativt under resten av livet, och påverkar även samhället negativt. Därför menar vi att man, oavsett i vilken kommun man bor, alltid ska kunna lita på att skolan håller en hög och likvärdig kvalitet. Vi vill därför att staten återigen tar över ansvaret och huvudmannaskapet för skolan och bryter med de stora reformer som drivits igenom under kommunaliseringen.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Medborgerlig Samling föreslår att: De kommunala skolorna förstatligas. Skolpengen upphör att vara kommunal och blir en statlig riksskolpeng, som dock kan kompletteras med ett variabelt tillägg utifrån lokala förhållanden. Friskolor stöttas, men får en något lägre skolpeng till följd av ett mindre uppdrag, som ju inte innefattar kravet att, på kort varsel, kunna ta emot nya elever. Friskolor finansieras av den statliga riksskolpengen och inte längre av en kommunal skolpeng, varigenom de inte längre kommer att kunna få den egna skolpengen per elev höjd vid en elevövergång från en närbelägen offentligt driven skola, som ju då får tillfälligt ökade utgifter per elev. Varje elev får rätt att, så långt som möjligt, få undervisning på sin egen nivå. Det innebär nivågruppering : att undervisningsgruppen består av elever med likartad förförståelse, fallenhet, och motivation. Nivågrupperingen genomförs lokalt, och kräver flexibilitet av skolan. Förslag om att tvångsbussa elevgrupper mellan olika stadsdelar blir överspelade och irrelevanta. Den så kallade anpassade skolan, som förr kallades särskolan och innebär en nivågruppering som inte ens den socialdemokratiska skolan har förmått att avskaffa, behålls och blir syskonskola till en uppsjö av specialskolor för elever med alla möjliga egenskaper. Lugna barn, som behöver en lugn skola, separeras från utåtagerande barn, som behöver mötas enskilt och i småskalighet. Skolans uppgift ändras från floskeln ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart […]” till att, faktiskt, genom undervisning överföra relevanta kunskaper, inklusive färdigheter . Skolans mål ändras från mer jämlikhet i utfall till maximal sammanlagd kunskapsöverföring . Eleverna blir jämlikar. Varje enskild skola och hela den svenska skolan blir nyttomoralisk, det vill säga värdemaximerande och därför inriktad på enbart en sak, nämligen största möjliga kunskapsöverföring. All verksamhet, inklusive nivågrupperingen, avpassas och genomförs, både lokalt och nationellt, helt och hållet utifrån vad som bedöms ge maximal kunskapsöverföring. Samhällsproblem andra än barns ofullständiga kunskaper får samhället försöka lösa utanför skolan, som måste få fokusera på kärnuppdraget för att kunna komma på fötter igen. Skolpersonalens skyldighet att göra orosanmälan till socialnämnden, vilken är enskild och ligger utanför skolans verksamhet, utökas till att omfatta risk för rekrytering till kriminella gäng, vilket kräver vidareutbildning av skolpersonalen.

2026-09-12 · Helt för

Integration Debatten rörande integration ägs tyvärr av populistiska och främlingsfientliga krafter och deras s.k. meningsmotståndare som ogärna sopar framför egen dörr. Debatten har gått från arbetsmarknadspolitiska lösningar till att allt oftare röra värderingar och i många fall förespråka assimilering. Människor som flyr krig och förtryck möts ofta av fördomar och förtryck kopplat till kultur- och/eller religionstillhörighet. Faktum är att utlandsfödda är överrepresenterade bland arbetslösa och hårt drabbade av de problem som existerar i våra förorter. Vi anser därför att fokus bör flyttas från människors privatliv till arbetsmarknadspolitiska aspekter. Fungerande skolor, ett rikt föreningsliv och framgångsrika företag är grunden för ett hållbart samhälle. Men den rådande otryggheten och bristen på framtidstro i landets utsatta områden är ett hinder för detta. Det behövs en rad åtgärder inom flera områden för att vända utvecklingen. Partiet Nyans vill kombinera SFI-undervisning med yrkesförberedande utbildningar för de som saknar jobb. Yrkesförberedande utbildningar förser arbetsgivare med kompetent arbetskraft, människor med jobb, staten med skatteintäkter och landets företag med stärkt konkurrenskraft på den globala marknaden. Yrkesutbildningarnas status behöver höjas, utbildningsplatserna behöver bli fler och utbildningens innehåll utformas i samarbete med arbetsgivarna så långt det är möjligt. Vi vill dessutom utreda möjligheten att göra språkundervisning obligatorisk. Dock skiljer sig våra argument från de främlingsfientliga krafternas. Partiet Nyans anser att alla som kommer till Sverige skall lära sig så pass bra svenska att de kan stå upp för sina rättigheter och vara delaktiga i samhället utan att behöva hjälp från andra. Kunniga invandrare är nog det som skrämmer de främlingsfientliga krafterna mest. Vi behöver inse att kommunerna har misslyckats med skolan. Skolan bör omedelbart förstatligas och styras av experter, inte fritidspolitiker med begränsad kunskap om hur en skola fungerar. Skolor med dåliga resultat belägna i förorter behöver öppnas för privata utförare som visat att de kan leverera resultat. Helst stiftelser som inte har lika stort vinstintresse. Det behöver bli lättare att starta skola som fristående aktör. Fler friskolor är vad som behövs inte färre. Vi behöver utöka stöd i form av lokaler och kompetenshöjande åtgärder till Sveriges civilsamhälle. De religiösa församlingarna behöver inkluderas i arbetet, inte trängas undan och försummas. Partiet Nyans vill prioritera medborgarnas väl och ve före partiet. Vårt syfte är att bli ett enande och lösningsorienterat parti som möter minoritetsbefolkningens utmaningar, hand i hand och sida vid sida med majoritetsbefolkningen, genom dialog och ömsesidig respekt för varandras olikheter. Partiet Nyans vill tillåta positiv särbehandling med hänsyn tagen till ras eller etnicitet i samma utsträckning som det idag råder könskvotering inom arbetsliv och utbildning.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Ambition Sverige ska verka för: Att öka det regionala självbestämmandet. Att införa lokal förvaltning av statlig mark. Att sänka bensin- och dieselskatten. Att avskaffa alla tvingande lagar om dyra klimatanpassningar när det gäller bostäder och byggande. Att införa förbud mot att tvinga fastighetsägare med fungerande enskilda avloppslösningar att ansluta sig till kommunala nät – såvida inte akuta hälso- eller miljöskäl föreligger. Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner att bedriva skola, vård och äldreomsorg på landsbygden. Små skolor och äldreboenden ska inte behöva uppfylla samma detaljerade villkor som stora enheter. Att avveckla sametinget. Samma rättigheter och skyldigheter ska gälla oavsett etnicitet. Att utvidga § 28 i jaktförordningen, dvs att tillåta och förenkla jakt på varg. Detta för att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning. Att förenkla tillståndsprocesserna när det gäller mindre besöks- och turistföretag som caféer, “Bed & Breakfast” och gårdsbutiker. Att ersätta tillståndskrav på verksamheter med djur, till exempel turridning och hundpensionat, med ett anmälningsförfarande.