Bör energiskatten på el sänkas till EU:s miniminivå för att underlätta elektrifiering i Sverige?

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

2. Utsläppen ska ner Centerpartiets valmanifest 2026 24 | Utsläppen ska ner 2. 2. Utsläppen ska ner Klimatkrisen är vår tids största utmaning, men kan innebära en möjlighet för Sverige. Omställningen handlar inte bara om att minska utsläpp, utan om att bygga ett starkare, rikare och mer självständigt land. Svenska företag leder utvecklingen och Sverige har alla förutsättningar för att vara ledande i omställningen. Vi har stor tillgång på fossilfri el, en stark industri och ett näringsliv i teknologisk framkant som vill ställa om, bara politiken inte hindrar det. Men idag är vi på väg åt fel håll. Utsläppen minskar inte i den takt som krävs. Under Tidöregeringen har de istället ökat. Samtidigt har utbyggnaden av energiproduktion avstannat. Det har gjort klimatomställningen dyrare och krångligare än nödvändigt för både hushåll och företag, när alternativen till det fossila egentli- gen är långsiktigt billigare och säkrare än importerad olja. Så ska det inte vara. Omställningen och åtgär- derna vi måste vidta ska gå att förstå och de måste fungera i människors vardag. De ska göra det enklare och billigare att välja rätt, inte svårare. De ska sänka kostnader över tid, inte öka dem. Och de ska skapa jobb och tillväxt i hela landet. Sverige är idag fortfarande onödigt och skadligt beroende av fossila bränslen i transporter, industri och jordbruket. Det gör oss sårbara både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. När vi importerar fossil energi stärker vi oftast auktoritära regimer och gör oss själva mer utsatta. Vårens blockad av Hormuzsundet har visat hur snabbt ett sådant fossilberoende kan slå hårt mot svenskarnas vardag. Att bryta det beroendet är därför inte bara en klimatfråga. Det är en fråga om frihet, säkerhet och eko- nomisk utveckling. För att få ner utsläppen krävs en tydlig riktning: elektrifiera där det går, ersätta fossila bränslen med förnybart där elen inte är ett alternativ och ge näringslivet alla de möjligheter de strävar efter för att driva på omställningen i industri, transporter och jordbruk. Samtidigt måste energisystemet byggas ut snabbt, robust och kostnadseffektivt. För att öka takten krävs att avgifter och skatter sänks på det som är hållbar konsumtion och hållbara investeringar, i det som blir en grön skatteväxling utan fossila subven- tioner. Sverige ska återta ledartröjan i den gröna omställningen. Svenska hushåll och företag förtjänar ett politiskt ledarskap på alla nivåer, i riksdag, regioner och kommuner, och långsiktiga spelregler och reformer som gör skillnad på riktigt. Centerpartiets klimatpolitik bygger på tre principer: Att utsläppen ska minska, att före- tagen kan bidra till och driva omställningen med innovationer och enklare regler, samt att den ska fungera i människors vardag. Sverige kan mer. Vi kan gå före och visa att klimatansvar och tillväxt hör ihop.

2026-04-22 · Varken eller till Delvis för

Riksdagens beslut 2025/26:FiU48 punkt 1: Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (2026-04-22). Utskottets förslag: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi, b) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag enligt regeringens förslag, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5-7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen i 2 kap. 1 b § att den mening som inleds med "För bränslen som avses i 1." och som avslutas med "det år då omräkningen sker." ska utgöra andra stycket i denna paragraf och att de efterföljande styckena ska utgöra de tredje och fjärde styckena i denna paragraf. 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1. Kristdemokraterna röstade ja i sakfrågan (14 ja, 0 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Kristdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

6 3. BYGG SVERIGE STARKT Sverige står inför en period där vi behöver rusta samhället starkare. Återkommande kriser och en ökad politisk polarisering tycks ha resulterat i passivitet och brist på ambitioner för det gemensamma bästa. Arbetet med att bygga Sverige starkt går för långsamt. I dag kan en enskild fågel eller en liten planta sätta stopp för viktiga investeringar. Så får det inte vara. Sverige hålls tillbaka av överregleringar. Trots att vi under de senaste åren gjort flera förenklingar och investeringar, dras vi fortfarande med problem som orsakats av en bristande politisk vilja att prioritera innovation och entreprenörskap, infrastruktur och etableringar. Här behövs fortsatta satsningar för att Sverige inte ska tappa placeringar i välståndsligan. EN NY ERA FÖR SAMHÄLLSBYGGARE Den internationella turbulensen med regionala fullskaliga krig, hybridkrig i vårt närområde och globala handelskrig visar tydligt på behovet av att Sverige måste kunna stå starkt, liksom behovet av att öka vårt oberoende och vår motståndskraft. Sverige behöver en ny era för samhällsbyggare. Vi behöver förenkla beslutsprocesser, snabbt reformera ekonomin och stärka samhället för att kunna vara världsledande imorgon. SÅ KAN ETT STARKARE SVERIGE MÖTA FRAMTIDEN à Gör under en 20-årsperiod undantag från statens balanskrav för att kunna göra nödvändiga investeringar som leder till tillväxt. à Förenkla och liberalisera tillståndsprocesser. à Inför en ventil och ett snabbspår för att väga olika riksintressen mot varandra. Väg in samhällsekonomiska vinster i tillståndsprocesser. à Minska antalet riksintressen och deras areella utbredning. à Skapa förutsättningar för Sverige att fatta nödvändiga och strategiska beslut för stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt. Reformera svensk myndighetsstruktur och förvaltningskultur för att öka beslutsförmågan. à Möjliggör för regeringen att förordna fram beslut som brådskar för att säkra omställningen och öka Sveriges oberoende och beredskap. à Sverige ska fortsätta leda klimatomställningen inom EU genom att gå före i att säkerställa tillgången till kritiska råvaror och fossilfri energi. à Sverige behöver stabil elproduktion. Fullfölj byggandet av nya kärnkraftverk. Öka det europeiska samarbetet kring kärnkraft, där tid och budgetfrågor blir nyckelaspekter. à Inför generella tullar som riktas mot länders kolkraftsanvändning. Använd intäkterna för att genomföra klimatåtgärder i utvecklingsländer. à Sverige ska ha samma klimatmål som EU – och EU ska ställa krav på övriga världen att börja begränsa sina klimatskadliga utsläpp. à Hela Sverige ska växa. Öka vår produktion i jordbruket, skogen, gruvorna och tech- och tjänstebolagen. à Fullfölj avbetalningen på Sveriges underhållsskuld för vägar och järnvägar och investera i nya väg- och järnvägsprojekt. à Ge kommunerna ett tydligt ansvar för att identifiera och genomföra löpande effektiviseringar, med syfte att stärka välfärden och säkerställa en god användning av skattemedel. à Gör satsningar för att locka utländska studenter och forskare till Sverige. à Öka statens vilja att satsa på innovativa läkemedel som ger nytta för patienter och stärker Sveriges ställning som ledande life science-nation. à Säkerställ tillgången till drivmedel i hela landet.

2026-09-12 · Delvis för

Liberalernas valmanifest 2026 För din frihet. Innehåll Förord 3 1. En trygg start i livet. Politik för barns och ungas uppväxt 5 2. Kunskap som öppnar dörrar. Politik för skola och bildning 9 3. Ett samhälle där ansträngning lönar sig. Politik för flit och företagsamhet 15 4. Mer frihet i vardagen. Politik för livspussel och livskvalitet 19 5. Skydd för friheten. Politik för trygghet mot brott 23 6. När du behöver samhället som mest. Politik för vård, omsorg och skyddsnät 27 7. Frihet som håller för framtiden. Politik för barnbarnsbarnen 31 8. Ett Sverige som håller ihop. Politik för demokrati, värderingar och gemensamt ansvar 35 3 Förord Vill du ha ordning och reda i klassrummet? Vill du ge de blågula partierna fyra år till? Vill du att friheten ska öka i Sverige? Då är Liberalerna partiet för dig. Liberalern a finns till för att ge varje människa friheten och möjligheten att forma sitt liv, ta ansvar och förverkliga sina d römmar. Vi tror på ett Sverige där framtiden börjar i skolan och där friheten märks i vardagen: i tryggheten, i ekonomin oc h i livets alla val. Länge styrdes Sverige av politiker som lät stora samhällsproblem växa. Men för fyra år sedan fick vi väljarnas förtroende att göra något åt detta. Sedan dess tar vi ansvar. För din frihet. Nu vill vi vinna ditt förtroende igen. Vi vill fortsätta styr a Sverige med våra vänner i Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Sverige står nu inför ett viktigt val: mer liberalism, eller e n sväng mot vänster. Lägre skatt, eller högre. Ordning på invandringen och en kravbaserad integration eller en oordn ad invandring och växande parallellsamhällen. En regering som skärper straffen, eller en prat- regering. För mig är valet enkelt. Sverige blir friare när det styrs av borgerliga po litiker. Äntligen grundlagsskyddas aborträtten och äntligen kan homosexuella män donera blod. Äntlig en har det blivit lättare att bygga på en strandtomt och äntligen avskaffas matkravet på krogen. Så här vi ll vi fortsätta! Och det är min och Liberalernas uppgift att övertyga dig om att vi ska få det förtroendet. Därför presenterar vi nu Liberalernas valmanifest. Här sammanfatta r vi de viktigaste politiska förslagen för de kommande åren, med kapitelindelningen skriven utifrå n en livsresa. Detta valmanifest kommer att utgöra vår karta när vi leder Sverige under en prövande tid. Under de senaste åren har vi klarat av att kombinera att föra politik mot stora hot som Ryssland och ekon omisk oro med liberala hjärtefrågor som att sätta skolan först, stärka arbetet mot hedersrelaterat fö rtryck och se till att fler har råd att spara för framtiden. Allt detta samtidigt som vi visat att vi klarar av att gö ra ekonomiska prioriteringar och stärka arbetslinjen. Så vill vi fortsätta, men vi vill också mer. Liber alerna kommer aldrig att luta sig tillbaka eller tappa sikte på samhällsproblemen. Den som känner vårt parti kommer också att känna igen sig i det här valmanifestet. Vi vill fortsätta att driva en borgerlig skolpolitik. Vi vill fortsätta att genomföra liberal p olitik om alltifrån sänkt skatt för den som utbildar sig till en personlig husläkare för den som blir sjuk. Och vi vill fortsätta att öka friheten för fler, från vaggan till graven. Och från medborgarens vardag till samarbete i EU och Na to. Gemensamt för allt detta är att vi styrs av samma socialliberala idéer: vi kämpar för varje människas frihet att forma sitt liv. Vi tror på ett samhälle som backar upp, men inte står i vägen. Där staten ag erar för din frihet, inte på din bekostnad. Ett land där människor vågar drömma om framtiden. För din frihet. Trevlig läsning! Simona Mohamsson 4 Mindre barngrupper. För din frihet. 5 Vi liberaler vill att du ska ha fler chanser att fritt forma ditt liv utifrån dina drömmar. Och det är i barndomen som de chanserna grundläggs. Sverige är ett bra land att växa upp i. Men samtidigt finns det brister som drabbar b arn och unga. Kriser för förlossningsvården i både storstad och glesbygd. För

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Vi står inför ett vägval En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader. Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet. En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.

2026-04-22 · Helt emot till Delvis emot

Riksdagens beslut 2025/26:FiU48 punkt 1: Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (2026-04-22). Utskottets förslag: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi, b) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag enligt regeringens förslag, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5-7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen i 2 kap. 1 b § att den mening som inleds med "För bränslen som avses i 1." och som avslutas med "det år då omräkningen sker." ska utgöra andra stycket i denna paragraf och att de efterföljande styckena ska utgöra de tredje och fjärde styckena i denna paragraf. 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, V, MP): av Ida Gabrielsson (V) och Janine Alm Ericson (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) =utskottet, b) =utskottet, c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:236 punkt 7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen bifaller motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:236 punkterna 1–4. Ställningstagande Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor. Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet. I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa. Riksdagen bör därför avslå regeringens proposition i de delar som avser sänkt skatt på drivmedel.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Elpriser Tidigare regeringar drev en energipolitik som ledde till att hälften av Sveriges kärnkraftsreaktorer stängdes varför elpriserna sticker iväg vid kalla och vindstilla perioder. Även om elpriserna i Sverige överlag är låga behövs snabba åtgärder och långsiktiga reformer för att stabilisera priset. Medan vi bygger ut kärnkraften och garanterar framtida stabila och låga elpriser vill vi agera redan nu genom att med flaskhalsintäkter investera i bland annat effekthöjningar av vattenkraften, nya gasturbiner och kraftvärme. För att omgående angripa elpriset borde inte längre en orimlig andel av kostnader för el gå till staten. Genom att fortsätta sänka elskatten med EU:s miniminivå som långsiktigt mål dämpar vi inflation samtidigt som vi stärker hushåll och företag.

2026-09-12 · Helt för

Övriga skatter: Skatter på energi, bränsle och el ska sänkas till EU:s lägstanivå och på sikt ersättas med en avgift på energi som är producerad med bränslen som producerar skadliga utsläpp , exempelvis svavel. Detta innebär att el som är producerad med förnybara energikällor eller med kärnkraft blir skattefri. Detta gör också att driften av elfordon (ex. tåg, bilar och lastbilar) blir skattefri så länge dessa drivs av el från förnybara energikällor och kärnkraft. Fordonsskatten tas bort och ersätts med en kilometerbaserad vägavgift som betalas av alla fordon som framförs i Sverige, inklusive elfordon och utländska fordon. Detta rättar till dels dagens bristande neutraliteten mellan vägtransporter och järnvägstransporter, dels betalningsmodellen som i dag gör att de som sliter mest på vägarna betalar lika mycket som de som har sin bil i garaget hela året. Slutligen innebär denna skatt att utländska fordon får betala kostnaden för att de sliter på svenska vägar. Detta kommer att ge svenska staten en betydande merintäkt eftersom det finns en omfattande utländsk yrkestrafik på svenska vägar i dag. Skatteväxlingen innebär även bättre transparens i fråga om finansiering av investeringar i väginfrastrukturen, vars underhåll i dag är kraftigt eftersatt. De statliga trängselskatterna görs om så att de regionaliseras samt öronmärks för infrastrukturinvesteringar. Pengarna fonderas i särskilda regionala fonder från vilka kommuner och landsting i regionen kan ansöka om medel för att bygga ut eller förbättra sin infrastruktur. Skatten på trafikförsäkringspremien tas bort. Skatten på grupplivförsäkringar tas bort. Medborgerlig Samling tycker att det är bra att människor i Sverige har ett gott försäkringsskydd. Punktskatten på grupplivförsäkringar motverkar detta mål. Skatten på privat pensionssparande samt avkastningsskatten på kapitalförsäkringar utreds för att kunna tas bort. Medborgerlig Samling tycker att det är bra att människor i Sverige får en god pension och tar ett större enskilt ansvar. Skatten på privat pensionssparande motverkar detta mål. Skatten som finansierar SVT och SR tas bort eftersom Medborgerlig Samling vill lägga ned SVT och SR. Lokalradioavgiften avskaffas. Det ska råda fri konkurrens i etern och avgiften för att administrera frekvensfördelning och tillstånd ska omvandlas till självkostnad hos Post- och Telestyrelsen. Skatt på avfall avvecklas eftersom det ligger i samhällets intresse att kostnaderna för att bli av med avfall hålls låga, eftersom höga kostnader leder till dumpning i naturen eller avfallsexport till lågkostnadsländer. Flygskatten tas bort på ett nationellt plan tillsvidare. Medborgerlig Samling vill att denna skatt införs samordnat på EU-nivå för att få rätt incitament för hela den europeiska flygbolagssektorn. Skatten på naturgrus tas bort och ersätts med tillståndsplikt och brytningskvoter beviljade av länsstyrelsen. Särskild skatt mot försurning avvecklas eftersom de förändringar Medborgerlig Samling i övrigt gör på miljöområdet mer än väl kompenserar på försurningsområdet. Restaurangmomsen för alkohol sänks till samma skattesats som för servering av mat, i dag 12 %, och hålls på den nivån så länge momsen är högre vid direkt försäljning. Punktskatt på plastpåsar avskaffas

1. Skatterna på elektricitet som kommer från fossilfria energikällor avskaffas Skatterna på elektricitet och annan energi som produceras med fossilfria energikällor avskaffas omgående eftersom detta utgör en betydande kostnadspost i de flesta företag. I samband med att denna skatt avvecklas kommer näringslivet i Sverige spara ca 35 miljarder. I Medborgerlig Samlings skattepolitiska respektive förvaltningspolitiska program återfinns på vilka områden och med vilka belopp som vi kommer att genomföra besparingar för att finansiera dessa 35 miljarder.

2026-09-12 · Helt för

Skattepolitik Slopa alla skatter på energi och bränsle! Slopa Public-Service-skatten Beskatta utvinningen av naturresurser Nej till återinförande av kapitalhämmande skatter Stöd och skatteavdrag för barnfamiljer Sänk skatterna på arbete! Avskaffa statlig avgiftshjälp för trossamfund Låt regioner och kommuner få del av intäkterna Statligt koordinering av VA-frågorna – sänkta VA-taxor över hela landet! Slopa matmomsen! Omvandla ränteavdrag till amorteringsavdrag! Svensk variant av norska oljefonden Slopa alla skatter på snus!

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Ambition Sverige ska verka för: Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser. Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft. Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is. Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs. Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud. Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats. Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet. Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet. Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering. Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva). Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige. Skriv ut