Jämför två partier

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Fängelse och utvisning Svenska medborgare har rätt att kräva att domar verkställs utan dröjsmål. För att säkerställa detta ska en kraftig utbyggnad av fängelse-, häktes- och förvarsplatser genomföras. Utvisning ska vara obligatorisk för icke-svenska medborgare som begår grova brott eller upprepad kriminalitet. Som huvudregel ska den som döms till utvisning avtjäna sitt straff utomlands. Sverige ska därför ingå internationella samarbetsavtal som gör det möjligt att hyra fängelseplatser i andra länder, i utbyte mot ekonomiskt eller annat stöd. En särskild utredning ska tillsättas för att säkerställa att medborgarskap som erhållits på falska grunder kan återkallas. Det som varit olagligt från början ska inte anses vara giltigt och ges skyddsvärde. Om tredjeländer vägrar ta tillbaka sina medborgare efter lagakraftvunnen utvisningsdom, ska Sverige kunna använda ekonomiska eller diplomatiska sanktioner för att framtvinga återtagandet. Statens uppgift är att skydda sina egna medborgare – inte att agera fristad för återfallsförbrytare från andra länder och tvinga svenska folket finansiera deras vardag. Även det svenska biståndet borde villkoras med att dömda brottslingar från biståndsländer ska tas emot för att landet ska kunna erhålla ekonomiskt bidrag från Sverige.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Sveriges biståndspolitik Sverige har under åtskilliga decennier legat i världstoppen när det gäller hur mycket pengar per capita som satsas på internationellt bistånd. Emellertid finns det inte stöd för att bistånd i form av överföringar av medel och resurser till mottagande stater är gynnsamt för utveckling av välståndet – tvärtom kan bistånd vara mer till skada än till nytta genom att det gör mottagande stat mindre beroende av sin befolkning och göder korruption och förskingring. Därutöver är det ur givarlandets perspektiv ett orättfärdigt slöseri med skattemedel. Det är dags att göra upp en gång för alla med den svenska biståndspolitiken. Sverige bör drastiskt minska sitt bistånd till ett minimum och inrikta sig på ren katastrofhjälp samt i viss mån på stöd inom ramen för utbyten med andra länder som är av strategiskt och ekonomiskt intresse för Sverige och för svenskt näringsliv. SIDA kan läggas ned och det massiva bidragsgivandet till ideella föreningar bör upphöra. att bistånd i grunden är ett ineffektivt skatteslöseri som ofta kan vålla mer skada än nytta, att det svenska biståndet ska inskränkas till ren nödhjälp, att SIDA ska läggas ned.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Ambition Sverige ska verka för: Att öka det regionala självbestämmandet. Att införa lokal förvaltning av statlig mark. Att sänka bensin- och dieselskatten. Att avskaffa alla tvingande lagar om dyra klimatanpassningar när det gäller bostäder och byggande. Att införa förbud mot att tvinga fastighetsägare med fungerande enskilda avloppslösningar att ansluta sig till kommunala nät – såvida inte akuta hälso- eller miljöskäl föreligger. Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner att bedriva skola, vård och äldreomsorg på landsbygden. Små skolor och äldreboenden ska inte behöva uppfylla samma detaljerade villkor som stora enheter. Att avveckla sametinget. Samma rättigheter och skyldigheter ska gälla oavsett etnicitet. Att utvidga § 28 i jaktförordningen, dvs att tillåta och förenkla jakt på varg. Detta för att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning. Att förenkla tillståndsprocesserna när det gäller mindre besöks- och turistföretag som caféer, “Bed & Breakfast” och gårdsbutiker. Att ersätta tillståndskrav på verksamheter med djur, till exempel turridning och hundpensionat, med ett anmälningsförfarande.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Medborgerlig Samling föreslår att: De kommunala skolorna förstatligas. Skolpengen upphör att vara kommunal och blir en statlig riksskolpeng, som dock kan kompletteras med ett variabelt tillägg utifrån lokala förhållanden. Friskolor stöttas, men får en något lägre skolpeng till följd av ett mindre uppdrag, som ju inte innefattar kravet att, på kort varsel, kunna ta emot nya elever. Friskolor finansieras av den statliga riksskolpengen och inte längre av en kommunal skolpeng, varigenom de inte längre kommer att kunna få den egna skolpengen per elev höjd vid en elevövergång från en närbelägen offentligt driven skola, som ju då får tillfälligt ökade utgifter per elev. Varje elev får rätt att, så långt som möjligt, få undervisning på sin egen nivå. Det innebär nivågruppering : att undervisningsgruppen består av elever med likartad förförståelse, fallenhet, och motivation. Nivågrupperingen genomförs lokalt, och kräver flexibilitet av skolan. Förslag om att tvångsbussa elevgrupper mellan olika stadsdelar blir överspelade och irrelevanta. Den så kallade anpassade skolan, som förr kallades särskolan och innebär en nivågruppering som inte ens den socialdemokratiska skolan har förmått att avskaffa, behålls och blir syskonskola till en uppsjö av specialskolor för elever med alla möjliga egenskaper. Lugna barn, som behöver en lugn skola, separeras från utåtagerande barn, som behöver mötas enskilt och i småskalighet. Skolans uppgift ändras från floskeln ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart […]” till att, faktiskt, genom undervisning överföra relevanta kunskaper, inklusive färdigheter . Skolans mål ändras från mer jämlikhet i utfall till maximal sammanlagd kunskapsöverföring . Eleverna blir jämlikar. Varje enskild skola och hela den svenska skolan blir nyttomoralisk, det vill säga värdemaximerande och därför inriktad på enbart en sak, nämligen största möjliga kunskapsöverföring. All verksamhet, inklusive nivågrupperingen, avpassas och genomförs, både lokalt och nationellt, helt och hållet utifrån vad som bedöms ge maximal kunskapsöverföring. Samhällsproblem andra än barns ofullständiga kunskaper får samhället försöka lösa utanför skolan, som måste få fokusera på kärnuppdraget för att kunna komma på fötter igen. Skolpersonalens skyldighet att göra orosanmälan till socialnämnden, vilken är enskild och ligger utanför skolans verksamhet, utökas till att omfatta risk för rekrytering till kriminella gäng, vilket kräver vidareutbildning av skolpersonalen.

2026-09-12 · Helt för

Försvarsmakten och civilförsvaret Den samlade förmågan i det civila samhället ska kunna mobiliseras och ledas i händelse av kris eller angrepp, inte minst för skydd av strategiska funktioner och infrastruktur. Vi ser behov av en omfattande uppgradering av vår sjukvårdskapacitet, vårt skydd av kritisk infrastruktur och vår samordning av aktörer som kustbevakning, tull, polis och räddningstjänst. Sverige måste kunna stå emot långvariga störningar och kriser, oavsett om de orsakas av yttre eller inre angrepp. Försvarsmakten och civilförsvaret måste som helhet snabbutredas och snabbt förändras i grunden utifrån den totalt förändrade taktiken och strategin som utvecklats i Ukrainakriget. Hemvärnet utgör en viktig del av det svenska försvaret och ska därför förstärkas i linje med det övergripande upprustninge av försvarsmakten. Även hemvärnet bör därför få resurser till att tillhandahålla nya tekniska verktyg såsom drönare och anti-drönartenik. Resurser som jägarkåren och övriga vapenlicensinnehavare är viktiga delar i försvaret av Sverige. Därför ska licensierade vapenägare få inneha halvautomatiska vapen i den utsträckning som de behöver utan statens involvering.

2026-09-12 · Helt för

8. Säkerheten – statens absoluta kärnuppgift Medborgerlig Samling kan konstatera att den svenska staten sviker sin primära uppgift gentemot medborgarna: att säkerställa ett tryggt och säkert samhälle. Det förfall som pågår när det gäller lag och ordning anser vi vara fullkomligt oacceptabelt. Medborgarna kan idag inte längre förlita sig på det gemensammas förmåga. Allt fler anser att staten har brutit mot sitt åtagande i denna grundläggande del av samhällskontraktet. Anledningen till att rättsväsendet inte når framgång i att upprätthålla lag och ordning överallt är att man arbetar med fel utgångspunkter. I stället för mer av sociala projekt, bidrag och eftergivenhet är det polisiär närvaro, medborgare med självrespekt och nolltolerans inför brott som måste gälla. Sverige bör i stora drag kunna ta efter de metoder som användes i New York med stor framgång. Polisorganisationen behöver ha chefer som hålls ansvariga för utvecklingen i sina geografiska områden, men också får verktygen att agera. Poliskåren behöver växa i betydande omfattning och kommunerna ges en viktigare roll i upprätthållandet av säkerhet. Lagföringen, åtal och domstolsförhandling måste kunna hanteras snabbare än i dag. Rättsväsendets organisation måste anpassas därefter. Det statligt utmätta straffet har flera funktioner, såsom att vedergälla brottet, att skydda samhället och att försöka få den dömde att bättra sig. I Sverige har alltför mycket fokus legat på det sistnämnda, där ett rent vårdperspektiv har antagits. De två andra funktionerna - vedergällning och samhällsskydd - behöver uppgraderas. Medborgerlig Samling förordar av den anledningen generellt straffskärpningar i olika avseenden för framförallt våldsbrott och grova sexualbrott. Straffmyndighetsåldern bör också sänkas. Utländska medborgare som begår brott ska i högre grad än i dag utvisas. Sverige har, liksom många andra länder, under lång tid haft en repressiv politik i förhållande till narkotika. Medborgerlig Samling menar att det är rimligt att ifrågasätta om denna politik har tjänat Sverige väl, såväl de missbrukande individerna som samhället i stort. Det egna ansvaret är centralt, men även att missbrukare kan få vård. En avvägning måste ske mellan olika intressen, från effekter på enskilda individer till hur den organiserade brottsligheten påverkas och prioriteringarna inom rättsväsendet. En intellektuell öppenhet bör finnas inför vissa mildringar av lagstiftningen i förhållande till lätta droger. Sådana förändringar måste givetvis utvärderas noggrant. Det tiggeri som har brett ut sig i Sverige måste aktivt motverkas, i första hand genom kommunala ordningsregler med polisiär sanktion. Sveriges försvar har misskötts till den grad att landets säkerhet och status som oberoende nation är gravt underminerad. Detta tillstånd vill Medborgerlig Samling så fort som möjligt korrigera. Försvarsbudgeten bör åter få utgöra cirka 2,5 % av BNP, i syfte att möjliggöra detta återtagande av försvarsförmågan. Vidare förespråkar vi ett svenskt medlemskap i Nato. Vårt försvar ska ha förmågan att möta nya typer av hot, såsom cyberangrepp och terrorattacker. Av största vikt är att försvaret kan ställa upp med resurser med hög beredskap för att möta angrepp av kuppkaraktär. Därför bör kontraktsanställda fortsättningsvis utgöra kärnan av försvarsmakten. Fokus bör ligga på att möjliggöra för våra högkvalitativa förband att vara så pass väl försörjda att de kan verka uthålligt i strid och så pass mobila så att de kan verka i hela riket. Som ett komplement till denna kärna vill Medborgerlig Samling se ett utvidgat hemvärn och värnplikt inom ramen för en allmän samhällsplikt. Denna samhällsplikt syftar främst till att ge det militära såväl som det civila försvaret en tillräcklig förmåga, men en bieffekt kan även vara att öka de yngres ansvarstagande för samhället och stärka samhörigheten. Stora brister finns inom det civila försvaret som måste korrigeras. Kommuner och landsting måste ha beredskap för krissituationer och kri

2026-09-12 · Helt för

Skärpt straffrätt med brottsofferfokus och skydd av samhället Dagens straffrätt bygger i stor utsträckning på att rehabilitera gärningsmannen och bortser ofta från brottsoffrets behov. Den som utsätts för våld, förnedring eller ekonomisk exploatering ska inte behöva uppleva att förövaren snabbt återvänder till gatan. När rättsordningen prioriterar gärningsmannens intressen framför brottsoffrets upprättelse, då är det ett svek från samhällets sida. Svensk straffrätt måste placera brottsoffer och deras rätt till rättvisa i centrum. Ett straff ska spegla brottets allvar och ge brottsoffer och allmänhet ett reellt skydd. För att uppnå detta vill vi höja minimistraffen för systemhotande brott, gängrelaterad kriminalitet, våldsbrott samt förmögenhetsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Straffrabatter och villkorlig frigivning för dessa brottstyper ska avskaffas, och en dom ska som utgångspunkt innebära att straffet avtjänas fullt ut. Vidare ska bestämmelsen i Brottsbalken 30 kap. 4 §, som ålägger domstolen att alltid pröva om en lindrigare påföljd än fängelse kan väljas, slopas. Domstolens fokus ska ligga på brottets allvar, brottsoffrets rätt till upprättelse och skyddet för allmänheten – inte på att finna den mildaste möjliga påföljden. Vidare ska laglydiga medborgare aldrig riskera att straffas hårdare än den som angriper dem. Självförsvarsrätten måste därför stärkas och utformas så att den alltid tar det verkliga brottsoffrets perspektiv i första hand.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

3.2 Brottslighet och terrorism Samarbetet mellan EU-ländernas polismyndigheter inleddes år 1976 och har sedan dess successivt utvecklats. Det huvudsakliga verktyget är Europeiska polisbyrån (Europol), som sedan 2010 är ett EU-organ som finansieras ur EU:s budget. Omkring år 2007 intensifierade EU sin samverkan även i terrorfrågor och ambitionen har höjts i takt med att hotet från olika terrorgrupper har diversifierats och ökat. Terrorhotet kommer från flera olika ideologiska miljöer och täcker hela skalan av antidemokratiska grupper: religiösa, politiska och separatistiska. Typ av grupper och antalet dåd varierar mellan de olika EU-länderna, men de jihadistiska dåden kräver flest liv. Problematiken är dock densamma för flertalet EU-länder och riskerna med återvändare som deltagit i terrorgrupper internationellt är också gemensamma. Sverige har under många år varit en relativt svag länk i EU:s kamp mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Det hänger bland annat samman med låg kontroll över och svag 12 motståndskraft gentemot extremistiska miljöer. Bland annat har olika offentliga bidrag och stödformer bidragit till rekryteringen till dessa extremister. Individer och organisationer har kunnat utnyttja befintliga strukturer för att komma åt kapital och nätverk, vilket har lett till att Sverige kommit att fungera som en logistisk hubb och nod för internationell terrorverksamhet. Det är ännu för tidigt att säga om de senaste årens lagändringar på området kommer att leda till signifikanta förbättringar. Sveriges oförmåga att effektivt motverka internationell brottslighet och terrorism, i kombination med EU:s nuvarande svårigheter att säkra unionens yttre gränser, lägger ett ökat ansvar på EU-nivån. Att upprätthålla medborgarnas säkerhet bör ses som en av EU:s kärnuppgifter. Även om en fullständig harmonisering av lagstiftning och åtgärder är svår att nå – och kanske inte är önskvärd – är det viktigt att skapa samsyn och koherens. I dagsläget är det svårt att utvisa EU-/EES-medborgare som har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i ett annat EU-/EES-land men även begår brott i det landet. EU borde undanta personer som dömts till fängelse från den fria rörligheten för personer så att de lättare kan utvisas jämfört med idag. Det finns för få fängelseplatser i Sverige och varje plats är väldigt dyr. Ett sätt att lösa detta vore att hyra fängelseplatser utomlands. EU bör verka för ett gemensamt regelverk som kan användas som grund i de fall EU-länder inte träffat bilaterala avtal inom området. Medborgerlig Samling anser att EU ska ge högre prioritet till åtgärder för att förstärka och förbättra skyddet och samverkan mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Innehåll 1. EN VISION FÖR SVERIGE SOM RÄTTSSTAT — s. 6 2. TILL DEMOKRATINS FÖRSVAR: RÄTTSSYSTEMET — s. 7 2.1 Grundläggande rättigheter och friheter — s. 7 2.1.1 Yttrandefrihet, den yttersta av friheterna — s. 7 2.1.1.1 Ändring av lagen om hets mot folkgrupp — s. 7 2.1.1.2 Skydd för privatpersoners integritet vid utlämnande av allmänna handlingar — s. 8 2.1.2 Förstärkt äganderätt — s. 8 2.1.3 Medborgarskap – ett privilegium — s. 8 2.1.4 Rättssäkerhet vid lagstiftning om vuxnas sexuella uttryck — s. 9 2.2 Organisation av rättsväsendet — s. 9 2.2.1 Polis och åklagare — s. 9 2.2.1.1 Tillför ytterligare resurser till Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och domstolarna — s. 9 2.2.1.2 Kommunal polis — s. 9 2.2.2 Domstolar — s. 9 2.2.2.1 Inrätta författningsdomstol — s. 9 2.2.2.2 Inför ett resningsinstitut — s. 10 2.2.2.3 Utöka vittnesskyddsprogrammet — s. 10 2.2.2.4 Domarutnämningar ska separeras från staten — s. 10 2.2.2.5 Inför ett system med plea bargain — s. 10 2.2.2.6 Reformera nämndemannasystemet — s. 10 2.2.3 Advokater — s. 10 2.2.3.1 Ersätt Advokatsamfundets myndighetsutövning — s. 10 2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning — s. 11 2.2.4.1 Fängelser av godtagbar standard, inte mer — s. 11 2.2.4.2 Fängelseplatser i andra länder — s. 11 2.2.4.3 Träffa avtal med andra länder om avtjänande av straff i hemlandet — s. 11 2.2.4.4 Fler och modernare häkten — s. 11 2.2.5 Övriga myndigheter — s. 11 2.2.5.1 Ett pålitligt tjänstemannaansvar — s. 11 2.2.5.2 Tullen ska ges ökade behörigheter och ökat mandat att ingripa — s. 12 2.2.5.3 Inre och yttre gränskontroller ska förstärkas — s. 12 2.3 Rättstillgänglighet — s. 12 2.3.1 Skyndsamhetskravet hos utredande myndigheter måste skärpas — s. 13 2.3.2 Rättegångar ska kunna hållas även på helger (jourdomstolar) — s. 13 2.3.3 En brottmålsrättegång ska påbörjas inom två veckor — s. 13 2.3.4 Möjligheten till rättegång i den tilltalades utevaro ska utökas — s. 13 2.3.5 Huvudförhandling i tvistemål ska påbörjas inom fyra månader — s. 13 2.3.6 Ombudsersättning i förvaltningsdomstol — s. 13 2.3.7 Staten bör svara för rättegångskostnader i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen — s. 14 2.3.8 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen ska höjas till minst 15 basbelopp för ombudskostnader — s. 14 2.3.9 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen och den statliga rättshjälpen ska kunna användas i fler typer av tvister — s. 14 2.3.10 Justitiekanslern (JK) ska ges möjlighet att pröva skadeståndskrav för fri- och rättighetskränkningar som begås av kommun och region — s. 14 2.3.11 Möjlighet till fastställelsetalan införs mot staten vid rättighetskränkningar mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter utan koppling till skadeståndsyrkande ska införas — s. 14 3. RÄTTSOMRÅDEN — s. 15 3.1 Straffrätt — s. 15 3.1.1 Brottsofferperspektiv — s. 15 3.1.1.1 Kränkningsersättningar ska fördubblas utifrån nu gällande praxis — s. 15 3.1.1.2 Inför möjlighet till åtalseftergift vid lindrigare brott om fullt skadestånd erlagts och brottsoffret samtycker — s. 15 3.1.1.3 Ersättning till brottsoffer ska utgå även vid åtalseftergift — s. 16 3.1.2 Brottsstatistik ska detaljredovisas avseende bl.a. kön, ålder, medborgarskap m.m. — s. 16 3.1.3 Om påföljder — s. 16 3.1.3.1 Utvisning som obligatorisk påföljd — s. 16 3.1.3.2 Förvar av utvisningsdömda — s. 16 3.1.3.3 Förvar av personer utan uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.4 Förlust av medborgarskap, uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.5 Domstolar ska som huvudregel omvandla obetalda dagsböter till fängelse — s. 17 3.1.3.6 Obligatorisk elektronisk övervakning — s. 17 3.1.3.7 Obligatorisk villkorlig frigivning ska avskaffas — s. 17 3.1.3.8 Begränsade möjligheter till villkorlig dom vid upprepad brottslighet — s. 17 3.1.3.9 Obligatorisk fotboja vid permission — s. 17 3.1.3.10 Skärpt straff för myndiga som tidigare begått brott som minderåriga — s. 17 3.1.3.11 Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år — s. 18 3.1.3.12 Att skadeståndets fulla erläggande ska påverka straffmätning el

2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning I ljuset av den ökade brottsligheten och en allt effektivare lagföring kommer behovet av häktesoch fängelseplatser att öka.

2026-09-12 · Helt för

Ambition Sverige ska verka för: Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser. Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft. Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is. Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs. Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud. Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats. Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet. Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet. Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering. Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva). Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige. Skriv ut

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

5.6 Import och export av el Ibland framförs idén att kapade utlandskablar skulle vara ett alexanderhugg för att minska priserna på den svenska marknaden. Då bortser man från att vintern 2022/2023 importerades tidvis el motsvarande tre reaktorer av Ringhals 1:s storlek. Utan importen hade 21 Sverige slocknat. Den begränsade överföringskapaciteten från norra Sverige till södra Sverige, vilken skulle ta lång tid att avhjälpa med dagens tillståndsprocesser, gör att södra Sverige tidvis är beroende av elimport. Vill vi räkna med att kunna importera vid behov måste vi även vara beredda att exportera. Sveriges elnät sitter dessutom ihop synkront med Norges vilket skapar ett starkt ömsesidigt beroende. Vår stora vindkraftsindustri utgör ett annat skäl till att vi behöver internationell handel med el. När det blåser mycket är det bara genom export vi kan få avsättning för den energin. Även om Sverige skulle stå utanför EU, skulle inte detta vara en lösning . Vi skulle även behöva införa protektionistiska lagar som exportförbud för elproducenter och det vore verkligen att öppna Pandoras ask, med risk för att inget företag skulle vilja investera i svensk elproduktion framgent. Vi får helt enkelt vara kvar på Nord Pool och så fort som möjligt bygga tillbaka tillräckligt med kärnkraft för att undvika effektbrist. Om vi vid varje tillfälle kan mätta utlandskablarna skulle elpriset sättas av de svenska producentpriserna, precis som det var innan Ringhals 1 och 2 stängdes. Dessutom skulle vi få exportinkomster och minska mängden fossilkraft i övriga Europa. Analyser visar att om vi inte hade lagt ned kärnkraft i förtid hade priserna varit 30-50 % lägre. Med dagens EU-regler är Sverige tvunget att leverera el till andra länder till minst 70% av elledningarnas kapacitet. Skulle det kravet ändras skulle de kontinentala elpriserna få mindre påverkan på svenska elpriser. Medborgerlig Samling anser att regler för inköp av stödtjänster bör förändras inom nuvarande EU-regler, så att Svenska kraftnät kan upphandla tillräckligt med reservkapacitet för att förhindra effektbrist när det är kallt och inte blåser tillräckligt och minska produktionen i de fall konsumtionen är låg och det blåser mycket. Medborgerlig Samling anser att prismodellen på elmarknaden på längre sikt bör modifieras och det mervärde som producenter av planerbar el tillför premieras, så att marknaden kan hjälpa till att driva fram tekniskt hållbara lösningar. Medborgerlig Samling anser att det 70-procentiga fyllnadskravet i exportkablarna för el ska omförhandlas.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2026-09-12 · Delvis för

Ambition Sverige ska verka för: Att straff ska spegla brottets allvar – sett utifrån både brottsoffrets och allmänhetens synvinkel. Att straffrabatter och villkorlig frigivning avskaffas för dessa brottstyper, en dom ska innebära att straffet avtjänas fullt ut. Att domstolar inte längre ska vara skyldiga att pröva lindrigare påföljder än fängelse, utan i stället fokusera på brottets allvar, brottsoffrets upprättelse och skydd för allmänheten. Att genomföra en kraftig utbyggnad av fängelser, häkten och förvarsplatser så att häktningar och straffverkställighet alltid kan ske utan dröjsmål. Att införa obligatorisk utvisning av utländska medborgare som begår grova brott eller uppvisar upprepad kriminalitet. Att den som döms till utvisning ska avtjäna sitt straff utomlands, via internationella avtal om fängelseplatser och med mottagarländer som tar emot de dömda. Att medborgarskap som erhållits på falska grunder ska kunna återkallas eller förklaras ogiltiga. Att Sverige villkorar biståndsavtal med att biståndslandet förbinder sig att ta emot sina medborgare som döms till utvisning. Att använda nya metoder och modern teknik – polisen får särskilda enheter och AI-baserade verktyg för att upptäcka mönster, stoppa brott i tid och lagföra ligorna. Att stärka skyddet för personuppgifter – känsliga persondata som inkomstuppgifter, telefonnummer och e-postadresser får inte vara lättillgängliga. Att stärka skyddet för barn på nätet – lagstiftningen mot sexuella övergrepp ska skärpas så att polisen kan använda förebyggande metoder innan ett övergrepp har skett. Att införa en författningsdomstol med befogenhet att ogiltigförklara lagar som strider mot grundlagen eller internationella rättskällor. Att återupprätta tjänstemannaansvaret i praktiken– att Brottsbalkens bestämmelser om tjänstefel tillämpas konsekvent och rättssäkert. Att införa en särskild resursstark tjänstefelsenhet inom polis och åklagare med exklusivt uppdrag att utreda anmälningar om tjänstefel. Att säkra meritokratiska utnämningar – Myndighetschefer, polischefer, åklagare och domare ska tillsättas på saklig grund, med fokus på kompetens och erfarenhet, inte politisk lojalitet. Att reformera nämndemannasystemet, politiska partier ska inte längre utse nämndemän. Nya tillsättningsmetoder ska införas som garanterar opartiskhet i domstolarna. Att öppna polisstationerna och synliggöra områdespoliser: Receptionerna på polisstationerna ska åter öppnas och fler närvarande områdespoliser ska finnas i lokalsamhällena. Att polisen syns i skolan: Undervisning om lag, trafik, droger och trygghet ska återinföras – barn och ungdomar behöver polisen som kunskapskälla och förebild. Att säkra en konsekvent ordning i det offentliga rummet. Demonstrationer utan tillstånd ska upplösas omedelbart, och motdemonstrationer som stör ordningen ska aldrig tolereras. Den som anordnar demonstrationer ska ha tydligt ansvar och maskering ska förbjudas och aggressivt beteende ska stoppas. Att upprätta en särskild enhet mot systemhotande kriminalitet inom Polismyndigheten. Den ska ha samlade resurser från polis, tull och kustbevakning samt särskilda befogenheter för att bekämpa klanbaserade nätverk, myndighetsinfiltration och organiserad ekonomisk brottslighet. Att polisen systematiskt ska kontrollera utlänningars rätt att vistas i Sverige. Personer som vistas illegalt ska lokaliseras, omhändertas och utvisas. Att avskaffa lagen om hets mot folkgrupp, eftersom den inskränker yttrandefriheten och tillämpas på ett sätt som skapar olika skyddsnivåer för olika grupper. Och förtalslagstiftningen ska reformeras, det ska aldrig vara olagligt att yttra eller publicera sanningen. Att stärka rätten till självförsvar – brottsoffer ska aldrig straffas hårdare än gärningsmän. Att slå fast att endast svensk lag gäller – sharia och hatpredikanter ska motverkas, medborgarskap kunna återkallas och utländsk finansiering av religiösa samfund förbjudas. Skriv ut

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

En allt sämre ekonomisk utveckling Sverige har under många år haft en svag ekonomisk utveckling. BNP-ökningen har varit långt sämre än våra historiska tal. Räknat som BNP per capita är tillväxten i välfärd ytterst blygsam eftersom vår befolkning har ökat kraftigt, men utan motsvarande höjning av BNP. Detta beror på att Sverige idag har en blandekonomi, och att en allt för stor andel av denna ekonomi numera sköts som en planekonomi. På 70-talet var svenskarna ett av världens rikaste folk, på samma nivå i välståndsligan som Schweiz. Idag tjänar en erfaren svensk gymnasielärare ungefär 40 000 kronor per månad medan en schweizisk får ut motsvarande 150 000 kronor. Med hänsyn till att Schweiz har lägre skatter men samtidigt högre priser, så får den schweiziske läraren ut drygt fyra gånger så mycket köpkraft som svensken för samma arbetstid. På 70-talet kunde en svensk arbetare försörja familjen på en lön. Idag är det få som har råd med en sådan lyx. Varför blev vi fattigare och hur blev schweizarna fyra gånger rikare än oss på 50 år? En orsak till den svaga utvecklingen är att den svenska offentliga sektorn har expanderat. Ökad byråkrati ger lägre produktivitet. Ett problem med den offentliga sektorn är avsaknaden av både konkurrens och entreprenörskap. Det är viktigt att effektivisera det offentliga åtagandets utgifter. Detta kräver fast disciplin och tydliga prioriteringar i hela den offentliga sektorn. Sverige har ett i stort sett bra företagsklimat, med stark innovationskraft och en god kultur av kreativt företagande. Samtidigt tyngs företagen, små som stora, av växande regelverk och pålagor från EU.

Höga skatter kväver ekonomisk tillväxt Människor som skapar mervärde för samhället ska belönas, genom rimlig lön och annan ersättning. Det ska löna sig att arbeta. Om det inte lönar sig att arbeta så avtar arbetsviljan. Säg att 90 procent av bondens skörd konfiskeras i skatt. Det gör honom fattigare. Men det minskar också hans vilja att investera, vilket även gör oss andra fattigare. Varför anstränga sig om man inte får behålla resultatet? Då gör man hellre något annat med sin tid. Höga skatter kväver viljan att investera för ekonomisk tillväxt. Men höga skatter innebär även att pengar flyttas från marknadsekonomi till planekonomi. Planekonomi innebär att staten tar merparten av din löneinkomst och bestämmer vad dina införtjänade pengar ska användas till, istället för att du själv bestämmer. All erfarenhet visar att planekonomiska system tenderar att ge en stark tillväxt av byråkratin. Ju mer byråkrati, desto mer stagnerar ett lands ekonomi eftersom byråkrati skapar minimimalt med mervärde för samhället.

2026-09-12 · Helt för

Vision Medborgerlig Samling är det enda parti i Sverige som på allvar vill byta ut dagens högskattesamhälle och ersätta detta med ett samhälle där tillväxt, egenmakt och välfärd går hand i hand. Vår samhällsvision bygger på ett civilsamhälle där medborgarna har makten över och ansvaret för sina egna liv och sin egen välfärd i största möjliga utsträckning, samtidigt som vår vision givetvis omfattar ett skydd för de svagaste i samhället där vi fortsättningsvis vill ha en skattefinansierad grundtrygghet. Vår välfärd bygger i grunden på viljan till företagande och företagsamhet. Vi vill därför att Sverige ska ha Europas bästa företagsklimat för små, medelstora och stora företag. Vårt skattesystem ska gynna privat personligt ägande av företag. Svensk industri ska få en renässans. Vi vill få fram fler företagare som är våra nya Ingvar Kamprads med ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande och som är beredda att investera i Sverige. Vi vill skapa ett Sverige till vilket utländska företag flyttar sin verksamhet för att det både är gynnsamt för ägarna och för medarbetarna. Det är Medborgerlig Samlings vision att Sveriges totala skattetryck ska vara lägre än genomsnittet för OECD och att vi samtidigt har den mest effektiva offentliga sektorn i västvärlden. Det är en myt att höga skatter och hög välfärd måste hänga ihop. Skattesystemet ska vara enkelt, förutsägbart och så neutralt som möjligt i förhållande till olika inkomstslag. Det är dags att politiken och politikerna börjar se helheten och tänka systematiskt!

Den offentliga sektorns andel av ekonomin ska minskas Medborgerlig Samling har som långsiktigt mål att det svenska skattetrycket, som i dag är ca 42,6 procent av BNP, ska sänkas till omkring 30 procent av BNP genom att verksamheten i den offentliga sektorn prioriteras och effektiviseras samt att de offentligfinansierade transfereringarna omprövas för att i största möjliga mån avvecklas. Detta mål ska jämföras med det genomsnittliga skattetrycket för OECD-länderna som var 34,1 procent 2021. Fullt utvecklade välfärdsländer som Kanada, Schweiz och Nya Zeeland ligger under detta genomsnitt.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Höga skatter kväver ekonomisk tillväxt Människor som skapar mervärde för samhället ska belönas, genom rimlig lön och annan ersättning. Det ska löna sig att arbeta. Om det inte lönar sig att arbeta så avtar arbetsviljan. Säg att 90 procent av bondens skörd konfiskeras i skatt. Det gör honom fattigare. Men det minskar också hans vilja att investera, vilket även gör oss andra fattigare. Varför anstränga sig om man inte får behålla resultatet? Då gör man hellre något annat med sin tid. Höga skatter kväver viljan att investera för ekonomisk tillväxt. Men höga skatter innebär även att pengar flyttas från marknadsekonomi till planekonomi. Planekonomi innebär att staten tar merparten av din löneinkomst och bestämmer vad dina införtjänade pengar ska användas till, istället för att du själv bestämmer. All erfarenhet visar att planekonomiska system tenderar att ge en stark tillväxt av byråkratin. Ju mer byråkrati, desto mer stagnerar ett lands ekonomi eftersom byråkrati skapar minimimalt med mervärde för samhället.

Höj grundavdraget Genom att höja grundavdraget vill vi öka den delen av inkomsten som inte beskattas alls. Detta påverkar den kommunala beskattningen och medför att människor med låga inkomster får behålla mer av sina pengar. Det gynnar också våra pensionärer som efter att ha slitit hårt ett helt arbetsliv ofta får leva på en knaper pension. Höjt grundavdrag bidrar direkt till att sänka skattetrycket och gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Sverige har idag ett grundavdrag som uppgår till max 49 400kr. Som jämförelse har Tyskland 11 784 Euro i grundavdrag (motsvarande ca 130,000 kr) och Norge ca 88,000 norska kronor (2024). Ambition Sverige vill höja grundavdraget så att det blir jämförbart med nivån för existensminimum. Existensminimum utgörs av summan av ett förbehållsbelopp och boendekostnaden. För en ensamstående person år 2025 skulle detta bli 6 186 kr plus hyra på cirka 6 500 kr d v s runt 12 600 kr/månad eller omkring 150 000 kronor per år. För att förenkla beräkningarna runt ett sådant höjt grundavdrag kan man använda sig av prisbasbeloppet (PBB) som fastslås varje år. För 2025 uppgår PBB till 58 800 kronor. Det dubbla PBB skulle uppgå till 117 600 kronor vilket är en rimlig nivå att lägga grundavdraget på. Ambition Sverige anser att grundavdraget för såväl arbetsinkomst som pension ska höjas till det dubbla prisbasbeloppet, vilket för 2025 skulle uppgå till 117 600 kronor.

2026-09-12 · Helt för

Fler jobb – färre hinder Sverige ska vara ett land där arbete och ansträngning lönar sig. Vi i Medborgerlig Samling vill: Kraftigt sänka skatten på arbete Rensa bort regelkrångel som kväver företagande Göra det enkelt att anställa, driva och växa Banta staten: Fokus på kärnuppgifterna Ge dig mer frihet: Det är du som ska bestämma över dina pengar och ditt liv – inte politiker!

Ta bort den särskilda löneavgiften Företagare i Sverige kämpar i motvind. För varje person man vill anställa läggs det på en extra avgift – som inte går till pensioner, sjukförsäkring eller trygghet, utan rakt in i statens svarta hål. Det kallas den särskilda löneavgiften, men borde kallas vad det är: en straffskatt på jobb. Medborgerlig Samling vill göra det billigare att anställa, skapa riktiga jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Därför är vårt löfte enkelt: Sänk arbetsgivaravgifterna genom att avskaffa den särskilda löneavgiften Det ska löna sig att växa. Det ska inte vara ett straff att ge någon sin första anställning. Sverige måste börja belöna arbete och företagande – inte bestraffa det. Företagare och entreprenörer är våra hjältar – de skapar innovation, tillväxt och jobb åt miljoner Företagande, entreprenörskap och arbete ska självklart löna sig – inte bestraffas av politiker Sveriges företagare förtjänar världens bästa företagspolitik – sänkta skatter, bantad byråkrati och färre regler är lösningen.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

4. Stoppa all bidragsinvandring – Motverka social oro och kriminalitet. Sverige står inför en av vår tids största utmaningar – att återta kontrollen över migrationen, återupprätta integrationen och skydda välfärden. Under flera decennier har migrationen varit större än vad samhället klarat av att hantera. Det är inte människorna som är problemet, utan politiken som saknat tydliga krav, planering och ansvar. Svensk migrationspolitik har fastnat i en destruktiv dragkamp mellan två ytterligheter. På den ena sidan står vänstern, som vill ha nästan helt öppna gränser. På den andra sidan står Sverigedemokraterna som gärna talar om att stoppa invandringen helt men när de väl fick inflytande ökade invandringen ändå – och problemen bestod. Samtidigt var det den moderatledda regeringen som 2015 drev massinvandringen till sin spets. 2015 års politik gav EU:s högsta migration per capita. Att så många människor kom till Sverige på så kort tid har varit övermäktigt för det svenska samhällssystemet. Följden blev fördjupad segregation och ökad otrygghet för alla. Välfärden har pressats till bristningsgränsen. Frågan är om inte både vänstern och högern gärna ser att problemen består eftersom båda tycks hämta sina röster ur den misslyckade migrationspolitiken. Resultatet av dessa poler är ett polariserat samhälle där människor tvingas välja sida, i stället för att söka lösningar. Vi har hamnat i ett klimat där man är för eller emot invandring, men ingen diskuterar hur fler invandrare ska ta sig ur bidragsberoendet och bli en del av samhället. Sverige behöver inte fler vallöften, vi behöver en politik som klarar av att hantera verkligheten. Ambition Sverige vill därför ersätta årtionden av naivitet med ordning, ansvar och framtidstro. Därför är Ambition Sveriges invandringspolitik enkel: den som arbetar, försörjer sig själv och respekterar svensk lag, demokrati, jämställdhet, grundläggande fri- och rättigheter och religionsfrihet ska kunna bygga ett bra liv i Sverige. Det är detta som är definitionen av integration. Samtidigt föreslår Ambition Sverige en migrationspolitiken som innebär en återhämtningsperiod – ett stopp för ytterligare invandring med undantag för ömmande fall av anhörighetsinvandring samt arbetskraftsinvandring där egen försörjning garanteras. Denna ordning bör gälla under så lång tid som krävs för att säkerställa uthålligheten i Sveriges välfärdssystem och tills dess Sverige har fått bukt med den eskalerande brottsligheten. Under den perioden ska Sverige fokusera på att skapa trygghet, arbete och delaktighet för dem som redan bor här. Arbete och respekt för svensk lag ska vara grunden för varje människas väg in i samhället och till medborgarskap. Samtidigt behöver vi behålla möjligheten till kvalificerad arbetskraftsinvandring. Den som har ett arbete och bidrar till samhället ska inte nekas att komma hit.

Återställ lag och ordning – minska bidragsberoendet Oberoende analyser visar att många nyanlända förblir bidragsberoende i decennier och att en stor andel aldrig uppnår självförsörjning. Detta belastar skattefinansierade system och försvagar den generella välfärden. Kommuner med hög invandring har fått ökande kostnader för socialtjänst, bostäder, skola och sjukvård, ofta utan tillräckliga resurser. Segregationen har under tiden ökat kraftigt, med framväxten av parallella samhällen där integrationen misslyckats. I många av dessa områden har social oro och kriminalitet vuxit fram. Personer med utländsk bakgrund är tyvärr också överrepresenterade i brottsstatistiken, särskilt vad gäller grova våldsbrott, rån och sexualbrott. Gängkriminalitet, skjutningar och sprängdåd har eskalerat, ofta med kopplingar till unga män från invandrade familjer. Sverige behöver inte stänga sig mot världen, men vi behöver stanna upp invandringen under den tid som krävs för att återställa lag och ordning, få människor i arbete och ta ansvar både för dem som kommit hit och för Sverige som land.

2026-09-12 · Helt för

Integration för hållbar gemensam framtid I detta avsnitt behandlas integration för vuxna invandrare som inte är EU-medborgare. Misslyckad integrationspolitik är kostsam. För Sveriges del syns det bland annat i de många utanförskapsområden som tillåtits etableras och på att Sverige de senaste åren blivit en magnet för långväga migranter. Allt sammantaget visar på vikten av att våga göra analysen och tala klarspråk om integrationspolitik; Flyktingar - män som kvinnor - kan söka sig till Sverige om man omfamnar våra västerländska värderingar och tror sig ha en rimlig chans att anpassa sig till vår arbetsmarknad. Utan dessa båda nyckelförutsättningar blir integration mycket svårt och vistelsen i Sverige i bästa fall en stunds skydd men i värsta fall - som det ser ut nu - en nedbrytande och för samhället kostsam bidragstillvaro. Integrationen hos vuxna invandrare är helt avhängig den enskildes motivation och drivkrafter. Beroende på bakgrund och personliga egenskaper ser man olika på fördelarna med integration, både kulturell och politisk sådan. Politiken måste utgå från pragmatism och realism kring vad som motiverar människors beteende, inte bara från ideologiska ställningstaganden eller teoretiska önskemål, som de senaste 40 årens misslyckade migrations- och integrationspolitik i Sverige. Med ett mottagande som inte skapar incitament till integration är det lätt att inse att strävan att lära om, lära nytt och förändra tankesätt riskerar att hamna långt ner på individens prioriteringslista. Medborgerlig Samling vill därför se en integrationspolitik som bidrar till att skapa nödvändiga incitament för den enskildes anpassning till det svenska samhället, för att i förlängningen trygga ett sammanhållet samhälle. Medan invandrande barn ges ett omhändertagande just för att de är barn, så vill vi möta invandrande vuxna med en tydlig koppling mellan å ena sidan individens rättigheter och skyldigheter och å andra sidan samhällets förväntningar. Att på ett konkret sätt visa vilka förutsättningar som krävs för att långsiktigt skapa sig en framtid i Sverige är ärligt och ansvarsfullt både ur den enskildes synvinkel som för dem som redan bor i Sverige och öppnar sitt samhälle som fristad och bidrar med skattepengar. Att mötas av krav och förväntningar inger hos den enskilde också hopp. Det blir tydliga mål att arbeta mot, vilket i sin tur ger mening till den nya tillvaron som kan upplevas främmande och svår att förhålla sig till. Kraven och arbetet för att uppnå dessa tydliga mål ger mening och människovärde. Att stå upp för vårt västerländska sätt att leva i Sverige är inte att diskriminera invandrande gruppers annorlunda sätt att leva. Det är snarare naturligt - och t o m av vikt - i samhällen som det svenska, som har en stor, gemensamt finansierad offentlig sektor med ett generöst välfärdssystem. En förutsättning för att en sådan välfärdsmodell är långsiktigt hållbar är att den har acceptans hos befolkningen i stort, att den anses rättfärdig, transparent och gynnsam för samhället som helhet. Här kommer även värderingsdiskrepanserna hos invånarna i samhället in i bilden. Stora skillnader i värderingar hos ett samhälles invånare minskar acceptansen för andra gruppers annorlunda livsstil och i förlängningen viljan att bidra med resurser till det allmänna. Med krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering samt krav på acceptans av det svenska, jämställda och sekulära rättssamhället samt motivation av välfärdssamhällets förmåner, ges den enskilde en tydlig riktning i sin strävan. En strävan som för samhällets del syftar till att individen har egen försörjning och bidrar till det allmänna. Aspekter som hör till den privata sfären, som kulturella och religiösa preferenser, är andra viktiga komponenter som kan påverka integrationen. Dessa ska ses som rent privata angelägenheter som - så länge de är just privata - inte är intressanta för integrationspolitikens mål. Det ska dock påpekas att de som privata angelägenheter inte heller kan utgöra g

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Skärpt straffrätt med brottsofferfokus och skydd av samhället Dagens straffrätt bygger i stor utsträckning på att rehabilitera gärningsmannen och bortser ofta från brottsoffrets behov. Den som utsätts för våld, förnedring eller ekonomisk exploatering ska inte behöva uppleva att förövaren snabbt återvänder till gatan. När rättsordningen prioriterar gärningsmannens intressen framför brottsoffrets upprättelse, då är det ett svek från samhällets sida. Svensk straffrätt måste placera brottsoffer och deras rätt till rättvisa i centrum. Ett straff ska spegla brottets allvar och ge brottsoffer och allmänhet ett reellt skydd. För att uppnå detta vill vi höja minimistraffen för systemhotande brott, gängrelaterad kriminalitet, våldsbrott samt förmögenhetsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Straffrabatter och villkorlig frigivning för dessa brottstyper ska avskaffas, och en dom ska som utgångspunkt innebära att straffet avtjänas fullt ut. Vidare ska bestämmelsen i Brottsbalken 30 kap. 4 §, som ålägger domstolen att alltid pröva om en lindrigare påföljd än fängelse kan väljas, slopas. Domstolens fokus ska ligga på brottets allvar, brottsoffrets rätt till upprättelse och skyddet för allmänheten – inte på att finna den mildaste möjliga påföljden. Vidare ska laglydiga medborgare aldrig riskera att straffas hårdare än den som angriper dem. Självförsvarsrätten måste därför stärkas och utformas så att den alltid tar det verkliga brottsoffrets perspektiv i första hand.

2026-09-12 · Delvis för

3.1.6.2 Det ska vara ett brott att organisera och delta i parallella rättssystem Som en följd av att vissa samhällsgrupper idag upprättat parallella rättssystem inom sin egen religion (sharia) eller kultur (romani kris) måste företeelsen kriminaliseras, för att inte det svenska rättssystemet och i förlängningen rättsstaten ska försvagas och hotas. Att organisera, sammankalla, utöva och delta i egen rättsutövning ska bedömas lika ur straffsynpunkt.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Höga skatter kväver ekonomisk tillväxt Människor som skapar mervärde för samhället ska belönas, genom rimlig lön och annan ersättning. Det ska löna sig att arbeta. Om det inte lönar sig att arbeta så avtar arbetsviljan. Säg att 90 procent av bondens skörd konfiskeras i skatt. Det gör honom fattigare. Men det minskar också hans vilja att investera, vilket även gör oss andra fattigare. Varför anstränga sig om man inte får behålla resultatet? Då gör man hellre något annat med sin tid. Höga skatter kväver viljan att investera för ekonomisk tillväxt. Men höga skatter innebär även att pengar flyttas från marknadsekonomi till planekonomi. Planekonomi innebär att staten tar merparten av din löneinkomst och bestämmer vad dina införtjänade pengar ska användas till, istället för att du själv bestämmer. All erfarenhet visar att planekonomiska system tenderar att ge en stark tillväxt av byråkratin. Ju mer byråkrati, desto mer stagnerar ett lands ekonomi eftersom byråkrati skapar minimimalt med mervärde för samhället.

Tag bort den statliga inkomstskatten Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig bättre att arbeta ännu mer. Minskat skattetryck ger utrymme för ökad kreativitet och ekonomisk tillväxt. Därför vill vi ta bort den statliga inkomstskatten på 20% som inträder vid månadsinkomst överstigande 51 200 kr. Inkomstskatten kommer därefter att utgöras av den kommunala skattesatsen. Skatteintäkterna från den statliga inkomstskatten uppgår till ca 54 miljarder kronor. Ambition Sverige vill avveckla den statliga inkomstskatten genom stegvis förfarande under några år tills den är helt borttagen.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Sammanfattning I dag är den offentliga sektorns inflytande över människors liv på en oacceptabel nivå. Årtionden av politisk misskötsel av landet har lett fram till ett bidragssamhälle som prioriterar oväsentligheter framför statens kärnverksamhet vilken har krackelerat och befinner sig i en utförsbacke. Ytterligare höjda avgifter, skatter och andra pålagor, vilket de åtta riksdagspartierna ser som enda utväg för att ”rädda välfärden”, kommer att vara lika verkningslösa som alla de höjningar som redan gjorts. Vad som i stället måste till är idéer som kan utforma ett robust välfärdssamhälle som är anpassat för det tjugoförsta århundradet - och här går alla de åtta riksdagspartierna på tomgång - det finns helt enkelt inga nya idéer. Medborgerlig Samling vill genom sitt skattepolitiska program skapa ett skattesystem och en skattenivå som grundas på: Enkelhet, överskådlighet och långsiktig förutsägbarhet. Mindre skillnader när det gäller beskattningen av de tre olika inkomstslagen tjänst, näring och kapital. Hållbarhet förenad med ekonomisk liberalism. Ett minimum av transfereringar mellan stat, regioner och kommuner. Principerna är viktiga för att säkerställa medborgarförankringen för skattesystemet samt motverka fusk, slöseri och byråkrati.

7. Ett företagarland i verklig frihet Skatteuppgifter och förmögenhetsdata ska inte vara offentliga. Rätten till integritet väger tyngre än nyfikenhet. Vi vill göra Sverige till det friaste, mest företagsvänliga landet i världen. Ett land där du kan registrera bolag, optioner och investerare digitalt, på några dagar. För att Sverige ska bygga nytt välstånd är det centralt att Sverige blir ett världsklassland för entreprenörerna och riskkapitalet. Det börjar med att vi gör det enklare och billigare att starta, driva, utveckla, bygga och investera i bolag i Sverige. Kontakta ossIntegritetspolicyCookiepolicyCookie-inställningar © 2026 Medborgerlig Samling. Alla rättigheter förbehållna.

2026-09-12 · Helt för

Ambition Sverige ska verka för: Ett stopp för ytterligare invandring – en återhämtningsperiod med undantag för ömmande fall av anhörighetsinvandring samt arbetskraftsinvandring där egen försörjning kan garanteras. Denna ordning bör gälla under så lång tid som krävs för att säkerställa uthålligheten i Sveriges välfärdssystem och tills dess Sverige har fått bukt med den eskalerande brottsligheten. Att den som arbetar, försörjer sig själv och respekterar svensk lag, demokrati, jämställdhet, grundläggande fri- och rättigheter och religionsfrihet ska kunna bygga ett bra liv i Sverige. Att kriminella, hatpredikanter, våldsbejakande extremister och klanbaserade nätverk ska utvisas ur landet. Att icke svenska medborgare ska avtjäna sitt straff i hemlandet. Att stoppa skuggsamhället. Inför sanktioner mot illegala arbetsgivare/hyresvärdar och utför utresekontroller. Att tillfälliga uppehållstillstånd innebär regelbunden omprövning där grov brottslighet bryter rätten att stanna. Att lägga språk- och integrationsansvar på individen. Hemspråksundervisning och SFI avskaffas, tolkstöd beviljas under högst ett år. Att genomföra en nationell folkräkning för att säkerställa att det finns ett person-/samordningsnummer per person. Nullitet vid bedrägligt medborgarskap. Att skattepengar inte ska gå till organisationer som försvårar utvisningar. Att tala klarspråk med ursprungsländerna – Sverige är inte en bidragsdestination. Att hedersbrott, tvångsäktenskap och parallella normsystem möts med omedelbart skydd för barn och kvinnor. Straffskärpningar och utvisning av förövarna. Att motverka klankriminalitet genom vistelseförbud, vittnesskydd och utvisning.

2026-09-12 · Helt för

Sverige behöver mindre dåliga deals – och mer resultat Asyl- och anhöriginvandringen från Mellanöstern och Nordafrika måste stoppas omedelbart. Invandringspolitiken ska utgå från Sveriges behov – att bo i Sverige är ingen mänsklig rättighet. Det finns en anledning till att vi förespråkar assimilation och inte integration – det finns inget utrymme för kompromisser om våra grundläggande värderingar. Medan andra partier möts halvvägs vågar MED vara radikala – Tidöpartiernas svek får inte fortsätta i fyra år till!

Dagens migrationspolitik i Sverige Sverige har efter flera decenniers omfattande invandring ställts inför långvariga och förvärrade strukturella svårigheter. Huvudskälet är att vi underlåtit att analysera effekterna av ett generöst asylmottagande från icke-västliga regioner med ofta annorlunda kultur, utbildningsnivå och värderingar. Den nödvändiga förändringen och anpassningen för att klara sig i det nya samhälle man ska leva i kan under dessa förutsättningar ta mer än en generation i anspråk. När invandring inte utgår från arbetskraftsbehov och kapaciteten i befintliga samhällsinstitutioner riskerar problemen att växa ytterligare och bli allt svårare att lösa ens på sikt. Bostäder, skolor, hälsovård och rättsväsende måste vara dimensionerade för den beräknade befolkningsökningen, kompetent personal ska hinna utbildas med mera. En tillfredsställande grad av integration måste även vara uppfylld för ett lyckat utfall av migrationen. För en alltför stor del av den invandrade befolkningen har resultatet i stället blivit ett allvarligt utanförskap, då realistiska chanser att möta kompetenskraven i arbetslivet saknats. Statens förpliktelser gentemot de egna medborgarna kan endast fullgöras om den har suveränitet över det egna landet och tillfredsställande kontroll över vilka som vistas där. Om en stat vore gränslös, skulle den inte längre kunna svara mot sina åtaganden, eftersom dessa i praktiken vore oändliga och resurserna därmed aldrig skulle vara tillräckliga. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna bygger på individens fri- och rättigheter gentemot staten, som är den instans som kan garantera medborgarna sådana rättigheter. Vidare har var och en rätt att fritt lämna och återvända till sitt eget hemland, men ingen kan kräva att leva och få försörjning i en främmande stat. Asyl i Sverige för utomeuropeiska medborgare ska beviljas i mycket begränsad omfattning, företrädesvis för enstaka dissidenter och på sikt kvotflyktingar. Till dess att Sverige har fått bukt med sina integrationsproblem, särskilt vad gäller att alla invandrare måste bli tillräckligt anpassade språkligt, kulturellt och utbildningsmässigt för att klara sin egen försörjning, vore en större immigration inte ansvarigt gentemot vår inhemska befolkning, inklusive flyktingar som tidigare fått en fristad här. Ökande problem med bland annat gängkriminalitet, hedersförtryck, religiös radikalisering, fallande skolresultat och sociala spänningar måste tas på allvar och den negativa trenden stoppas. Innan vi lyckas vända utvecklingen i en mer positiv riktning via reformer och effektiva åtgärder, måste stor försiktighet vidtas och de senaste decenniernas migrationspolitik omvärderas.

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Ambition Sverige ska verka för: Att avveckla den statliga inkomstskatten genom ett stegvis förfarande under några år. Att höja grundavdraget för såväl arbetsinkomst som pension så att det motsvarar ett dubbelt prisbasbelopp, vilket för 2025 skulle bli 117 600 kronor. Att ta bort den allmänna löneavgiften för företagens anställda nummer 2–6 och efterhand ta bort den för samtliga anställda. Att sänka momsen på mat till 6% och ta bort momssatsen 12% så att även moms på restauranger, hotell och catering sänks till 6%. Att halvera antalet svenska myndigheter och lägga ett generellt effektiviseringskrav på övriga myndigheter. Att sänka bidragstaket så att maximalt ett halvt prisbasbelopp före skatt utbetalas till bidragstagare. Skriv ut

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Asyl kontra migration På många håll i världen råder krig och fattigdom, svält eller brist på grundläggande mänskliga rättigheter. Det internationella samfundet har ett ansvar för att verka för fredsskapande åtgärder, demokratisk och ekonomisk utveckling, samt nödhjälp till de människor som är på flykt undan konflikter och katastrofer. EU och Sverige har en given roll i detta. Rätten till asyl vid personlig förföljelse eller hot mot det egna livet är viktig att bevara. Läget i världen har sedan Flyktingkonventionen tillkom efter andra världskriget emellertid förändrats så pass mycket att en modifiering eller omtolkning är påkallad. Idag har asylrätten i stor omfattning, inte minst i Europa, kommit att de facto utnyttjas för ekonomiska motiv och inte alls som från början var avsett för människor vilka tvångsdeporterats eller senare för dissidenter från diktaturstater. Till skillnad mot dessa tidigare grupper har senare tiders migration allt mer kommit att handla om människor vars identitet, verkliga bakgrund och skyddsbehov varit högst osäker. Detta har lett till en stor felprioritering i allokeringen av tillgängliga resurser via omfattande och svåra utredningsprocesser, som sökanden själv ofta inte medverkat till att underlätta. Europas moderna välfärdsstater har inneburit att långt mer än akut fara för eget liv påverkat migrationsströmmarna. Idag vet vi att människor som är allmänt missnöjda med sin livssituation – men som saknar kvalifikationer som svarar mot kända arbetskraftsbehov eller för plats vid ett lärosäte och inte heller uppfyller kriterierna för att beviljas asyl – anslutit sig till den allmänna flyktingströmmen i hopp om en bättre framtid inom EU. Detta har asylsystemet aldrig varit ämnat för. Därför bör de ekonomiska incitamenten för att ange oriktiga asylskäl och i förekommande fall aktivt och medvetet försvåra utredningen effektivt stoppas. Det är även uppenbart att de allra mest utsatta runt om i världen inte alls drar någon fördel av asylsystemet, utan är fast i en tillvaro som inte sällan till och med försämrats av att rika länder prioriterat migranter som haft resurser och kraft nog att ta sig till bland annat Europa. I och med transportöransvaret, och att asylvisum till EU inte varit möjligt att söka direkt på ambassader utanför unionen, begränsas mycket starkt de reella chanserna för de allra flesta att kunna ta sig till Europa. Asylrätten förfelar därmed ofta sitt syfte och bidrar inte till att hjälpa de mest behövande. Den leder istället till godtycke, onödigt risktagande för människor och ännu mer orättvisa. Flyktingkonventionen säger heller ingenting om att någon som får skydd i annat land ska kunna tillförsäkras gratis utbildning, fri sjukvård, försörjning eller andra förmåner från mottagande stat – så som kommit att bli praxis i Sverige. Skillnaden i standard och utsikter för en flykting i läger utanför Europa jämfört med en asylsökare i Sverige är avsevärd. Detta skapar incitament för migration som inte kan sägas vara grundade i humanitet och skyddsbehov, utan i en önskan om att erbjuda materiella värden till just de människor som har råkat komma till Sverige, oavsett om man känner till hur utsatta dessa eventuellt är. Resultatet av denna etiskt oreflekterade politik blir att resurser fördelas skevt mellan behövande. När exempelvis judiska flyktingar anlände hit efter andra världskriget sattes de omedelbart in i vår industriproduktion i städer som Västerås och Södertälje. Man fick lära sig språket efter hand. Att många stod helt ensamma, utan familj och med traumatiska upplevelser bakom sig, ansågs inte utgöra något hinder för arbete eller grund för generösa bidrag. Idag kan det istället bli fråga om livslång försörjning från det allmänna i det nya landet eller många år innan man kan bidra i arbetslivet. För dem som aldrig får chans att söka asyl här utgår inga sådana bidrag. Hela asylsystemet blir i praktiken ett lotteri, där ett fåtal lyckosamma gynnas. Enstaka, välkända och identifierade disside

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Sveriges framtida försvar Världen förändras och med det hur krig bedrivs. Detta måste återspeglas i hur vi utformar både vårt försvar och vår säkerhetspolitik. Dagens konflikter är ofta hybrida till sin natur och innefattar cyberattacker, psykologiska operationer och andra icke-traditionella angreppsformer. Det innebär att det svenska försvaret måste vara robust och anpassningsbart för dessa nya hotbilder. Sverige ska dra nytta av ny teknik, innovation och erfarenheter från pågående konflikter i sin försvarsplanering, exempelvis hur drönare, artilleri och elektronisk krigföring visat sig vara mer avgörande än stridsvagnar och flygstridskrafter. Vi förespråkar ett försvar som bygger på både folklig förankring genom värnplikt och professionell kompetens genom yrkesmilitärer. Det skapar ett försvar som är både brett och spetsigt med folklig förankring men som samtidigt borgar för hög kompetens. Sveriges försvarsmakt har i dag en betydligt mindre volym än för bara några decennier sedan. Ett återställande av det gamla invasionsförsvaret är dock varken realistiskt eller ändamålsenligt. Istället ska vi bygga ett flexibelt och modernt försvar byggt på små lättrörliga enheter med stor eldkraft som kan verka med precision och uthållighet. Svensk försvarsindustri har en avgörande roll i detta arbete. Staten bör säkerställa att våra försvarsbeställningar utformas så att de stärker den inhemsk försvarsindustrins förmåga och kapacitet att producera den materiel som det svenska försvaret behöver. Det gynnar Sverige.

En fullfjädrad politisk union När Sverige gick med i EU 1995 trodde nog de flesta att det handlade om en freds- och frihandelsunion. Vi skulle kunna besöka våra europeiska grannar utan att behöva visa passet. För den som läste det finstilta var det dock uppenbart att det skulle bli en fullfjädrad politisk union, med bland annat gemensam utrikes- och jordbrukspolitik. Risken att vi skulle få en gemensam superstat vars beslut och rättsakter skulle ha företräde framför vår egen riksdag och våra egna lagar var tydlig.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Försvagandet av de internationella institutionerna FN har varit handlingsförlamat när det gäller ett flertal internationella konflikter, där säkerhetsrådets veto har medfört att FN inte har kunnat agera för fred. I Europa har Covid-pandemin, och kriget i Ukraina visat att de flesta europeiska länder är sig själva närmast, när det gäller. Det betyder att vi måste lita mindre på mellanstatliga organisationer som EU och vara mer självförsörjande om kriget kommer till Sverige. Den internationella solidariteten har prövats hårt de senaste åren. Lärdomen är att det är i många fall nödvändigt att lösa kriser självständigt.

Sammanbrottet för den europeiska säkerhetsordningen Den 24:e februari 2022 markerar det slutliga sammanbrottet för en fungerande europeisk säkerhetsordning. Vi kan anta att Rysslands imperialistiska politik kommer sannolikt att leda till fler krig och konflikter i Europa.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Skärpt straffrätt med brottsofferfokus och skydd av samhället Dagens straffrätt bygger i stor utsträckning på att rehabilitera gärningsmannen och bortser ofta från brottsoffrets behov. Den som utsätts för våld, förnedring eller ekonomisk exploatering ska inte behöva uppleva att förövaren snabbt återvänder till gatan. När rättsordningen prioriterar gärningsmannens intressen framför brottsoffrets upprättelse, då är det ett svek från samhällets sida. Svensk straffrätt måste placera brottsoffer och deras rätt till rättvisa i centrum. Ett straff ska spegla brottets allvar och ge brottsoffer och allmänhet ett reellt skydd. För att uppnå detta vill vi höja minimistraffen för systemhotande brott, gängrelaterad kriminalitet, våldsbrott samt förmögenhetsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Straffrabatter och villkorlig frigivning för dessa brottstyper ska avskaffas, och en dom ska som utgångspunkt innebära att straffet avtjänas fullt ut. Vidare ska bestämmelsen i Brottsbalken 30 kap. 4 §, som ålägger domstolen att alltid pröva om en lindrigare påföljd än fängelse kan väljas, slopas. Domstolens fokus ska ligga på brottets allvar, brottsoffrets rätt till upprättelse och skyddet för allmänheten – inte på att finna den mildaste möjliga påföljden. Vidare ska laglydiga medborgare aldrig riskera att straffas hårdare än den som angriper dem. Självförsvarsrätten måste därför stärkas och utformas så att den alltid tar det verkliga brottsoffrets perspektiv i första hand.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

8. Säkerheten – statens absoluta kärnuppgift Medborgerlig Samling kan konstatera att den svenska staten sviker sin primära uppgift gentemot medborgarna: att säkerställa ett tryggt och säkert samhälle. Det förfall som pågår när det gäller lag och ordning anser vi vara fullkomligt oacceptabelt. Medborgarna kan idag inte längre förlita sig på det gemensammas förmåga. Allt fler anser att staten har brutit mot sitt åtagande i denna grundläggande del av samhällskontraktet. Anledningen till att rättsväsendet inte når framgång i att upprätthålla lag och ordning överallt är att man arbetar med fel utgångspunkter. I stället för mer av sociala projekt, bidrag och eftergivenhet är det polisiär närvaro, medborgare med självrespekt och nolltolerans inför brott som måste gälla. Sverige bör i stora drag kunna ta efter de metoder som användes i New York med stor framgång. Polisorganisationen behöver ha chefer som hålls ansvariga för utvecklingen i sina geografiska områden, men också får verktygen att agera. Poliskåren behöver växa i betydande omfattning och kommunerna ges en viktigare roll i upprätthållandet av säkerhet. Lagföringen, åtal och domstolsförhandling måste kunna hanteras snabbare än i dag. Rättsväsendets organisation måste anpassas därefter. Det statligt utmätta straffet har flera funktioner, såsom att vedergälla brottet, att skydda samhället och att försöka få den dömde att bättra sig. I Sverige har alltför mycket fokus legat på det sistnämnda, där ett rent vårdperspektiv har antagits. De två andra funktionerna - vedergällning och samhällsskydd - behöver uppgraderas. Medborgerlig Samling förordar av den anledningen generellt straffskärpningar i olika avseenden för framförallt våldsbrott och grova sexualbrott. Straffmyndighetsåldern bör också sänkas. Utländska medborgare som begår brott ska i högre grad än i dag utvisas. Sverige har, liksom många andra länder, under lång tid haft en repressiv politik i förhållande till narkotika. Medborgerlig Samling menar att det är rimligt att ifrågasätta om denna politik har tjänat Sverige väl, såväl de missbrukande individerna som samhället i stort. Det egna ansvaret är centralt, men även att missbrukare kan få vård. En avvägning måste ske mellan olika intressen, från effekter på enskilda individer till hur den organiserade brottsligheten påverkas och prioriteringarna inom rättsväsendet. En intellektuell öppenhet bör finnas inför vissa mildringar av lagstiftningen i förhållande till lätta droger. Sådana förändringar måste givetvis utvärderas noggrant. Det tiggeri som har brett ut sig i Sverige måste aktivt motverkas, i första hand genom kommunala ordningsregler med polisiär sanktion. Sveriges försvar har misskötts till den grad att landets säkerhet och status som oberoende nation är gravt underminerad. Detta tillstånd vill Medborgerlig Samling så fort som möjligt korrigera. Försvarsbudgeten bör åter få utgöra cirka 2,5 % av BNP, i syfte att möjliggöra detta återtagande av försvarsförmågan. Vidare förespråkar vi ett svenskt medlemskap i Nato. Vårt försvar ska ha förmågan att möta nya typer av hot, såsom cyberangrepp och terrorattacker. Av största vikt är att försvaret kan ställa upp med resurser med hög beredskap för att möta angrepp av kuppkaraktär. Därför bör kontraktsanställda fortsättningsvis utgöra kärnan av försvarsmakten. Fokus bör ligga på att möjliggöra för våra högkvalitativa förband att vara så pass väl försörjda att de kan verka uthålligt i strid och så pass mobila så att de kan verka i hela riket. Som ett komplement till denna kärna vill Medborgerlig Samling se ett utvidgat hemvärn och värnplikt inom ramen för en allmän samhällsplikt. Denna samhällsplikt syftar främst till att ge det militära såväl som det civila försvaret en tillräcklig förmåga, men en bieffekt kan även vara att öka de yngres ansvarstagande för samhället och stärka samhörigheten. Stora brister finns inom det civila försvaret som måste korrigeras. Kommuner och landsting måste ha beredskap för krissituationer och kri

2026-09-12 · Delvis för

Minska sjuklöneansvaret för småföretag I Sverige har arbetsgivaren fullt ansvar för sjuk personal under de första 14 dagarnas sjukskrivning, bortsett från en karensdag. För små företag är detta en mycket stor ekonomisk risk. Antag ett företag med 4 anställda har två personer som återkommande är frånvarande på grund av sjukdom. Företaget måste då betala både sjuklön för de sjuka och lön för extra personal, vilket medför stora kostnader för det lilla företaget. Om företaget inte har råd att ta in en ersättare vid sjukfrånvaro, minskar produktionen. Ett alternativ är att företaget blir mycket restriktivt med att anställa personer som har minsta tecken på sjukdomsrisk. Sjuklöneansvaret blir därmed en tydlig belastning för små företag och kan allvarligt hämma deras möjlighet att överleva och växa. Ambition Sverige anser att sjuklöneansvaret för företag med färre än tio anställda bör ändras. Företaget ska endast ansvara för sjukdag två, medan staten tar över kostnadsansvaret från och med dag tre.

Sänkt moms på mat Staten har idag tre momsnivåer; 25%, 12% och 6%. Moms på livsmedel uppgår till 12% vilket årligen ger statskassa ca 25–35 miljarder kronor. Att sänka momsen på livsmedel till 6% ger en relativ ekonomisk förbättring, särskilt för låginkomsttagare, samtidigt som det sänker det totala skattetrycket. Det finns också ett administrativt mervärde i att minska antalet momssatser från tre till två, d v s mindre byråkrati att hantera. Ambition Sverige vill sänka momsen på mat från 12% till 6%. Vi vill ta bort momssatsen 12% helt, så att även momsen på restauranger, hotell och catering sänks till 6%. Resultatet blir ett enklare skattesystem, lägre levnadskostnader och bättre förutsättningar för jobb inom mat- och servicebranscherna. Den totala minskade skatteintäkten hamnar då omkring 40–45 miljarder kronor om ingen hänsyn tas till positiva effekter från ökad konsumtion av livsmedel, hotell, restaurang och catering (så kallade dynamiska effekter).

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Sammanfattning Det svenska näringslivet har länge varit i obalans, vilket har bidragit till en minskning av industrin i Sverige. Höga kostnader och stränga regler har drivit många företag att flytta sin produktion utomlands, vilket har påverkat arbetstillfällen och ekonomin negativt. Den framväxande tjänstesektorn, främst inom IT och FinTech, har inte kunnat kompensera för industrins nedgång. Även tjänstesektorn, för att den ska kunna fortsätta att växa, är beroende av att det finns en hälsosam och livskraftig industrisektor i Sverige. Därför behöver Sverige återindustrialiseras! Sverige har goda förutsättningar för att återindustrialiseras, då landet är rikt på råvaror som kan förädlas till värdefulla produkter, exempelvis järnmalm till stål och sedan till flygplan och fordon. Historiskt har svenska företag möjliggjort en hög levnadsstandard för svenska folket, men nu har många företag outsourcat sin produktion utomlands och i stora delar av Sverige är all industri nedlagd. För att vända utvecklingen behövs tre viktiga förändringar: en positiv syn på företagandet och äganderätten, lägre lönekostnader och lägre energikostnader. Det krävs också en förändring av det nuvarande skattesystemet som inte bara gynnar personalintensiva tjänsteföretag utan också lantbruk och industriföretag. Medborgerlig Samling vill öka företagsamheten i Sverige och ge alla möjlighet till självförsörjning. Vi genomför en rad grundläggande förändringar inom politik och ekonomi, med fokus på att stödja företagandet genom att sänka företagarens kostnader, förenkla företagandets regler och villkor samt öka företagarens belöning vid framgång. Medborgerlig Samling föreslår därför 10 prioriterade åtgärder för att skapa fler tjänste-, handels- och industriföretag men också skogs- och lantbruk i Sverige. Dessa är att: Skatten på fossilfri energi avskaffas. Lönekostnaderna för alla arbetsgivare sänks med minst 10 procent. Fåmansbolagsbeskattningen avskaffas – på riktigt! Den statliga inkomstskatten på löner avskaffas. Den allmänna löneavgiften på 11,62 procent tas bort Småföretagare får rätt att betala bolagsskatt till sin kommun Färre regler – fler företag Stärkt äganderätt för lantbrukare och skogsägare Bättre möjligheter att rekrytera talanger till landsbygden Skadeståndsskyldighet för facket vid sympatiåtgärder Vi gör det också lättare för små företag att verka genom en mer flexibel arbetsmarknadsmodell och att rensa bort alla onödiga och kostsamma regler.

Förändringar i lag och regler För att de åtgärder som beskrivs ovan ska kunna genomföras krävs justeringar i flera centrala regelverk som i dag styr markanvändning, näringsverksamhet, infrastruktur och samhällsservice på landsbygden. Regelverken är i många delar utformade utifrån generella lösningar och centraliserad tillämpning, vilket begränsar möjligheten till lokal anpassning och långsiktigt ansvarstagande. En grundläggande förutsättning är förändringar i miljöbalken, där flera bestämmelser i dag påverkar brukande av mark, vatten och naturresurser. För att möjliggöra mer ändamålsenliga och lokalt förankrade lösningar behöver balansen mellan generella skyddsregler och planbaserade avvägningar ses över. Detta gäller särskilt bestämmelser som rör strandskydd, vattenverksamhet och tillståndsprocesser, där nuvarande ordning ofta ger begränsat utrymme för att beakta lokala förutsättningar och långsiktigt brukande inom ramen för kommunal planering. Även plan- och bygglagen har en central roll, eftersom den reglerar kommunernas ansvar för fysisk planering och byggande. För att stärka förutsebarheten och tydliggöra ansvarsfördelningen behöver kopplingen mellan planinstrumenten och andra lagstiftningar, särskilt miljöbalken, förtydligas. Detta kan bidra till att kommunala beslut får större rättsverkan och att planprocesserna blir mer sammanhållna och begripliga för både enskilda och näringsliv. Det ska även införas en betydande regelöversyn så att regler som inte skapar nytta avskaffas. När det gäller företagsamhet och jord- samt skogsbruk aktualiseras även skogsvårdslagstiftningen, jordbruksrelaterade regelverk och tillhörande föreskrifter. För att minska administrativa bördor och skapa bättre proportion mellan krav och faktisk påverkan behöver trösklar, anmälningsplikter och ersättningsregler ses över. För att möjliggöra regional differentiering och stärkt lokal ekonomi berörs även skatte- och avgiftslagstiftningen. Justeringar kan behövas för att tillåta geografiskt anpassade lösningar, exempelvis inom ramen för regional skattedifferentiering eller särskilda villkor för verksamheter i glesbygd, utan att grundläggande likabehandlingsprinciper åsidosätts. Infrastruktursatsningar och beredskapsfrågor aktualiserar vidare behov av förändringar i transportlagstiftning, ellagen och regelverk kopplade till digital infrastruktur. För att säkerställa robusthet, redundans och tillgänglighet i hela landet behöver dessa regelverk i högre grad möjliggöra långsiktig planering och samordning med totalförsvarets behov. Körkortslagen (1998:488) och tillhörande förordningar behöver ändras för att införa körkortsbehörigheten B1 från 16 års ålder i enlighet med kommande EU-regler, samt för att möjliggöra nationella tilläggslösningar för glesbygd där unionsrätten tillåter. Slutligen har även förordningar, myndighetsföreskrifter och vägledningar stor betydelse för hur lagstiftningen tillämpas i praktiken. För att uppnå avsedda effekter krävs att dessa anpassas i linje med eventuella lagändringar, så att tillämpningen blir konsekvent, rättssäker och proportionerlig. Sammantaget förutsätter genomförandet av ovanstående åtgärder en samordnad översyn av flera regelverk, där målet är att skapa tydligare ansvarsfördelning, ökad förutsebarhet och bättre möjligheter till lokalt anpassade lösningar inom ramen för nationellt fastställda mål.

Företagsbeskattningen: De sociala avgifterna sänks till 19,81 procent genom tydliga prioriteringar i statsbudgeten. Detta sker genom borttagande av den allmänna löneavgiften, som i själva verket är en ren skatt som har dolts bland de sociala avgifterna. Låta små och medelstora företag som inte är börsnoterade välja att betala sin inkomstskatt till staten eller kommunen . Dessa företag får rätten att välja mellan att betala inkomstskatt direkt till staten eller till den kommun där företaget har sin huvudsakliga verksamhet för vinster på en omsättning på upp till 50 MSEK årligen. Denna skattemodell ger varje kommun ett korrekt incitament att jobba med sin näringslivsutveckling och är särskilt gynnsam för kommuner med en stor andel lant- och skogsbruk. Stämpelskatten på fastighetstransaktioner för juridiska personer tas bort. Medborgerlig Samling vill att det dels ska byggas fler bostäder för att motverka bostadsbubblan, dels att rörligheten på bostadsmarknaden ska bli god. Stämpelskatten i samband med fastighetstransaktioner hämmar denna utveckling och en avveckling av denna skatt skulle gynna bygg- och fastighetsbranschen och öka produktionen av bostäder. Förenkla regelverken kring personaloptioner och beskatta dessa som inkomst av kapital. I dag har svenska startups svårt att konkurrera om de bästa talangerna för att bli internationella marknadsledare. En bidragande orsak till detta är den höga skatten på personaloptioner, vilken i praktiken gör dessa omöjliga att använda som incitament vid rekrytering. I dag beskattas personaloptioner, förutom för vissa undantagna företag, som inkomst av tjänst och arbetsgivaren betalar därmed också arbetsgivaravgift när optionerna utnyttjas av den anställde. MED vill verka för att personaloptioner generellt beskattas som kapital och bredda och förenkla regelverket så att fler företag får möjlighet att använda detta instrument för att attrahera kompetens. Utred möjligheten till breddad kommunal beskattningsrätt av exempelvis råvaru- och energiutvinning. För att stärka glesbygdens förmåga att försörja sig med egna medel och underlätta för avvecklingen av det regionala utjämningssystemet, vill MED utreda möjligheten för kommunerna att beskatta exempelvis lokal råvaru- och kraftutvinning av typen gruvor och vattenkraftverk. Det eventuella lokala skatteuttaget ska kvittas mot de punktskatter och statliga skatter som producenterna ändå skulle tvingats betala för att garantera att de inte betalar högre skatt.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

4. Stoppa all bidragsinvandring – Motverka social oro och kriminalitet. Sverige står inför en av vår tids största utmaningar – att återta kontrollen över migrationen, återupprätta integrationen och skydda välfärden. Under flera decennier har migrationen varit större än vad samhället klarat av att hantera. Det är inte människorna som är problemet, utan politiken som saknat tydliga krav, planering och ansvar. Svensk migrationspolitik har fastnat i en destruktiv dragkamp mellan två ytterligheter. På den ena sidan står vänstern, som vill ha nästan helt öppna gränser. På den andra sidan står Sverigedemokraterna som gärna talar om att stoppa invandringen helt men när de väl fick inflytande ökade invandringen ändå – och problemen bestod. Samtidigt var det den moderatledda regeringen som 2015 drev massinvandringen till sin spets. 2015 års politik gav EU:s högsta migration per capita. Att så många människor kom till Sverige på så kort tid har varit övermäktigt för det svenska samhällssystemet. Följden blev fördjupad segregation och ökad otrygghet för alla. Välfärden har pressats till bristningsgränsen. Frågan är om inte både vänstern och högern gärna ser att problemen består eftersom båda tycks hämta sina röster ur den misslyckade migrationspolitiken. Resultatet av dessa poler är ett polariserat samhälle där människor tvingas välja sida, i stället för att söka lösningar. Vi har hamnat i ett klimat där man är för eller emot invandring, men ingen diskuterar hur fler invandrare ska ta sig ur bidragsberoendet och bli en del av samhället. Sverige behöver inte fler vallöften, vi behöver en politik som klarar av att hantera verkligheten. Ambition Sverige vill därför ersätta årtionden av naivitet med ordning, ansvar och framtidstro. Därför är Ambition Sveriges invandringspolitik enkel: den som arbetar, försörjer sig själv och respekterar svensk lag, demokrati, jämställdhet, grundläggande fri- och rättigheter och religionsfrihet ska kunna bygga ett bra liv i Sverige. Det är detta som är definitionen av integration. Samtidigt föreslår Ambition Sverige en migrationspolitiken som innebär en återhämtningsperiod – ett stopp för ytterligare invandring med undantag för ömmande fall av anhörighetsinvandring samt arbetskraftsinvandring där egen försörjning garanteras. Denna ordning bör gälla under så lång tid som krävs för att säkerställa uthålligheten i Sveriges välfärdssystem och tills dess Sverige har fått bukt med den eskalerande brottsligheten. Under den perioden ska Sverige fokusera på att skapa trygghet, arbete och delaktighet för dem som redan bor här. Arbete och respekt för svensk lag ska vara grunden för varje människas väg in i samhället och till medborgarskap. Samtidigt behöver vi behålla möjligheten till kvalificerad arbetskraftsinvandring. Den som har ett arbete och bidrar till samhället ska inte nekas att komma hit.

Tvångsblandning är inte integration Ambition Sverige anser att det är upp till individen om man vill lära sig svenska. Vissa yrkeskategorier, såsom exempelvis arbete inom äldrevården kräver goda kunskaper i det svenska språket samtidigt som det inom andra yrken inte är lika viktigt. Språkfärdigheter styr alltså inte hur väl integrerad en individ är. Det som däremot är viktigt är respekten för de Svenska grundläggande normer som håller ett samhälle samman: lag, frihet och ansvar. Det är inte heller nödvändigt att bo på en viss plats med svenskar som grannar. Det är snarare rätt naturligt att personer som kommer från andra kulturer väljer att bo med sina landsmän, åtminstone under den första tiden. Vi tror inte på tvångsblandning, utan på att förändring ska ske naturligt, genom arbete, utbildning och delaktighet.

Ambition Sverige ska verka för: Att återta Sveriges roll som ett starkt värdland med en tydlig, trygg och levande kultur som genomsyrar hela samhället. Att återupprätta och värna svensk kultur inom skola, offentliga institutioner, rättsväsendet och det offentliga rummet. Att erkänna kulturens roll för integration och sammanhållning, där nya medborgare inte bara får ta del av välfärd, utan även av de värderingar som bygger upp samhället. Att främja svenska traditioner, språket, historien och samhällsbärande värderingar genom statliga och kommunala insatser. Att avsluta offentligt stöd till verksamheter och skolor som motverkar svenska värderingar, inklusive könssegregerande och värdekonfliktskapande undervisning. Att omfördela resurser till verksamheter som stärker svensk identitet, integration och social gemenskap, särskilt bland unga och nyanlända. Att återinföra ett tydligt samhällskontrakt, där rättigheter balanseras med skyldigheter och där respekt för svensk lag och normer är en grundförutsättning. Att stärka kulturens plats i samhällsbygget för att möjliggöra verklig mångfald, grundad i respekt och gemensamt ansvar – inte splittring och undfallenhet.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Integration för hållbar gemensam framtid I detta avsnitt behandlas integration för vuxna invandrare som inte är EU-medborgare. Misslyckad integrationspolitik är kostsam. För Sveriges del syns det bland annat i de många utanförskapsområden som tillåtits etableras och på att Sverige de senaste åren blivit en magnet för långväga migranter. Allt sammantaget visar på vikten av att våga göra analysen och tala klarspråk om integrationspolitik; Flyktingar - män som kvinnor - kan söka sig till Sverige om man omfamnar våra västerländska värderingar och tror sig ha en rimlig chans att anpassa sig till vår arbetsmarknad. Utan dessa båda nyckelförutsättningar blir integration mycket svårt och vistelsen i Sverige i bästa fall en stunds skydd men i värsta fall - som det ser ut nu - en nedbrytande och för samhället kostsam bidragstillvaro. Integrationen hos vuxna invandrare är helt avhängig den enskildes motivation och drivkrafter. Beroende på bakgrund och personliga egenskaper ser man olika på fördelarna med integration, både kulturell och politisk sådan. Politiken måste utgå från pragmatism och realism kring vad som motiverar människors beteende, inte bara från ideologiska ställningstaganden eller teoretiska önskemål, som de senaste 40 årens misslyckade migrations- och integrationspolitik i Sverige. Med ett mottagande som inte skapar incitament till integration är det lätt att inse att strävan att lära om, lära nytt och förändra tankesätt riskerar att hamna långt ner på individens prioriteringslista. Medborgerlig Samling vill därför se en integrationspolitik som bidrar till att skapa nödvändiga incitament för den enskildes anpassning till det svenska samhället, för att i förlängningen trygga ett sammanhållet samhälle. Medan invandrande barn ges ett omhändertagande just för att de är barn, så vill vi möta invandrande vuxna med en tydlig koppling mellan å ena sidan individens rättigheter och skyldigheter och å andra sidan samhällets förväntningar. Att på ett konkret sätt visa vilka förutsättningar som krävs för att långsiktigt skapa sig en framtid i Sverige är ärligt och ansvarsfullt både ur den enskildes synvinkel som för dem som redan bor i Sverige och öppnar sitt samhälle som fristad och bidrar med skattepengar. Att mötas av krav och förväntningar inger hos den enskilde också hopp. Det blir tydliga mål att arbeta mot, vilket i sin tur ger mening till den nya tillvaron som kan upplevas främmande och svår att förhålla sig till. Kraven och arbetet för att uppnå dessa tydliga mål ger mening och människovärde. Att stå upp för vårt västerländska sätt att leva i Sverige är inte att diskriminera invandrande gruppers annorlunda sätt att leva. Det är snarare naturligt - och t o m av vikt - i samhällen som det svenska, som har en stor, gemensamt finansierad offentlig sektor med ett generöst välfärdssystem. En förutsättning för att en sådan välfärdsmodell är långsiktigt hållbar är att den har acceptans hos befolkningen i stort, att den anses rättfärdig, transparent och gynnsam för samhället som helhet. Här kommer även värderingsdiskrepanserna hos invånarna i samhället in i bilden. Stora skillnader i värderingar hos ett samhälles invånare minskar acceptansen för andra gruppers annorlunda livsstil och i förlängningen viljan att bidra med resurser till det allmänna. Med krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering samt krav på acceptans av det svenska, jämställda och sekulära rättssamhället samt motivation av välfärdssamhällets förmåner, ges den enskilde en tydlig riktning i sin strävan. En strävan som för samhällets del syftar till att individen har egen försörjning och bidrar till det allmänna. Aspekter som hör till den privata sfären, som kulturella och religiösa preferenser, är andra viktiga komponenter som kan påverka integrationen. Dessa ska ses som rent privata angelägenheter som - så länge de är just privata - inte är intressanta för integrationspolitikens mål. Det ska dock påpekas att de som privata angelägenheter inte heller kan utgöra g

Retroaktiv integration Idag lever i Sverige många med PUT eller svenskt medborgarskap men med otillräckliga svenskkunskaper och med svag koppling till det svenska majoritetssamhället. För att råda bot på denna segregering föreslår MED följande: För dem som idag har PUT med asylkoppling men inte uppfyller kraven avseende egen försörjning för PUT enligt ovan, ska ny prövning av asylskäl göras. Saknas asylskäl mister man PUT och utvisas. Anledningen är det stora antal som getts asyl de senaste åren. När så många söker sig hit är det viktigt att premiera dem med verkliga asylskäl framför dem som inte längre har asylskäl och dessutom har svårt att integrera sig. Alla som idag har PUT med intakta asylskäl och uppbär försörjningsstöd, ska underteckna en acceptansförklaring med avseende på västerländska kärnvärden, svensk lagstiftning och svensk sekulär samhällsstruktur för att eventuellt vidare försörjningsstöd från samhället ska kunna erhållas. Religion/trosuppfattning är en privat angelägenhet och ska tas bort från diskrimineringslagen. För dem som idag har svenskt medborgarskap och INTE uppfyller ovanstående kriterier avseende sina svenskkunskaper, ska genast obligatorisk utbildningsinsats sättas in, så att kraven kan verifieras. Möjligheten, som finns idag, att - med hänvisning till dåliga svenskkunskaper - leva hela sitt liv i Sverige utan att integreras i det svenska samhället ska inte vara möjligt framöver utan sanktioner i försörjningsstöd. Medborgerlig Samling föreslår även: att flerbarnstillägget avskaffas. att det införs ett tak på hur stort belopp en individ respektive familj sammanlagt kan erhålla i stöd från det offentliga. Avsikten är att det alltid tydligt ska löna sig att försörja sig på egen hand. att lagen om eget boende (EBO) avskaffas, då trångboddhet ofta blir effekten till nackdel bl a för skolbarns möjlighet till studiero och koncentration i hemmet, samt starkare könsuppdelning med hemmavarande döttrar, vilka inte tillåts att gå ut och söner som utan vidare uppsikt rör sig sent om kvällarna i miljöer som inte alltid är lämpliga för barn. att religiösa eller kulturella orsaker inte ska kunna anföras som skäl till att neka arbetsplatserbjudanden samtidigt som man uppbär ekonomiskt understöd från det offentliga. att öka möjligheterna till okvalificerat yrkesarbete genom att reducera beskattning av låga inkomster. Vi vill införa höjt grundavdrag till 100 000 kr.