Källunderlag

Energi | Ambition Sverige

Ambition Sverige Publiceringsdatum saknas i underlaget
Öppna originalkällan
Hela textavsnittet
Från hästkraft till kärnkraft Historien om Sveriges rikedom går parallellt med utvecklingen av våra energislag. När jordbruket gick från handkraft till hästkraft kunde vi bruka större arealer. Skördarna ökade. Säden behöver malas, det är hårt arbete. Med vattendrivna kvarnar frigjordes arbetstid och välståndet steg. Skogen hade vi länge haft som kraftkälla, men med industrialiseringen skövlades den under en period för att driva alltfler hyttor och ångmaskiner. Träkolet ersattes av de mer kompakta – men importerade – energislagen stenkol och olja. Skogen kunde då återhämta sig. Älvarna i Norrland dämdes sedan upp och landet elektrifierades utan att vi var beroende av utländska energiråvaror. På 60-talet kom kärnkraften. För första gången fick vi riktigt billig energi utan att göra stora ingrepp i naturen. En människas livstidsbehov av el kan utvinnas ur en mängd uran lika stor som 30 sockerbitar. Sverige är ett av världens uranrikaste länder, men sedan 2018 förbjuder miljöbalken utvinning av uran i vårt land. Att importera från andra länder går däremot bra. Vi hade nu ett av världens bästa elsystem. Svensk industri gick på högvarv. Vanligt folk fick el ur två hål i väggen, utan att behöva tänka på om spotpriset var lämpligt för att baka en sockerkaka. Ett antal politiska beslut har sedan förstört vårt robusta elsystem. Elen har blivit betydligt dyrare, samtidigt som priset har blivit mer ostabilt. I södra Sverige är det svårt att bygga nya industrier, eftersom levererad effekt inte kan garanteras.

Så används underlaget

Ambition Sverige

Ska staten stödja fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft i det svenska energisystemet?
Från hästkraft till kärnkraft Historien om Sveriges rikedom går parallellt med utvecklingen av våra energislag. När jordbruket gick från handkraft till hästkraft kunde vi bruka större arealer. Skördarna ökade. Säden behöver malas, det är hårt arbete. Med vattendrivna kvarnar frigjordes arbetstid och välståndet steg. Skogen hade vi länge haft som kraftkälla, men med industrialiseringen skövlades den under en period för att driva alltfler hyttor och ångmaskiner. Träkolet ersattes av de mer kompakta – men importerade – energislagen stenkol och olja. Skogen kunde då återhämta sig. Älvarna i Norrland dämdes sedan upp och landet elektrifierades utan att vi var beroende av utländska energiråvaror. På 60-talet kom kärnkraften. För första gången fick vi riktigt billig energi utan att göra stora ingrepp i naturen. En människas livstidsbehov av el kan utvinnas ur en mängd uran lika stor som 30 sockerbitar. Sverige är ett av världens uranrikaste länder, men sedan 2018 förbjuder miljöbalken utvinning av uran i vårt land. Att importera från andra länder går däremot bra. Vi hade nu ett av världens bästa elsystem. Svensk industri gick på högvarv. Vanligt folk fick el ur två hål i väggen, utan att behöva tänka på om spotpriset var lämpligt för att baka en sockerkaka. Ett antal politiska beslut har sedan förstört vårt robusta elsystem. Elen har blivit betydligt dyrare, samtidigt som priset har blivit mer ostabilt. I södra Sverige är det svårt att bygga nya industrier, eftersom levererad effekt inte kan garanteras.
Uppgifter för källkontroll

Underlags-id: manifesto:A:2026:2026-09-10~83c385a22610:006-fr-n-h-stkraft-till-k-rnkraft

Publicerad version: 1cc095ea0eaf3bcf24e0e78bf8166f1b6033ca26287c2c5b370858b410da221b

Källans SHA-256: 02c82e0093761a406df808f244e2c9f7a9fddcb81ff523a400a88cdfa2aabbc8

Maskinläsbart underlag (JSON)