Jämför två partier

2026-09-12 · Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

Så vill MED bygga ut kärnkraften, på riktigt Svenska folket röstade för mer kärnkraft 2022, men fick mer utredningar, mer dröjsmål och fler bortförklaringar. Det är dags att inse faktum: Tidöpartierna har misslyckats. Nu krävs leverans. MED kommer att leverera det svenska folket har röstat för: MER ENERGI, NU. Kärnkraften är helt central. Vi vill snabba upp tillstånden genom typgodkännande av reaktorer. Vi vill skapa ett statligt byggbolag som faktiskt bygger – inte bara pratar. Vi vill sänka skatter, minska regelbördan och banta byråkratin för att få fart på investeringarna. Kärnkraft är inte bara billig el. Det är trygghet för svenska hushåll, livsluft för svensk industri och en grundpelare för Sveriges nationella säkerhet och oberoende. MED tänker göra det som andra partier pratat om i åratal – och misslyckats med. Vår plan för framtiden är tydlig: Bygg, bara bygg! Sverige ska bli ett land där det är enklare att leva – billig energi är alldeles avgörande Svenska företag behöver stora mängder billig, pålitlig el – MED vill leverera Sverige förtjänar handlingskraft – inte brutna vallöften och politiska floskler!

2025-05-21 · Helt emot

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

3.2 Brottslighet och terrorism Samarbetet mellan EU-ländernas polismyndigheter inleddes år 1976 och har sedan dess successivt utvecklats. Det huvudsakliga verktyget är Europeiska polisbyrån (Europol), som sedan 2010 är ett EU-organ som finansieras ur EU:s budget. Omkring år 2007 intensifierade EU sin samverkan även i terrorfrågor och ambitionen har höjts i takt med att hotet från olika terrorgrupper har diversifierats och ökat. Terrorhotet kommer från flera olika ideologiska miljöer och täcker hela skalan av antidemokratiska grupper: religiösa, politiska och separatistiska. Typ av grupper och antalet dåd varierar mellan de olika EU-länderna, men de jihadistiska dåden kräver flest liv. Problematiken är dock densamma för flertalet EU-länder och riskerna med återvändare som deltagit i terrorgrupper internationellt är också gemensamma. Sverige har under många år varit en relativt svag länk i EU:s kamp mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Det hänger bland annat samman med låg kontroll över och svag 12 motståndskraft gentemot extremistiska miljöer. Bland annat har olika offentliga bidrag och stödformer bidragit till rekryteringen till dessa extremister. Individer och organisationer har kunnat utnyttja befintliga strukturer för att komma åt kapital och nätverk, vilket har lett till att Sverige kommit att fungera som en logistisk hubb och nod för internationell terrorverksamhet. Det är ännu för tidigt att säga om de senaste årens lagändringar på området kommer att leda till signifikanta förbättringar. Sveriges oförmåga att effektivt motverka internationell brottslighet och terrorism, i kombination med EU:s nuvarande svårigheter att säkra unionens yttre gränser, lägger ett ökat ansvar på EU-nivån. Att upprätthålla medborgarnas säkerhet bör ses som en av EU:s kärnuppgifter. Även om en fullständig harmonisering av lagstiftning och åtgärder är svår att nå – och kanske inte är önskvärd – är det viktigt att skapa samsyn och koherens. I dagsläget är det svårt att utvisa EU-/EES-medborgare som har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i ett annat EU-/EES-land men även begår brott i det landet. EU borde undanta personer som dömts till fängelse från den fria rörligheten för personer så att de lättare kan utvisas jämfört med idag. Det finns för få fängelseplatser i Sverige och varje plats är väldigt dyr. Ett sätt att lösa detta vore att hyra fängelseplatser utomlands. EU bör verka för ett gemensamt regelverk som kan användas som grund i de fall EU-länder inte träffat bilaterala avtal inom området. Medborgerlig Samling anser att EU ska ge högre prioritet till åtgärder för att förstärka och förbättra skyddet och samverkan mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Innehåll 1. EN VISION FÖR SVERIGE SOM RÄTTSSTAT — s. 6 2. TILL DEMOKRATINS FÖRSVAR: RÄTTSSYSTEMET — s. 7 2.1 Grundläggande rättigheter och friheter — s. 7 2.1.1 Yttrandefrihet, den yttersta av friheterna — s. 7 2.1.1.1 Ändring av lagen om hets mot folkgrupp — s. 7 2.1.1.2 Skydd för privatpersoners integritet vid utlämnande av allmänna handlingar — s. 8 2.1.2 Förstärkt äganderätt — s. 8 2.1.3 Medborgarskap – ett privilegium — s. 8 2.1.4 Rättssäkerhet vid lagstiftning om vuxnas sexuella uttryck — s. 9 2.2 Organisation av rättsväsendet — s. 9 2.2.1 Polis och åklagare — s. 9 2.2.1.1 Tillför ytterligare resurser till Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och domstolarna — s. 9 2.2.1.2 Kommunal polis — s. 9 2.2.2 Domstolar — s. 9 2.2.2.1 Inrätta författningsdomstol — s. 9 2.2.2.2 Inför ett resningsinstitut — s. 10 2.2.2.3 Utöka vittnesskyddsprogrammet — s. 10 2.2.2.4 Domarutnämningar ska separeras från staten — s. 10 2.2.2.5 Inför ett system med plea bargain — s. 10 2.2.2.6 Reformera nämndemannasystemet — s. 10 2.2.3 Advokater — s. 10 2.2.3.1 Ersätt Advokatsamfundets myndighetsutövning — s. 10 2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning — s. 11 2.2.4.1 Fängelser av godtagbar standard, inte mer — s. 11 2.2.4.2 Fängelseplatser i andra länder — s. 11 2.2.4.3 Träffa avtal med andra länder om avtjänande av straff i hemlandet — s. 11 2.2.4.4 Fler och modernare häkten — s. 11 2.2.5 Övriga myndigheter — s. 11 2.2.5.1 Ett pålitligt tjänstemannaansvar — s. 11 2.2.5.2 Tullen ska ges ökade behörigheter och ökat mandat att ingripa — s. 12 2.2.5.3 Inre och yttre gränskontroller ska förstärkas — s. 12 2.3 Rättstillgänglighet — s. 12 2.3.1 Skyndsamhetskravet hos utredande myndigheter måste skärpas — s. 13 2.3.2 Rättegångar ska kunna hållas även på helger (jourdomstolar) — s. 13 2.3.3 En brottmålsrättegång ska påbörjas inom två veckor — s. 13 2.3.4 Möjligheten till rättegång i den tilltalades utevaro ska utökas — s. 13 2.3.5 Huvudförhandling i tvistemål ska påbörjas inom fyra månader — s. 13 2.3.6 Ombudsersättning i förvaltningsdomstol — s. 13 2.3.7 Staten bör svara för rättegångskostnader i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen — s. 14 2.3.8 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen ska höjas till minst 15 basbelopp för ombudskostnader — s. 14 2.3.9 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen och den statliga rättshjälpen ska kunna användas i fler typer av tvister — s. 14 2.3.10 Justitiekanslern (JK) ska ges möjlighet att pröva skadeståndskrav för fri- och rättighetskränkningar som begås av kommun och region — s. 14 2.3.11 Möjlighet till fastställelsetalan införs mot staten vid rättighetskränkningar mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter utan koppling till skadeståndsyrkande ska införas — s. 14 3. RÄTTSOMRÅDEN — s. 15 3.1 Straffrätt — s. 15 3.1.1 Brottsofferperspektiv — s. 15 3.1.1.1 Kränkningsersättningar ska fördubblas utifrån nu gällande praxis — s. 15 3.1.1.2 Inför möjlighet till åtalseftergift vid lindrigare brott om fullt skadestånd erlagts och brottsoffret samtycker — s. 15 3.1.1.3 Ersättning till brottsoffer ska utgå även vid åtalseftergift — s. 16 3.1.2 Brottsstatistik ska detaljredovisas avseende bl.a. kön, ålder, medborgarskap m.m. — s. 16 3.1.3 Om påföljder — s. 16 3.1.3.1 Utvisning som obligatorisk påföljd — s. 16 3.1.3.2 Förvar av utvisningsdömda — s. 16 3.1.3.3 Förvar av personer utan uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.4 Förlust av medborgarskap, uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.5 Domstolar ska som huvudregel omvandla obetalda dagsböter till fängelse — s. 17 3.1.3.6 Obligatorisk elektronisk övervakning — s. 17 3.1.3.7 Obligatorisk villkorlig frigivning ska avskaffas — s. 17 3.1.3.8 Begränsade möjligheter till villkorlig dom vid upprepad brottslighet — s. 17 3.1.3.9 Obligatorisk fotboja vid permission — s. 17 3.1.3.10 Skärpt straff för myndiga som tidigare begått brott som minderåriga — s. 17 3.1.3.11 Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år — s. 18 3.1.3.12 Att skadeståndets fulla erläggande ska påverka straffmätning el

2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning I ljuset av den ökade brottsligheten och en allt effektivare lagföring kommer behovet av häktesoch fängelseplatser att öka.

2026-09-12 · Helt emot

Grova brott Ju grövre brott en person begått, desto kraftigare måste samhället reagera. För att knäcka gängkriminaliteten krävs insatser från hela samhället. Sverige var länge ett land med lägre kriminalitet än många andra länder – en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola samt tillgång till arbete och bostäder. Men det gäller inte längre överallt. De ökande klassklyftorna har slitit isär samhället. Det har gjort att en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott. En del förorter har drabbats av öppen narkotikahandel, våldsbrott och organiserad kriminalitet under många år utan att samhället har reagerat tillräckligt. På landsbygden ges beskedet att det inte finns någon polis att skicka. Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att minimera rekryteringen till kriminella gäng. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. Längre och hårdare straff får däremot inte människor att sluta begå brott. I exempelvis USA är straffen ofta enormt hårda, men brottsligheten hög. För att få ned den grova brottsligheten måste mycket mer fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av barn och unga till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i politiskt eftersatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteter och samhället i övrigt fungerar väl så minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i kriminalitet. Barn och ungdomar måste få möjligheter till kommunalt stödda fritidsaktiviteter, skolan måste få bättre resurser för att stödja elever som behöver det för att klara betygen och socialtjänsten behöver förstärkas med tillräckliga resurser och kunskap för att arbeta både förebyggande och med barnskydd. Även civilsamhällets organisationer måste involveras i detta breda samarbete. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida Sluta skjut-projektet till hela landet och att satsa på åtgärder som skapar trygghet i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. För att på allvar stärka tryggheten i samhället och i politiskt eftersatta områden vill vi skapa trygghetszoner i stället för visitationszoner. I en trygghetszon kan förslagsvis skolor, socialtjänst, polis och andra myndigheter och civila organisationer få extra resurser under en längre period. Syftet skulle vara att stärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. ökad närvaro och ett ökat socialt engagemang för att bygga lokalt förtroende tillsammans med och för människorna i området. Vänsterpartiet har också sedan flera år tillbaka föreslagit en nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella. Insmugglingen av narkotika och illegala vapen måste stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi. Grov brottslighet som gängkriminalitet och våldsbejakande extremism ska bekämpas. Det ska finnas poliser i närheten oavsett om man bor i innerstaden, i en förort eller på landsbygden. Det behöver också uppmärksammas hur poliserna arbetar och vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Polisen ska visitera människor när det finns konkret misstanke om brott. Men slumpmässiga visitationer av människor bara för att de råkar befinna sig i ett visst område, så kallade visitationszoner eller säkerhetszoner som regeringen valt att kalla dem, riskerar att skada förtroendet för polisen. Helt oskyldiga drabbas och det ökar även risken för rasprofiliering. När människors förtroende för polisen

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Sveriges biståndspolitik Sverige har under åtskilliga decennier legat i världstoppen när det gäller hur mycket pengar per capita som satsas på internationellt bistånd. Emellertid finns det inte stöd för att bistånd i form av överföringar av medel och resurser till mottagande stater är gynnsamt för utveckling av välståndet – tvärtom kan bistånd vara mer till skada än till nytta genom att det gör mottagande stat mindre beroende av sin befolkning och göder korruption och förskingring. Därutöver är det ur givarlandets perspektiv ett orättfärdigt slöseri med skattemedel. Det är dags att göra upp en gång för alla med den svenska biståndspolitiken. Sverige bör drastiskt minska sitt bistånd till ett minimum och inrikta sig på ren katastrofhjälp samt i viss mån på stöd inom ramen för utbyten med andra länder som är av strategiskt och ekonomiskt intresse för Sverige och för svenskt näringsliv. SIDA kan läggas ned och det massiva bidragsgivandet till ideella föreningar bör upphöra. att bistånd i grunden är ett ineffektivt skatteslöseri som ofta kan vålla mer skada än nytta, att det svenska biståndet ska inskränkas till ren nödhjälp, att SIDA ska läggas ned.

2026-09-12 · Helt emot

Bistånd Vänsterpartiet vill se en rättvis och jämlik värld där alla människor har samma möjligheter att leva de liv de vill. Utvecklings- och biståndspolitiken är viktiga medel för att nå dit. Vi vill att Sverige ska ta tillbaka enprocentsmålet i biståndet. Dagens värld är präglad av djupa orättvisor. Klyftorna är stora mellan såväl fattiga och rika länder och människor som mellan kvinnor och män. Världens rikaste 1 procent av befolkningen äger mer än vad världens fattigaste 95 procent gör tillsammans. Över två miljarder människor saknar idag tillräckligt med mat och tillgång till rent vatten. Antalet krig och konflikter ökar kraftigt i världen. Regeringen och Sverigedemokraternas politik innebär en helt ny biståndspolitik för Sverige. Ett av de första besluten man tog som ny regering var att överge det etablerade enprocentsmålet i biståndet – att en procent av BNI ska gå till internationellt bistånd. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Regeringen har också tagit fram en ny reformagenda för biståndet. Den innebär en total omläggning av svenskt bistånd. Bl.a. är det numera svenska intressen som ska vara grunden för biståndspolitiken. Det går helt emot principerna om hur bistånd ska bedrivas: från mottagarens egna prioriteringar och behov. Regeringen använder också biståndet som ett verktyg för att uppnå migrationspolitiska villkor och för att kunna skicka tillbaka människor till de länder de flytt ifrån. Också det går emot själva grundprincipen om bistånd och är dessutom ett väldigt ineffektivt bistånd. Regeringen knyter också samman biståndet och handelspolitiken. Vänsterpartiet ser med oro på en sådan utveckling. Kan handelspolitiken användas för att lyfta människor ur fattigdom är det naturligtvis välkommet. Men man ska vara mycket noga med att det inte är detsamma som bistånd. Utvecklings- och biståndspolitiken handlar inte om att gynna svenska intressen utan om att hjälpa de människor som har störst behov. Världen skulle kunna se annorlunda ut. Det finns tillräckligt med resurser för att utrota fattigdomen, men istället hamnar merparten av resurserna i den rika delen av världen. Vänsterpartiet menar att utveckling och fattigdomsbekämpning kräver en rad åtgärder: skuldavskrivningar, en klimatpolitik där rika länder och multinationella företag tar ansvar, stopp för skatte- och kapitalflykt, ett stärkt regelverk för vapenhandel och rättvisa handelsregler. Biståndspolitiken är en viktig del i att nå utvecklingsmålen. Därför måste biståndet värnas. Det får inte gå till sådant som bör finansieras på andra sätt eller som står i direkt konflikt med utvecklingspolitikens mål. Läs mer Riksdagsmotionen En svensk utvecklings- och biståndspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-svensk-utvecklings-och-bistandspolitik-for_hd022818/ Riksdagsmotionen Jämställdhet och bistånd https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/jamstalldhet-och-bistand_hc02870/ Riksdagsmotionen Folkrörelsebiståndet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/folkrorelsebistandet_hc0263/ Riksdagsmotionen Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i världen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i_h802170/ Riksdagsmotionen HBTQI-frågor i världen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hbtqi-fragor-i-varlden_ha0253/ Riksdagsmotionen Säkerhetspolitik för en fredligare värld https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sakerhetspolitik-for-en-fredligare-varld_hd022368/ Riksdagsmotion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-feministisk-utrikes-och-sakerhetspolitik_h902449/ Riksdagsmotionen Demokratins krympande utrymme https://www.riksdagen.se

Internationella relationer Vi vill se ett robust samhälle som är byggt för att klara olika sorters kriser. Investeringar i samhällets kärnverksamheter, gemensamt ägande i nyckelsektorer och medvetna strategier för landets ekonomiska utveckling är viktiga delar av det. Sverige har goda möjligheter att bli mer självförsörjande på energi och livsmedel. Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför. Sveriges försvarsmakt behöver kapacitet att delta i fredsbevarande insatser med FN-mandat. Världen behöver gå mot fred, nedrustning och färre vapen i cirkulation. Det behövs en politisk medvetenhet om hur både vinstintressen och stormaktsintressen drar åt helt andra håll. Vi vill se ett starkt statligt ägande i vapenproduktionen för att säkerhets­politiska nyckelbeslut ska fattas med ett helhetsperspektiv. Vi vill att Sverige ska vara ett land med höga ambitioner i det internationella arbetet för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling. Vi arbetar också för att förbjuda vapenexport till diktaturer, stater som för angreppskrig och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att Sverige kan agera självständigt från stormakter som USA, Kina och Ryssland för att inte dras in i geopolitiska konflikter utan tvärtom kunna verka för att förebygga dem. Vi ser grundläggande problem med Natos uppbyggnad. Vi arbetar för att Sverige ska vara en motvikt till det, som istället bygger upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato. Sverige behöver vara fritt från främmande militärbaser på eget territorium. Vänsterpartiet står för fred och deeskalering. Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning. Vi vill se ett förbud mot kärnvapen på svensk mark och arbetar för en värld helt fri från kärnvapen. Vår utgångspunkt är att politiska konflikter i andra länder är komplexa historiska processer, särskilt när de tar sig väpnade former. Sverige kan ofta göra störst skillnad genom att konsekvent försvara internationell rätt, mänskliga rättigheter och gemensamma ekonomiska insatser. Människor världen över har gemensamma intressen av ekonomisk och demokratisk frigörelse. Det syns till exempel i arbetet för att säkra generiska läkemedel eller mot handelsavtal som inskränker utrymmet för demokratiska beslut. Vi vill att Sverige verkar för skuldavskrivning, solidariskt bistånd och rättvisa handelsvillkor. Sverige behöver utveckla ett konstruktivt samarbete med andra länder i klimatomställningen. Vi vill att Sverige ska spela en pådrivande roll för långtgående internationella klimatavtal, som både underlättar omställningen och ställer krav på takten. Tekniköverföring och klimattullar är viktiga verktyg för det. De länder som historiskt stått för de största utsläppen har ett särskilt ansvar att ta. Omställningen behöver gå hand i hand med att ta världen ur fattigdom. Väl fungerande internationella samarbeten behöver byggas med den nationella självbestämmanderätten som grund. Alla länder och regioner ska ges möjlighet att kontrollera sin produktion, sina finansiella flöden och sina naturresurser. Folkrätten behöver försvaras och fördjupas. På områden där det finns specifika behov av bindande samarbeten är mellanstatligt överenskomna minimi­regler vanligtvis en bättre väg att gå än överstatliga beslut. Vi vill se ett tätt samarbete mellan de nordiska länderna och ett gott samarbete mellan de europeiska länderna. Det är särskilt viktigt på områden som klimat, miljö, energi, transporter och krishantering. Genom att agera tillsammans ökar också ländernas möjligheter att reglera finansiella flöden och internationella storföretag. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en bra grund för samarbete. Vi är däremot kritiska till EU:s odemokratiska struktur, som får allvarliga konsekvenser för många länder både i och utanför EU. Kommissionens och centralbankens grundlägg

2026-09-12 · Delvis emot

MEDs statliga sociala grundskydd Det statliga sociala grundskyddet består av fyra delar, med olika inträdesvillkor: Nationellt bosättningsbaserat grundskydd (NBG) – för individen som är arbetsförmögen, har en inkomst eller förmögenhet under gränsen för absolut fattigdom och är under riktåldern för allmän pension. ("Kontantfritt") Grundläggande kost Grundläggande logi Grundläggande ekipering Grundläggande transport Grundläggande tandvård Fri sjukvård Fri utbildning till gymnasiekompetens Förstärkt nationellt bosättningsbaserat grundskydd för handikappade – för individen som har medfödd arbetsoförmåga*, en inkomst eller förmögenhet under gränsen för absolut fattigdom och är under riktåldern för allmän pension. Alla förmånerna i NBG Skattefri kontant dagersättning Subventionerad behovsprövad färdtjänst Fri tandvård Förstärkt nationellt bosättningsbaserat grundskydd för varaktigt arbetsoförmögna – för individen som har varaktig förvärvad arbetsoförmåga*, en inkomst eller förmögenhet under gränsen för absolut fattigdom och är under riktåldern för allmän pension. Alla förmånerna i NBG Skattefri kontant dagersättning baserad på antal förvärvsarbetade år och inkomst Subventionerad behovsprövad färdtjänst Nationellt bosättningsbaserat grundskydd för ålderspensionärer (NBGP) – för individen som har en inkomst eller förmögenhet under gränsen för absolut fattigdom och har uppnått riktåldern för allmän pension. ("Kontantfritt") Grundläggande kost Grundläggande logi Grundläggande ekipering Behovsprövad färdtjänst Fri tandvård Fri sjukvård * Individens rätt till förmånerna jämkas i förhållande till graden av arbetsoförmåga.

2026-09-12 · Helt för

Tandvård Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Tänderna är en del av kroppen och bör på sikt ingå i sjukvården. I dag har tandhälsan blivit en klassmarkör. Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna stigit kraftigt. De höga kostnaderna för undersökning och behandling gör att de som tjänar minst besöker tandläkaren mer sällan eller tvingas avstå från tandläkarbesök. De med väldigt låga inkomster har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd eftersom det bara gäller kostnader över 3 000 kronor, och dessutom bara ersätts med halva kostnaden upp till 15 000 kr och därefter med 85 procent. Regeringen och Sverigedemokraterna har nu försämrat tandvården ännu mer, genom att sänka åldersgränsen för fri tandvård från 23 till 19 år och slopa det dubbla tandvårdsbidraget för personer mellan 23 och 29 år. De reformer som nu rullas tillbaka infördes 2019, tack vare Vänsterpartiet, och har lett till ökad jämlikhet avseende munhälsa och förbättrad tillgängligheten till tandvård för unga vuxna. Många unga vuxna slutar att besöka tandvården i förebyggande syfte när de inte längre har tillgång till avgiftsfri tandvård. Vänsterpartiet vill i stället kraftigt förbättra tandvården. Därför har vi lagt fram ett förslag på ett riktigt högkostnadsskydd i tandvården. Det skulle innebära att patienten betalar maximalt 1 200 kronor under 12 månader. Kostnader över det ska subventioneras fullt ut. Vi vill även att de vanligaste behandlingarna får en nationell taxa som innebär ett tak på vad respektive behandling får kosta oavsett vårdgivare. Det skulle skapa förutsebarhet och i många fall även ge billigare tandvård. Läs mer: Riksdagsmotion “En bättre hälso- och sjukvård”: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-battre-halso-och-sjukvard_hd022777/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

Vård och omsorg Hälso- och sjukvården genomgår en fantastisk utveckling. Tillstånd som tidigare skulle ha inneburit döden kan idag behandlas och ge många levnadsår till. Samtidigt har sjukvården länge utsatts för förödande privatiseringar och besparingar, som drabbat såväl personal som patienter. Ojämlikheten i tillgång till hälso- och sjukvård har blivit större, bland annat på grund av en politik som låtit vissa köpa sig förtur. Vi vill sätta punkt för marknadsvården. Resurserna till hälso- och sjukvården måste öka för att täcka behoven och stärka beredskapen inför kriser, katastrofer och krig. Det gäller särskilt primärvården. Sjukvården ska vara heltäckande, bygga på evidens och prioriteras utifrån behov. Vi vill att ansvaret och styrningen över hälso- och sjukvården ska ligga hos regioner och kommuner, inte förstatligas. Däremot behöver staten ta ett större ekonomiskt ansvar för att ge dem goda och jämlika förutsättningar i det. Staten har också ett övergripande ansvar för att det finns utbildad profession i hela landet. Vi vill att tandvården inkluderas i hälso- och sjukvården, med samma taxor. Kostnaderna för vård och läkemedel ska vara överkomliga för alla. Vi vill att staten äger apoteken och bygger upp en egen kapacitet för läkemedelsproduktion. Vården behöver ses som en del i det bredare arbetet med folkhälsa. Hur samhället fungerar i allt från arbetsmiljö till föreningsliv och grönområden gör sammantaget stor skillnad för hur långa, goda och fria liv vi människor lever. Vi vill se en restriktiv reglering av alkohol och tobak. Systembolaget är ett bra exempel på hur vi genom gemensamt ägande kan ta ansvar för komplexa problem och sätta en genomtänkt ram för privata företag. Människor som fastnat i missbruk ska ha tillgång till den vård de behöver och behandlas med respekt. Det behövs ett effektivt arbete mot narkotika i alla led, från det förebyggande till polisarbetet. Alla ska känna sig trygga i att det finns stöd att få när vi behöver det. Vi vill investera i högre kvalitet i omsorgen för äldre och personer med funktionsnedsättning för att få en bättre rollfördelning mellan professionell omsorg och anhöriga.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

5.6 Import och export av el Ibland framförs idén att kapade utlandskablar skulle vara ett alexanderhugg för att minska priserna på den svenska marknaden. Då bortser man från att vintern 2022/2023 importerades tidvis el motsvarande tre reaktorer av Ringhals 1:s storlek. Utan importen hade 21 Sverige slocknat. Den begränsade överföringskapaciteten från norra Sverige till södra Sverige, vilken skulle ta lång tid att avhjälpa med dagens tillståndsprocesser, gör att södra Sverige tidvis är beroende av elimport. Vill vi räkna med att kunna importera vid behov måste vi även vara beredda att exportera. Sveriges elnät sitter dessutom ihop synkront med Norges vilket skapar ett starkt ömsesidigt beroende. Vår stora vindkraftsindustri utgör ett annat skäl till att vi behöver internationell handel med el. När det blåser mycket är det bara genom export vi kan få avsättning för den energin. Även om Sverige skulle stå utanför EU, skulle inte detta vara en lösning . Vi skulle även behöva införa protektionistiska lagar som exportförbud för elproducenter och det vore verkligen att öppna Pandoras ask, med risk för att inget företag skulle vilja investera i svensk elproduktion framgent. Vi får helt enkelt vara kvar på Nord Pool och så fort som möjligt bygga tillbaka tillräckligt med kärnkraft för att undvika effektbrist. Om vi vid varje tillfälle kan mätta utlandskablarna skulle elpriset sättas av de svenska producentpriserna, precis som det var innan Ringhals 1 och 2 stängdes. Dessutom skulle vi få exportinkomster och minska mängden fossilkraft i övriga Europa. Analyser visar att om vi inte hade lagt ned kärnkraft i förtid hade priserna varit 30-50 % lägre. Med dagens EU-regler är Sverige tvunget att leverera el till andra länder till minst 70% av elledningarnas kapacitet. Skulle det kravet ändras skulle de kontinentala elpriserna få mindre påverkan på svenska elpriser. Medborgerlig Samling anser att regler för inköp av stödtjänster bör förändras inom nuvarande EU-regler, så att Svenska kraftnät kan upphandla tillräckligt med reservkapacitet för att förhindra effektbrist när det är kallt och inte blåser tillräckligt och minska produktionen i de fall konsumtionen är låg och det blåser mycket. Medborgerlig Samling anser att prismodellen på elmarknaden på längre sikt bör modifieras och det mervärde som producenter av planerbar el tillför premieras, så att marknaden kan hjälpa till att driva fram tekniskt hållbara lösningar. Medborgerlig Samling anser att det 70-procentiga fyllnadskravet i exportkablarna för el ska omförhandlas.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2026-09-12 · Helt emot

Ut ur fossilberoendet Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en utsläppsbudget och ett omställningsprogram som kan ta oss hela vägen till utsläpp nära noll. Det kommer att behövas stora investeringar, ett aktivt gemensamt ägande och en beredskap att ta konflikt med fossila ekonomiska intressen för att genomföra det. Vänsterpartiet avvisar planerna på att bygga ut kärnkraften som en väg ut ur fossilberoendet. En politisk strategi för omställning behöver lägga fokus på åtgärder som både har stora utsläppseffekter och kan vinna brett politiskt stöd. Den behöver bygga på förtroende för att de flesta människor gör sitt bästa i vardagen och se till att det blir så enkelt som möjligt. Den behöver en trygg och stabil takt i omställningen, där vi tillsammans ser till att de tekniska skiften vi genomför fungerar för alla. Den behöver bygga på rättvisa och tydlighet i att de som står för de största utsläppen är först med att förändra sina vanor. Vi vill visa att det går att förena en radikal omställning med att bygga ett samhälle som är enklare att leva i, med full sysselsättning, välfärd och trygghet. Den politiska verktygslåda som behövs för att fasa ut det fossila kommer också att kunna användas för att lösa andra stora samhällsproblem.

2026-09-12 · Helt för

Sverige behöver mindre dåliga deals – och mer resultat Asyl- och anhöriginvandringen från Mellanöstern och Nordafrika måste stoppas omedelbart. Invandringspolitiken ska utgå från Sveriges behov – att bo i Sverige är ingen mänsklig rättighet. Det finns en anledning till att vi förespråkar assimilation och inte integration – det finns inget utrymme för kompromisser om våra grundläggande värderingar. Medan andra partier möts halvvägs vågar MED vara radikala – Tidöpartiernas svek får inte fortsätta i fyra år till!

Dagens migrationspolitik i Sverige Sverige har efter flera decenniers omfattande invandring ställts inför långvariga och förvärrade strukturella svårigheter. Huvudskälet är att vi underlåtit att analysera effekterna av ett generöst asylmottagande från icke-västliga regioner med ofta annorlunda kultur, utbildningsnivå och värderingar. Den nödvändiga förändringen och anpassningen för att klara sig i det nya samhälle man ska leva i kan under dessa förutsättningar ta mer än en generation i anspråk. När invandring inte utgår från arbetskraftsbehov och kapaciteten i befintliga samhällsinstitutioner riskerar problemen att växa ytterligare och bli allt svårare att lösa ens på sikt. Bostäder, skolor, hälsovård och rättsväsende måste vara dimensionerade för den beräknade befolkningsökningen, kompetent personal ska hinna utbildas med mera. En tillfredsställande grad av integration måste även vara uppfylld för ett lyckat utfall av migrationen. För en alltför stor del av den invandrade befolkningen har resultatet i stället blivit ett allvarligt utanförskap, då realistiska chanser att möta kompetenskraven i arbetslivet saknats. Statens förpliktelser gentemot de egna medborgarna kan endast fullgöras om den har suveränitet över det egna landet och tillfredsställande kontroll över vilka som vistas där. Om en stat vore gränslös, skulle den inte längre kunna svara mot sina åtaganden, eftersom dessa i praktiken vore oändliga och resurserna därmed aldrig skulle vara tillräckliga. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna bygger på individens fri- och rättigheter gentemot staten, som är den instans som kan garantera medborgarna sådana rättigheter. Vidare har var och en rätt att fritt lämna och återvända till sitt eget hemland, men ingen kan kräva att leva och få försörjning i en främmande stat. Asyl i Sverige för utomeuropeiska medborgare ska beviljas i mycket begränsad omfattning, företrädesvis för enstaka dissidenter och på sikt kvotflyktingar. Till dess att Sverige har fått bukt med sina integrationsproblem, särskilt vad gäller att alla invandrare måste bli tillräckligt anpassade språkligt, kulturellt och utbildningsmässigt för att klara sin egen försörjning, vore en större immigration inte ansvarigt gentemot vår inhemska befolkning, inklusive flyktingar som tidigare fått en fristad här. Ökande problem med bland annat gängkriminalitet, hedersförtryck, religiös radikalisering, fallande skolresultat och sociala spänningar måste tas på allvar och den negativa trenden stoppas. Innan vi lyckas vända utvecklingen i en mer positiv riktning via reformer och effektiva åtgärder, måste stor försiktighet vidtas och de senaste decenniernas migrationspolitik omvärderas.

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Integration Vänsterpartiet arbetar för alla människors frihet. Det är samhällets ansvar och kräver en politik som ger alla, oavsett bakgrund, religion, hudfärg, kön eller sexualitet, samma möjligheter och samma rätt till god utbildning, arbete och bostad. För Vänsterpartiet innebär integration att föra en inkluderande politik som lägger grunden för ett mer jämlikt samhälle. Ett välfungerande flyktingmottagande är en viktig del i en politik för inkludering och etablering. Mottagandet av människor på flykt ska – från asylprocessen till etableringen i samhället – präglas av att den enskilda människans rättigheter står i centrum. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Ett solidariskt, välkomnande och värdigt flyktingmottagande är ett nationellt åtagande. Även om det är kommunerna som i praktiken genomför en stor del av de insatser som krävs för ett bra mottagande och en fungerande etablering i samhället, har staten det övergripande ansvaret för att det fungerar. Staten måste därmed säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar för att kunna genomföra sina uppdrag, både ekonomiskt och praktiskt. Mottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering. Idag finns det stora brister i etableringsprogrammet. Vänsterpartiet vill förlänga tiden man kan delta i programmet så att den bättre motsvarar den tid det faktiskt tar att etablera sig. Vi vill höja ersättningen för att minska behovet av försörjningsstöd som belastar kommunernas ekonomi och stärka kommunernas möjligheter att samordna etableringsinsatserna samt deras finansiering. Vi bekämpar diskriminering på alla nivåer i samhället. Bostadsbrist och arbetslöshet drabbar dem som är nyanlända i Sverige extra hårt. Därför krävs både en kraftfull politik för generell välfärd och individuella lösningar för att ta till vara erfarenheter och resurser. I Vänsterpartiets Sverige ska det vara nolltolerans mot diskriminering och den som diskriminerar ska tvingas betala för det. Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

Flyktingpolitik Människor på flykt behöver få skydd, därför vill vi försvara asylrätten. Sverige ska inte vara ett land som splittrar familjer. Vi vill bygga ett starkt samhälle med robust välfärd och politik för full sysselsättning. Det är så man löser samhällsproblemen, inte genom att urholka asylrätten. Vår flyktingpolitik bygger på solidarisk realism. Det betyder att vår politik grundar sig i asylrätten, i solidariteten mellan människor och i en robust välfärd. Därmed placerar vi oss tydligt i de grundläggande politiska konflikter som skär igenom debatten i Sverige och övriga västvärlden: konflikten om fördelningen av samhällets resurser och konflikten mellan solidarisk vänsterpolitik och reaktionär nationalism. I Vänsterpartiets Sverige är solidaritet och gemenskap utgångspunkten. Vårt mål är en värld där människor inte behöver fly. Det kräver ett långsiktigt arbete för global klimaträttvisa och ekonomisk jämlikhet, för fred, jämställdhet och frihet att vara den man är. Vägen är lång och ambitionerna måste höjas för att nå dit. Under tiden måste Sverige vara en klar och tydlig röst för asylrätt och mänskliga rättigheter genom att ge skydd åt dem som behöver det. Vänsterpartiets flyktingpolitik ger den som söker skydd en rättvis prövning av asylskäl. Den som beviljas skydd ska tillsammans med sin familj få goda möjligheterna att finna fotfäste i samhället. Permanenta uppehållstillstånd gör att människor kan planera sin framtid och börja bygga ett liv. Det gör att man satsar på att lära sig svenska och komma in i det svenska samhället. När människor istället bara får tillfälliga uppehållstillstånd så försvårar det integrationen. Det förlorar hela samhället på. Rätten att leva med sin familj, med de man älskar, ska inte avgöras av hur stor bostad man lyckas få tag på eller hur mycket man tjänar. Därför är vi emot försörjningskraven för att få återförenas med sin familj. Sverige ska inte vara ett land som splittrar familjer. För Vänsterpartiet är en robust och solidarisk välfärd förutsättningen för lyckad integration. Den integrationen omfattar oss alla, inte bara nyligen anlända. Genom skattefinansierade välfärds- och trygghetssystem ges vi alla möjlighet att utvecklas från isolerade satelliter till att bli en del av en gemenskap och ett samhällsbygge. Vänsterpartiet vet att vi genom att investera i samhället och varandra kan bygga ett starkare, tryggare och mer inkluderande Sverige. Detta är den realistiska och solidariska vägen att försvara och utveckla den välfärdsmodell som har ett så brett stöd i Sverige. Kampen mot rasistiska krafter, för ett värdigt flyktingmottagande i samklang med samtida behov, och för att utveckla välfärden i ett öppnare Sverige, där vi är fler, är tätt sammanvävda. Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Riksdagsmotion En svensk utvecklings- och biståndspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-svensk-utvecklings-och-bistandspolitik-for_hd022818/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2025-02-27 · Delvis emot

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 2: Försörjnings- och lönekrav (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 2, V, C, MP): av Martina Johansson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22 och 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, bifaller delvis motionerna 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2. Ställningstagande Förslaget om ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare bör inte genomföras. Att ställa betydligt högre krav än i dag på lönenivå kommer inte att minska fusket som oftast innebär att arbetskraftsinvandraren betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare. Om förslaget genomförs skulle det i stället leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Integration för hållbar gemensam framtid I detta avsnitt behandlas integration för vuxna invandrare som inte är EU-medborgare. Misslyckad integrationspolitik är kostsam. För Sveriges del syns det bland annat i de många utanförskapsområden som tillåtits etableras och på att Sverige de senaste åren blivit en magnet för långväga migranter. Allt sammantaget visar på vikten av att våga göra analysen och tala klarspråk om integrationspolitik; Flyktingar - män som kvinnor - kan söka sig till Sverige om man omfamnar våra västerländska värderingar och tror sig ha en rimlig chans att anpassa sig till vår arbetsmarknad. Utan dessa båda nyckelförutsättningar blir integration mycket svårt och vistelsen i Sverige i bästa fall en stunds skydd men i värsta fall - som det ser ut nu - en nedbrytande och för samhället kostsam bidragstillvaro. Integrationen hos vuxna invandrare är helt avhängig den enskildes motivation och drivkrafter. Beroende på bakgrund och personliga egenskaper ser man olika på fördelarna med integration, både kulturell och politisk sådan. Politiken måste utgå från pragmatism och realism kring vad som motiverar människors beteende, inte bara från ideologiska ställningstaganden eller teoretiska önskemål, som de senaste 40 årens misslyckade migrations- och integrationspolitik i Sverige. Med ett mottagande som inte skapar incitament till integration är det lätt att inse att strävan att lära om, lära nytt och förändra tankesätt riskerar att hamna långt ner på individens prioriteringslista. Medborgerlig Samling vill därför se en integrationspolitik som bidrar till att skapa nödvändiga incitament för den enskildes anpassning till det svenska samhället, för att i förlängningen trygga ett sammanhållet samhälle. Medan invandrande barn ges ett omhändertagande just för att de är barn, så vill vi möta invandrande vuxna med en tydlig koppling mellan å ena sidan individens rättigheter och skyldigheter och å andra sidan samhällets förväntningar. Att på ett konkret sätt visa vilka förutsättningar som krävs för att långsiktigt skapa sig en framtid i Sverige är ärligt och ansvarsfullt både ur den enskildes synvinkel som för dem som redan bor i Sverige och öppnar sitt samhälle som fristad och bidrar med skattepengar. Att mötas av krav och förväntningar inger hos den enskilde också hopp. Det blir tydliga mål att arbeta mot, vilket i sin tur ger mening till den nya tillvaron som kan upplevas främmande och svår att förhålla sig till. Kraven och arbetet för att uppnå dessa tydliga mål ger mening och människovärde. Att stå upp för vårt västerländska sätt att leva i Sverige är inte att diskriminera invandrande gruppers annorlunda sätt att leva. Det är snarare naturligt - och t o m av vikt - i samhällen som det svenska, som har en stor, gemensamt finansierad offentlig sektor med ett generöst välfärdssystem. En förutsättning för att en sådan välfärdsmodell är långsiktigt hållbar är att den har acceptans hos befolkningen i stort, att den anses rättfärdig, transparent och gynnsam för samhället som helhet. Här kommer även värderingsdiskrepanserna hos invånarna i samhället in i bilden. Stora skillnader i värderingar hos ett samhälles invånare minskar acceptansen för andra gruppers annorlunda livsstil och i förlängningen viljan att bidra med resurser till det allmänna. Med krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering samt krav på acceptans av det svenska, jämställda och sekulära rättssamhället samt motivation av välfärdssamhällets förmåner, ges den enskilde en tydlig riktning i sin strävan. En strävan som för samhällets del syftar till att individen har egen försörjning och bidrar till det allmänna. Aspekter som hör till den privata sfären, som kulturella och religiösa preferenser, är andra viktiga komponenter som kan påverka integrationen. Dessa ska ses som rent privata angelägenheter som - så länge de är just privata - inte är intressanta för integrationspolitikens mål. Det ska dock påpekas att de som privata angelägenheter inte heller kan utgöra g

Retroaktiv integration Idag lever i Sverige många med PUT eller svenskt medborgarskap men med otillräckliga svenskkunskaper och med svag koppling till det svenska majoritetssamhället. För att råda bot på denna segregering föreslår MED följande: För dem som idag har PUT med asylkoppling men inte uppfyller kraven avseende egen försörjning för PUT enligt ovan, ska ny prövning av asylskäl göras. Saknas asylskäl mister man PUT och utvisas. Anledningen är det stora antal som getts asyl de senaste åren. När så många söker sig hit är det viktigt att premiera dem med verkliga asylskäl framför dem som inte längre har asylskäl och dessutom har svårt att integrera sig. Alla som idag har PUT med intakta asylskäl och uppbär försörjningsstöd, ska underteckna en acceptansförklaring med avseende på västerländska kärnvärden, svensk lagstiftning och svensk sekulär samhällsstruktur för att eventuellt vidare försörjningsstöd från samhället ska kunna erhållas. Religion/trosuppfattning är en privat angelägenhet och ska tas bort från diskrimineringslagen. För dem som idag har svenskt medborgarskap och INTE uppfyller ovanstående kriterier avseende sina svenskkunskaper, ska genast obligatorisk utbildningsinsats sättas in, så att kraven kan verifieras. Möjligheten, som finns idag, att - med hänvisning till dåliga svenskkunskaper - leva hela sitt liv i Sverige utan att integreras i det svenska samhället ska inte vara möjligt framöver utan sanktioner i försörjningsstöd. Medborgerlig Samling föreslår även: att flerbarnstillägget avskaffas. att det införs ett tak på hur stort belopp en individ respektive familj sammanlagt kan erhålla i stöd från det offentliga. Avsikten är att det alltid tydligt ska löna sig att försörja sig på egen hand. att lagen om eget boende (EBO) avskaffas, då trångboddhet ofta blir effekten till nackdel bl a för skolbarns möjlighet till studiero och koncentration i hemmet, samt starkare könsuppdelning med hemmavarande döttrar, vilka inte tillåts att gå ut och söner som utan vidare uppsikt rör sig sent om kvällarna i miljöer som inte alltid är lämpliga för barn. att religiösa eller kulturella orsaker inte ska kunna anföras som skäl till att neka arbetsplatserbjudanden samtidigt som man uppbär ekonomiskt understöd från det offentliga. att öka möjligheterna till okvalificerat yrkesarbete genom att reducera beskattning av låga inkomster. Vi vill införa höjt grundavdrag till 100 000 kr.

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Integration Vänsterpartiet arbetar för alla människors frihet. Det är samhällets ansvar och kräver en politik som ger alla, oavsett bakgrund, religion, hudfärg, kön eller sexualitet, samma möjligheter och samma rätt till god utbildning, arbete och bostad. För Vänsterpartiet innebär integration att föra en inkluderande politik som lägger grunden för ett mer jämlikt samhälle. Ett välfungerande flyktingmottagande är en viktig del i en politik för inkludering och etablering. Mottagandet av människor på flykt ska – från asylprocessen till etableringen i samhället – präglas av att den enskilda människans rättigheter står i centrum. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Ett solidariskt, välkomnande och värdigt flyktingmottagande är ett nationellt åtagande. Även om det är kommunerna som i praktiken genomför en stor del av de insatser som krävs för ett bra mottagande och en fungerande etablering i samhället, har staten det övergripande ansvaret för att det fungerar. Staten måste därmed säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar för att kunna genomföra sina uppdrag, både ekonomiskt och praktiskt. Mottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering. Idag finns det stora brister i etableringsprogrammet. Vänsterpartiet vill förlänga tiden man kan delta i programmet så att den bättre motsvarar den tid det faktiskt tar att etablera sig. Vi vill höja ersättningen för att minska behovet av försörjningsstöd som belastar kommunernas ekonomi och stärka kommunernas möjligheter att samordna etableringsinsatserna samt deras finansiering. Vi bekämpar diskriminering på alla nivåer i samhället. Bostadsbrist och arbetslöshet drabbar dem som är nyanlända i Sverige extra hårt. Därför krävs både en kraftfull politik för generell välfärd och individuella lösningar för att ta till vara erfarenheter och resurser. I Vänsterpartiets Sverige ska det vara nolltolerans mot diskriminering och den som diskriminerar ska tvingas betala för det. Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

2026-09-12 · Helt emot

Bakgrund Slutet på det kalla kriget ledde till ett decennium av förhoppningar om varaktig fred och avspänning. Sverige var ett av de länder som utnyttjade den så kallade fredsdividenden till att dra ner på försvarsutgifterna. Det innebar att det tidigare invasionsförsvaret skulle monteras ner och ersättas med ett expeditionsförsvar som syftade till att stödja internationella fredsoperationer i oroliga hörn av världen i samarbete med likasinnade partnerländer. Förhoppningen var att Sveriges partnerländer även skulle komma till vår hjälp, ifall det mycket osannolika skulle inträffa att den säkerhetspolitiska situationen kraftigt försämrades i vårt eget närområde. Fallet med Ukraina visar att stödet från NATO kommer endast med ett medlemskap. Kriget i Ukraina har också visat att NATO:s rekommenderade finansieringsnivå av försvar på 2% av BNP inte räcker till när Europa är i krig. Det ska snarare betraktas som ett golv. I linje med detta anser Medborgerlig Samling att det är rimligt att betrakta 2,5% som ett golv för försvarets finanser och att försvarsbudgeten bör nå upp till omkring 4%, så länge som det pågår ett krig i närområdet. Det är också sannolikt att ett framtida revanschistiskt Ryssland kräver större försvarspolitisk finansiering på medellång och lång sikt.

Säkerhetspolitisk och militär strategi Sverige ska på egen hand ha ett trovärdigt försvar. Det innebär att försvaret måste ha en trovärdig offensiv och defensiv förmåga att möta hot, oavsett om de kommer från en stat eller andra aktörer. Det långsiktiga målet för svensk säkerhetspolitik enligt MED är att Sverige ska tillsammans med NATO bygga fred och säkerhet i Östersjöregionen. Sverige ska kunna ge ett trovärdigt stöd till NATO:s gemensamma försvar, och andra EUländer i enlighet med den svenska solidaritetsförklaringen. MED vill återinföra ett totalförsvar som innefattar både ett militärt och ett civilt försvar. Det militära försvaret ska bestå av en blandning av professionella soldater och värnpliktiga. Värnplikten ska vara könsneutral. Försvarsanslaget bör höjas till minst 4 % av BNP. På kort sikt bör beredskapskrediten ökas och utnyttjas för att täcka akuta brister i totalförsvaret. Försvaret ska vara fullvärdigt och innefatta samtliga vapenslag som samordnat ska kunna bemöta attacker från yttre fiender. Det civila försvaret ska skydda befolkningen i såväl freds- som krigstid och ska kunna användas vid större olyckor och katastrofer. I återupprättandet av totalförsvaret ingår återuppbyggnad av beredskapslager. Särskild hänsyn ska också tas till att säkra samhällsviktig infrastruktur för att tåla påfrestningar i fred, kris och krig.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Försvaret Det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på mycket länge. Det handlar både om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, naturkatastrofer, cyberattacker, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter. Det är hot som måste mötas av ett robust och starkt samhälle. Det måste därför vara en del av vårt säkerhetspolitiska arbete att göra samhället mer jämlikt och stärka samhällets bottenplatta – välfärden. Svensk säkerhetspolitik ska bygga på fredliga lösningar och på att förebygga kriser snarare än att förespråka militära alternativ. Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Det kräver en modern försvarsmakt som har förmågan att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför och försvara landet utifrån egen beredskap. Men det krävs också att vårt samhälle är robust och motståndskraftigt och att samhällsviktiga verksamheter har tillräckligt med resurser i normalläge så att det är möjligt att klara av stora kriser och i värsta fall krig. Vänsterpartiet vill se ett modernt försvar grundat på folklig förankring. Vi är för en allmän och könsneutral värnplikt. För oss är det en demokratifråga att försvaret utgörs av människor med olika bakgrunder. En ökning av antalet värnpliktiga är viktigt både för den folkliga förankringen och för personalförsörjningen. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att stärka totalförsvaret. Det är nödvändigt för att skapa ett robust samhälle som kan stå emot kriser och konflikter och om det värsta skulle inträffa, väpnad konflikt. Ett starkt totalförsvar räddar Sverige från kriser. Både det militära försvaret och det civila försvaret har ett behov av mer resurser, men behovet av resurser är också stort i många andra delar av samhället. När konflikter uppstår mellan olika intressen måste det finnas en helhetssyn på vad som är bäst för samhällets utveckling. Medlemskapet i Nato kan inte ersätta uppbyggnaden av vårt eget försvar. Vi ska ha ett folkligt förankrat totalförsvar som klarar att hålla Sverige och svenska medborgare säkra. Sverige ska vara tydliga med att vi inte accepterar kärnvapen på svenskt territorium. Vänsterpartiet vill att det stiftas en ny lag som förbjuder kärnvapen i Sverige. Vi vill att Norden ska vara en kärnvapenfri zon. Vi ska heller inte ha några permanenta baser med soldater från andra länder i Sverige. Vårt lands säkerhet förutsätter också en aktiv, självständig utrikespolitik med ett brett engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt, för kvinnors frigörelse och global social rättvisa. Läs mer Riksdagsmotion om totalförsvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-20242534-totalforsvaret_hc023247/ Riksdagsmotion om Sveriges nationella säkerhetsstrategi: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-skr-202324163-nationell_hc02192/ Riksdagsmotionen Det civila försvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/det-civila-forsvaret_hb0266/ Riksdagsmotionen Säkerhetspolitik för en fredligare värld: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sakerhetspolitik-for-en-fredligare-varld_hd022368/ Riksdagsmotion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-feministisk-utrikes-och-sakerhetspolitik_h902449/ Vänsterpartiets syn på krisberedskap och samhällsskydd: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/krisberedskap-och-samhallsskydd/ Vänsterpartiets syn på Nato: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/nato/ Uppdaterad: 27 januari 2026

Internationella relationer Vi vill se ett robust samhälle som är byggt för att klara olika sorters kriser. Investeringar i samhällets kärnverksamheter, gemensamt ägande i nyckelsektorer och medvetna strategier för landets ekonomiska utveckling är viktiga delar av det. Sverige har goda möjligheter att bli mer självförsörjande på energi och livsmedel. Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför. Sveriges försvarsmakt behöver kapacitet att delta i fredsbevarande insatser med FN-mandat. Världen behöver gå mot fred, nedrustning och färre vapen i cirkulation. Det behövs en politisk medvetenhet om hur både vinstintressen och stormaktsintressen drar åt helt andra håll. Vi vill se ett starkt statligt ägande i vapenproduktionen för att säkerhets­politiska nyckelbeslut ska fattas med ett helhetsperspektiv. Vi vill att Sverige ska vara ett land med höga ambitioner i det internationella arbetet för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling. Vi arbetar också för att förbjuda vapenexport till diktaturer, stater som för angreppskrig och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att Sverige kan agera självständigt från stormakter som USA, Kina och Ryssland för att inte dras in i geopolitiska konflikter utan tvärtom kunna verka för att förebygga dem. Vi ser grundläggande problem med Natos uppbyggnad. Vi arbetar för att Sverige ska vara en motvikt till det, som istället bygger upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato. Sverige behöver vara fritt från främmande militärbaser på eget territorium. Vänsterpartiet står för fred och deeskalering. Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning. Vi vill se ett förbud mot kärnvapen på svensk mark och arbetar för en värld helt fri från kärnvapen. Vår utgångspunkt är att politiska konflikter i andra länder är komplexa historiska processer, särskilt när de tar sig väpnade former. Sverige kan ofta göra störst skillnad genom att konsekvent försvara internationell rätt, mänskliga rättigheter och gemensamma ekonomiska insatser. Människor världen över har gemensamma intressen av ekonomisk och demokratisk frigörelse. Det syns till exempel i arbetet för att säkra generiska läkemedel eller mot handelsavtal som inskränker utrymmet för demokratiska beslut. Vi vill att Sverige verkar för skuldavskrivning, solidariskt bistånd och rättvisa handelsvillkor. Sverige behöver utveckla ett konstruktivt samarbete med andra länder i klimatomställningen. Vi vill att Sverige ska spela en pådrivande roll för långtgående internationella klimatavtal, som både underlättar omställningen och ställer krav på takten. Tekniköverföring och klimattullar är viktiga verktyg för det. De länder som historiskt stått för de största utsläppen har ett särskilt ansvar att ta. Omställningen behöver gå hand i hand med att ta världen ur fattigdom. Väl fungerande internationella samarbeten behöver byggas med den nationella självbestämmanderätten som grund. Alla länder och regioner ska ges möjlighet att kontrollera sin produktion, sina finansiella flöden och sina naturresurser. Folkrätten behöver försvaras och fördjupas. På områden där det finns specifika behov av bindande samarbeten är mellanstatligt överenskomna minimi­regler vanligtvis en bättre väg att gå än överstatliga beslut. Vi vill se ett tätt samarbete mellan de nordiska länderna och ett gott samarbete mellan de europeiska länderna. Det är särskilt viktigt på områden som klimat, miljö, energi, transporter och krishantering. Genom att agera tillsammans ökar också ländernas möjligheter att reglera finansiella flöden och internationella storföretag. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en bra grund för samarbete. Vi är däremot kritiska till EU:s odemokratiska struktur, som får allvarliga konsekvenser för många länder både i och utanför EU. Kommissionens och centralbankens grundlägg

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Politiska styrmedel I idealfallet skulle den här sektionen vara tom (det finns dock en enorm kropp med påtvingade politiska styrmedel i form av EU-förordningar och -direktiv). Medborgerlig Samling tror i grunden på marknadens förmåga att lösa anskaffandet av nyttigheter på ett rationellt sätt. Marknaden har dock länge varit skev då politiska krafter velat ersätta det som fungerar med det som låter bra. Till den änden har man öst in subventioner över det som man klassificerat som hållbart och förnybart och därmed lockat till sig en hel del spekulativt kapital och lycksökare. Elskatten på elektricitet som produceras med fossilfria energikällor avskaffas omgående eftersom detta utgör en betydande kostnadspost i de flesta företag. I samband med att denna skatt avvecklas kommer näringslivet i Sverige spara ca 35 miljarder. I Medborgerlig Samlings skattepolitiska respektive förvaltningspolitiska program återfinns på vilka områden och med vilka belopp som vi kommer att genomföra besparingar för att finansiera dessa 35 miljarder. Situationen har eskalerats med nedmonterad planerbar energiproduktion i vår närregion och toppats med ett storkrig. Konsekvenserna har väckt frågan om inte en robust elförsörjning rentav är en statlig kärnverksamhet, eller mycket nära att vara det, då i stort sett allting i samhället är beroende därav. En förbryllad marknad ska nu helt plötsligt prioritera att se om vårt eget hus. Tydliga politiska signaler underlättar och är nödvändiga i det utsatta läge vi idag befinner oss i och som inte blåser förbi under lunchen. Sverige har länge legat långt före övriga västländer i avfossilisering och miljöarbete; exempelvis var vår elproduktion i stort sett fossilfri 1985. Vad vi sysslat med på senare år har mest varit ett dyrt politiskt symbolplock på marginalen. I det fallet hade marknaden åstadkommit mer med mindre. Inte minst av hälsoskäl är det angeläget att minska fossilavtrycket i världen. Sverige kan bidra genom att fortsätta bruka skogen förståndigt och skapa ny produktion av planerbar energi för export att ersätta fossil dito. På köpet kommer pålitlig energiförsörjning och konkurrenskraft för företag i Sverige så investeringarna inte (av den anledningen) hamnar någon annanstans. Det är också inflationsdämpande, då en icke försumbar del av inflationen beror på en kombination av höga kontinentala energipriser, underskott i bytesbalansen med EU och en rekordsvag valuta.

2025-05-21 · Helt för

Infrastruktur och bostäder En radikal utbyggnad av den förnybara elproduktionen är avgörande för Sveriges klimatomställning, krisberedskap och ekonomiska utveckling. Det möjliggör en elektrifiering som kan ta landet ur beroendet av importerad fossil energi. Vi vill se en energipolitisk strategi som bygger på förnybar el och låga klimatutsläpp. Nya projekt behöver jämföras i miljökonsekvenser och säkerhet över hela sin livscykel. Vi ser el och värme som en del av Sveriges infrastruktur, där investeringar och priser behöver utgå från samhällsekonomiska mål. Vi vill bygga ett samhälle där varje människas rätt att ha någonstans att bo är verklighet. Mot det står de ägarintressen som vinner på bostadsbristen genom höga hyror och bostadspriser. Hyresgäster behöver ett starkt stöd i lagstiftningen för att tillsammans stå starka och försvara sina intressen. Vi vill se en generell bostadspolitik med goda och jämlika villkor för alla boendeformer. Staten behöver ta huvudansvaret för att stärka investeringarna i byggande, upprustning och energi­effektivisering av hyresbostäder. Vi vill prioritera att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Den gemensamt ägda Allmännyttan behöver stärkas. Allmännyttan ska i första hand ha ett samhällsansvar och inte styras av affärsmässiga principer. Bostäderna behöver vara en del av ett större samhällsbygge, där vi skapar goda boendemiljöer med skyddande grönska, mötesplatser, service och arbetsplatser. Planeringen behöver en genuin demokratisk förankring och utgå från människors kärlek till platsen man bor på. Vi vill bryta upp segregationen och skapa en blandning av hustyper och upplåtelseformer, för att bygga städer där människor möts i vardagen. Det gemensamma ägandet av bostäder och mark ger starka verktyg för stadsplaneringen. Byggande, förnyelse och förvaltning fungerar bättre utan ensidigt vinstsyfte. Allemansrätten, som ger var och en fritt tillträde till naturen utan att behöva äga den, och kulturmiljö­lagen, som skyddar vårt kulturarv, är viktiga för att alla människor ska kunna leva goda liv. Samma sak gäller strandskyddet, som ger allmänheten tillträde till kuster och sjöar, bevarar känsliga djur- och växtliv och stärker motståndskraften mot klimatförändringarnas konsekvenser. Vi vill se en samhällsplanering som så långt som möjligt undviker att låsa människor i bilberoende. Det behöver bli enklare att röra sig i städerna och närmare till välfärd och service på landsbygden. Vi vill se en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna, där stadsplanering, kollektivtrafik och elfordon alla har viktiga roller att spela. Det behövs en omfattande och långsiktig investeringsplan för det, som bland annat innehåller en utbyggnad av järnvägen. Gemensamma ägandeformer och samordning är avgörande för att trafiken och underhållet ska fungera bra. Flygtrafiken är en av de stora utmaningarna i omställningen. Eftersom möjligheterna till större tekniska skiften i flyget ligger så långt i framtiden är det viktigt att bygga upp ekonomiska ramverk där flyget börjar stå för sina samhällsekonomiska kostnader. Det skulle sänka utsläppen och samtidigt stärka jämlikheten, eftersom de ohållbara resvanorna framför allt finns i samhällets toppskikt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Helt för

8. Säkerheten – statens absoluta kärnuppgift Medborgerlig Samling kan konstatera att den svenska staten sviker sin primära uppgift gentemot medborgarna: att säkerställa ett tryggt och säkert samhälle. Det förfall som pågår när det gäller lag och ordning anser vi vara fullkomligt oacceptabelt. Medborgarna kan idag inte längre förlita sig på det gemensammas förmåga. Allt fler anser att staten har brutit mot sitt åtagande i denna grundläggande del av samhällskontraktet. Anledningen till att rättsväsendet inte når framgång i att upprätthålla lag och ordning överallt är att man arbetar med fel utgångspunkter. I stället för mer av sociala projekt, bidrag och eftergivenhet är det polisiär närvaro, medborgare med självrespekt och nolltolerans inför brott som måste gälla. Sverige bör i stora drag kunna ta efter de metoder som användes i New York med stor framgång. Polisorganisationen behöver ha chefer som hålls ansvariga för utvecklingen i sina geografiska områden, men också får verktygen att agera. Poliskåren behöver växa i betydande omfattning och kommunerna ges en viktigare roll i upprätthållandet av säkerhet. Lagföringen, åtal och domstolsförhandling måste kunna hanteras snabbare än i dag. Rättsväsendets organisation måste anpassas därefter. Det statligt utmätta straffet har flera funktioner, såsom att vedergälla brottet, att skydda samhället och att försöka få den dömde att bättra sig. I Sverige har alltför mycket fokus legat på det sistnämnda, där ett rent vårdperspektiv har antagits. De två andra funktionerna - vedergällning och samhällsskydd - behöver uppgraderas. Medborgerlig Samling förordar av den anledningen generellt straffskärpningar i olika avseenden för framförallt våldsbrott och grova sexualbrott. Straffmyndighetsåldern bör också sänkas. Utländska medborgare som begår brott ska i högre grad än i dag utvisas. Sverige har, liksom många andra länder, under lång tid haft en repressiv politik i förhållande till narkotika. Medborgerlig Samling menar att det är rimligt att ifrågasätta om denna politik har tjänat Sverige väl, såväl de missbrukande individerna som samhället i stort. Det egna ansvaret är centralt, men även att missbrukare kan få vård. En avvägning måste ske mellan olika intressen, från effekter på enskilda individer till hur den organiserade brottsligheten påverkas och prioriteringarna inom rättsväsendet. En intellektuell öppenhet bör finnas inför vissa mildringar av lagstiftningen i förhållande till lätta droger. Sådana förändringar måste givetvis utvärderas noggrant. Det tiggeri som har brett ut sig i Sverige måste aktivt motverkas, i första hand genom kommunala ordningsregler med polisiär sanktion. Sveriges försvar har misskötts till den grad att landets säkerhet och status som oberoende nation är gravt underminerad. Detta tillstånd vill Medborgerlig Samling så fort som möjligt korrigera. Försvarsbudgeten bör åter få utgöra cirka 2,5 % av BNP, i syfte att möjliggöra detta återtagande av försvarsförmågan. Vidare förespråkar vi ett svenskt medlemskap i Nato. Vårt försvar ska ha förmågan att möta nya typer av hot, såsom cyberangrepp och terrorattacker. Av största vikt är att försvaret kan ställa upp med resurser med hög beredskap för att möta angrepp av kuppkaraktär. Därför bör kontraktsanställda fortsättningsvis utgöra kärnan av försvarsmakten. Fokus bör ligga på att möjliggöra för våra högkvalitativa förband att vara så pass väl försörjda att de kan verka uthålligt i strid och så pass mobila så att de kan verka i hela riket. Som ett komplement till denna kärna vill Medborgerlig Samling se ett utvidgat hemvärn och värnplikt inom ramen för en allmän samhällsplikt. Denna samhällsplikt syftar främst till att ge det militära såväl som det civila försvaret en tillräcklig förmåga, men en bieffekt kan även vara att öka de yngres ansvarstagande för samhället och stärka samhörigheten. Stora brister finns inom det civila försvaret som måste korrigeras. Kommuner och landsting måste ha beredskap för krissituationer och kri

2026-09-12 · Delvis för

Försvaret Det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på mycket länge. Det handlar både om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, naturkatastrofer, cyberattacker, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter. Det är hot som måste mötas av ett robust och starkt samhälle. Det måste därför vara en del av vårt säkerhetspolitiska arbete att göra samhället mer jämlikt och stärka samhällets bottenplatta – välfärden. Svensk säkerhetspolitik ska bygga på fredliga lösningar och på att förebygga kriser snarare än att förespråka militära alternativ. Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Det kräver en modern försvarsmakt som har förmågan att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför och försvara landet utifrån egen beredskap. Men det krävs också att vårt samhälle är robust och motståndskraftigt och att samhällsviktiga verksamheter har tillräckligt med resurser i normalläge så att det är möjligt att klara av stora kriser och i värsta fall krig. Vänsterpartiet vill se ett modernt försvar grundat på folklig förankring. Vi är för en allmän och könsneutral värnplikt. För oss är det en demokratifråga att försvaret utgörs av människor med olika bakgrunder. En ökning av antalet värnpliktiga är viktigt både för den folkliga förankringen och för personalförsörjningen. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att stärka totalförsvaret. Det är nödvändigt för att skapa ett robust samhälle som kan stå emot kriser och konflikter och om det värsta skulle inträffa, väpnad konflikt. Ett starkt totalförsvar räddar Sverige från kriser. Både det militära försvaret och det civila försvaret har ett behov av mer resurser, men behovet av resurser är också stort i många andra delar av samhället. När konflikter uppstår mellan olika intressen måste det finnas en helhetssyn på vad som är bäst för samhällets utveckling. Medlemskapet i Nato kan inte ersätta uppbyggnaden av vårt eget försvar. Vi ska ha ett folkligt förankrat totalförsvar som klarar att hålla Sverige och svenska medborgare säkra. Sverige ska vara tydliga med att vi inte accepterar kärnvapen på svenskt territorium. Vänsterpartiet vill att det stiftas en ny lag som förbjuder kärnvapen i Sverige. Vi vill att Norden ska vara en kärnvapenfri zon. Vi ska heller inte ha några permanenta baser med soldater från andra länder i Sverige. Vårt lands säkerhet förutsätter också en aktiv, självständig utrikespolitik med ett brett engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt, för kvinnors frigörelse och global social rättvisa. Läs mer Riksdagsmotion om totalförsvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-20242534-totalforsvaret_hc023247/ Riksdagsmotion om Sveriges nationella säkerhetsstrategi: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-skr-202324163-nationell_hc02192/ Riksdagsmotionen Det civila försvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/det-civila-forsvaret_hb0266/ Riksdagsmotionen Säkerhetspolitik för en fredligare värld: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sakerhetspolitik-for-en-fredligare-varld_hd022368/ Riksdagsmotion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-feministisk-utrikes-och-sakerhetspolitik_h902449/ Vänsterpartiets syn på krisberedskap och samhällsskydd: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/krisberedskap-och-samhallsskydd/ Vänsterpartiets syn på Nato: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/nato/ Uppdaterad: 27 januari 2026

2026-09-12 · Helt för

Integration för hållbar gemensam framtid I detta avsnitt behandlas integration för vuxna invandrare som inte är EU-medborgare. Misslyckad integrationspolitik är kostsam. För Sveriges del syns det bland annat i de många utanförskapsområden som tillåtits etableras och på att Sverige de senaste åren blivit en magnet för långväga migranter. Allt sammantaget visar på vikten av att våga göra analysen och tala klarspråk om integrationspolitik; Flyktingar - män som kvinnor - kan söka sig till Sverige om man omfamnar våra västerländska värderingar och tror sig ha en rimlig chans att anpassa sig till vår arbetsmarknad. Utan dessa båda nyckelförutsättningar blir integration mycket svårt och vistelsen i Sverige i bästa fall en stunds skydd men i värsta fall - som det ser ut nu - en nedbrytande och för samhället kostsam bidragstillvaro. Integrationen hos vuxna invandrare är helt avhängig den enskildes motivation och drivkrafter. Beroende på bakgrund och personliga egenskaper ser man olika på fördelarna med integration, både kulturell och politisk sådan. Politiken måste utgå från pragmatism och realism kring vad som motiverar människors beteende, inte bara från ideologiska ställningstaganden eller teoretiska önskemål, som de senaste 40 årens misslyckade migrations- och integrationspolitik i Sverige. Med ett mottagande som inte skapar incitament till integration är det lätt att inse att strävan att lära om, lära nytt och förändra tankesätt riskerar att hamna långt ner på individens prioriteringslista. Medborgerlig Samling vill därför se en integrationspolitik som bidrar till att skapa nödvändiga incitament för den enskildes anpassning till det svenska samhället, för att i förlängningen trygga ett sammanhållet samhälle. Medan invandrande barn ges ett omhändertagande just för att de är barn, så vill vi möta invandrande vuxna med en tydlig koppling mellan å ena sidan individens rättigheter och skyldigheter och å andra sidan samhällets förväntningar. Att på ett konkret sätt visa vilka förutsättningar som krävs för att långsiktigt skapa sig en framtid i Sverige är ärligt och ansvarsfullt både ur den enskildes synvinkel som för dem som redan bor i Sverige och öppnar sitt samhälle som fristad och bidrar med skattepengar. Att mötas av krav och förväntningar inger hos den enskilde också hopp. Det blir tydliga mål att arbeta mot, vilket i sin tur ger mening till den nya tillvaron som kan upplevas främmande och svår att förhålla sig till. Kraven och arbetet för att uppnå dessa tydliga mål ger mening och människovärde. Att stå upp för vårt västerländska sätt att leva i Sverige är inte att diskriminera invandrande gruppers annorlunda sätt att leva. Det är snarare naturligt - och t o m av vikt - i samhällen som det svenska, som har en stor, gemensamt finansierad offentlig sektor med ett generöst välfärdssystem. En förutsättning för att en sådan välfärdsmodell är långsiktigt hållbar är att den har acceptans hos befolkningen i stort, att den anses rättfärdig, transparent och gynnsam för samhället som helhet. Här kommer även värderingsdiskrepanserna hos invånarna i samhället in i bilden. Stora skillnader i värderingar hos ett samhälles invånare minskar acceptansen för andra gruppers annorlunda livsstil och i förlängningen viljan att bidra med resurser till det allmänna. Med krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering samt krav på acceptans av det svenska, jämställda och sekulära rättssamhället samt motivation av välfärdssamhällets förmåner, ges den enskilde en tydlig riktning i sin strävan. En strävan som för samhällets del syftar till att individen har egen försörjning och bidrar till det allmänna. Aspekter som hör till den privata sfären, som kulturella och religiösa preferenser, är andra viktiga komponenter som kan påverka integrationen. Dessa ska ses som rent privata angelägenheter som - så länge de är just privata - inte är intressanta för integrationspolitikens mål. Det ska dock påpekas att de som privata angelägenheter inte heller kan utgöra g

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Integration Vänsterpartiet arbetar för alla människors frihet. Det är samhällets ansvar och kräver en politik som ger alla, oavsett bakgrund, religion, hudfärg, kön eller sexualitet, samma möjligheter och samma rätt till god utbildning, arbete och bostad. För Vänsterpartiet innebär integration att föra en inkluderande politik som lägger grunden för ett mer jämlikt samhälle. Ett välfungerande flyktingmottagande är en viktig del i en politik för inkludering och etablering. Mottagandet av människor på flykt ska – från asylprocessen till etableringen i samhället – präglas av att den enskilda människans rättigheter står i centrum. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Ett solidariskt, välkomnande och värdigt flyktingmottagande är ett nationellt åtagande. Även om det är kommunerna som i praktiken genomför en stor del av de insatser som krävs för ett bra mottagande och en fungerande etablering i samhället, har staten det övergripande ansvaret för att det fungerar. Staten måste därmed säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar för att kunna genomföra sina uppdrag, både ekonomiskt och praktiskt. Mottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering. Idag finns det stora brister i etableringsprogrammet. Vänsterpartiet vill förlänga tiden man kan delta i programmet så att den bättre motsvarar den tid det faktiskt tar att etablera sig. Vi vill höja ersättningen för att minska behovet av försörjningsstöd som belastar kommunernas ekonomi och stärka kommunernas möjligheter att samordna etableringsinsatserna samt deras finansiering. Vi bekämpar diskriminering på alla nivåer i samhället. Bostadsbrist och arbetslöshet drabbar dem som är nyanlända i Sverige extra hårt. Därför krävs både en kraftfull politik för generell välfärd och individuella lösningar för att ta till vara erfarenheter och resurser. I Vänsterpartiets Sverige ska det vara nolltolerans mot diskriminering och den som diskriminerar ska tvingas betala för det. Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

Språk och integration I språklagen slås fast att alla ska ha rätt till språk. Språket skapar mening för oss människor och är grunden för vår kommunikation. En sån grundläggande mänsklig funktion blir ofrånkomligt också en viktig politisk fråga. Vem som får tillgång till ett språk, vilken status ett språk har och vilket sätt att kommunicera som anses vara det rätta styr i förlängningen vilka personer och grupper som kan göra sig hörda i det offentliga samtalet och få makt och inflytande. Det är därför viktigt att t.ex. nyanlända får bra möjligheter att snabbt lära sig svenska. Det finns dock inga belägg för att språkkrav för medborgarskap skulle gynna integrationen eller leda till att man lär sig språket snabbare. Språkkrav ökar bara klyftorna genom att de som har goda förutsättningar att lära sig svenska gynnas och de som har sämre förutsättningar oftare hamnar utanför samhället. Vänsterpartiet anser istället att det är desto viktigare att förbättra språkundervisningen, exempelvis genom att ge SFI, Svenska för invandrare, ökade resurser. Förutom att ge SFI, Svenska för invandrare, ökade resurser behöver även många andra viktiga förändringar genomföras inom ämnet språk. Vänsterpartiet vill bland annat: Utöka rätten till modersmålsstöd och för adopterade att studera sitt modersmål Att det svenska teckenspråket ska erkännas som nationellt minoritetsspråk Se ett starkare grundlagsskydd för de nationella minoritetsspråken Att inga folkbibliotek drivs av vinstdrivande företag Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Riksdagsmotion En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-politik-for-de-nationella-minoriteterna-och_hd022786/html/ Riksdagsmotion Språk och litteratur: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sprak-och-litteratur_hc021932/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Sammanfattning I dag är den offentliga sektorns inflytande över människors liv på en oacceptabel nivå. Årtionden av politisk misskötsel av landet har lett fram till ett bidragssamhälle som prioriterar oväsentligheter framför statens kärnverksamhet vilken har krackelerat och befinner sig i en utförsbacke. Ytterligare höjda avgifter, skatter och andra pålagor, vilket de åtta riksdagspartierna ser som enda utväg för att ”rädda välfärden”, kommer att vara lika verkningslösa som alla de höjningar som redan gjorts. Vad som i stället måste till är idéer som kan utforma ett robust välfärdssamhälle som är anpassat för det tjugoförsta århundradet - och här går alla de åtta riksdagspartierna på tomgång - det finns helt enkelt inga nya idéer. Medborgerlig Samling vill genom sitt skattepolitiska program skapa ett skattesystem och en skattenivå som grundas på: Enkelhet, överskådlighet och långsiktig förutsägbarhet. Mindre skillnader när det gäller beskattningen av de tre olika inkomstslagen tjänst, näring och kapital. Hållbarhet förenad med ekonomisk liberalism. Ett minimum av transfereringar mellan stat, regioner och kommuner. Principerna är viktiga för att säkerställa medborgarförankringen för skattesystemet samt motverka fusk, slöseri och byråkrati.

7. Ett företagarland i verklig frihet Skatteuppgifter och förmögenhetsdata ska inte vara offentliga. Rätten till integritet väger tyngre än nyfikenhet. Vi vill göra Sverige till det friaste, mest företagsvänliga landet i världen. Ett land där du kan registrera bolag, optioner och investerare digitalt, på några dagar. För att Sverige ska bygga nytt välstånd är det centralt att Sverige blir ett världsklassland för entreprenörerna och riskkapitalet. Det börjar med att vi gör det enklare och billigare att starta, driva, utveckla, bygga och investera i bolag i Sverige. Kontakta ossIntegritetspolicyCookiepolicyCookie-inställningar © 2026 Medborgerlig Samling. Alla rättigheter förbehållna.

2026-09-12 · Delvis för

Stora investeringar Det är människors arbete som driver den ekonomiska utvecklingen. Vi vill bygga ett samhälle där det finns bra och meningsfulla jobb till alla. Omfattande investeringar för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna bildar kärnan i den samlade strategi för full sysselsättning vi vill se. Riksbanken behöver demokratiseras och driva en penningpolitik som prioriterar sysselsättningen högt. Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag. Det gör det möjligt att bygga upp strategier med fokus på det som är mest avgörande. Sverige behöver också ett medvetet och heltäckande arbete med att skapa goda villkor för rika ekosystem, bland annat genom att återställa natur och kompensera för förlorade naturvärden. Våtmarker spelar en särskild roll för att sänka klimatutsläppen. Vi vill se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete. För att ta tag i de stora samhällsutmaningarna kommer skattenivåerna att behöva öka igen, framför allt på stora förmögenheter, fastigheter, arv och höga inkomster. Vi vill se ett enkelt, stabilt och solidariskt skattesystem där de rikaste åter börjar betala sin del. Skatterna bidrar på många sätt till ett tryggt, jämlikt och jämställt samhälle, särskilt om de utformas progressivt och används till saker alla har användning av. Skatter kan spela en viktig kompletterande roll för att driva på klimatomställningen. De behöver utformas klokt för att få verklig effekt och vinna politiskt stöd. Kostnaderna för utsläpp behöver öka långsiktigt på ett sätt som är tryggt och förutsägbart, i takt med att samhället bygger upp nya, bättre alternativ.

2026-09-12 · Helt för

3.1.3.11 Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år För närvarande används ungdomar, ibland barn, av kriminella gäng för att utföra brottslig verksamhet. Detta tvingar fram en sänkning av straffmyndighetsåldern. Yngre lagförbrytare bör dock särbehandlas och särskilt förslaget om plea bargain bör i vissa fall innebära straffrihet för ungdomar.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Grova brott Ju grövre brott en person begått, desto kraftigare måste samhället reagera. För att knäcka gängkriminaliteten krävs insatser från hela samhället. Sverige var länge ett land med lägre kriminalitet än många andra länder – en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola samt tillgång till arbete och bostäder. Men det gäller inte längre överallt. De ökande klassklyftorna har slitit isär samhället. Det har gjort att en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott. En del förorter har drabbats av öppen narkotikahandel, våldsbrott och organiserad kriminalitet under många år utan att samhället har reagerat tillräckligt. På landsbygden ges beskedet att det inte finns någon polis att skicka. Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att minimera rekryteringen till kriminella gäng. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. Längre och hårdare straff får däremot inte människor att sluta begå brott. I exempelvis USA är straffen ofta enormt hårda, men brottsligheten hög. För att få ned den grova brottsligheten måste mycket mer fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av barn och unga till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i politiskt eftersatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteter och samhället i övrigt fungerar väl så minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i kriminalitet. Barn och ungdomar måste få möjligheter till kommunalt stödda fritidsaktiviteter, skolan måste få bättre resurser för att stödja elever som behöver det för att klara betygen och socialtjänsten behöver förstärkas med tillräckliga resurser och kunskap för att arbeta både förebyggande och med barnskydd. Även civilsamhällets organisationer måste involveras i detta breda samarbete. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida Sluta skjut-projektet till hela landet och att satsa på åtgärder som skapar trygghet i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. För att på allvar stärka tryggheten i samhället och i politiskt eftersatta områden vill vi skapa trygghetszoner i stället för visitationszoner. I en trygghetszon kan förslagsvis skolor, socialtjänst, polis och andra myndigheter och civila organisationer få extra resurser under en längre period. Syftet skulle vara att stärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. ökad närvaro och ett ökat socialt engagemang för att bygga lokalt förtroende tillsammans med och för människorna i området. Vänsterpartiet har också sedan flera år tillbaka föreslagit en nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella. Insmugglingen av narkotika och illegala vapen måste stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi. Grov brottslighet som gängkriminalitet och våldsbejakande extremism ska bekämpas. Det ska finnas poliser i närheten oavsett om man bor i innerstaden, i en förort eller på landsbygden. Det behöver också uppmärksammas hur poliserna arbetar och vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Polisen ska visitera människor när det finns konkret misstanke om brott. Men slumpmässiga visitationer av människor bara för att de råkar befinna sig i ett visst område, så kallade visitationszoner eller säkerhetszoner som regeringen valt att kalla dem, riskerar att skada förtroendet för polisen. Helt oskyldiga drabbas och det ökar även risken för rasprofiliering. När människors förtroende för polisen

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

9. Miljö- och naturskydd Värnandet av miljön har en framskjuten plats i den konservativa idétraditionen. Människan har, genom sin särställning, ett ansvar att förvalta vår planet med dess rika naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Medborgerlig Samling anser att miljöfrågor ska drivas utifrån fakta och evidens, där helhetssyn går före ineffektiv symbolpolitik. Det är viktigt att säkerställa att åtgärder för miljön får reella effekter och inte bara flyttar problemen någon annanstans eller skjuter dem på framtiden. Sverige är ett land med många internationella förbindelser, inte minst genom EU, och bör söka samarbete med andra länder och koalitioner för att utveckla en hållbar miljöpolitik. Miljöproblem går ofta hand i hand med korruption och svag ekonomisk utveckling. En stegrad produktion och konsumtion kan också innebära stora belastningar på miljön. Tillväxt är emellertid nödvändig för att kunna upprätthålla välfärden, samtidigt som den inte får ske på framtida generationers bekostnad. Medborgerlig Samling menar att tillväxt i förening med forskning och teknologiska framsteg är den bästa lösningen för att skapa ett hållbart och välmående samhälle. Kretsloppsprincipen är en central del av ett hållbart samhälle. Genom återvinning och återanvändning skapas villkor för en hållbar produktion och konsumtion. Medborgerlig Samling verkar för att denna process ska påskyndas genom grön skatteväxling, där produktion och konsumtion av varor och tjänster som belastar miljön ska beskattas hårdare än alternativ som är skonsamma för miljön. Detta stimulerar också teknik- och materialutveckling. De pågående klimatförändringarna riskerar att få mycket allvarliga följder. Medborgerlig Samling vill minska utsläppen av växthusgaser och häva beroendet av fossila energikällor. Frågan om den biologiska mångfalden måste hamna högre upp på agendan. Ekosystem med rik biologisk mångfald, till exempel gamla kulturlandskap, präglas av ett komplicerat samspel mellan olika organismer, något som ger kraft och uthållighet. Skyddet av områden med värdefulla växt- och djurliv och måste stärkas, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Detta innebär även att gamla kulturväxter och traditionella lantraser aktivt ska bevaras. En annan ödesfråga är tillståndet i våra sjöar och hav, där växt- och djurlivet sedan lång tid tillbaka är utsatt för hårda påfrestningar. Utsläpp av kväve, fosfor och giftiga ämnen måste reduceras på ett ansvarsfullt sätt. Läckaget av plast till sjöar och hav är också ett stort problem som man måste komma till rätta med. Plast som inte på grund av dess funktion måste vara beständig under lång tid bör ersättas med nedbrytbar plast eller substitut. Den ständigt aktuella frågan om överfiske måste också lyftas och hanteras gränsöverskridande. Ett hållbart fiske förutsätter att stor hänsyn tas till föryngringsplatser och att ett fungerande system med fiskekvoter upprätthålls. Försiktighetsprincipen bör råda då tillräcklig kunskap saknas om nya metoder eller ämnen som riskerar att påverka miljön eller hälsan negativt. Överanvändning av antibiotika och bekämpningsmedel inom jordbrukssektorn är ur ett globalt perspektiv ett stort problem. Den restriktiva användningen i Sverige bör framhållas som ett gott exempel. Sverige är ett föredöme när det gäller jordbruk och djurskötsel, där både konventionell och ekologisk produktion har en viktig roll att fylla. Medborgerlig Samling verkar för att Sveriges höga standard inom jordbruk ska spridas internationellt.

9.5 Biobränslen och reduktionsplikt Sverige är ett av de länder i världen som har störst förutsättningar att bli någorlunda självförsörjande på biobränslen. Det är därför osolidariskt mot länder med sämre förutsättningar att dammsuga världsmarknaden på dessa, bara för att vi skrivit in den s.k. reduktionsplikten som huvudsaklig strategi för att kunna visa på minskade CO2-utsläpp. Detta i synnerhet som det har ifrågasatts huruvida reduktionsplikt verkligen ger minskade utsläpp och därmed är en god investering för klimatet. Samtidigt menar andra att om 31 www.europa.eu, The EU Nature Restoration Law https://environment.ec.europa.eu/topics/nature-and-biodiversity/nature-restoration-law_en 32 https://www.tn.se/hallbarhet/24216/experter-eu-krav-gor-25-miljoner-hektar-skog-vardelos-sveriges-tolkningextrem/ 33 Skogens biologiska mångfald - om arter, miljöarbete och statistik 34 www.skogsindustrierna.se, EU taxonomi: Expertgruppen missar målet om skogsbruket, 2022-12-08 https://www.skogsindustrierna.se/aktuellt/nyheter/2022/12/eu-taxonomi-expertgruppen-missar-malet-omskogsbruket/ 35 www.skogsaktuellt,se, Kritiker menar att EU:s beslut om skogsbränslen är fel, 2023-04-04 https://www.skogsaktuellt.se/artikel/2232519/kritiker-menar-att-eus-beslut-om-skogsbrnslen-r-fel.html 30 biobränslen ska användas som ett verktyg i omställningen, så bör de prioriteras för sektorer som har svårare att gå över till eldrift, såsom till exempel luftfarten. I ljuset av detta framstår den förra regeringens ensidiga fokus på en extremt hög reduktionsplikt som huvudsakligt klimatverktyg som ytterst bräckligt. Medborgerlig Samling anser att subsidiaritetsprincipen är tillämpbar och att beslut ska fattas på nationell nivå. Om EU upphörde med försöken att detaljreglera svenskt skogsbruk skulle både svensk ekonomi, miljön och klimatet gynnas.

2023-11-30 · Helt för

Så når vi klimatmålen till 2030 Regeringens klimatpolitik gör att Sverige nu ser ut att missa klimatmålen uppställda för 2030. Vänsterpartiet har flera förslag på politik som inte bara gör det enklare och billigare att ställa om. Med förslag som Sverigebiljetten, utökad elbilspremie och reseavdrag som även omfattar de som väljer att åka kollektivt till jobbet, bygger vi ett starkare, tryggare och mer hållbart Sverige. – Genom att införa ett rikstäckande kollektivtrafikkort minskar vi utsläppen med 4 miljoner ton. Lägger vi dessutom till en bredare elbilspremie som gör att fler har råd med elbil och ett statligt stöd för laddinfrastruktur och stöd till transportsektorn för att ställa om till andra miljövänliga drivmedel har vi möjlighet att nå klimatmålen, säger Kajsa Fredholm, Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson. Vänsterpartiet tycker att det är en självklarhet att det är staten som ansvarar för att ge landets medborgare rätt förutsättningar för att ställa om. Bland annat föreslår vi Sverigebiljetten, som med en totalkostnad på 450 kronor för vuxna och 225 kronor för barn, unga och pensionärer, gör det billigare och enklare att välja kollektivtrafiken. För landets bilister vill vi införa en bredare elbilspremie som når 3 miljoner hushåll, och vårt förslag om reformerat avdrag för resor till och från jobbet omfattar även de som cyklar eller tar bussen. För att skynda på omställningen för kommuner och regioner vill vi införa ett statligt ekonomiskt stöd för de åtgärder som behövs för att minska biltrafiken. För att göra det möjligt för företag och offentligheten att bryta sitt fossilberoende krävs fler laddstationer för elfordon, vilket vi åstadkommer genom att även utöka Klimatklivet, statens investeringsstöd för laddinfrastruktur och andra hållbara drivmedel. Vi anser att de som står för de stora utsläppen ska hållas ansvariga för det. Du som gör klimatsmarta val ska inte behöva stå för notan från regeringens politik som saknar åtgärder för att minska utsläppen från de som påverkar klimatet mest. Läs mer om våra förslag för klimatet här… Uppdaterad: 26 maj 2026

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 2, V): Kajsa Fredholm (V) anför: Regeringens förslag om att sänka reduktionsplikten till 6 procent för bensin och diesel under perioden 2024–2026 är utmärkande för regeringens och Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitik. I likhet med en rad tidigare beslutade åtgärder och anslagsnivåer på dessa två områden försämras möjligheterna att nå de mål som riksdagen enats om med förslaget. Man beslutar om och föreslår åtgärder på klimatområdet som ökar utsläppen av växthusgaser när dessa i stället behöver minska kraftigt, dessutom utan att föreslå andra åtgärder som kompenserar för dessa utsläppsökningar. Sommaren 2023 var den i särklass varmaste som någonsin uppmätts i världen. Även havstemperaturerna låg på rekordnivåer. Det krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder från alla länder, inklusive Sverige, för att minska utsläppen och begränsa effekterna av ett förändrat klimat. Sverige måste accelerera takten i omställningen för att nå de nationella klimatmålen till 2030 samt våra klimatåtaganden inom EU till samma år. Dessa mål ska enligt Vänsterpartiet inte överges och förutsätter att utsläppen från våra transporter kraftigt minskar kvarvarande år till 2030 för att målen ska nås. Klimatpolitiska rådet har tidigare konstaterat att den aviserade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten är den enskilda åtgärd som har absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. I synnerhet gäller detta Sveriges etappmål om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030. Därutöver försvåras möjligheterna för Sverige att klara sina åtaganden att minska utsläppen gentemot EU till 2030, vilket riskerar att även få ekonomiska konsekvenser. En ökad nationell produktion av förnybara drivmedel stärker Sveriges självförsörjningsförmåga på drivmedel under en övergångsperiod innan elektrifieringen av transportsektorn är genomförd. Vänsterpartiet anser att reduktionsplikten är en av flera nödvändiga åtgärder för att detta ska vara möjligt. En drastisk sänkning av reduktionsplikten enligt regeringens förslag är enligt vår uppfattning inte förenlig med ovannämnda inriktningar. Vänsterpartiet är dock kritiskt till det ensidiga fokus på reduktionsplikten som enda styrmedel för att uppnå en fossiloberoende transportsektor till 2030 som den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hade. Den tidigare regeringen lade därmed i stor utsträckning alla ägg i samma korg. I stället för att i grunden styra vårt transportsystem till håll

2026-09-12 · Helt för

Vision Medborgerlig Samling är det enda parti i Sverige som på allvar vill byta ut dagens högskattesamhälle och ersätta detta med ett samhälle där tillväxt, egenmakt och välfärd går hand i hand. Vår samhällsvision bygger på ett civilsamhälle där medborgarna har makten över och ansvaret för sina egna liv och sin egen välfärd i största möjliga utsträckning, samtidigt som vår vision givetvis omfattar ett skydd för de svagaste i samhället där vi fortsättningsvis vill ha en skattefinansierad grundtrygghet. Vår välfärd bygger i grunden på viljan till företagande och företagsamhet. Vi vill därför att Sverige ska ha Europas bästa företagsklimat för små, medelstora och stora företag. Vårt skattesystem ska gynna privat personligt ägande av företag. Svensk industri ska få en renässans. Vi vill få fram fler företagare som är våra nya Ingvar Kamprads med ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande och som är beredda att investera i Sverige. Vi vill skapa ett Sverige till vilket utländska företag flyttar sin verksamhet för att det både är gynnsamt för ägarna och för medarbetarna. Det är Medborgerlig Samlings vision att Sveriges totala skattetryck ska vara lägre än genomsnittet för OECD och att vi samtidigt har den mest effektiva offentliga sektorn i västvärlden. Det är en myt att höga skatter och hög välfärd måste hänga ihop. Skattesystemet ska vara enkelt, förutsägbart och så neutralt som möjligt i förhållande till olika inkomstslag. Det är dags att politiken och politikerna börjar se helheten och tänka systematiskt!

Den offentliga sektorns andel av ekonomin ska minskas Medborgerlig Samling har som långsiktigt mål att det svenska skattetrycket, som i dag är ca 42,6 procent av BNP, ska sänkas till omkring 30 procent av BNP genom att verksamheten i den offentliga sektorn prioriteras och effektiviseras samt att de offentligfinansierade transfereringarna omprövas för att i största möjliga mån avvecklas. Detta mål ska jämföras med det genomsnittliga skattetrycket för OECD-länderna som var 34,1 procent 2021. Fullt utvecklade välfärdsländer som Kanada, Schweiz och Nya Zeeland ligger under detta genomsnitt.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Stora investeringar Det är människors arbete som driver den ekonomiska utvecklingen. Vi vill bygga ett samhälle där det finns bra och meningsfulla jobb till alla. Omfattande investeringar för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna bildar kärnan i den samlade strategi för full sysselsättning vi vill se. Riksbanken behöver demokratiseras och driva en penningpolitik som prioriterar sysselsättningen högt. Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag. Det gör det möjligt att bygga upp strategier med fokus på det som är mest avgörande. Sverige behöver också ett medvetet och heltäckande arbete med att skapa goda villkor för rika ekosystem, bland annat genom att återställa natur och kompensera för förlorade naturvärden. Våtmarker spelar en särskild roll för att sänka klimatutsläppen. Vi vill se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete. För att ta tag i de stora samhällsutmaningarna kommer skattenivåerna att behöva öka igen, framför allt på stora förmögenheter, fastigheter, arv och höga inkomster. Vi vill se ett enkelt, stabilt och solidariskt skattesystem där de rikaste åter börjar betala sin del. Skatterna bidrar på många sätt till ett tryggt, jämlikt och jämställt samhälle, särskilt om de utformas progressivt och används till saker alla har användning av. Skatter kan spela en viktig kompletterande roll för att driva på klimatomställningen. De behöver utformas klokt för att få verklig effekt och vinna politiskt stöd. Kostnaderna för utsläpp behöver öka långsiktigt på ett sätt som är tryggt och förutsägbart, i takt med att samhället bygger upp nya, bättre alternativ.

RUT och ROT Vänsterpartiet vill ha ett rättvist och robust skattesystem. Idag finns flera avdrag och skattereduktioner som i stor utsträckning går till de med höga inkomster. Dit hör t.ex. rut- och rotavdragen. Vänsterpartiet anser att skattereduktionen för hushållsnära tjänster, det s.k. rutavdraget, bör avskaffas. Vi har inget emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att dessa skattesubventioneras – den som använder hushållsnära tjänster bör betala för det själv. Höginkomsttagare använder rutavdragen mycket mer än låginkomsttagare. Detta innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Av samma skäl är Vänsterpartiet emot rotavdraget i dess nuvarande utformning. Rotavdraget brukar motiveras med att det omvandlar svartarbete till vita skatteinkomster. Riksrevisionen har granskat om rotavdraget uppfyller dess syfte. I rapporten ”Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter” konstaterar författarna att rotavdraget: ”inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader”. Gemensamma medel bör gå till sådant som har en samhällsnytta. Vänsterpartiet vill därför att dagens rotavdrag görs om till ett grönt rotavdrag. Det nya gröna rotavdraget ska beviljas till åtgärder som minskar energiförbrukningen i bostäder samt till att stimulera återanvändning av byggmaterial och användningen av hållbara materialprodukter. På så vis kan ett grönt rotavdrag bidra till lägre energiförbrukning och en mer cirkulär ekonomi i bygg-och fastighetssektorn. Det gröna rotavdraget skapar incitament för privata fastighetsägare att renovera hållbart och klimatsmart. Kraven på tillåtna åtgärder ska kopplas till miljö- och klimatnytta, vilket gör avdraget relevant för hela samhället – inte bara för enskilda fastighetsägare. Läs mer Vänsterpartiets budgetmotion En ny regeringen – För ett starkare och tryggare Sverige: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-ny-regering-for-ett-starkare-och-tryggare_hd022792/ Riksdagsmotion Bostadspolitik, planering och byggande: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/bostadspolitik-planering-och-byggande_hd022821/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Medborgerlig Samling föreslår att: De kommunala skolorna förstatligas. Skolpengen upphör att vara kommunal och blir en statlig riksskolpeng, som dock kan kompletteras med ett variabelt tillägg utifrån lokala förhållanden. Friskolor stöttas, men får en något lägre skolpeng till följd av ett mindre uppdrag, som ju inte innefattar kravet att, på kort varsel, kunna ta emot nya elever. Friskolor finansieras av den statliga riksskolpengen och inte längre av en kommunal skolpeng, varigenom de inte längre kommer att kunna få den egna skolpengen per elev höjd vid en elevövergång från en närbelägen offentligt driven skola, som ju då får tillfälligt ökade utgifter per elev. Varje elev får rätt att, så långt som möjligt, få undervisning på sin egen nivå. Det innebär nivågruppering : att undervisningsgruppen består av elever med likartad förförståelse, fallenhet, och motivation. Nivågrupperingen genomförs lokalt, och kräver flexibilitet av skolan. Förslag om att tvångsbussa elevgrupper mellan olika stadsdelar blir överspelade och irrelevanta. Den så kallade anpassade skolan, som förr kallades särskolan och innebär en nivågruppering som inte ens den socialdemokratiska skolan har förmått att avskaffa, behålls och blir syskonskola till en uppsjö av specialskolor för elever med alla möjliga egenskaper. Lugna barn, som behöver en lugn skola, separeras från utåtagerande barn, som behöver mötas enskilt och i småskalighet. Skolans uppgift ändras från floskeln ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart […]” till att, faktiskt, genom undervisning överföra relevanta kunskaper, inklusive färdigheter . Skolans mål ändras från mer jämlikhet i utfall till maximal sammanlagd kunskapsöverföring . Eleverna blir jämlikar. Varje enskild skola och hela den svenska skolan blir nyttomoralisk, det vill säga värdemaximerande och därför inriktad på enbart en sak, nämligen största möjliga kunskapsöverföring. All verksamhet, inklusive nivågrupperingen, avpassas och genomförs, både lokalt och nationellt, helt och hållet utifrån vad som bedöms ge maximal kunskapsöverföring. Samhällsproblem andra än barns ofullständiga kunskaper får samhället försöka lösa utanför skolan, som måste få fokusera på kärnuppdraget för att kunna komma på fötter igen. Skolpersonalens skyldighet att göra orosanmälan till socialnämnden, vilken är enskild och ligger utanför skolans verksamhet, utökas till att omfatta risk för rekrytering till kriminella gäng, vilket kräver vidareutbildning av skolpersonalen.

2026-09-12 · Helt för

Skolan Svensk skola ska vara jämlik, alla barn och unga ska ges samma rätt till utbildning. En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar. Under lång tid fanns det en vilja till detta. Politiska reformer lade grunden för en av världens bästa skolor. Så är det inte längre. Alldeles för många barn går idag miste om en bra skolgång. Det är ett misslyckande, inte bara för det enskilda barnet, utan också för samhället i stort. Sverige är extremt. Som enda land i världen är möjligheten att göra vinst på skolverksamhet obegränsad. Pengarna du och jag betalar för våra barns skolgång och framgång går till vinster i skolkoncerner och hamnar i skatteparadis eller används till annat än skolverksamhet. Dessutom leder den marknadsanpassade skolan till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet. Privatiseringsexperimentet med friskolor har förstört möjligheterna för tusentals barn. Barnens rätt till utbildning kan inte vänta. Varje år är det nya elever som skickas igenom systemet utan tillräckliga kunskaper. För varenda en av dem är det en förlorad livschans. Därför måste skolornas möjlighet att gå med vinst avskaffas. Det räcker inte att åtgärda systemfelen med den privatiserade skolan. Skolan måste också tillföras mer resurser, det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov. De senaste årtiondena har pengarna till skolan minskat. Det krävs satsningar inte bara på undervisning utan också på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd. Lärarnas arbetsvillkor måste förbättras. Arbetsbördan ska lätta genom fler kollegor och genom att administration liksom antalet nationella prov minskar. De senaste åren har många lärare lämnat yrket och det är prioriterat att få dem att vilja återvända. Vänsterpartiet vill också satsa på bättre och mer hållbar skolmat, mat som har låga utsläpp och gynnar gott djurskydd och biologisk mångfald, som är vegetarisk och/eller ekologisk. Grundskolan Vänsterpartiet vill återupprätta den jämlika och sammanhållna skolan. Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle. Den svenska grundskolan dras isär och elever med olika bakgrund och studieförutsättningar samlas på olika skolor. En förklaring är det fria skolvalet. Vänsterpartiet vill inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till. En jämlik skola är bra för alla. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. Vi vill att det ska finnas tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Vänsterpartiet vill att staten tar tillbaka huvudansvaret för skolorna från kommunerna. På så sätt kan pengar fördelas mer anpassat efter skolornas och elevernas behov. Fritidshemmen är en viktig del i utbildningssystemet för att ge barnen en bra och meningsfull fritid samt stödja deras utveckling. Fritidshemmen ska ingå som en integrerad del i en samlad skoldag. Vänsterpartiet vill lyfta fram deras pedagogiska uppgift och betydelse i och med att läroplanen även gäller för fritidshemmen. Därför anser vi att fritidshemmen måste göras tillgängliga för alla elever. Gymnasieskolan Gymnasieskolan är en frivillig skolform men samtidigt är en gymnasieexamen den absolut viktigaste nyckeln till arbetsmarknaden och ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behöver gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från målsättningen att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer. Betydligt större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en

Utbildning En väl fungerande utbildning, från förskolan till yrkesutbildningar och universitet, är helt avgörande för att alla människor ska ha en stark grund att stå på genom livet. Vi vill se en skola med ett brett uppdrag och kapacitet att stödja varje barn under uppväxten. Den har en viktig roll att spela i att kompensera för klasskillnader och andra skillnader i förutsättningar. Möjligheterna att vara på fritidshem betyder mycket för att alla barn ska ha en meningsfull fritid. Skolan behöver bygga på en människosyn och pedagogik som är grundad i vetenskap och inriktad på att stärka människors möjligheter att leva goda liv. Den är en viktig del av den demokratiska infrastrukturen, som kan bygga sammanhållning och stärka förmågan att delta som aktiv medborgare i samhället. Därför ska elever och studenter ha rätt till inflytande över sin utbildning genom hela utbildningssystemet. Marknadsskolan är ett historiskt misslyckande, som visar vilka djupgående konsekvenser fel ägandeformer och minskad gemensam styrning kan leda till. Gemensamt ägande är det tryggaste alternativet för att säkra att skolor drivs med helhetssyn och genuin omsorg om elevernas bästa. För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar över huvudansvaret från kommunerna och att friskolesystemet avskaffas. Istället för dagens skolval vill vi se en skolplacering av elever som motverkar segregation. Vi vill göra stora investeringar i att höja kvaliteten i utbildnings­systemet. Det lägger en bättre grund för hela samhällets ekonomiska utveckling. Utbildningsystemet behöver svara mot människors långsiktiga behov i ett föränderligt arbetsliv, med breda kunskaper under uppväxten och goda möjligheter till lärande genom hela livet. Folkbildningen i form av bland annat bibliotek och studieförbund betyder mycket för det. Folkhögskolorna har en särskild roll i det svenska utbildningsystemet, som vi vill stärka och utveckla. Forskning behövs för att förstå den värld vi lever i. Den öppnar för social, politisk och ekonomisk utveckling. Vi betonar vikten av självständiga akademier utan politisk styrning och vill se en utbyggnad av den fria grundforskningen.

2026-09-12 · Helt för

Fler jobb – färre hinder Sverige ska vara ett land där arbete och ansträngning lönar sig. Vi i Medborgerlig Samling vill: Kraftigt sänka skatten på arbete Rensa bort regelkrångel som kväver företagande Göra det enkelt att anställa, driva och växa Banta staten: Fokus på kärnuppgifterna Ge dig mer frihet: Det är du som ska bestämma över dina pengar och ditt liv – inte politiker!

Ta bort den särskilda löneavgiften Företagare i Sverige kämpar i motvind. För varje person man vill anställa läggs det på en extra avgift – som inte går till pensioner, sjukförsäkring eller trygghet, utan rakt in i statens svarta hål. Det kallas den särskilda löneavgiften, men borde kallas vad det är: en straffskatt på jobb. Medborgerlig Samling vill göra det billigare att anställa, skapa riktiga jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Därför är vårt löfte enkelt: Sänk arbetsgivaravgifterna genom att avskaffa den särskilda löneavgiften Det ska löna sig att växa. Det ska inte vara ett straff att ge någon sin första anställning. Sverige måste börja belöna arbete och företagande – inte bestraffa det. Företagare och entreprenörer är våra hjältar – de skapar innovation, tillväxt och jobb åt miljoner Företagande, entreprenörskap och arbete ska självklart löna sig – inte bestraffas av politiker Sveriges företagare förtjänar världens bästa företagspolitik – sänkta skatter, bantad byråkrati och färre regler är lösningen.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Stora investeringar Det är människors arbete som driver den ekonomiska utvecklingen. Vi vill bygga ett samhälle där det finns bra och meningsfulla jobb till alla. Omfattande investeringar för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna bildar kärnan i den samlade strategi för full sysselsättning vi vill se. Riksbanken behöver demokratiseras och driva en penningpolitik som prioriterar sysselsättningen högt. Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag. Det gör det möjligt att bygga upp strategier med fokus på det som är mest avgörande. Sverige behöver också ett medvetet och heltäckande arbete med att skapa goda villkor för rika ekosystem, bland annat genom att återställa natur och kompensera för förlorade naturvärden. Våtmarker spelar en särskild roll för att sänka klimatutsläppen. Vi vill se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete. För att ta tag i de stora samhällsutmaningarna kommer skattenivåerna att behöva öka igen, framför allt på stora förmögenheter, fastigheter, arv och höga inkomster. Vi vill se ett enkelt, stabilt och solidariskt skattesystem där de rikaste åter börjar betala sin del. Skatterna bidrar på många sätt till ett tryggt, jämlikt och jämställt samhälle, särskilt om de utformas progressivt och används till saker alla har användning av. Skatter kan spela en viktig kompletterande roll för att driva på klimatomställningen. De behöver utformas klokt för att få verklig effekt och vinna politiskt stöd. Kostnaderna för utsläpp behöver öka långsiktigt på ett sätt som är tryggt och förutsägbart, i takt med att samhället bygger upp nya, bättre alternativ.

2026-09-12 · Helt för

Övriga skatter: Skatter på energi, bränsle och el ska sänkas till EU:s lägstanivå och på sikt ersättas med en avgift på energi som är producerad med bränslen som producerar skadliga utsläpp , exempelvis svavel. Detta innebär att el som är producerad med förnybara energikällor eller med kärnkraft blir skattefri. Detta gör också att driften av elfordon (ex. tåg, bilar och lastbilar) blir skattefri så länge dessa drivs av el från förnybara energikällor och kärnkraft. Fordonsskatten tas bort och ersätts med en kilometerbaserad vägavgift som betalas av alla fordon som framförs i Sverige, inklusive elfordon och utländska fordon. Detta rättar till dels dagens bristande neutraliteten mellan vägtransporter och järnvägstransporter, dels betalningsmodellen som i dag gör att de som sliter mest på vägarna betalar lika mycket som de som har sin bil i garaget hela året. Slutligen innebär denna skatt att utländska fordon får betala kostnaden för att de sliter på svenska vägar. Detta kommer att ge svenska staten en betydande merintäkt eftersom det finns en omfattande utländsk yrkestrafik på svenska vägar i dag. Skatteväxlingen innebär även bättre transparens i fråga om finansiering av investeringar i väginfrastrukturen, vars underhåll i dag är kraftigt eftersatt. De statliga trängselskatterna görs om så att de regionaliseras samt öronmärks för infrastrukturinvesteringar. Pengarna fonderas i särskilda regionala fonder från vilka kommuner och landsting i regionen kan ansöka om medel för att bygga ut eller förbättra sin infrastruktur. Skatten på trafikförsäkringspremien tas bort. Skatten på grupplivförsäkringar tas bort. Medborgerlig Samling tycker att det är bra att människor i Sverige har ett gott försäkringsskydd. Punktskatten på grupplivförsäkringar motverkar detta mål. Skatten på privat pensionssparande samt avkastningsskatten på kapitalförsäkringar utreds för att kunna tas bort. Medborgerlig Samling tycker att det är bra att människor i Sverige får en god pension och tar ett större enskilt ansvar. Skatten på privat pensionssparande motverkar detta mål. Skatten som finansierar SVT och SR tas bort eftersom Medborgerlig Samling vill lägga ned SVT och SR. Lokalradioavgiften avskaffas. Det ska råda fri konkurrens i etern och avgiften för att administrera frekvensfördelning och tillstånd ska omvandlas till självkostnad hos Post- och Telestyrelsen. Skatt på avfall avvecklas eftersom det ligger i samhällets intresse att kostnaderna för att bli av med avfall hålls låga, eftersom höga kostnader leder till dumpning i naturen eller avfallsexport till lågkostnadsländer. Flygskatten tas bort på ett nationellt plan tillsvidare. Medborgerlig Samling vill att denna skatt införs samordnat på EU-nivå för att få rätt incitament för hela den europeiska flygbolagssektorn. Skatten på naturgrus tas bort och ersätts med tillståndsplikt och brytningskvoter beviljade av länsstyrelsen. Särskild skatt mot försurning avvecklas eftersom de förändringar Medborgerlig Samling i övrigt gör på miljöområdet mer än väl kompenserar på försurningsområdet. Restaurangmomsen för alkohol sänks till samma skattesats som för servering av mat, i dag 12 %, och hålls på den nivån så länge momsen är högre vid direkt försäljning. Punktskatt på plastpåsar avskaffas

1. Skatterna på elektricitet som kommer från fossilfria energikällor avskaffas Skatterna på elektricitet och annan energi som produceras med fossilfria energikällor avskaffas omgående eftersom detta utgör en betydande kostnadspost i de flesta företag. I samband med att denna skatt avvecklas kommer näringslivet i Sverige spara ca 35 miljarder. I Medborgerlig Samlings skattepolitiska respektive förvaltningspolitiska program återfinns på vilka områden och med vilka belopp som vi kommer att genomföra besparingar för att finansiera dessa 35 miljarder.

2026-09-12 · Delvis för

3.1.6.2 Det ska vara ett brott att organisera och delta i parallella rättssystem Som en följd av att vissa samhällsgrupper idag upprättat parallella rättssystem inom sin egen religion (sharia) eller kultur (romani kris) måste företeelsen kriminaliseras, för att inte det svenska rättssystemet och i förlängningen rättsstaten ska försvagas och hotas. Att organisera, sammankalla, utöva och delta i egen rättsutövning ska bedömas lika ur straffsynpunkt.