Jämför två partier

2026-09-12 · Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

Så vill MED bygga ut kärnkraften, på riktigt Svenska folket röstade för mer kärnkraft 2022, men fick mer utredningar, mer dröjsmål och fler bortförklaringar. Det är dags att inse faktum: Tidöpartierna har misslyckats. Nu krävs leverans. MED kommer att leverera det svenska folket har röstat för: MER ENERGI, NU. Kärnkraften är helt central. Vi vill snabba upp tillstånden genom typgodkännande av reaktorer. Vi vill skapa ett statligt byggbolag som faktiskt bygger – inte bara pratar. Vi vill sänka skatter, minska regelbördan och banta byråkratin för att få fart på investeringarna. Kärnkraft är inte bara billig el. Det är trygghet för svenska hushåll, livsluft för svensk industri och en grundpelare för Sveriges nationella säkerhet och oberoende. MED tänker göra det som andra partier pratat om i åratal – och misslyckats med. Vår plan för framtiden är tydlig: Bygg, bara bygg! Sverige ska bli ett land där det är enklare att leva – billig energi är alldeles avgörande Svenska företag behöver stora mängder billig, pålitlig el – MED vill leverera Sverige förtjänar handlingskraft – inte brutna vallöften och politiska floskler!

2025-05-21 · Helt emot

Vanliga frågor Vad tycker Miljöpartiet om kärnkraft? Miljöpartiet vill inte bygga ny kärnkraft i Sverige. Vårt fokus är att fasa ut fossil energi och snabba på elektrifieringen genom en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion i kombination med satsningar på grön baskraft och energieffektivisering. Är inte kärnkraft bra eftersom den är fossilfri? Miljöpartiets mål är att fasa ut det fossila, men för att klara klimatomställningen behövs el som kan komma på plats snabbt och till rimlig kostnad. Ny kärnkraft lever inte upp till de kriterierna, utan fördröjer istället omställningen. Dessutom medför ny kärnkraft stora risker kopplade till uranbrytning, avfall och säkerhet. Vill Miljöpartiet stänga befintliga kärnkraftverk? Nej, Miljöpartiet driver inte på för en politiskt beslutad snabbavveckling av befintlig kärnkraft. Vårt fokus är att ersätta fossil energi, bygga ett robust elsystem och undvika kraftslag som skapar onödiga kostnader och risker för svenska hushåll.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 15 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Helt för

Integration för hållbar gemensam framtid I detta avsnitt behandlas integration för vuxna invandrare som inte är EU-medborgare. Misslyckad integrationspolitik är kostsam. För Sveriges del syns det bland annat i de många utanförskapsområden som tillåtits etableras och på att Sverige de senaste åren blivit en magnet för långväga migranter. Allt sammantaget visar på vikten av att våga göra analysen och tala klarspråk om integrationspolitik; Flyktingar - män som kvinnor - kan söka sig till Sverige om man omfamnar våra västerländska värderingar och tror sig ha en rimlig chans att anpassa sig till vår arbetsmarknad. Utan dessa båda nyckelförutsättningar blir integration mycket svårt och vistelsen i Sverige i bästa fall en stunds skydd men i värsta fall - som det ser ut nu - en nedbrytande och för samhället kostsam bidragstillvaro. Integrationen hos vuxna invandrare är helt avhängig den enskildes motivation och drivkrafter. Beroende på bakgrund och personliga egenskaper ser man olika på fördelarna med integration, både kulturell och politisk sådan. Politiken måste utgå från pragmatism och realism kring vad som motiverar människors beteende, inte bara från ideologiska ställningstaganden eller teoretiska önskemål, som de senaste 40 årens misslyckade migrations- och integrationspolitik i Sverige. Med ett mottagande som inte skapar incitament till integration är det lätt att inse att strävan att lära om, lära nytt och förändra tankesätt riskerar att hamna långt ner på individens prioriteringslista. Medborgerlig Samling vill därför se en integrationspolitik som bidrar till att skapa nödvändiga incitament för den enskildes anpassning till det svenska samhället, för att i förlängningen trygga ett sammanhållet samhälle. Medan invandrande barn ges ett omhändertagande just för att de är barn, så vill vi möta invandrande vuxna med en tydlig koppling mellan å ena sidan individens rättigheter och skyldigheter och å andra sidan samhällets förväntningar. Att på ett konkret sätt visa vilka förutsättningar som krävs för att långsiktigt skapa sig en framtid i Sverige är ärligt och ansvarsfullt både ur den enskildes synvinkel som för dem som redan bor i Sverige och öppnar sitt samhälle som fristad och bidrar med skattepengar. Att mötas av krav och förväntningar inger hos den enskilde också hopp. Det blir tydliga mål att arbeta mot, vilket i sin tur ger mening till den nya tillvaron som kan upplevas främmande och svår att förhålla sig till. Kraven och arbetet för att uppnå dessa tydliga mål ger mening och människovärde. Att stå upp för vårt västerländska sätt att leva i Sverige är inte att diskriminera invandrande gruppers annorlunda sätt att leva. Det är snarare naturligt - och t o m av vikt - i samhällen som det svenska, som har en stor, gemensamt finansierad offentlig sektor med ett generöst välfärdssystem. En förutsättning för att en sådan välfärdsmodell är långsiktigt hållbar är att den har acceptans hos befolkningen i stort, att den anses rättfärdig, transparent och gynnsam för samhället som helhet. Här kommer även värderingsdiskrepanserna hos invånarna i samhället in i bilden. Stora skillnader i värderingar hos ett samhälles invånare minskar acceptansen för andra gruppers annorlunda livsstil och i förlängningen viljan att bidra med resurser till det allmänna. Med krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering samt krav på acceptans av det svenska, jämställda och sekulära rättssamhället samt motivation av välfärdssamhällets förmåner, ges den enskilde en tydlig riktning i sin strävan. En strävan som för samhällets del syftar till att individen har egen försörjning och bidrar till det allmänna. Aspekter som hör till den privata sfären, som kulturella och religiösa preferenser, är andra viktiga komponenter som kan påverka integrationen. Dessa ska ses som rent privata angelägenheter som - så länge de är just privata - inte är intressanta för integrationspolitikens mål. Det ska dock påpekas att de som privata angelägenheter inte heller kan utgöra g

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Vanliga frågor Hur många ska få komma till Sverige? Det är inte upp till politiken att bestämma, eftersom att alla som vill söka asyl i Sverige ska kunna göra det och få sin ansökan prövad. I Sverige gäller asylrätten. Den som får sin asylansökan beviljad ska få goda förutsättningar att starta ett nytt liv i Sverige. Varför vill Miljöpartiet ta emot fler kvotflyktingar? Kvotflyktingar väljs ut av UNHCR för att de är särskilt utsatta. Det kan handla om mycket utsatta barn, kvinnor och flickor, tortyrskadade eller personer med juridiska eller medicinska skyddsbehov. Miljöpartiet vill att Sverige återgår till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Vill Miljöpartiet behålla permanenta uppehållstillstånd? Ja. Permanenta uppehållstillstånd skapar trygghet och stärker integrationen – människor som vet att de får stanna, vågar planera för framtiden, lära sig svenska, arbeta och studera. Tillfälliga tillstånd skapar oro, sämre förutsättningar för integration och bidrar till att människor inte vågar investera i sin framtid. Hur ser Miljöpartiet på arbetskraftsinvandring? Sverige behöver människor som arbetar och bidrar till välfärd och företagande. Villkoren för arbetskraftsinvandring ska utgå från den svenska modellen, bygga på kollektivavtalsenliga villkor och arbetsgivares behov. Fusk och exploatering av arbetskraftsinvandring ska bekämpas. Vilka krav ska ställas på människor som får stanna i Sverige? Alla som lever i Sverige ska bidra efter förmåga och följa de grundläggande regler och värderingar som samhället vilar på. Samtidigt måste krav på människor som lever i Sverige kombineras med verkliga möjligheter att klara dem. Därför behövs bättre stöd för att lära sig svenska, börja arbeta och studera. Det gör vägen in i samhället effektivare och mer inkluderande.

Miljöpartiet vill: Bryta bostadssegregationen genom blandade och trygga bostadsområden. När människor med olika inkomster och bakgrund bor åtskilda ökar segregationen. Fler hyresrätter med rimliga hyror, blandade boendeformer och minskad trångboddhet ska göra det möjligt för fler att bo i samma område. Genom att låta integration, delaktighet och social sammanhållning väga tyngre i stadsplaneringen kan segregationen minska och tryggheten öka. Stärka utvecklingen i socioekonomiskt utsatta områden. Många områden har under lång tid fått vara eftersatta, med för lite investeringar och modernisering. Satsningar på bostäder, offentlig service, föreningsliv och lokala mötesplatser ska stärka livsvillkoren där behoven är störst. Det bidrar till ökad trygghet, bättre framtidsmöjligheter och minskat utanförskap. Ge nyanlända bättre möjligheter att etablera sig i samhället. Ett fungerande mottagande är avgörande för att människor snabbt ska kunna komma i arbete, utbildning och bli delaktiga i samhället. Nyanlända ska erbjudas bättre möjligheter till bostad, etablering och långsiktig trygghet, samtidigt som mottagandet bidrar till mer blandade bostadsområden. Det stärker integrationen och gör det lättare att bygga en framtid i Sverige. Minska skolsegregationen och ge alla barn likvärdiga möjligheter. När skolor blir allt mer uppdelade ökar skillnaderna mellan barn och unga. Resurserna ska därför fördelas efter elevernas behov och skolan ska vara en plats där barn med olika bakgrund möts. Det ger mer jämlika förutsättningar och stärker sammanhållningen i samhället. Stärka sammanhållningen genom lokalt samarbete och fler mötesplatser. Segregation kan inte lösas av en enskild aktör. Kommuner, myndigheter, föreningsliv och lokala företag behöver arbeta långsiktigt tillsammans för att skapa fler mötesplatser för kultur, idrott och gemenskap. Det stärker tilliten mellan människor och ökar delaktigheten i samhället.

2026-09-12 · Helt för

Övriga skatter: Skatter på energi, bränsle och el ska sänkas till EU:s lägstanivå och på sikt ersättas med en avgift på energi som är producerad med bränslen som producerar skadliga utsläpp , exempelvis svavel. Detta innebär att el som är producerad med förnybara energikällor eller med kärnkraft blir skattefri. Detta gör också att driften av elfordon (ex. tåg, bilar och lastbilar) blir skattefri så länge dessa drivs av el från förnybara energikällor och kärnkraft. Fordonsskatten tas bort och ersätts med en kilometerbaserad vägavgift som betalas av alla fordon som framförs i Sverige, inklusive elfordon och utländska fordon. Detta rättar till dels dagens bristande neutraliteten mellan vägtransporter och järnvägstransporter, dels betalningsmodellen som i dag gör att de som sliter mest på vägarna betalar lika mycket som de som har sin bil i garaget hela året. Slutligen innebär denna skatt att utländska fordon får betala kostnaden för att de sliter på svenska vägar. Detta kommer att ge svenska staten en betydande merintäkt eftersom det finns en omfattande utländsk yrkestrafik på svenska vägar i dag. Skatteväxlingen innebär även bättre transparens i fråga om finansiering av investeringar i väginfrastrukturen, vars underhåll i dag är kraftigt eftersatt. De statliga trängselskatterna görs om så att de regionaliseras samt öronmärks för infrastrukturinvesteringar. Pengarna fonderas i särskilda regionala fonder från vilka kommuner och landsting i regionen kan ansöka om medel för att bygga ut eller förbättra sin infrastruktur. Skatten på trafikförsäkringspremien tas bort. Skatten på grupplivförsäkringar tas bort. Medborgerlig Samling tycker att det är bra att människor i Sverige har ett gott försäkringsskydd. Punktskatten på grupplivförsäkringar motverkar detta mål. Skatten på privat pensionssparande samt avkastningsskatten på kapitalförsäkringar utreds för att kunna tas bort. Medborgerlig Samling tycker att det är bra att människor i Sverige får en god pension och tar ett större enskilt ansvar. Skatten på privat pensionssparande motverkar detta mål. Skatten som finansierar SVT och SR tas bort eftersom Medborgerlig Samling vill lägga ned SVT och SR. Lokalradioavgiften avskaffas. Det ska råda fri konkurrens i etern och avgiften för att administrera frekvensfördelning och tillstånd ska omvandlas till självkostnad hos Post- och Telestyrelsen. Skatt på avfall avvecklas eftersom det ligger i samhällets intresse att kostnaderna för att bli av med avfall hålls låga, eftersom höga kostnader leder till dumpning i naturen eller avfallsexport till lågkostnadsländer. Flygskatten tas bort på ett nationellt plan tillsvidare. Medborgerlig Samling vill att denna skatt införs samordnat på EU-nivå för att få rätt incitament för hela den europeiska flygbolagssektorn. Skatten på naturgrus tas bort och ersätts med tillståndsplikt och brytningskvoter beviljade av länsstyrelsen. Särskild skatt mot försurning avvecklas eftersom de förändringar Medborgerlig Samling i övrigt gör på miljöområdet mer än väl kompenserar på försurningsområdet. Restaurangmomsen för alkohol sänks till samma skattesats som för servering av mat, i dag 12 %, och hålls på den nivån så länge momsen är högre vid direkt försäljning. Punktskatt på plastpåsar avskaffas

1. Skatterna på elektricitet som kommer från fossilfria energikällor avskaffas Skatterna på elektricitet och annan energi som produceras med fossilfria energikällor avskaffas omgående eftersom detta utgör en betydande kostnadspost i de flesta företag. I samband med att denna skatt avvecklas kommer näringslivet i Sverige spara ca 35 miljarder. I Medborgerlig Samlings skattepolitiska respektive förvaltningspolitiska program återfinns på vilka områden och med vilka belopp som vi kommer att genomföra besparingar för att finansiera dessa 35 miljarder.

2026-04-22 · Helt emot till Delvis emot

Riksdagens beslut 2025/26:FiU48 punkt 1: Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (2026-04-22). Utskottets förslag: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi, b) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag enligt regeringens förslag, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5-7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen i 2 kap. 1 b § att den mening som inleds med "För bränslen som avses i 1." och som avslutas med "det år då omräkningen sker." ska utgöra andra stycket i denna paragraf och att de efterföljande styckena ska utgöra de tredje och fjärde styckena i denna paragraf. 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, V, MP): av Ida Gabrielsson (V) och Janine Alm Ericson (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) =utskottet, b) =utskottet, c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:236 punkt 7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen bifaller motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:236 punkterna 1–4. Ställningstagande Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor. Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet. I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa. Riksdagen bör därför avslå regeringens proposition i de delar som avser sänkt skatt på drivmedel.

2026-09-12 · Helt för

3.1.3.11 Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år För närvarande används ungdomar, ibland barn, av kriminella gäng för att utföra brottslig verksamhet. Detta tvingar fram en sänkning av straffmyndighetsåldern. Yngre lagförbrytare bör dock särbehandlas och särskilt förslaget om plea bargain bör i vissa fall innebära straffrihet för ungdomar.

2026-08-10 · Helt emot till Delvis emot

Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna Sverige vinner på att ● Bryta segregationen: Rusta upp allmännyttans hyresrätter, bygg blandat och stärk tryggheten ● Stärka service och mötesplatser på landsbygden – från lanthandlar och skolor till lokala samlingsplatser ● Öka stödet till kulturen och satsa på en civilsamhällesmiljard – det ska finnas kultur och föreningsliv, mötesplatser och bibliotek i hela landet Ett tryggt samhälle för alla Sverige ska vara tryggt att leva i. När hat, våld och kriminalitet ökar hotas människors frihet och tilliten i samhället. Trygghet kräver både att vi stoppar brott här och nu och att vi förebygger att fler dras in i kriminalitet. Den som begår brott ska stoppas och straffas, men också få en väg tillbaka. Straffen för sexualbrott och andra brott som allvarligt kränker och skadar människor ska vara höga och brottsoffer få stöd, hjälp och upprättelse. Samtidigt måste människor kunna lita på att samhället finns där, med en stark välfärd och tidiga insatser. Vi måste strypa gängens finansiering och ge polisen mer resurser för att stoppa våldsvågen. Mäns våld mot kvinnor ska bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Sverige vinner på att ● Fånga upp barn i riskzon tidigt genom samarbete mellan skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, sjukvård och polis ● Ta fast fler gängkriminella och stoppa gängens välfärdsbrottslighet ● Inte sätta barn i fängelse ● Stoppa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck: Förövare ska stoppas, stödet till brottsoffer stärkas och idéburna skyddade boenden värnas ● Stärka polisens lokala närvaro och förutsättningar att jobba förebyggande mot både relationsvåld och ungdomskriminalitet ● Säkerställa vårdens kvalitet på HVB-hem och inom SiS så att barn och unga får den hjälp de behöver Försvara demokratin och våra rättigheter Runt om i världen och i Sverige utmanas demokratin från flera håll. När kvinnors och HBTQI-personers rättigheter attackeras, rasism och extremism ökar och civilsamhället pressas tillbaka försvagas vårt öppna samhälle. Regeringens utvisningspolitik skapar också otrygghet och splittring: Barn och unga som vuxit upp här och vuxna som etablerat sig här ska inte utvisas. Sverige ska stärka demokratins motståndskraft. Vi ska försvara allas rätt att leva fritt – oavsett bakgrund, ålder, kön eller vem man älskar. Vi ska säkra långsiktig och stabil finansiering för de verksamheter som håller demokratin levande. Sverige vinner på att ● Stärka arbetet mot rasism och diskriminering i hela samhället och bekämpa 7

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Sveriges biståndspolitik Sverige har under åtskilliga decennier legat i världstoppen när det gäller hur mycket pengar per capita som satsas på internationellt bistånd. Emellertid finns det inte stöd för att bistånd i form av överföringar av medel och resurser till mottagande stater är gynnsamt för utveckling av välståndet – tvärtom kan bistånd vara mer till skada än till nytta genom att det gör mottagande stat mindre beroende av sin befolkning och göder korruption och förskingring. Därutöver är det ur givarlandets perspektiv ett orättfärdigt slöseri med skattemedel. Det är dags att göra upp en gång för alla med den svenska biståndspolitiken. Sverige bör drastiskt minska sitt bistånd till ett minimum och inrikta sig på ren katastrofhjälp samt i viss mån på stöd inom ramen för utbyten med andra länder som är av strategiskt och ekonomiskt intresse för Sverige och för svenskt näringsliv. SIDA kan läggas ned och det massiva bidragsgivandet till ideella föreningar bör upphöra. att bistånd i grunden är ett ineffektivt skatteslöseri som ofta kan vålla mer skada än nytta, att det svenska biståndet ska inskränkas till ren nödhjälp, att SIDA ska läggas ned.

2026-08-10 · Helt emot

Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna alla former av hatbrott ● Kvinnor kan känna sig trygga, ha samma ekonomiska egenmakt och få vård på samma villkor som män ● Stoppa orimliga utvisningar: Människor som byggt upp sina liv i Sverige ska få stanna. Familjer ska hållas ihop ● Familjepolitiken förbättras för regnbågsfamiljer och transpersoners rättigheter försvaras och stärks ● Stärka äldres rättigheter och motverka ålderism ● Värna public service och fri kultur, fri media och fri forskning ● Införa nationellt minoritetsspråk i skolan och stärka de nationella minoriteternas och urfolket samernas kultur och rättigheter En säkrare och mer solidarisk värld Krig, klimatkris och konflikter påverkar inte bara människor långt bort, det märks också här, i vår vardag, genom högre priser och ökad osäkerhet över framtiden. Genom att bidra till fred och utveckling i vår omvärld stärker vi också tryggheten här hemma. När vi investerar i bistånd, internationellt samarbete och beredskap bygger vi ett samhälle som står starkare. Vi måste stötta Ukraina i kampen för frihet och demokrati, verka för ett fritt Palestina och stå upp för alla människors mänskliga rättigheter. Sverige ska stärka sitt totalförsvar, men vi ska inte tillåta kärnvapen på svensk mark. Varken i freds- eller krigstid. Sverige vinner på att ● Driva en feministisk utrikespolitik som ökar jämställdheten globalt, bidrar till rättvis klimatomställning och bygger fred ● Minst 1% av BNI går till bistånd för att bekämpa fattigdom, stärka demokrati och bygga hållbara samhällen ● Bygga ett starkt totalförsvar och ett robust samhälle som står emot både klimatförändringar, kriser och i värsta fall krig ● Främja diplomati, försvara folkrätten och stärka FN ● Vara en stark röst för klimat, natur, demokrati och jämlikhet i EU 8

2026-09-12 · Delvis emot

MEDs statliga sociala grundskydd Det statliga sociala grundskyddet består av fyra delar, med olika inträdesvillkor: Nationellt bosättningsbaserat grundskydd (NBG) – för individen som är arbetsförmögen, har en inkomst eller förmögenhet under gränsen för absolut fattigdom och är under riktåldern för allmän pension. ("Kontantfritt") Grundläggande kost Grundläggande logi Grundläggande ekipering Grundläggande transport Grundläggande tandvård Fri sjukvård Fri utbildning till gymnasiekompetens Förstärkt nationellt bosättningsbaserat grundskydd för handikappade – för individen som har medfödd arbetsoförmåga*, en inkomst eller förmögenhet under gränsen för absolut fattigdom och är under riktåldern för allmän pension. Alla förmånerna i NBG Skattefri kontant dagersättning Subventionerad behovsprövad färdtjänst Fri tandvård Förstärkt nationellt bosättningsbaserat grundskydd för varaktigt arbetsoförmögna – för individen som har varaktig förvärvad arbetsoförmåga*, en inkomst eller förmögenhet under gränsen för absolut fattigdom och är under riktåldern för allmän pension. Alla förmånerna i NBG Skattefri kontant dagersättning baserad på antal förvärvsarbetade år och inkomst Subventionerad behovsprövad färdtjänst Nationellt bosättningsbaserat grundskydd för ålderspensionärer (NBGP) – för individen som har en inkomst eller förmögenhet under gränsen för absolut fattigdom och har uppnått riktåldern för allmän pension. ("Kontantfritt") Grundläggande kost Grundläggande logi Grundläggande ekipering Behovsprövad färdtjänst Fri tandvård Fri sjukvård * Individens rätt till förmånerna jämkas i förhållande till graden av arbetsoförmåga.

2026-08-10 · Helt för

Sverige vinner på grön politik Valmanifest 2026 Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna Sverige vinner på grön politik Sverige har allt som krävs för att vara ett bra land att leva i. Men Tidöregeringen leder oss åt fel håll: Utsläppen ökar, klyftorna växer och vardagen blir dyrare. Så behöver det inte vara. Sverige vinner på att vi håller ihop, investerar i framtiden och tar vara på naturen och våra gemensamma resurser. Sverige vinner också på att vi försvarar demokratin och bygger ett samhälle där ingen lämnas efter. Vi behöver en politik som snabbt minskar utsläppen samtidigt som vi bygger ett mer jämställt, jämlikt och tryggt samhälle. Endast med Miljöpartiet i nästa regering klarar vi båda delarna. Med vår politik sänker vi utsläppen, stärker jämlikheten och skyddar naturen. Rättvis klimatomställning i hela landet Sverige vinner på en snabb och rättvis omställning, där klimatmålen ligger fast och vägleder politiken framåt. Klimatomställningen är både en absolut nödvändighet och vår tids största möjlighet: Det är en möjlighet att skapa jobb, stärka välfärden och göra vardagen bättre för fler. Politikens ansvar är att leverera rätt lösning på rätt plats så att klimatomställningen fungerar oavsett var i landet du bor. Efter fyra år med Tidöregeringen är resultaten förödande: utsläppen har ökat, elektrifieringen bromsat in och utbyggnaden av förnybar el tvärnitat. Läget är akut och fönstret för att agera är nu. Sänk utsläppen och skapa nya gröna jobb Det som är bra för klimatet kommer också göra Sverige rikare. En kraftfull klimatpolitik gör livet både tryggare och billigare och skapar nya arbetstillfällen i hela landet. Idag är Sverige beroende av olja och gas som gör oss sårbara för kriser och leder till höga priser på mat, bensin och el. De som tjänar på vårt fossilberoende är stater som Ryssland, Saudiarabien och Iran. Det är alltså både bättre för plånboken och säkerhetspolitiskt smart att Sverige ställer om. Vi vill göra Sverige mer självförsörjande, med ren energi och fungerande transporter. Politiken ska vara rättvis: de som släpper ut mest ska betala mest – och vanliga hushåll ska få ta del av vinsterna. Sverige vinner på att ● Återta en ledarroll i klimatpolitiken: Vi ska minska utsläppen och vara en stark röst för höga klimatambitioner i EU och internationellt ● Storsatsa på klimatinvesteringar som järnväg, förnybar el och grön industri som skapar mängder av nya jobb ● Bli kvitt beroendet av fossila bränslen genom att göra de hållbara alternativen billigare och bättre och det fossila dyrare, samt bli självförsörjande på förnybar energi 1 Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna ● Ge tillbaka pengar till hushållen genom en grön återbäring och låta de största utsläpparna betala ● Förbjuda privatjet och införa en rättvis flygskatt ● Återbruka mer kritiska metaller, plast, byggvaror och textilier, bygga klimatsmart och och rusta upp istället för att riva ● Göra det billigare att handla second hand och lättare att reparera istället för att köpa nytt Sverige ska ha transporter som fungerar Sverige är ett land med långa avstånd och en fungerande infrastruktur är helt avgörande för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. Det behövs också för att företag ska kunna leverera, anställa och växa. Vi måste ha rätt lösning på rätt plats så att alla kan resa grönare med både tåg, buss och bil. Utbyggnaden och underhållet av järnvägen har misskötts under lång tid. Det har lett till dyrare biljetter, fler inställda avgångar, stora förseningar och överfyllda tåg. Det är dags för en politik som gör att du kan lita på tåget. Sverige vinner på att ● Rusta upp och bygga ut järnvägen så att tågen går i tid ● Satsa på fler nattåg i Sverige och ut i Europa ● Rulla ut en nationell elbilsoffensiv: Alla ska ha råd att byta till elbil och laddinfrastrukturen ska byggas ut ● Införa ett Sverigekort för kollektivtrafiken i hela landet: 499 kronor för vuxna 249 kronor för barn, studenter och pensionärer Förnybar energi sänker kostnaden för hushållen

2026-09-12 · Helt för

Sverige behöver mindre dåliga deals – och mer resultat Asyl- och anhöriginvandringen från Mellanöstern och Nordafrika måste stoppas omedelbart. Invandringspolitiken ska utgå från Sveriges behov – att bo i Sverige är ingen mänsklig rättighet. Det finns en anledning till att vi förespråkar assimilation och inte integration – det finns inget utrymme för kompromisser om våra grundläggande värderingar. Medan andra partier möts halvvägs vågar MED vara radikala – Tidöpartiernas svek får inte fortsätta i fyra år till!

Dagens migrationspolitik i Sverige Sverige har efter flera decenniers omfattande invandring ställts inför långvariga och förvärrade strukturella svårigheter. Huvudskälet är att vi underlåtit att analysera effekterna av ett generöst asylmottagande från icke-västliga regioner med ofta annorlunda kultur, utbildningsnivå och värderingar. Den nödvändiga förändringen och anpassningen för att klara sig i det nya samhälle man ska leva i kan under dessa förutsättningar ta mer än en generation i anspråk. När invandring inte utgår från arbetskraftsbehov och kapaciteten i befintliga samhällsinstitutioner riskerar problemen att växa ytterligare och bli allt svårare att lösa ens på sikt. Bostäder, skolor, hälsovård och rättsväsende måste vara dimensionerade för den beräknade befolkningsökningen, kompetent personal ska hinna utbildas med mera. En tillfredsställande grad av integration måste även vara uppfylld för ett lyckat utfall av migrationen. För en alltför stor del av den invandrade befolkningen har resultatet i stället blivit ett allvarligt utanförskap, då realistiska chanser att möta kompetenskraven i arbetslivet saknats. Statens förpliktelser gentemot de egna medborgarna kan endast fullgöras om den har suveränitet över det egna landet och tillfredsställande kontroll över vilka som vistas där. Om en stat vore gränslös, skulle den inte längre kunna svara mot sina åtaganden, eftersom dessa i praktiken vore oändliga och resurserna därmed aldrig skulle vara tillräckliga. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna bygger på individens fri- och rättigheter gentemot staten, som är den instans som kan garantera medborgarna sådana rättigheter. Vidare har var och en rätt att fritt lämna och återvända till sitt eget hemland, men ingen kan kräva att leva och få försörjning i en främmande stat. Asyl i Sverige för utomeuropeiska medborgare ska beviljas i mycket begränsad omfattning, företrädesvis för enstaka dissidenter och på sikt kvotflyktingar. Till dess att Sverige har fått bukt med sina integrationsproblem, särskilt vad gäller att alla invandrare måste bli tillräckligt anpassade språkligt, kulturellt och utbildningsmässigt för att klara sin egen försörjning, vore en större immigration inte ansvarigt gentemot vår inhemska befolkning, inklusive flyktingar som tidigare fått en fristad här. Ökande problem med bland annat gängkriminalitet, hedersförtryck, religiös radikalisering, fallande skolresultat och sociala spänningar måste tas på allvar och den negativa trenden stoppas. Innan vi lyckas vända utvecklingen i en mer positiv riktning via reformer och effektiva åtgärder, måste stor försiktighet vidtas och de senaste decenniernas migrationspolitik omvärderas.

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Vanliga frågor Hur många ska få komma till Sverige? Det är inte upp till politiken att bestämma, eftersom att alla som vill söka asyl i Sverige ska kunna göra det och få sin ansökan prövad. I Sverige gäller asylrätten. Den som får sin asylansökan beviljad ska få goda förutsättningar att starta ett nytt liv i Sverige. Varför vill Miljöpartiet ta emot fler kvotflyktingar? Kvotflyktingar väljs ut av UNHCR för att de är särskilt utsatta. Det kan handla om mycket utsatta barn, kvinnor och flickor, tortyrskadade eller personer med juridiska eller medicinska skyddsbehov. Miljöpartiet vill att Sverige återgår till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Vill Miljöpartiet behålla permanenta uppehållstillstånd? Ja. Permanenta uppehållstillstånd skapar trygghet och stärker integrationen – människor som vet att de får stanna, vågar planera för framtiden, lära sig svenska, arbeta och studera. Tillfälliga tillstånd skapar oro, sämre förutsättningar för integration och bidrar till att människor inte vågar investera i sin framtid. Hur ser Miljöpartiet på arbetskraftsinvandring? Sverige behöver människor som arbetar och bidrar till välfärd och företagande. Villkoren för arbetskraftsinvandring ska utgå från den svenska modellen, bygga på kollektivavtalsenliga villkor och arbetsgivares behov. Fusk och exploatering av arbetskraftsinvandring ska bekämpas. Vilka krav ska ställas på människor som får stanna i Sverige? Alla som lever i Sverige ska bidra efter förmåga och följa de grundläggande regler och värderingar som samhället vilar på. Samtidigt måste krav på människor som lever i Sverige kombineras med verkliga möjligheter att klara dem. Därför behövs bättre stöd för att lära sig svenska, börja arbeta och studera. Det gör vägen in i samhället effektivare och mer inkluderande.

Miljöpartiet vill: Bryta bostadssegregationen genom blandade och trygga bostadsområden. När människor med olika inkomster och bakgrund bor åtskilda ökar segregationen. Fler hyresrätter med rimliga hyror, blandade boendeformer och minskad trångboddhet ska göra det möjligt för fler att bo i samma område. Genom att låta integration, delaktighet och social sammanhållning väga tyngre i stadsplaneringen kan segregationen minska och tryggheten öka. Stärka utvecklingen i socioekonomiskt utsatta områden. Många områden har under lång tid fått vara eftersatta, med för lite investeringar och modernisering. Satsningar på bostäder, offentlig service, föreningsliv och lokala mötesplatser ska stärka livsvillkoren där behoven är störst. Det bidrar till ökad trygghet, bättre framtidsmöjligheter och minskat utanförskap. Ge nyanlända bättre möjligheter att etablera sig i samhället. Ett fungerande mottagande är avgörande för att människor snabbt ska kunna komma i arbete, utbildning och bli delaktiga i samhället. Nyanlända ska erbjudas bättre möjligheter till bostad, etablering och långsiktig trygghet, samtidigt som mottagandet bidrar till mer blandade bostadsområden. Det stärker integrationen och gör det lättare att bygga en framtid i Sverige. Minska skolsegregationen och ge alla barn likvärdiga möjligheter. När skolor blir allt mer uppdelade ökar skillnaderna mellan barn och unga. Resurserna ska därför fördelas efter elevernas behov och skolan ska vara en plats där barn med olika bakgrund möts. Det ger mer jämlika förutsättningar och stärker sammanhållningen i samhället. Stärka sammanhållningen genom lokalt samarbete och fler mötesplatser. Segregation kan inte lösas av en enskild aktör. Kommuner, myndigheter, föreningsliv och lokala företag behöver arbeta långsiktigt tillsammans för att skapa fler mötesplatser för kultur, idrott och gemenskap. Det stärker tilliten mellan människor och ökar delaktigheten i samhället.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2025-02-27 · Helt emot till Delvis emot

Öppen och human migrationspolitik Hem Politik som gör skillnad Migration och lika rätt Hoppa över menyn Vår politik Partiprogram 2025 Valmanifest 2026 Valmanifest 2024 Valmanifest 2022 Miljöpartiet vill ha en human, solidarisk och rättssäker migrationspolitik. Asylrätten ska värnas i Sverige, i EU och globalt, och varje människa ska ha rätt att få sin ansökan individuellt prövad. Den som kommer till Sverige ska mötas av öppenhet, trygghet och goda möjligheter att snabbt bli en del av samhället. Fler människor än någonsin är på flykt undan krig, förtryck, katastrofer och klimatförändringar. Samtidigt har migrationspolitiken blivit mer otrygg och rättsosäker för människor som redan lever, arbetar eller går i skolan i Sverige.

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 2: Försörjnings- och lönekrav (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 2, V, C, MP): av Martina Johansson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22 och 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, bifaller delvis motionerna 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2. Ställningstagande Förslaget om ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare bör inte genomföras. Att ställa betydligt högre krav än i dag på lönenivå kommer inte att minska fusket som oftast innebär att arbetskraftsinvandraren betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare. Om förslaget genomförs skulle det i stället leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens.

2026-09-12 · Helt för

Fler jobb – färre hinder Sverige ska vara ett land där arbete och ansträngning lönar sig. Vi i Medborgerlig Samling vill: Kraftigt sänka skatten på arbete Rensa bort regelkrångel som kväver företagande Göra det enkelt att anställa, driva och växa Banta staten: Fokus på kärnuppgifterna Ge dig mer frihet: Det är du som ska bestämma över dina pengar och ditt liv – inte politiker!

Ta bort den särskilda löneavgiften Företagare i Sverige kämpar i motvind. För varje person man vill anställa läggs det på en extra avgift – som inte går till pensioner, sjukförsäkring eller trygghet, utan rakt in i statens svarta hål. Det kallas den särskilda löneavgiften, men borde kallas vad det är: en straffskatt på jobb. Medborgerlig Samling vill göra det billigare att anställa, skapa riktiga jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Därför är vårt löfte enkelt: Sänk arbetsgivaravgifterna genom att avskaffa den särskilda löneavgiften Det ska löna sig att växa. Det ska inte vara ett straff att ge någon sin första anställning. Sverige måste börja belöna arbete och företagande – inte bestraffa det. Företagare och entreprenörer är våra hjältar – de skapar innovation, tillväxt och jobb åt miljoner Företagande, entreprenörskap och arbete ska självklart löna sig – inte bestraffas av politiker Sveriges företagare förtjänar världens bästa företagspolitik – sänkta skatter, bantad byråkrati och färre regler är lösningen.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2026-08-10 · Delvis emot till Varken eller

Sverige vinner på grön politik Valmanifest 2026 Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna Sverige vinner på grön politik Sverige har allt som krävs för att vara ett bra land att leva i. Men Tidöregeringen leder oss åt fel håll: Utsläppen ökar, klyftorna växer och vardagen blir dyrare. Så behöver det inte vara. Sverige vinner på att vi håller ihop, investerar i framtiden och tar vara på naturen och våra gemensamma resurser. Sverige vinner också på att vi försvarar demokratin och bygger ett samhälle där ingen lämnas efter. Vi behöver en politik som snabbt minskar utsläppen samtidigt som vi bygger ett mer jämställt, jämlikt och tryggt samhälle. Endast med Miljöpartiet i nästa regering klarar vi båda delarna. Med vår politik sänker vi utsläppen, stärker jämlikheten och skyddar naturen. Rättvis klimatomställning i hela landet Sverige vinner på en snabb och rättvis omställning, där klimatmålen ligger fast och vägleder politiken framåt. Klimatomställningen är både en absolut nödvändighet och vår tids största möjlighet: Det är en möjlighet att skapa jobb, stärka välfärden och göra vardagen bättre för fler. Politikens ansvar är att leverera rätt lösning på rätt plats så att klimatomställningen fungerar oavsett var i landet du bor. Efter fyra år med Tidöregeringen är resultaten förödande: utsläppen har ökat, elektrifieringen bromsat in och utbyggnaden av förnybar el tvärnitat. Läget är akut och fönstret för att agera är nu. Sänk utsläppen och skapa nya gröna jobb Det som är bra för klimatet kommer också göra Sverige rikare. En kraftfull klimatpolitik gör livet både tryggare och billigare och skapar nya arbetstillfällen i hela landet. Idag är Sverige beroende av olja och gas som gör oss sårbara för kriser och leder till höga priser på mat, bensin och el. De som tjänar på vårt fossilberoende är stater som Ryssland, Saudiarabien och Iran. Det är alltså både bättre för plånboken och säkerhetspolitiskt smart att Sverige ställer om. Vi vill göra Sverige mer självförsörjande, med ren energi och fungerande transporter. Politiken ska vara rättvis: de som släpper ut mest ska betala mest – och vanliga hushåll ska få ta del av vinsterna. Sverige vinner på att ● Återta en ledarroll i klimatpolitiken: Vi ska minska utsläppen och vara en stark röst för höga klimatambitioner i EU och internationellt ● Storsatsa på klimatinvesteringar som järnväg, förnybar el och grön industri som skapar mängder av nya jobb ● Bli kvitt beroendet av fossila bränslen genom att göra de hållbara alternativen billigare och bättre och det fossila dyrare, samt bli självförsörjande på förnybar energi 1 Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna ● Ge tillbaka pengar till hushållen genom en grön återbäring och låta de största utsläpparna betala ● Förbjuda privatjet och införa en rättvis flygskatt ● Återbruka mer kritiska metaller, plast, byggvaror och textilier, bygga klimatsmart och och rusta upp istället för att riva ● Göra det billigare att handla second hand och lättare att reparera istället för att köpa nytt Sverige ska ha transporter som fungerar Sverige är ett land med långa avstånd och en fungerande infrastruktur är helt avgörande för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. Det behövs också för att företag ska kunna leverera, anställa och växa. Vi måste ha rätt lösning på rätt plats så att alla kan resa grönare med både tåg, buss och bil. Utbyggnaden och underhållet av järnvägen har misskötts under lång tid. Det har lett till dyrare biljetter, fler inställda avgångar, stora förseningar och överfyllda tåg. Det är dags för en politik som gör att du kan lita på tåget. Sverige vinner på att ● Rusta upp och bygga ut järnvägen så att tågen går i tid ● Satsa på fler nattåg i Sverige och ut i Europa ● Rulla ut en nationell elbilsoffensiv: Alla ska ha råd att byta till elbil och laddinfrastrukturen ska byggas ut ● Införa ett Sverigekort för kollektivtrafiken i hela landet: 499 kronor för vuxna 249 kronor för barn, studenter och pensionärer Förnybar energi sänker kostnaden för hushållen

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Politiska styrmedel I idealfallet skulle den här sektionen vara tom (det finns dock en enorm kropp med påtvingade politiska styrmedel i form av EU-förordningar och -direktiv). Medborgerlig Samling tror i grunden på marknadens förmåga att lösa anskaffandet av nyttigheter på ett rationellt sätt. Marknaden har dock länge varit skev då politiska krafter velat ersätta det som fungerar med det som låter bra. Till den änden har man öst in subventioner över det som man klassificerat som hållbart och förnybart och därmed lockat till sig en hel del spekulativt kapital och lycksökare. Elskatten på elektricitet som produceras med fossilfria energikällor avskaffas omgående eftersom detta utgör en betydande kostnadspost i de flesta företag. I samband med att denna skatt avvecklas kommer näringslivet i Sverige spara ca 35 miljarder. I Medborgerlig Samlings skattepolitiska respektive förvaltningspolitiska program återfinns på vilka områden och med vilka belopp som vi kommer att genomföra besparingar för att finansiera dessa 35 miljarder. Situationen har eskalerats med nedmonterad planerbar energiproduktion i vår närregion och toppats med ett storkrig. Konsekvenserna har väckt frågan om inte en robust elförsörjning rentav är en statlig kärnverksamhet, eller mycket nära att vara det, då i stort sett allting i samhället är beroende därav. En förbryllad marknad ska nu helt plötsligt prioritera att se om vårt eget hus. Tydliga politiska signaler underlättar och är nödvändiga i det utsatta läge vi idag befinner oss i och som inte blåser förbi under lunchen. Sverige har länge legat långt före övriga västländer i avfossilisering och miljöarbete; exempelvis var vår elproduktion i stort sett fossilfri 1985. Vad vi sysslat med på senare år har mest varit ett dyrt politiskt symbolplock på marginalen. I det fallet hade marknaden åstadkommit mer med mindre. Inte minst av hälsoskäl är det angeläget att minska fossilavtrycket i världen. Sverige kan bidra genom att fortsätta bruka skogen förståndigt och skapa ny produktion av planerbar energi för export att ersätta fossil dito. På köpet kommer pålitlig energiförsörjning och konkurrenskraft för företag i Sverige så investeringarna inte (av den anledningen) hamnar någon annanstans. Det är också inflationsdämpande, då en icke försumbar del av inflationen beror på en kombination av höga kontinentala energipriser, underskott i bytesbalansen med EU och en rekordsvag valuta.

2025-05-21 · Helt för

Förnybar energi istället för kärnkraft Hem Politik som gör skillnad Förnybar energi istället för kärnkraft Hoppa över menyn _sidebar_title_ Miljöpartiet vill fasa ut det fossila och snabba på elektrifieringen utan att bygga ny kärnkraft. Sverige behöver mer el för att ställa om industrier och transporter från fossilberoendet. Ny elproduktion behöver byggas snabbt för att vi ska klara klimatomställningen och nå klimatmålen. Samtidigt behöver kostnaderna hållas nere. Kärnkraft är alldeles för dyrt och tar för lång tid att bygga. Förnybar elproduktion i kombination med grön baskraft, som kan stabilisera systemet oavsett väder, är alternativet som gör att vi kan nå klimatmålen och ställa om billigt, snabbt och enkelt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 15 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Helt för

8. Säkerheten – statens absoluta kärnuppgift Medborgerlig Samling kan konstatera att den svenska staten sviker sin primära uppgift gentemot medborgarna: att säkerställa ett tryggt och säkert samhälle. Det förfall som pågår när det gäller lag och ordning anser vi vara fullkomligt oacceptabelt. Medborgarna kan idag inte längre förlita sig på det gemensammas förmåga. Allt fler anser att staten har brutit mot sitt åtagande i denna grundläggande del av samhällskontraktet. Anledningen till att rättsväsendet inte når framgång i att upprätthålla lag och ordning överallt är att man arbetar med fel utgångspunkter. I stället för mer av sociala projekt, bidrag och eftergivenhet är det polisiär närvaro, medborgare med självrespekt och nolltolerans inför brott som måste gälla. Sverige bör i stora drag kunna ta efter de metoder som användes i New York med stor framgång. Polisorganisationen behöver ha chefer som hålls ansvariga för utvecklingen i sina geografiska områden, men också får verktygen att agera. Poliskåren behöver växa i betydande omfattning och kommunerna ges en viktigare roll i upprätthållandet av säkerhet. Lagföringen, åtal och domstolsförhandling måste kunna hanteras snabbare än i dag. Rättsväsendets organisation måste anpassas därefter. Det statligt utmätta straffet har flera funktioner, såsom att vedergälla brottet, att skydda samhället och att försöka få den dömde att bättra sig. I Sverige har alltför mycket fokus legat på det sistnämnda, där ett rent vårdperspektiv har antagits. De två andra funktionerna - vedergällning och samhällsskydd - behöver uppgraderas. Medborgerlig Samling förordar av den anledningen generellt straffskärpningar i olika avseenden för framförallt våldsbrott och grova sexualbrott. Straffmyndighetsåldern bör också sänkas. Utländska medborgare som begår brott ska i högre grad än i dag utvisas. Sverige har, liksom många andra länder, under lång tid haft en repressiv politik i förhållande till narkotika. Medborgerlig Samling menar att det är rimligt att ifrågasätta om denna politik har tjänat Sverige väl, såväl de missbrukande individerna som samhället i stort. Det egna ansvaret är centralt, men även att missbrukare kan få vård. En avvägning måste ske mellan olika intressen, från effekter på enskilda individer till hur den organiserade brottsligheten påverkas och prioriteringarna inom rättsväsendet. En intellektuell öppenhet bör finnas inför vissa mildringar av lagstiftningen i förhållande till lätta droger. Sådana förändringar måste givetvis utvärderas noggrant. Det tiggeri som har brett ut sig i Sverige måste aktivt motverkas, i första hand genom kommunala ordningsregler med polisiär sanktion. Sveriges försvar har misskötts till den grad att landets säkerhet och status som oberoende nation är gravt underminerad. Detta tillstånd vill Medborgerlig Samling så fort som möjligt korrigera. Försvarsbudgeten bör åter få utgöra cirka 2,5 % av BNP, i syfte att möjliggöra detta återtagande av försvarsförmågan. Vidare förespråkar vi ett svenskt medlemskap i Nato. Vårt försvar ska ha förmågan att möta nya typer av hot, såsom cyberangrepp och terrorattacker. Av största vikt är att försvaret kan ställa upp med resurser med hög beredskap för att möta angrepp av kuppkaraktär. Därför bör kontraktsanställda fortsättningsvis utgöra kärnan av försvarsmakten. Fokus bör ligga på att möjliggöra för våra högkvalitativa förband att vara så pass väl försörjda att de kan verka uthålligt i strid och så pass mobila så att de kan verka i hela riket. Som ett komplement till denna kärna vill Medborgerlig Samling se ett utvidgat hemvärn och värnplikt inom ramen för en allmän samhällsplikt. Denna samhällsplikt syftar främst till att ge det militära såväl som det civila försvaret en tillräcklig förmåga, men en bieffekt kan även vara att öka de yngres ansvarstagande för samhället och stärka samhörigheten. Stora brister finns inom det civila försvaret som måste korrigeras. Kommuner och landsting måste ha beredskap för krissituationer och kri

2024-06-18 · Delvis emot till Delvis för

Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 3: Kärnvapen (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2. Miljöpartiet röstade avstår i sakfrågan (0 ja, 0 nej, 15 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 4, MP): av Emma Berginger (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2. Ställningstagande Kärnvapen ska aldrig ska få finnas inom svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Vi vill se en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium. Kärnvapen har en förödande effekt – och ett större krig med dessa vapen inblandade skulle kunna förstöra förutsättningarna för mänskligt liv. Kärnvapen på svensk mark skulle också utgöra en måltavla och öka hotnivån mot Sverige. Att tillåta kärnvapen på svensk mark skulle kunna ses som en eskalering. Sveriges försvar ska vara krigsavhållande. Diplomati ska prioriteras för att säkra freden i Sverige och vårt närområde. En risk för placering av kärnvapen på svensk mark gör att vi även riskerar att frångå våra internationella rättsliga förpliktelser då det skulle strida mot icke-spridningsavtalet. Vidare är det viktigt att Sverige fortsätter vara en stark global aktör för kärnvapen­nedrustning. DCA-avtalet gör det enklare för amerikansk militär att närvara och att förhandslagra materiel i Sverige. Avtalet säger att ”all svensk lagstiftning […] inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium” ska respekteras. Det hade därför varit lämpligt om regeringen i samband med tecknandet av detta avtal tog fram en lag som förbjuder kärnvapen på svensk mark, likt den som finns i Finland. Alternativet hade varit att precis som Norge och Danmark ta fram en skriftlig policy och i så fall hänvisa till denna i avtalet. Regeringen menar att kärnvapen på svensk mark inte är aktuellt i fredstid och anser därför att en lagstiftning eller policy inte behövs. Begreppen fredstid och krigstid är dock inte lika tydligt dikotoma i det allvarliga säkerhetspolitiska läget. De risker som är förknippade med att tillåta kärnvapen på svenskt territorium i fred lär också vara lika eller än mer relevanta i händelse av krig. Vi menar att frågan om kärnvapen på svenskt territorium inte bör avgöras av vilken regering Sverige har vid tillfället utan att det ytterst är en fråga för Sveriges riksdag. En lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium såväl i fred som i krig är en t

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Sammanfattning I dag är den offentliga sektorns inflytande över människors liv på en oacceptabel nivå. Årtionden av politisk misskötsel av landet har lett fram till ett bidragssamhälle som prioriterar oväsentligheter framför statens kärnverksamhet vilken har krackelerat och befinner sig i en utförsbacke. Ytterligare höjda avgifter, skatter och andra pålagor, vilket de åtta riksdagspartierna ser som enda utväg för att ”rädda välfärden”, kommer att vara lika verkningslösa som alla de höjningar som redan gjorts. Vad som i stället måste till är idéer som kan utforma ett robust välfärdssamhälle som är anpassat för det tjugoförsta århundradet - och här går alla de åtta riksdagspartierna på tomgång - det finns helt enkelt inga nya idéer. Medborgerlig Samling vill genom sitt skattepolitiska program skapa ett skattesystem och en skattenivå som grundas på: Enkelhet, överskådlighet och långsiktig förutsägbarhet. Mindre skillnader när det gäller beskattningen av de tre olika inkomstslagen tjänst, näring och kapital. Hållbarhet förenad med ekonomisk liberalism. Ett minimum av transfereringar mellan stat, regioner och kommuner. Principerna är viktiga för att säkerställa medborgarförankringen för skattesystemet samt motverka fusk, slöseri och byråkrati.

7. Ett företagarland i verklig frihet Skatteuppgifter och förmögenhetsdata ska inte vara offentliga. Rätten till integritet väger tyngre än nyfikenhet. Vi vill göra Sverige till det friaste, mest företagsvänliga landet i världen. Ett land där du kan registrera bolag, optioner och investerare digitalt, på några dagar. För att Sverige ska bygga nytt välstånd är det centralt att Sverige blir ett världsklassland för entreprenörerna och riskkapitalet. Det börjar med att vi gör det enklare och billigare att starta, driva, utveckla, bygga och investera i bolag i Sverige. Kontakta ossIntegritetspolicyCookiepolicyCookie-inställningar © 2026 Medborgerlig Samling. Alla rättigheter förbehållna.

2026-08-10 · Delvis för

Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna Öka jämlikheten och stärk välfärden Sverige har alla förutsättningar för att vara ett bra land för alla – oavsett varifrån du kommer eller hur mycket pengar du har. Men idag är verkligheten en annan. Tidöregeringen har prioriterat skattesänkningar för de rikaste framför satsningar på välfärden. Misslyckade marknadslösningar leder till att pengar hamnar hos aktieägare istället för att gå till barn, sjuka och äldre. En rättvis klimatpolitik och en stark välfärd hänger ihop. När vi bygger det gröna samhället skapar vi jobb, pressar ner kostnader för hushållen och stärker välfärden i hela landet. Med mer investeringar i välfärd, skola och vård kan vi bygga ett starkare och mer jämlikt Sverige. Stärk hushållens ekonomi Många har idag svårt att klara vardagen. Maten har blivit dyrare, elräkningarna och hyrorna högre och räntorna har pressat ekonomin. Det är oacceptabelt att barnfattigdomen ökar och fler barn vräks från sina hem. Med Tidöregeringens politik har klyftorna ökat: mellan dem som har mest och minst, och mellan kvinnor och män. Miljardärerna blir rikare medan andra har svårt att få hushållsekonomin att gå ihop. Så ska det inte vara. Politiken ska stå på vanliga människors sida – inte sänka skatten för dem som redan har mest. Därför ska vi rikta samhällets stöd till dem som verkligen behöver det. Sverige vinner på att ● Minska de ekonomiska klyftorna genom att beskatta de superrika och stärka välfärds- och trygghetssystemen ● Höja barnbidraget och införa ett särskilt tillägg för ensamstående föräldrar ● Stärka högkostnadsskyddet så att människor har råd med sina mediciner ● Stärka bostadsbidraget och stoppa barnvräkningar Barn och unga ska få en bra start i livet Barns rättigheter ska stärkas. Alla barn och unga ska få en trygg uppväxt och en rättvis start. För att klara av det behövs satsningar för en mer jämlik skola och på barnfamiljernas ekonomi, men också på att alla unga ska kunna få jobb, bostad och förutsättningar för att kunna studera vidare. Skolan ska lägga en bra grund för alla barns utveckling och lärande, och barn som riskerar att hamna snett ska fångas upp tidigt. Det som händer efter skoldagen spelar också roll: jämlik tillgång till idrott, kultur och föreningsliv kan bryta utanförskap och stärka ungas psykiska hälsa. Sverige vinner på att ● Avskaffa marknadsskolan och stoppa vinsterna — bryt skolsegregationen och låt pengarna gå till eleverna och lärarna 3

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

9. Miljö- och naturskydd Värnandet av miljön har en framskjuten plats i den konservativa idétraditionen. Människan har, genom sin särställning, ett ansvar att förvalta vår planet med dess rika naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Medborgerlig Samling anser att miljöfrågor ska drivas utifrån fakta och evidens, där helhetssyn går före ineffektiv symbolpolitik. Det är viktigt att säkerställa att åtgärder för miljön får reella effekter och inte bara flyttar problemen någon annanstans eller skjuter dem på framtiden. Sverige är ett land med många internationella förbindelser, inte minst genom EU, och bör söka samarbete med andra länder och koalitioner för att utveckla en hållbar miljöpolitik. Miljöproblem går ofta hand i hand med korruption och svag ekonomisk utveckling. En stegrad produktion och konsumtion kan också innebära stora belastningar på miljön. Tillväxt är emellertid nödvändig för att kunna upprätthålla välfärden, samtidigt som den inte får ske på framtida generationers bekostnad. Medborgerlig Samling menar att tillväxt i förening med forskning och teknologiska framsteg är den bästa lösningen för att skapa ett hållbart och välmående samhälle. Kretsloppsprincipen är en central del av ett hållbart samhälle. Genom återvinning och återanvändning skapas villkor för en hållbar produktion och konsumtion. Medborgerlig Samling verkar för att denna process ska påskyndas genom grön skatteväxling, där produktion och konsumtion av varor och tjänster som belastar miljön ska beskattas hårdare än alternativ som är skonsamma för miljön. Detta stimulerar också teknik- och materialutveckling. De pågående klimatförändringarna riskerar att få mycket allvarliga följder. Medborgerlig Samling vill minska utsläppen av växthusgaser och häva beroendet av fossila energikällor. Frågan om den biologiska mångfalden måste hamna högre upp på agendan. Ekosystem med rik biologisk mångfald, till exempel gamla kulturlandskap, präglas av ett komplicerat samspel mellan olika organismer, något som ger kraft och uthållighet. Skyddet av områden med värdefulla växt- och djurliv och måste stärkas, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Detta innebär även att gamla kulturväxter och traditionella lantraser aktivt ska bevaras. En annan ödesfråga är tillståndet i våra sjöar och hav, där växt- och djurlivet sedan lång tid tillbaka är utsatt för hårda påfrestningar. Utsläpp av kväve, fosfor och giftiga ämnen måste reduceras på ett ansvarsfullt sätt. Läckaget av plast till sjöar och hav är också ett stort problem som man måste komma till rätta med. Plast som inte på grund av dess funktion måste vara beständig under lång tid bör ersättas med nedbrytbar plast eller substitut. Den ständigt aktuella frågan om överfiske måste också lyftas och hanteras gränsöverskridande. Ett hållbart fiske förutsätter att stor hänsyn tas till föryngringsplatser och att ett fungerande system med fiskekvoter upprätthålls. Försiktighetsprincipen bör råda då tillräcklig kunskap saknas om nya metoder eller ämnen som riskerar att påverka miljön eller hälsan negativt. Överanvändning av antibiotika och bekämpningsmedel inom jordbrukssektorn är ur ett globalt perspektiv ett stort problem. Den restriktiva användningen i Sverige bör framhållas som ett gott exempel. Sverige är ett föredöme när det gäller jordbruk och djurskötsel, där både konventionell och ekologisk produktion har en viktig roll att fylla. Medborgerlig Samling verkar för att Sveriges höga standard inom jordbruk ska spridas internationellt.

9.5 Biobränslen och reduktionsplikt Sverige är ett av de länder i världen som har störst förutsättningar att bli någorlunda självförsörjande på biobränslen. Det är därför osolidariskt mot länder med sämre förutsättningar att dammsuga världsmarknaden på dessa, bara för att vi skrivit in den s.k. reduktionsplikten som huvudsaklig strategi för att kunna visa på minskade CO2-utsläpp. Detta i synnerhet som det har ifrågasatts huruvida reduktionsplikt verkligen ger minskade utsläpp och därmed är en god investering för klimatet. Samtidigt menar andra att om 31 www.europa.eu, The EU Nature Restoration Law https://environment.ec.europa.eu/topics/nature-and-biodiversity/nature-restoration-law_en 32 https://www.tn.se/hallbarhet/24216/experter-eu-krav-gor-25-miljoner-hektar-skog-vardelos-sveriges-tolkningextrem/ 33 Skogens biologiska mångfald - om arter, miljöarbete och statistik 34 www.skogsindustrierna.se, EU taxonomi: Expertgruppen missar målet om skogsbruket, 2022-12-08 https://www.skogsindustrierna.se/aktuellt/nyheter/2022/12/eu-taxonomi-expertgruppen-missar-malet-omskogsbruket/ 35 www.skogsaktuellt,se, Kritiker menar att EU:s beslut om skogsbränslen är fel, 2023-04-04 https://www.skogsaktuellt.se/artikel/2232519/kritiker-menar-att-eus-beslut-om-skogsbrnslen-r-fel.html 30 biobränslen ska användas som ett verktyg i omställningen, så bör de prioriteras för sektorer som har svårare att gå över till eldrift, såsom till exempel luftfarten. I ljuset av detta framstår den förra regeringens ensidiga fokus på en extremt hög reduktionsplikt som huvudsakligt klimatverktyg som ytterst bräckligt. Medborgerlig Samling anser att subsidiaritetsprincipen är tillämpbar och att beslut ska fattas på nationell nivå. Om EU upphörde med försöken att detaljreglera svenskt skogsbruk skulle både svensk ekonomi, miljön och klimatet gynnas.

2026-09-12 · Helt för

Klimatkrisen kräver kraftfull klimatpolitik Hem Politik som gör skillnad Klimat Hoppa över menyn _sidebar_title_ Miljöpartiet vill minska utsläppen snabbt och rättvist, klimatanpassa Sverige och skapa jämlika möjligheter till hållbara val i vardagen. Klimatkrisen märks redan idag genom värmeböljor, torka, översvämningar och stigande havsnivåer. Sveriges utsläpp behöver minska snabbt och effektivt. Samtidigt är det helt centralt att göra omställningen rättvis och människor delaktiga. Människor måste få bättre förutsättningar att ställa om oavsett inkomst och bostadsort, och företag ska få ekonomiskt stöd och rådgivning för att kunna driva på för en omställning.

Förnybar energi istället för kärnkraft Hem Politik som gör skillnad Förnybar energi istället för kärnkraft Hoppa över menyn _sidebar_title_ Miljöpartiet vill fasa ut det fossila och snabba på elektrifieringen utan att bygga ny kärnkraft. Sverige behöver mer el för att ställa om industrier och transporter från fossilberoendet. Ny elproduktion behöver byggas snabbt för att vi ska klara klimatomställningen och nå klimatmålen. Samtidigt behöver kostnaderna hållas nere. Kärnkraft är alldeles för dyrt och tar för lång tid att bygga. Förnybar elproduktion i kombination med grön baskraft, som kan stabilisera systemet oavsett väder, är alternativet som gör att vi kan nå klimatmålen och ställa om billigt, snabbt och enkelt.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

3.2 Brottslighet och terrorism Samarbetet mellan EU-ländernas polismyndigheter inleddes år 1976 och har sedan dess successivt utvecklats. Det huvudsakliga verktyget är Europeiska polisbyrån (Europol), som sedan 2010 är ett EU-organ som finansieras ur EU:s budget. Omkring år 2007 intensifierade EU sin samverkan även i terrorfrågor och ambitionen har höjts i takt med att hotet från olika terrorgrupper har diversifierats och ökat. Terrorhotet kommer från flera olika ideologiska miljöer och täcker hela skalan av antidemokratiska grupper: religiösa, politiska och separatistiska. Typ av grupper och antalet dåd varierar mellan de olika EU-länderna, men de jihadistiska dåden kräver flest liv. Problematiken är dock densamma för flertalet EU-länder och riskerna med återvändare som deltagit i terrorgrupper internationellt är också gemensamma. Sverige har under många år varit en relativt svag länk i EU:s kamp mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Det hänger bland annat samman med låg kontroll över och svag 12 motståndskraft gentemot extremistiska miljöer. Bland annat har olika offentliga bidrag och stödformer bidragit till rekryteringen till dessa extremister. Individer och organisationer har kunnat utnyttja befintliga strukturer för att komma åt kapital och nätverk, vilket har lett till att Sverige kommit att fungera som en logistisk hubb och nod för internationell terrorverksamhet. Det är ännu för tidigt att säga om de senaste årens lagändringar på området kommer att leda till signifikanta förbättringar. Sveriges oförmåga att effektivt motverka internationell brottslighet och terrorism, i kombination med EU:s nuvarande svårigheter att säkra unionens yttre gränser, lägger ett ökat ansvar på EU-nivån. Att upprätthålla medborgarnas säkerhet bör ses som en av EU:s kärnuppgifter. Även om en fullständig harmonisering av lagstiftning och åtgärder är svår att nå – och kanske inte är önskvärd – är det viktigt att skapa samsyn och koherens. I dagsläget är det svårt att utvisa EU-/EES-medborgare som har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i ett annat EU-/EES-land men även begår brott i det landet. EU borde undanta personer som dömts till fängelse från den fria rörligheten för personer så att de lättare kan utvisas jämfört med idag. Det finns för få fängelseplatser i Sverige och varje plats är väldigt dyr. Ett sätt att lösa detta vore att hyra fängelseplatser utomlands. EU bör verka för ett gemensamt regelverk som kan användas som grund i de fall EU-länder inte träffat bilaterala avtal inom området. Medborgerlig Samling anser att EU ska ge högre prioritet till åtgärder för att förstärka och förbättra skyddet och samverkan mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Innehåll 1. EN VISION FÖR SVERIGE SOM RÄTTSSTAT — s. 6 2. TILL DEMOKRATINS FÖRSVAR: RÄTTSSYSTEMET — s. 7 2.1 Grundläggande rättigheter och friheter — s. 7 2.1.1 Yttrandefrihet, den yttersta av friheterna — s. 7 2.1.1.1 Ändring av lagen om hets mot folkgrupp — s. 7 2.1.1.2 Skydd för privatpersoners integritet vid utlämnande av allmänna handlingar — s. 8 2.1.2 Förstärkt äganderätt — s. 8 2.1.3 Medborgarskap – ett privilegium — s. 8 2.1.4 Rättssäkerhet vid lagstiftning om vuxnas sexuella uttryck — s. 9 2.2 Organisation av rättsväsendet — s. 9 2.2.1 Polis och åklagare — s. 9 2.2.1.1 Tillför ytterligare resurser till Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och domstolarna — s. 9 2.2.1.2 Kommunal polis — s. 9 2.2.2 Domstolar — s. 9 2.2.2.1 Inrätta författningsdomstol — s. 9 2.2.2.2 Inför ett resningsinstitut — s. 10 2.2.2.3 Utöka vittnesskyddsprogrammet — s. 10 2.2.2.4 Domarutnämningar ska separeras från staten — s. 10 2.2.2.5 Inför ett system med plea bargain — s. 10 2.2.2.6 Reformera nämndemannasystemet — s. 10 2.2.3 Advokater — s. 10 2.2.3.1 Ersätt Advokatsamfundets myndighetsutövning — s. 10 2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning — s. 11 2.2.4.1 Fängelser av godtagbar standard, inte mer — s. 11 2.2.4.2 Fängelseplatser i andra länder — s. 11 2.2.4.3 Träffa avtal med andra länder om avtjänande av straff i hemlandet — s. 11 2.2.4.4 Fler och modernare häkten — s. 11 2.2.5 Övriga myndigheter — s. 11 2.2.5.1 Ett pålitligt tjänstemannaansvar — s. 11 2.2.5.2 Tullen ska ges ökade behörigheter och ökat mandat att ingripa — s. 12 2.2.5.3 Inre och yttre gränskontroller ska förstärkas — s. 12 2.3 Rättstillgänglighet — s. 12 2.3.1 Skyndsamhetskravet hos utredande myndigheter måste skärpas — s. 13 2.3.2 Rättegångar ska kunna hållas även på helger (jourdomstolar) — s. 13 2.3.3 En brottmålsrättegång ska påbörjas inom två veckor — s. 13 2.3.4 Möjligheten till rättegång i den tilltalades utevaro ska utökas — s. 13 2.3.5 Huvudförhandling i tvistemål ska påbörjas inom fyra månader — s. 13 2.3.6 Ombudsersättning i förvaltningsdomstol — s. 13 2.3.7 Staten bör svara för rättegångskostnader i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen — s. 14 2.3.8 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen ska höjas till minst 15 basbelopp för ombudskostnader — s. 14 2.3.9 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen och den statliga rättshjälpen ska kunna användas i fler typer av tvister — s. 14 2.3.10 Justitiekanslern (JK) ska ges möjlighet att pröva skadeståndskrav för fri- och rättighetskränkningar som begås av kommun och region — s. 14 2.3.11 Möjlighet till fastställelsetalan införs mot staten vid rättighetskränkningar mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter utan koppling till skadeståndsyrkande ska införas — s. 14 3. RÄTTSOMRÅDEN — s. 15 3.1 Straffrätt — s. 15 3.1.1 Brottsofferperspektiv — s. 15 3.1.1.1 Kränkningsersättningar ska fördubblas utifrån nu gällande praxis — s. 15 3.1.1.2 Inför möjlighet till åtalseftergift vid lindrigare brott om fullt skadestånd erlagts och brottsoffret samtycker — s. 15 3.1.1.3 Ersättning till brottsoffer ska utgå även vid åtalseftergift — s. 16 3.1.2 Brottsstatistik ska detaljredovisas avseende bl.a. kön, ålder, medborgarskap m.m. — s. 16 3.1.3 Om påföljder — s. 16 3.1.3.1 Utvisning som obligatorisk påföljd — s. 16 3.1.3.2 Förvar av utvisningsdömda — s. 16 3.1.3.3 Förvar av personer utan uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.4 Förlust av medborgarskap, uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.5 Domstolar ska som huvudregel omvandla obetalda dagsböter till fängelse — s. 17 3.1.3.6 Obligatorisk elektronisk övervakning — s. 17 3.1.3.7 Obligatorisk villkorlig frigivning ska avskaffas — s. 17 3.1.3.8 Begränsade möjligheter till villkorlig dom vid upprepad brottslighet — s. 17 3.1.3.9 Obligatorisk fotboja vid permission — s. 17 3.1.3.10 Skärpt straff för myndiga som tidigare begått brott som minderåriga — s. 17 3.1.3.11 Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år — s. 18 3.1.3.12 Att skadeståndets fulla erläggande ska påverka straffmätning el

2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning I ljuset av den ökade brottsligheten och en allt effektivare lagföring kommer behovet av häktesoch fängelseplatser att öka.

2026-09-12 · Helt för

Vision Medborgerlig Samling är det enda parti i Sverige som på allvar vill byta ut dagens högskattesamhälle och ersätta detta med ett samhälle där tillväxt, egenmakt och välfärd går hand i hand. Vår samhällsvision bygger på ett civilsamhälle där medborgarna har makten över och ansvaret för sina egna liv och sin egen välfärd i största möjliga utsträckning, samtidigt som vår vision givetvis omfattar ett skydd för de svagaste i samhället där vi fortsättningsvis vill ha en skattefinansierad grundtrygghet. Vår välfärd bygger i grunden på viljan till företagande och företagsamhet. Vi vill därför att Sverige ska ha Europas bästa företagsklimat för små, medelstora och stora företag. Vårt skattesystem ska gynna privat personligt ägande av företag. Svensk industri ska få en renässans. Vi vill få fram fler företagare som är våra nya Ingvar Kamprads med ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande och som är beredda att investera i Sverige. Vi vill skapa ett Sverige till vilket utländska företag flyttar sin verksamhet för att det både är gynnsamt för ägarna och för medarbetarna. Det är Medborgerlig Samlings vision att Sveriges totala skattetryck ska vara lägre än genomsnittet för OECD och att vi samtidigt har den mest effektiva offentliga sektorn i västvärlden. Det är en myt att höga skatter och hög välfärd måste hänga ihop. Skattesystemet ska vara enkelt, förutsägbart och så neutralt som möjligt i förhållande till olika inkomstslag. Det är dags att politiken och politikerna börjar se helheten och tänka systematiskt!

Den offentliga sektorns andel av ekonomin ska minskas Medborgerlig Samling har som långsiktigt mål att det svenska skattetrycket, som i dag är ca 42,6 procent av BNP, ska sänkas till omkring 30 procent av BNP genom att verksamheten i den offentliga sektorn prioriteras och effektiviseras samt att de offentligfinansierade transfereringarna omprövas för att i största möjliga mån avvecklas. Detta mål ska jämföras med det genomsnittliga skattetrycket för OECD-länderna som var 34,1 procent 2021. Fullt utvecklade välfärdsländer som Kanada, Schweiz och Nya Zeeland ligger under detta genomsnitt.

2026-09-12 · Helt emot

Bakgrund Slutet på det kalla kriget ledde till ett decennium av förhoppningar om varaktig fred och avspänning. Sverige var ett av de länder som utnyttjade den så kallade fredsdividenden till att dra ner på försvarsutgifterna. Det innebar att det tidigare invasionsförsvaret skulle monteras ner och ersättas med ett expeditionsförsvar som syftade till att stödja internationella fredsoperationer i oroliga hörn av världen i samarbete med likasinnade partnerländer. Förhoppningen var att Sveriges partnerländer även skulle komma till vår hjälp, ifall det mycket osannolika skulle inträffa att den säkerhetspolitiska situationen kraftigt försämrades i vårt eget närområde. Fallet med Ukraina visar att stödet från NATO kommer endast med ett medlemskap. Kriget i Ukraina har också visat att NATO:s rekommenderade finansieringsnivå av försvar på 2% av BNP inte räcker till när Europa är i krig. Det ska snarare betraktas som ett golv. I linje med detta anser Medborgerlig Samling att det är rimligt att betrakta 2,5% som ett golv för försvarets finanser och att försvarsbudgeten bör nå upp till omkring 4%, så länge som det pågår ett krig i närområdet. Det är också sannolikt att ett framtida revanschistiskt Ryssland kräver större försvarspolitisk finansiering på medellång och lång sikt.

Säkerhetspolitisk och militär strategi Sverige ska på egen hand ha ett trovärdigt försvar. Det innebär att försvaret måste ha en trovärdig offensiv och defensiv förmåga att möta hot, oavsett om de kommer från en stat eller andra aktörer. Det långsiktiga målet för svensk säkerhetspolitik enligt MED är att Sverige ska tillsammans med NATO bygga fred och säkerhet i Östersjöregionen. Sverige ska kunna ge ett trovärdigt stöd till NATO:s gemensamma försvar, och andra EUländer i enlighet med den svenska solidaritetsförklaringen. MED vill återinföra ett totalförsvar som innefattar både ett militärt och ett civilt försvar. Det militära försvaret ska bestå av en blandning av professionella soldater och värnpliktiga. Värnplikten ska vara könsneutral. Försvarsanslaget bör höjas till minst 4 % av BNP. På kort sikt bör beredskapskrediten ökas och utnyttjas för att täcka akuta brister i totalförsvaret. Försvaret ska vara fullvärdigt och innefatta samtliga vapenslag som samordnat ska kunna bemöta attacker från yttre fiender. Det civila försvaret ska skydda befolkningen i såväl freds- som krigstid och ska kunna användas vid större olyckor och katastrofer. I återupprättandet av totalförsvaret ingår återuppbyggnad av beredskapslager. Särskild hänsyn ska också tas till att säkra samhällsviktig infrastruktur för att tåla påfrestningar i fred, kris och krig.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Asyl kontra migration På många håll i världen råder krig och fattigdom, svält eller brist på grundläggande mänskliga rättigheter. Det internationella samfundet har ett ansvar för att verka för fredsskapande åtgärder, demokratisk och ekonomisk utveckling, samt nödhjälp till de människor som är på flykt undan konflikter och katastrofer. EU och Sverige har en given roll i detta. Rätten till asyl vid personlig förföljelse eller hot mot det egna livet är viktig att bevara. Läget i världen har sedan Flyktingkonventionen tillkom efter andra världskriget emellertid förändrats så pass mycket att en modifiering eller omtolkning är påkallad. Idag har asylrätten i stor omfattning, inte minst i Europa, kommit att de facto utnyttjas för ekonomiska motiv och inte alls som från början var avsett för människor vilka tvångsdeporterats eller senare för dissidenter från diktaturstater. Till skillnad mot dessa tidigare grupper har senare tiders migration allt mer kommit att handla om människor vars identitet, verkliga bakgrund och skyddsbehov varit högst osäker. Detta har lett till en stor felprioritering i allokeringen av tillgängliga resurser via omfattande och svåra utredningsprocesser, som sökanden själv ofta inte medverkat till att underlätta. Europas moderna välfärdsstater har inneburit att långt mer än akut fara för eget liv påverkat migrationsströmmarna. Idag vet vi att människor som är allmänt missnöjda med sin livssituation – men som saknar kvalifikationer som svarar mot kända arbetskraftsbehov eller för plats vid ett lärosäte och inte heller uppfyller kriterierna för att beviljas asyl – anslutit sig till den allmänna flyktingströmmen i hopp om en bättre framtid inom EU. Detta har asylsystemet aldrig varit ämnat för. Därför bör de ekonomiska incitamenten för att ange oriktiga asylskäl och i förekommande fall aktivt och medvetet försvåra utredningen effektivt stoppas. Det är även uppenbart att de allra mest utsatta runt om i världen inte alls drar någon fördel av asylsystemet, utan är fast i en tillvaro som inte sällan till och med försämrats av att rika länder prioriterat migranter som haft resurser och kraft nog att ta sig till bland annat Europa. I och med transportöransvaret, och att asylvisum till EU inte varit möjligt att söka direkt på ambassader utanför unionen, begränsas mycket starkt de reella chanserna för de allra flesta att kunna ta sig till Europa. Asylrätten förfelar därmed ofta sitt syfte och bidrar inte till att hjälpa de mest behövande. Den leder istället till godtycke, onödigt risktagande för människor och ännu mer orättvisa. Flyktingkonventionen säger heller ingenting om att någon som får skydd i annat land ska kunna tillförsäkras gratis utbildning, fri sjukvård, försörjning eller andra förmåner från mottagande stat – så som kommit att bli praxis i Sverige. Skillnaden i standard och utsikter för en flykting i läger utanför Europa jämfört med en asylsökare i Sverige är avsevärd. Detta skapar incitament för migration som inte kan sägas vara grundade i humanitet och skyddsbehov, utan i en önskan om att erbjuda materiella värden till just de människor som har råkat komma till Sverige, oavsett om man känner till hur utsatta dessa eventuellt är. Resultatet av denna etiskt oreflekterade politik blir att resurser fördelas skevt mellan behövande. När exempelvis judiska flyktingar anlände hit efter andra världskriget sattes de omedelbart in i vår industriproduktion i städer som Västerås och Södertälje. Man fick lära sig språket efter hand. Att många stod helt ensamma, utan familj och med traumatiska upplevelser bakom sig, ansågs inte utgöra något hinder för arbete eller grund för generösa bidrag. Idag kan det istället bli fråga om livslång försörjning från det allmänna i det nya landet eller många år innan man kan bidra i arbetslivet. För dem som aldrig får chans att söka asyl här utgår inga sådana bidrag. Hela asylsystemet blir i praktiken ett lotteri, där ett fåtal lyckosamma gynnas. Enstaka, välkända och identifierade disside