Jämför två partier

2026-09-12 · Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

Så vill MED bygga ut kärnkraften, på riktigt Svenska folket röstade för mer kärnkraft 2022, men fick mer utredningar, mer dröjsmål och fler bortförklaringar. Det är dags att inse faktum: Tidöpartierna har misslyckats. Nu krävs leverans. MED kommer att leverera det svenska folket har röstat för: MER ENERGI, NU. Kärnkraften är helt central. Vi vill snabba upp tillstånden genom typgodkännande av reaktorer. Vi vill skapa ett statligt byggbolag som faktiskt bygger – inte bara pratar. Vi vill sänka skatter, minska regelbördan och banta byråkratin för att få fart på investeringarna. Kärnkraft är inte bara billig el. Det är trygghet för svenska hushåll, livsluft för svensk industri och en grundpelare för Sveriges nationella säkerhet och oberoende. MED tänker göra det som andra partier pratat om i åratal – och misslyckats med. Vår plan för framtiden är tydlig: Bygg, bara bygg! Sverige ska bli ett land där det är enklare att leva – billig energi är alldeles avgörande Svenska företag behöver stora mängder billig, pålitlig el – MED vill leverera Sverige förtjänar handlingskraft – inte brutna vallöften och politiska floskler!

2026-09-12 · Helt för

Det här har vi gjort Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet. Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats. Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem. Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats. Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.

Det här vill vi göra Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige. Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats. Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet

2026-09-12 · Helt för

8. Säkerheten – statens absoluta kärnuppgift Medborgerlig Samling kan konstatera att den svenska staten sviker sin primära uppgift gentemot medborgarna: att säkerställa ett tryggt och säkert samhälle. Det förfall som pågår när det gäller lag och ordning anser vi vara fullkomligt oacceptabelt. Medborgarna kan idag inte längre förlita sig på det gemensammas förmåga. Allt fler anser att staten har brutit mot sitt åtagande i denna grundläggande del av samhällskontraktet. Anledningen till att rättsväsendet inte når framgång i att upprätthålla lag och ordning överallt är att man arbetar med fel utgångspunkter. I stället för mer av sociala projekt, bidrag och eftergivenhet är det polisiär närvaro, medborgare med självrespekt och nolltolerans inför brott som måste gälla. Sverige bör i stora drag kunna ta efter de metoder som användes i New York med stor framgång. Polisorganisationen behöver ha chefer som hålls ansvariga för utvecklingen i sina geografiska områden, men också får verktygen att agera. Poliskåren behöver växa i betydande omfattning och kommunerna ges en viktigare roll i upprätthållandet av säkerhet. Lagföringen, åtal och domstolsförhandling måste kunna hanteras snabbare än i dag. Rättsväsendets organisation måste anpassas därefter. Det statligt utmätta straffet har flera funktioner, såsom att vedergälla brottet, att skydda samhället och att försöka få den dömde att bättra sig. I Sverige har alltför mycket fokus legat på det sistnämnda, där ett rent vårdperspektiv har antagits. De två andra funktionerna - vedergällning och samhällsskydd - behöver uppgraderas. Medborgerlig Samling förordar av den anledningen generellt straffskärpningar i olika avseenden för framförallt våldsbrott och grova sexualbrott. Straffmyndighetsåldern bör också sänkas. Utländska medborgare som begår brott ska i högre grad än i dag utvisas. Sverige har, liksom många andra länder, under lång tid haft en repressiv politik i förhållande till narkotika. Medborgerlig Samling menar att det är rimligt att ifrågasätta om denna politik har tjänat Sverige väl, såväl de missbrukande individerna som samhället i stort. Det egna ansvaret är centralt, men även att missbrukare kan få vård. En avvägning måste ske mellan olika intressen, från effekter på enskilda individer till hur den organiserade brottsligheten påverkas och prioriteringarna inom rättsväsendet. En intellektuell öppenhet bör finnas inför vissa mildringar av lagstiftningen i förhållande till lätta droger. Sådana förändringar måste givetvis utvärderas noggrant. Det tiggeri som har brett ut sig i Sverige måste aktivt motverkas, i första hand genom kommunala ordningsregler med polisiär sanktion. Sveriges försvar har misskötts till den grad att landets säkerhet och status som oberoende nation är gravt underminerad. Detta tillstånd vill Medborgerlig Samling så fort som möjligt korrigera. Försvarsbudgeten bör åter få utgöra cirka 2,5 % av BNP, i syfte att möjliggöra detta återtagande av försvarsförmågan. Vidare förespråkar vi ett svenskt medlemskap i Nato. Vårt försvar ska ha förmågan att möta nya typer av hot, såsom cyberangrepp och terrorattacker. Av största vikt är att försvaret kan ställa upp med resurser med hög beredskap för att möta angrepp av kuppkaraktär. Därför bör kontraktsanställda fortsättningsvis utgöra kärnan av försvarsmakten. Fokus bör ligga på att möjliggöra för våra högkvalitativa förband att vara så pass väl försörjda att de kan verka uthålligt i strid och så pass mobila så att de kan verka i hela riket. Som ett komplement till denna kärna vill Medborgerlig Samling se ett utvidgat hemvärn och värnplikt inom ramen för en allmän samhällsplikt. Denna samhällsplikt syftar främst till att ge det militära såväl som det civila försvaret en tillräcklig förmåga, men en bieffekt kan även vara att öka de yngres ansvarstagande för samhället och stärka samhörigheten. Stora brister finns inom det civila försvaret som måste korrigeras. Kommuner och landsting måste ha beredskap för krissituationer och kri

2026-09-12 · Helt för

Nato Hem › Vår politik › Nato Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.

Det här har vi gjort Den 7 mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato, och därmed sattes punkt för 200 år av allianslöshet. Det var resultatet av ett målmedvetet arbete där Moderaterna under lång tid var det enda stora parti som med kraft och övertygelse drev frågan. Medan Socialdemokraterna länge vägrade och Vänsterpartiet fortfarande opponerar sig, stod vi fast. Under den moderatledda regeringen har försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020 och vi reformerar och anpassar hela vårt försvar utifrån vårt medlemskap i Nato. Sverige deltar nu aktivt i Natos stående marina styrkor, i luftövervakning över Baltikum med JAS Gripen, och vi bidrar till Natos markstyrkor i Lettland och Finland. Våra kunskaper om Östersjöområdet och den subarktiska miljön gör oss till ett värdefullt tillskott i alliansen och vår försvarsindustri stärker Natos samlade innovationskraft.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

3.2 Brottslighet och terrorism Samarbetet mellan EU-ländernas polismyndigheter inleddes år 1976 och har sedan dess successivt utvecklats. Det huvudsakliga verktyget är Europeiska polisbyrån (Europol), som sedan 2010 är ett EU-organ som finansieras ur EU:s budget. Omkring år 2007 intensifierade EU sin samverkan även i terrorfrågor och ambitionen har höjts i takt med att hotet från olika terrorgrupper har diversifierats och ökat. Terrorhotet kommer från flera olika ideologiska miljöer och täcker hela skalan av antidemokratiska grupper: religiösa, politiska och separatistiska. Typ av grupper och antalet dåd varierar mellan de olika EU-länderna, men de jihadistiska dåden kräver flest liv. Problematiken är dock densamma för flertalet EU-länder och riskerna med återvändare som deltagit i terrorgrupper internationellt är också gemensamma. Sverige har under många år varit en relativt svag länk i EU:s kamp mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Det hänger bland annat samman med låg kontroll över och svag 12 motståndskraft gentemot extremistiska miljöer. Bland annat har olika offentliga bidrag och stödformer bidragit till rekryteringen till dessa extremister. Individer och organisationer har kunnat utnyttja befintliga strukturer för att komma åt kapital och nätverk, vilket har lett till att Sverige kommit att fungera som en logistisk hubb och nod för internationell terrorverksamhet. Det är ännu för tidigt att säga om de senaste årens lagändringar på området kommer att leda till signifikanta förbättringar. Sveriges oförmåga att effektivt motverka internationell brottslighet och terrorism, i kombination med EU:s nuvarande svårigheter att säkra unionens yttre gränser, lägger ett ökat ansvar på EU-nivån. Att upprätthålla medborgarnas säkerhet bör ses som en av EU:s kärnuppgifter. Även om en fullständig harmonisering av lagstiftning och åtgärder är svår att nå – och kanske inte är önskvärd – är det viktigt att skapa samsyn och koherens. I dagsläget är det svårt att utvisa EU-/EES-medborgare som har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i ett annat EU-/EES-land men även begår brott i det landet. EU borde undanta personer som dömts till fängelse från den fria rörligheten för personer så att de lättare kan utvisas jämfört med idag. Det finns för få fängelseplatser i Sverige och varje plats är väldigt dyr. Ett sätt att lösa detta vore att hyra fängelseplatser utomlands. EU bör verka för ett gemensamt regelverk som kan användas som grund i de fall EU-länder inte träffat bilaterala avtal inom området. Medborgerlig Samling anser att EU ska ge högre prioritet till åtgärder för att förstärka och förbättra skyddet och samverkan mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Innehåll 1. EN VISION FÖR SVERIGE SOM RÄTTSSTAT — s. 6 2. TILL DEMOKRATINS FÖRSVAR: RÄTTSSYSTEMET — s. 7 2.1 Grundläggande rättigheter och friheter — s. 7 2.1.1 Yttrandefrihet, den yttersta av friheterna — s. 7 2.1.1.1 Ändring av lagen om hets mot folkgrupp — s. 7 2.1.1.2 Skydd för privatpersoners integritet vid utlämnande av allmänna handlingar — s. 8 2.1.2 Förstärkt äganderätt — s. 8 2.1.3 Medborgarskap – ett privilegium — s. 8 2.1.4 Rättssäkerhet vid lagstiftning om vuxnas sexuella uttryck — s. 9 2.2 Organisation av rättsväsendet — s. 9 2.2.1 Polis och åklagare — s. 9 2.2.1.1 Tillför ytterligare resurser till Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och domstolarna — s. 9 2.2.1.2 Kommunal polis — s. 9 2.2.2 Domstolar — s. 9 2.2.2.1 Inrätta författningsdomstol — s. 9 2.2.2.2 Inför ett resningsinstitut — s. 10 2.2.2.3 Utöka vittnesskyddsprogrammet — s. 10 2.2.2.4 Domarutnämningar ska separeras från staten — s. 10 2.2.2.5 Inför ett system med plea bargain — s. 10 2.2.2.6 Reformera nämndemannasystemet — s. 10 2.2.3 Advokater — s. 10 2.2.3.1 Ersätt Advokatsamfundets myndighetsutövning — s. 10 2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning — s. 11 2.2.4.1 Fängelser av godtagbar standard, inte mer — s. 11 2.2.4.2 Fängelseplatser i andra länder — s. 11 2.2.4.3 Träffa avtal med andra länder om avtjänande av straff i hemlandet — s. 11 2.2.4.4 Fler och modernare häkten — s. 11 2.2.5 Övriga myndigheter — s. 11 2.2.5.1 Ett pålitligt tjänstemannaansvar — s. 11 2.2.5.2 Tullen ska ges ökade behörigheter och ökat mandat att ingripa — s. 12 2.2.5.3 Inre och yttre gränskontroller ska förstärkas — s. 12 2.3 Rättstillgänglighet — s. 12 2.3.1 Skyndsamhetskravet hos utredande myndigheter måste skärpas — s. 13 2.3.2 Rättegångar ska kunna hållas även på helger (jourdomstolar) — s. 13 2.3.3 En brottmålsrättegång ska påbörjas inom två veckor — s. 13 2.3.4 Möjligheten till rättegång i den tilltalades utevaro ska utökas — s. 13 2.3.5 Huvudförhandling i tvistemål ska påbörjas inom fyra månader — s. 13 2.3.6 Ombudsersättning i förvaltningsdomstol — s. 13 2.3.7 Staten bör svara för rättegångskostnader i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen — s. 14 2.3.8 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen ska höjas till minst 15 basbelopp för ombudskostnader — s. 14 2.3.9 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen och den statliga rättshjälpen ska kunna användas i fler typer av tvister — s. 14 2.3.10 Justitiekanslern (JK) ska ges möjlighet att pröva skadeståndskrav för fri- och rättighetskränkningar som begås av kommun och region — s. 14 2.3.11 Möjlighet till fastställelsetalan införs mot staten vid rättighetskränkningar mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter utan koppling till skadeståndsyrkande ska införas — s. 14 3. RÄTTSOMRÅDEN — s. 15 3.1 Straffrätt — s. 15 3.1.1 Brottsofferperspektiv — s. 15 3.1.1.1 Kränkningsersättningar ska fördubblas utifrån nu gällande praxis — s. 15 3.1.1.2 Inför möjlighet till åtalseftergift vid lindrigare brott om fullt skadestånd erlagts och brottsoffret samtycker — s. 15 3.1.1.3 Ersättning till brottsoffer ska utgå även vid åtalseftergift — s. 16 3.1.2 Brottsstatistik ska detaljredovisas avseende bl.a. kön, ålder, medborgarskap m.m. — s. 16 3.1.3 Om påföljder — s. 16 3.1.3.1 Utvisning som obligatorisk påföljd — s. 16 3.1.3.2 Förvar av utvisningsdömda — s. 16 3.1.3.3 Förvar av personer utan uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.4 Förlust av medborgarskap, uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.5 Domstolar ska som huvudregel omvandla obetalda dagsböter till fängelse — s. 17 3.1.3.6 Obligatorisk elektronisk övervakning — s. 17 3.1.3.7 Obligatorisk villkorlig frigivning ska avskaffas — s. 17 3.1.3.8 Begränsade möjligheter till villkorlig dom vid upprepad brottslighet — s. 17 3.1.3.9 Obligatorisk fotboja vid permission — s. 17 3.1.3.10 Skärpt straff för myndiga som tidigare begått brott som minderåriga — s. 17 3.1.3.11 Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år — s. 18 3.1.3.12 Att skadeståndets fulla erläggande ska påverka straffmätning el

2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning I ljuset av den ökade brottsligheten och en allt effektivare lagföring kommer behovet av häktesoch fängelseplatser att öka.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Det här vill vi göra Fortsätta att ge rättsväsendet de moderna verktyg som krävs för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Säkerställa att tvångsmedlen används proportionerligt och med stark rättssäkerhet för den enskilde. Utvärdera effekterna löpande för att säkerställa att verktygen används optimalt.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

5.6 Import och export av el Ibland framförs idén att kapade utlandskablar skulle vara ett alexanderhugg för att minska priserna på den svenska marknaden. Då bortser man från att vintern 2022/2023 importerades tidvis el motsvarande tre reaktorer av Ringhals 1:s storlek. Utan importen hade 21 Sverige slocknat. Den begränsade överföringskapaciteten från norra Sverige till södra Sverige, vilken skulle ta lång tid att avhjälpa med dagens tillståndsprocesser, gör att södra Sverige tidvis är beroende av elimport. Vill vi räkna med att kunna importera vid behov måste vi även vara beredda att exportera. Sveriges elnät sitter dessutom ihop synkront med Norges vilket skapar ett starkt ömsesidigt beroende. Vår stora vindkraftsindustri utgör ett annat skäl till att vi behöver internationell handel med el. När det blåser mycket är det bara genom export vi kan få avsättning för den energin. Även om Sverige skulle stå utanför EU, skulle inte detta vara en lösning . Vi skulle även behöva införa protektionistiska lagar som exportförbud för elproducenter och det vore verkligen att öppna Pandoras ask, med risk för att inget företag skulle vilja investera i svensk elproduktion framgent. Vi får helt enkelt vara kvar på Nord Pool och så fort som möjligt bygga tillbaka tillräckligt med kärnkraft för att undvika effektbrist. Om vi vid varje tillfälle kan mätta utlandskablarna skulle elpriset sättas av de svenska producentpriserna, precis som det var innan Ringhals 1 och 2 stängdes. Dessutom skulle vi få exportinkomster och minska mängden fossilkraft i övriga Europa. Analyser visar att om vi inte hade lagt ned kärnkraft i förtid hade priserna varit 30-50 % lägre. Med dagens EU-regler är Sverige tvunget att leverera el till andra länder till minst 70% av elledningarnas kapacitet. Skulle det kravet ändras skulle de kontinentala elpriserna få mindre påverkan på svenska elpriser. Medborgerlig Samling anser att regler för inköp av stödtjänster bör förändras inom nuvarande EU-regler, så att Svenska kraftnät kan upphandla tillräckligt med reservkapacitet för att förhindra effektbrist när det är kallt och inte blåser tillräckligt och minska produktionen i de fall konsumtionen är låg och det blåser mycket. Medborgerlig Samling anser att prismodellen på elmarknaden på längre sikt bör modifieras och det mervärde som producenter av planerbar el tillför premieras, så att marknaden kan hjälpa till att driva fram tekniskt hållbara lösningar. Medborgerlig Samling anser att det 70-procentiga fyllnadskravet i exportkablarna för el ska omförhandlas.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2026-09-12 · Helt för

Kärnkraft Hem › Vår politik › Kärnkraft Sverige behöver ny kärnkraft. Vi bygger ett robust elsystem med mer fossilfri, planerbar el – där kärnkraften utgör del av vår baskraft, för att pressa elpriserna, stärka industrins konkurrenskraft och möjliggöra elektrifieringen.

Det här vill vi göra Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige. Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats. Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2026-09-12 · Delvis för

Frågor och svar inom migration Vad gör ni åt tonåringarna som utvisas? För oss är det viktigt att hjälpa dessa ungdomar. Det känns inte bra i hjärtat att de som har gjort rätt för sig hamnar i kläm på det här sättet. Regeringen har tagit fram en lösning som träder i kraft den 1 oktober 2026. Den innebär att unga vuxna som tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn och sedan har fyllt 18 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd om de är under 21 år eller ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. De som har fått utvisningsbeslut efter den 1 januari 2025 ska kunna beviljas ett nytt uppehållstillstånd inifrån Sverige. Moderaterna vill göra mer för att stoppa orättvisa utvisningar. Vi har därför kommit överens med KD, L och SD om att tillsätta en snabbutredning för att se över hur ungdomar som har fyllt 21 år ska få söka ett annat uppehållstillstånd inifrån Sverige. Att unga vuxna har utvisats är främst på grund av lagändringar som genomfördes 2016 och 2021 av S och MP. Orsaken till utvisningarna är att man behöver ett nytt uppehållstillstånd när man fyllt 18 år då man inte längre kan få uppehållstillstånd som barn till sina föräldrar. Varför vill Moderaterna minska invandringen? Sverige har tidigare haft en mycket stor asylinvandring. Bara under Socialdemokraternas åtta år vid makten sökte 320 000 människor asyl i Sverige. Många av dem som kommit till Sverige har tyvärr inte blivit en del av vår samhällsgemenskap – de har inte kommit i arbete och inte lärt sig tillräckligt bra svenska. Vi vill att de som kommer hit och de som redan kommit hit men ännu inte blivit en del av samhällsgemenskapen ska ges bättre förutsättningar att integreras. Det kräver en minimal asylinvandring under överskådlig tid. Varför utvisas så många människor? Det finns olika anledningar till att människor utvisas och det är inte alltid som hela bilden framkommer. En del av de som nu utvisas har fått ett utvisningsbeslut för flera år sedan. En del har fått utvisningsbeslut flera gånger. Men i stället för att lämna landet har de valt att olagligt stanna kvar i Sverige. För att ha ordning i migrationspolitiken måste de som får utvisningsbeslut lämna landet. Det är inte rimligt att människor stannar kvar i Sverige olagligt år efter år. Varför utvisas människor som arbetar och gör rätt för sig? (spårbytare) Det var helt rätt att avskaffa systemet med spårbyte, som innebar att asylsökande som fick avslag i stället kunde söka arbetstillstånd. Systemet ledde till mycket fusk och missbruk. De som arbetar kan ansöka om ett arbetstillstånd och regeringen tittar nu på möjligheten att före detta spårbytare som uppfyller lönekravet ska kunna ansöka om arbetstillstånd inifrån Sverige. Varför är invandringen fortfarande så hög? Den totala invandringen består av asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudenter med mera. Antalet asylsökande förväntas i år vara cirka 4 200 personer, vilket är en minskning med 75 procent sedan 2022. Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, det vill säga asylsökande och deras anhöriga, är det lägsta sedan år 1985. Samtidigt arbetar vi för att fler talanger, forskare och doktorander ska söka sig till Sverige. Socialdemokraterna vill ju också ha en stram migrationspolitik, vad är skillnaden mellan er? Socialdemokraterna kommer aldrig kunna genomföra en stram migrationspolitik tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har röstat nej till i princip alla skärpningar av migrationspolitiken som den moderatledda regeringen genomfört. När Socialdemokraterna styrde med Miljöpartiet lade de fram förslag som ökade asylinvandringen, såsom gymnasielagen.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

9. Miljö- och naturskydd Värnandet av miljön har en framskjuten plats i den konservativa idétraditionen. Människan har, genom sin särställning, ett ansvar att förvalta vår planet med dess rika naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Medborgerlig Samling anser att miljöfrågor ska drivas utifrån fakta och evidens, där helhetssyn går före ineffektiv symbolpolitik. Det är viktigt att säkerställa att åtgärder för miljön får reella effekter och inte bara flyttar problemen någon annanstans eller skjuter dem på framtiden. Sverige är ett land med många internationella förbindelser, inte minst genom EU, och bör söka samarbete med andra länder och koalitioner för att utveckla en hållbar miljöpolitik. Miljöproblem går ofta hand i hand med korruption och svag ekonomisk utveckling. En stegrad produktion och konsumtion kan också innebära stora belastningar på miljön. Tillväxt är emellertid nödvändig för att kunna upprätthålla välfärden, samtidigt som den inte får ske på framtida generationers bekostnad. Medborgerlig Samling menar att tillväxt i förening med forskning och teknologiska framsteg är den bästa lösningen för att skapa ett hållbart och välmående samhälle. Kretsloppsprincipen är en central del av ett hållbart samhälle. Genom återvinning och återanvändning skapas villkor för en hållbar produktion och konsumtion. Medborgerlig Samling verkar för att denna process ska påskyndas genom grön skatteväxling, där produktion och konsumtion av varor och tjänster som belastar miljön ska beskattas hårdare än alternativ som är skonsamma för miljön. Detta stimulerar också teknik- och materialutveckling. De pågående klimatförändringarna riskerar att få mycket allvarliga följder. Medborgerlig Samling vill minska utsläppen av växthusgaser och häva beroendet av fossila energikällor. Frågan om den biologiska mångfalden måste hamna högre upp på agendan. Ekosystem med rik biologisk mångfald, till exempel gamla kulturlandskap, präglas av ett komplicerat samspel mellan olika organismer, något som ger kraft och uthållighet. Skyddet av områden med värdefulla växt- och djurliv och måste stärkas, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Detta innebär även att gamla kulturväxter och traditionella lantraser aktivt ska bevaras. En annan ödesfråga är tillståndet i våra sjöar och hav, där växt- och djurlivet sedan lång tid tillbaka är utsatt för hårda påfrestningar. Utsläpp av kväve, fosfor och giftiga ämnen måste reduceras på ett ansvarsfullt sätt. Läckaget av plast till sjöar och hav är också ett stort problem som man måste komma till rätta med. Plast som inte på grund av dess funktion måste vara beständig under lång tid bör ersättas med nedbrytbar plast eller substitut. Den ständigt aktuella frågan om överfiske måste också lyftas och hanteras gränsöverskridande. Ett hållbart fiske förutsätter att stor hänsyn tas till föryngringsplatser och att ett fungerande system med fiskekvoter upprätthålls. Försiktighetsprincipen bör råda då tillräcklig kunskap saknas om nya metoder eller ämnen som riskerar att påverka miljön eller hälsan negativt. Överanvändning av antibiotika och bekämpningsmedel inom jordbrukssektorn är ur ett globalt perspektiv ett stort problem. Den restriktiva användningen i Sverige bör framhållas som ett gott exempel. Sverige är ett föredöme när det gäller jordbruk och djurskötsel, där både konventionell och ekologisk produktion har en viktig roll att fylla. Medborgerlig Samling verkar för att Sveriges höga standard inom jordbruk ska spridas internationellt.

9.5 Biobränslen och reduktionsplikt Sverige är ett av de länder i världen som har störst förutsättningar att bli någorlunda självförsörjande på biobränslen. Det är därför osolidariskt mot länder med sämre förutsättningar att dammsuga världsmarknaden på dessa, bara för att vi skrivit in den s.k. reduktionsplikten som huvudsaklig strategi för att kunna visa på minskade CO2-utsläpp. Detta i synnerhet som det har ifrågasatts huruvida reduktionsplikt verkligen ger minskade utsläpp och därmed är en god investering för klimatet. Samtidigt menar andra att om 31 www.europa.eu, The EU Nature Restoration Law https://environment.ec.europa.eu/topics/nature-and-biodiversity/nature-restoration-law_en 32 https://www.tn.se/hallbarhet/24216/experter-eu-krav-gor-25-miljoner-hektar-skog-vardelos-sveriges-tolkningextrem/ 33 Skogens biologiska mångfald - om arter, miljöarbete och statistik 34 www.skogsindustrierna.se, EU taxonomi: Expertgruppen missar målet om skogsbruket, 2022-12-08 https://www.skogsindustrierna.se/aktuellt/nyheter/2022/12/eu-taxonomi-expertgruppen-missar-malet-omskogsbruket/ 35 www.skogsaktuellt,se, Kritiker menar att EU:s beslut om skogsbränslen är fel, 2023-04-04 https://www.skogsaktuellt.se/artikel/2232519/kritiker-menar-att-eus-beslut-om-skogsbrnslen-r-fel.html 30 biobränslen ska användas som ett verktyg i omställningen, så bör de prioriteras för sektorer som har svårare att gå över till eldrift, såsom till exempel luftfarten. I ljuset av detta framstår den förra regeringens ensidiga fokus på en extremt hög reduktionsplikt som huvudsakligt klimatverktyg som ytterst bräckligt. Medborgerlig Samling anser att subsidiaritetsprincipen är tillämpbar och att beslut ska fattas på nationell nivå. Om EU upphörde med försöken att detaljreglera svenskt skogsbruk skulle både svensk ekonomi, miljön och klimatet gynnas.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Vi står inför ett vägval En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader. Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet. En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande). Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-09-12 · Helt för

Vision Medborgerlig Samling är det enda parti i Sverige som på allvar vill byta ut dagens högskattesamhälle och ersätta detta med ett samhälle där tillväxt, egenmakt och välfärd går hand i hand. Vår samhällsvision bygger på ett civilsamhälle där medborgarna har makten över och ansvaret för sina egna liv och sin egen välfärd i största möjliga utsträckning, samtidigt som vår vision givetvis omfattar ett skydd för de svagaste i samhället där vi fortsättningsvis vill ha en skattefinansierad grundtrygghet. Vår välfärd bygger i grunden på viljan till företagande och företagsamhet. Vi vill därför att Sverige ska ha Europas bästa företagsklimat för små, medelstora och stora företag. Vårt skattesystem ska gynna privat personligt ägande av företag. Svensk industri ska få en renässans. Vi vill få fram fler företagare som är våra nya Ingvar Kamprads med ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande och som är beredda att investera i Sverige. Vi vill skapa ett Sverige till vilket utländska företag flyttar sin verksamhet för att det både är gynnsamt för ägarna och för medarbetarna. Det är Medborgerlig Samlings vision att Sveriges totala skattetryck ska vara lägre än genomsnittet för OECD och att vi samtidigt har den mest effektiva offentliga sektorn i västvärlden. Det är en myt att höga skatter och hög välfärd måste hänga ihop. Skattesystemet ska vara enkelt, förutsägbart och så neutralt som möjligt i förhållande till olika inkomstslag. Det är dags att politiken och politikerna börjar se helheten och tänka systematiskt!

Den offentliga sektorns andel av ekonomin ska minskas Medborgerlig Samling har som långsiktigt mål att det svenska skattetrycket, som i dag är ca 42,6 procent av BNP, ska sänkas till omkring 30 procent av BNP genom att verksamheten i den offentliga sektorn prioriteras och effektiviseras samt att de offentligfinansierade transfereringarna omprövas för att i största möjliga mån avvecklas. Detta mål ska jämföras med det genomsnittliga skattetrycket för OECD-länderna som var 34,1 procent 2021. Fullt utvecklade välfärdsländer som Kanada, Schweiz och Nya Zeeland ligger under detta genomsnitt.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning. Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.

Frågor och svar om skatteslöseri Finns det någon risk för välfärden om man sparar för mycket? Att säga nej till skatteslöseri handlar snarare om att sätta fokus på det som stat, region och kommun har som sitt kärnuppdrag. Skattepengar ska gå till det som viktigt på riktigt. Våra förslag om bland annat en slöserikommission handlar framför allt om att minska onödig administration så att man kan frigöra resurser till just statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning. Meningen är att pengarna ska gå till det som är allra viktigast.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Problembild Europa är i krig. Det blir allt tydligare att totalitära aktörer som Ryssland, Kina, med flera länder strävar efter att den nuvarande världsordningen med relativt fungerande system ersätts av ett annat system, där den starkes rätt gäller. Sverige som en liten stat kan inte acceptera en världsordning som bygger på våld och militär maktutövning. För att inte bli ett offer i en allt mer osäker värld, så måste vi upprusta till en nivå som är krigsavhållande för potentiella motståndare. Miljöbalken lägger omfattande hinder i vägen för ett återtagande av vår försvarsförmåga. Medborgerlig samling vill därför anpassa miljöbalken så att försvarshänsyn tillmäts ett högre värde vid miljöprövningar. Det finns också interna hot i form av politiska, religiösa och ideologiska rörelser som inte accepterar den liberala demokratiska rättsstaten som ett fundament för vår demokrati och samhällsordning.

Strategiskt viktiga områden MED vill att Sverige med egna resurser ska kunna försvara sitt territorium, oavsett varifrån fienden kommer. Därför ska försvaret ha militära anläggningar på strategiskt viktiga platser runt om i hela landet. Sverige är import- och exportberoende för sin försörjning. Samhället är inte heller särskilt tåligt när det gäller påfrestningar. Därför måste ett civilt försvar säkerställa att grundläggande samhällsfunktioner, tjänster och livsmedelsförsörjningen fungerar under kris eller krig. Geostrategiskt är Mälardalsregionen, Göteborgsregionen, Malmöregionen, Gotland och Nordkalotten prioriterade. Alla dessa områden ska kunna försvaras samtidigt mot hot från luften, marken och från sjön. Värdlandsstöd ska kunna ges till de nationer som deltar i det gemensamma försvaret.

2026-09-12 · Helt för

Det här vill vi göra Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår. På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.

Vi står inför ett vägval Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget i Europa sedan andra världskrigets slut. Ändå finns det partier i Sverige som vill leda landet i en riktning som riskerar att underminera just det skydd som Natoalliansen erbjuder. Socialdemokraterna gick till val tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet på att sänka försvarsanslaget. Vänsterpartiet är fortsatt emot Nato och Miljöpartiet driver en Natopolitik som i praktiken skulle urholka alliansens avskräckningsförmåga, bland annat genom sitt motstånd mot kärnvapenavskräckning som metod. Sammantaget är hälften av vänsterblockets regeringsunderlag emot Natomedlemskapet eller mot de förutsättningar som gör alliansen trovärdig. En vänsterstyrd regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet med vetorätt i försvarsfrågor skulle sända en förödande signal till våra allierade. Trovärdighet i Nato bygger på vilja och förmåga.

2026-09-12 · Helt för

Integration för hållbar gemensam framtid I detta avsnitt behandlas integration för vuxna invandrare som inte är EU-medborgare. Misslyckad integrationspolitik är kostsam. För Sveriges del syns det bland annat i de många utanförskapsområden som tillåtits etableras och på att Sverige de senaste åren blivit en magnet för långväga migranter. Allt sammantaget visar på vikten av att våga göra analysen och tala klarspråk om integrationspolitik; Flyktingar - män som kvinnor - kan söka sig till Sverige om man omfamnar våra västerländska värderingar och tror sig ha en rimlig chans att anpassa sig till vår arbetsmarknad. Utan dessa båda nyckelförutsättningar blir integration mycket svårt och vistelsen i Sverige i bästa fall en stunds skydd men i värsta fall - som det ser ut nu - en nedbrytande och för samhället kostsam bidragstillvaro. Integrationen hos vuxna invandrare är helt avhängig den enskildes motivation och drivkrafter. Beroende på bakgrund och personliga egenskaper ser man olika på fördelarna med integration, både kulturell och politisk sådan. Politiken måste utgå från pragmatism och realism kring vad som motiverar människors beteende, inte bara från ideologiska ställningstaganden eller teoretiska önskemål, som de senaste 40 årens misslyckade migrations- och integrationspolitik i Sverige. Med ett mottagande som inte skapar incitament till integration är det lätt att inse att strävan att lära om, lära nytt och förändra tankesätt riskerar att hamna långt ner på individens prioriteringslista. Medborgerlig Samling vill därför se en integrationspolitik som bidrar till att skapa nödvändiga incitament för den enskildes anpassning till det svenska samhället, för att i förlängningen trygga ett sammanhållet samhälle. Medan invandrande barn ges ett omhändertagande just för att de är barn, så vill vi möta invandrande vuxna med en tydlig koppling mellan å ena sidan individens rättigheter och skyldigheter och å andra sidan samhällets förväntningar. Att på ett konkret sätt visa vilka förutsättningar som krävs för att långsiktigt skapa sig en framtid i Sverige är ärligt och ansvarsfullt både ur den enskildes synvinkel som för dem som redan bor i Sverige och öppnar sitt samhälle som fristad och bidrar med skattepengar. Att mötas av krav och förväntningar inger hos den enskilde också hopp. Det blir tydliga mål att arbeta mot, vilket i sin tur ger mening till den nya tillvaron som kan upplevas främmande och svår att förhålla sig till. Kraven och arbetet för att uppnå dessa tydliga mål ger mening och människovärde. Att stå upp för vårt västerländska sätt att leva i Sverige är inte att diskriminera invandrande gruppers annorlunda sätt att leva. Det är snarare naturligt - och t o m av vikt - i samhällen som det svenska, som har en stor, gemensamt finansierad offentlig sektor med ett generöst välfärdssystem. En förutsättning för att en sådan välfärdsmodell är långsiktigt hållbar är att den har acceptans hos befolkningen i stort, att den anses rättfärdig, transparent och gynnsam för samhället som helhet. Här kommer även värderingsdiskrepanserna hos invånarna i samhället in i bilden. Stora skillnader i värderingar hos ett samhälles invånare minskar acceptansen för andra gruppers annorlunda livsstil och i förlängningen viljan att bidra med resurser till det allmänna. Med krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering samt krav på acceptans av det svenska, jämställda och sekulära rättssamhället samt motivation av välfärdssamhällets förmåner, ges den enskilde en tydlig riktning i sin strävan. En strävan som för samhällets del syftar till att individen har egen försörjning och bidrar till det allmänna. Aspekter som hör till den privata sfären, som kulturella och religiösa preferenser, är andra viktiga komponenter som kan påverka integrationen. Dessa ska ses som rent privata angelägenheter som - så länge de är just privata - inte är intressanta för integrationspolitikens mål. Det ska dock påpekas att de som privata angelägenheter inte heller kan utgöra g

2026-09-12 · Helt för

Migration Hem › Vår politik › Migration Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.

Frågor och svar om integration Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete? Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor. Vad krävs för att integrationen ska fungera? Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav. Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet? Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap. Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap? Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet. Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende? Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende. Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden? Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst. Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen? Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.

2026-09-12 · Helt emot

Bakgrund Slutet på det kalla kriget ledde till ett decennium av förhoppningar om varaktig fred och avspänning. Sverige var ett av de länder som utnyttjade den så kallade fredsdividenden till att dra ner på försvarsutgifterna. Det innebar att det tidigare invasionsförsvaret skulle monteras ner och ersättas med ett expeditionsförsvar som syftade till att stödja internationella fredsoperationer i oroliga hörn av världen i samarbete med likasinnade partnerländer. Förhoppningen var att Sveriges partnerländer även skulle komma till vår hjälp, ifall det mycket osannolika skulle inträffa att den säkerhetspolitiska situationen kraftigt försämrades i vårt eget närområde. Fallet med Ukraina visar att stödet från NATO kommer endast med ett medlemskap. Kriget i Ukraina har också visat att NATO:s rekommenderade finansieringsnivå av försvar på 2% av BNP inte räcker till när Europa är i krig. Det ska snarare betraktas som ett golv. I linje med detta anser Medborgerlig Samling att det är rimligt att betrakta 2,5% som ett golv för försvarets finanser och att försvarsbudgeten bör nå upp till omkring 4%, så länge som det pågår ett krig i närområdet. Det är också sannolikt att ett framtida revanschistiskt Ryssland kräver större försvarspolitisk finansiering på medellång och lång sikt.

Säkerhetspolitisk och militär strategi Sverige ska på egen hand ha ett trovärdigt försvar. Det innebär att försvaret måste ha en trovärdig offensiv och defensiv förmåga att möta hot, oavsett om de kommer från en stat eller andra aktörer. Det långsiktiga målet för svensk säkerhetspolitik enligt MED är att Sverige ska tillsammans med NATO bygga fred och säkerhet i Östersjöregionen. Sverige ska kunna ge ett trovärdigt stöd till NATO:s gemensamma försvar, och andra EUländer i enlighet med den svenska solidaritetsförklaringen. MED vill återinföra ett totalförsvar som innefattar både ett militärt och ett civilt försvar. Det militära försvaret ska bestå av en blandning av professionella soldater och värnpliktiga. Värnplikten ska vara könsneutral. Försvarsanslaget bör höjas till minst 4 % av BNP. På kort sikt bör beredskapskrediten ökas och utnyttjas för att täcka akuta brister i totalförsvaret. Försvaret ska vara fullvärdigt och innefatta samtliga vapenslag som samordnat ska kunna bemöta attacker från yttre fiender. Det civila försvaret ska skydda befolkningen i såväl freds- som krigstid och ska kunna användas vid större olyckor och katastrofer. I återupprättandet av totalförsvaret ingår återuppbyggnad av beredskapslager. Särskild hänsyn ska också tas till att säkra samhällsviktig infrastruktur för att tåla påfrestningar i fred, kris och krig.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Hem › Vår politik › Nato Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.

Det här vill vi göra Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår. På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.

2026-09-12 · Delvis för

3.1.6.2 Det ska vara ett brott att organisera och delta i parallella rättssystem Som en följd av att vissa samhällsgrupper idag upprättat parallella rättssystem inom sin egen religion (sharia) eller kultur (romani kris) måste företeelsen kriminaliseras, för att inte det svenska rättssystemet och i förlängningen rättsstaten ska försvagas och hotas. Att organisera, sammankalla, utöva och delta i egen rättsutövning ska bedömas lika ur straffsynpunkt.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Vi förlänger ett av polisens viktigaste verktyg mot gängen Polisen ska kunna stoppa grova brott innan någon skjuts eller en bomb detonerar. De preventiva tvångsmedel som den moderatledda regeringen infört har redan bidragit till att förhindra våldsdåd, gripa centrala aktörer i kriminella nätverk och slå mot den organiserade brottsligheten. Med en rödgrön regering riskerar polisen att fråntas verktyg som har hjälpt oss att få ordning på Sverige – vi vill förlänga dem och hålla i kampen mot gängen.

Vi står inför ett vägval Socialdemokraterna lämnade efter sig ett land med rekordmånga skjutningar, en underfinansierad kriminalvård och ett rättsväsende som inte räckte till, varken för det grova våldet eller vardagsbrottsligheten. Vänsterpartiet har röstat nej till varje reform av tvångsmedelslagstiftningen. Deras argument är att varje inskränkning banar väg för nästa. Det är en konsekvent principiell hållning som har ett pris: barn rekryteras för att skjuta, familjer vågar inte röra sig fritt i sitt bostadsområde och brottsoffer väntar på upprättelse. Miljöpartiet har röstat mot de mest effektiva verktygen för att följa rörliga gängkriminella. En politisk vänstersväng riskerar att rulla tillbaka de verktyg som nu ger resultat och ta Sverige tillbaka till det blodiga rekordåret 2022. Sverige har inte råd att chansa. Vi tog över ett städjobb och prioriterade omedelbart kampen mot det grövsta gängvåldet, och det ger resultat. Men uppdraget är inte slutfört. Vi söker mandat att få göra klart det vi påbörjat.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Sammanfattning I dag är den offentliga sektorns inflytande över människors liv på en oacceptabel nivå. Årtionden av politisk misskötsel av landet har lett fram till ett bidragssamhälle som prioriterar oväsentligheter framför statens kärnverksamhet vilken har krackelerat och befinner sig i en utförsbacke. Ytterligare höjda avgifter, skatter och andra pålagor, vilket de åtta riksdagspartierna ser som enda utväg för att ”rädda välfärden”, kommer att vara lika verkningslösa som alla de höjningar som redan gjorts. Vad som i stället måste till är idéer som kan utforma ett robust välfärdssamhälle som är anpassat för det tjugoförsta århundradet - och här går alla de åtta riksdagspartierna på tomgång - det finns helt enkelt inga nya idéer. Medborgerlig Samling vill genom sitt skattepolitiska program skapa ett skattesystem och en skattenivå som grundas på: Enkelhet, överskådlighet och långsiktig förutsägbarhet. Mindre skillnader när det gäller beskattningen av de tre olika inkomstslagen tjänst, näring och kapital. Hållbarhet förenad med ekonomisk liberalism. Ett minimum av transfereringar mellan stat, regioner och kommuner. Principerna är viktiga för att säkerställa medborgarförankringen för skattesystemet samt motverka fusk, slöseri och byråkrati.

7. Ett företagarland i verklig frihet Skatteuppgifter och förmögenhetsdata ska inte vara offentliga. Rätten till integritet väger tyngre än nyfikenhet. Vi vill göra Sverige till det friaste, mest företagsvänliga landet i världen. Ett land där du kan registrera bolag, optioner och investerare digitalt, på några dagar. För att Sverige ska bygga nytt välstånd är det centralt att Sverige blir ett världsklassland för entreprenörerna och riskkapitalet. Det börjar med att vi gör det enklare och billigare att starta, driva, utveckla, bygga och investera i bolag i Sverige. Kontakta ossIntegritetspolicyCookiepolicyCookie-inställningar © 2026 Medborgerlig Samling. Alla rättigheter förbehållna.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Skatteslöseri Hem › Vår politik › Skatteslöseri Skatter finansierar viktiga gemensamma åtaganden. Det finns i dag inga länder i världen som inte tar ut skatt i någon form. I Sverige betalar vi för skolan, vården, infrastrukturen och många andra helt nödvändiga system via skattsedeln, till förmån för alla som bor och verkar här. Alltför höga skatter hämmar däremot den ekonomiska tillväxten. Varje krona som går till höjd skatt är också en krona mindre som den enskilde skattebetalaren själv får behålla av sina intjänande pengar. För oss moderater är det därför centralt att en skatt aldrig ska vara högre än nödvändigt och absolut inte får tas ut i onödan. Det ligger ett tydligt ansvar på kommuner, regioner och den svenska staten att värna skattebetalarnas pengar och löpande se över möjligheterna till effektiviseringar och att skära bort onödiga utgifter. Allt annat är att visa bristande respekt för såväl de viktiga verksamheter som behöver skatten som alla de människor som arbetat hårt för att betala den.

Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck. Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.

2026-09-12 · Helt för

Sverige behöver mindre dåliga deals – och mer resultat Asyl- och anhöriginvandringen från Mellanöstern och Nordafrika måste stoppas omedelbart. Invandringspolitiken ska utgå från Sveriges behov – att bo i Sverige är ingen mänsklig rättighet. Det finns en anledning till att vi förespråkar assimilation och inte integration – det finns inget utrymme för kompromisser om våra grundläggande värderingar. Medan andra partier möts halvvägs vågar MED vara radikala – Tidöpartiernas svek får inte fortsätta i fyra år till!

Dagens migrationspolitik i Sverige Sverige har efter flera decenniers omfattande invandring ställts inför långvariga och förvärrade strukturella svårigheter. Huvudskälet är att vi underlåtit att analysera effekterna av ett generöst asylmottagande från icke-västliga regioner med ofta annorlunda kultur, utbildningsnivå och värderingar. Den nödvändiga förändringen och anpassningen för att klara sig i det nya samhälle man ska leva i kan under dessa förutsättningar ta mer än en generation i anspråk. När invandring inte utgår från arbetskraftsbehov och kapaciteten i befintliga samhällsinstitutioner riskerar problemen att växa ytterligare och bli allt svårare att lösa ens på sikt. Bostäder, skolor, hälsovård och rättsväsende måste vara dimensionerade för den beräknade befolkningsökningen, kompetent personal ska hinna utbildas med mera. En tillfredsställande grad av integration måste även vara uppfylld för ett lyckat utfall av migrationen. För en alltför stor del av den invandrade befolkningen har resultatet i stället blivit ett allvarligt utanförskap, då realistiska chanser att möta kompetenskraven i arbetslivet saknats. Statens förpliktelser gentemot de egna medborgarna kan endast fullgöras om den har suveränitet över det egna landet och tillfredsställande kontroll över vilka som vistas där. Om en stat vore gränslös, skulle den inte längre kunna svara mot sina åtaganden, eftersom dessa i praktiken vore oändliga och resurserna därmed aldrig skulle vara tillräckliga. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna bygger på individens fri- och rättigheter gentemot staten, som är den instans som kan garantera medborgarna sådana rättigheter. Vidare har var och en rätt att fritt lämna och återvända till sitt eget hemland, men ingen kan kräva att leva och få försörjning i en främmande stat. Asyl i Sverige för utomeuropeiska medborgare ska beviljas i mycket begränsad omfattning, företrädesvis för enstaka dissidenter och på sikt kvotflyktingar. Till dess att Sverige har fått bukt med sina integrationsproblem, särskilt vad gäller att alla invandrare måste bli tillräckligt anpassade språkligt, kulturellt och utbildningsmässigt för att klara sin egen försörjning, vore en större immigration inte ansvarigt gentemot vår inhemska befolkning, inklusive flyktingar som tidigare fått en fristad här. Ökande problem med bland annat gängkriminalitet, hedersförtryck, religiös radikalisering, fallande skolresultat och sociala spänningar måste tas på allvar och den negativa trenden stoppas. Innan vi lyckas vända utvecklingen i en mer positiv riktning via reformer och effektiva åtgärder, måste stor försiktighet vidtas och de senaste decenniernas migrationspolitik omvärderas.

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2026-09-12 · Helt för

Därför vill och arbetar Moderaterna för att: Minska den asylrelaterade invandringen till Sverige. Vi har bland annat anpassat asyllagstiftningen till EU-rättens miniminivå. (Tidö) Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, inklusive anhöriga till asylsökande, är nu det lägsta sedan 1985. År 2026 förväntas cirka 4 200 personer söka asyl i Sverige, det är en minskning med 75 procent sedan 2022. Göra en översyn av relevant EU-lagstiftning och konventioner i syfte att uppnå en minimal asylinvandring. (Arbetsstämman 2025) Vi har fått EU:s migrationspakt på plats i syfte att minska invandringen till EU. Vi har uppvärderat det svenska medborgarskapet genom att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, egen försörjning och att ha bott i Sverige en längre tid för att bli svensk medborgare. (Tidö) Vi vill införa ett snabbspår för talanger och välintegrerade att beviljas svenskt medborgarskap. (Vallöfte 2026) Vi vill samtidigt göra det omöjligt för gängkriminella och de som döms för våldtäkt, andra grova sexualbrott eller våld i nära relation att bli svenska medborgare. (Vallöfte 2026) Den 1 september skärps reglerna för utvisning på grund av brott så att huvudregeln blir att den som döms för en påföljd strängare än böter ska utvisas. Vi har äveninfört krav på vandel så att den som på andra sätt missköter sig också ska utvisas.(Tidö)

Migration Hem › Vår politik › Migration Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Försvagandet av de internationella institutionerna FN har varit handlingsförlamat när det gäller ett flertal internationella konflikter, där säkerhetsrådets veto har medfört att FN inte har kunnat agera för fred. I Europa har Covid-pandemin, och kriget i Ukraina visat att de flesta europeiska länder är sig själva närmast, när det gäller. Det betyder att vi måste lita mindre på mellanstatliga organisationer som EU och vara mer självförsörjande om kriget kommer till Sverige. Den internationella solidariteten har prövats hårt de senaste åren. Lärdomen är att det är i många fall nödvändigt att lösa kriser självständigt.

Sammanbrottet för den europeiska säkerhetsordningen Den 24:e februari 2022 markerar det slutliga sammanbrottet för en fungerande europeisk säkerhetsordning. Vi kan anta att Rysslands imperialistiska politik kommer sannolikt att leda till fler krig och konflikter i Europa.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Det här vill vi göra Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår. På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

8. Säkerheten – statens absoluta kärnuppgift Medborgerlig Samling kan konstatera att den svenska staten sviker sin primära uppgift gentemot medborgarna: att säkerställa ett tryggt och säkert samhälle. Det förfall som pågår när det gäller lag och ordning anser vi vara fullkomligt oacceptabelt. Medborgarna kan idag inte längre förlita sig på det gemensammas förmåga. Allt fler anser att staten har brutit mot sitt åtagande i denna grundläggande del av samhällskontraktet. Anledningen till att rättsväsendet inte når framgång i att upprätthålla lag och ordning överallt är att man arbetar med fel utgångspunkter. I stället för mer av sociala projekt, bidrag och eftergivenhet är det polisiär närvaro, medborgare med självrespekt och nolltolerans inför brott som måste gälla. Sverige bör i stora drag kunna ta efter de metoder som användes i New York med stor framgång. Polisorganisationen behöver ha chefer som hålls ansvariga för utvecklingen i sina geografiska områden, men också får verktygen att agera. Poliskåren behöver växa i betydande omfattning och kommunerna ges en viktigare roll i upprätthållandet av säkerhet. Lagföringen, åtal och domstolsförhandling måste kunna hanteras snabbare än i dag. Rättsväsendets organisation måste anpassas därefter. Det statligt utmätta straffet har flera funktioner, såsom att vedergälla brottet, att skydda samhället och att försöka få den dömde att bättra sig. I Sverige har alltför mycket fokus legat på det sistnämnda, där ett rent vårdperspektiv har antagits. De två andra funktionerna - vedergällning och samhällsskydd - behöver uppgraderas. Medborgerlig Samling förordar av den anledningen generellt straffskärpningar i olika avseenden för framförallt våldsbrott och grova sexualbrott. Straffmyndighetsåldern bör också sänkas. Utländska medborgare som begår brott ska i högre grad än i dag utvisas. Sverige har, liksom många andra länder, under lång tid haft en repressiv politik i förhållande till narkotika. Medborgerlig Samling menar att det är rimligt att ifrågasätta om denna politik har tjänat Sverige väl, såväl de missbrukande individerna som samhället i stort. Det egna ansvaret är centralt, men även att missbrukare kan få vård. En avvägning måste ske mellan olika intressen, från effekter på enskilda individer till hur den organiserade brottsligheten påverkas och prioriteringarna inom rättsväsendet. En intellektuell öppenhet bör finnas inför vissa mildringar av lagstiftningen i förhållande till lätta droger. Sådana förändringar måste givetvis utvärderas noggrant. Det tiggeri som har brett ut sig i Sverige måste aktivt motverkas, i första hand genom kommunala ordningsregler med polisiär sanktion. Sveriges försvar har misskötts till den grad att landets säkerhet och status som oberoende nation är gravt underminerad. Detta tillstånd vill Medborgerlig Samling så fort som möjligt korrigera. Försvarsbudgeten bör åter få utgöra cirka 2,5 % av BNP, i syfte att möjliggöra detta återtagande av försvarsförmågan. Vidare förespråkar vi ett svenskt medlemskap i Nato. Vårt försvar ska ha förmågan att möta nya typer av hot, såsom cyberangrepp och terrorattacker. Av största vikt är att försvaret kan ställa upp med resurser med hög beredskap för att möta angrepp av kuppkaraktär. Därför bör kontraktsanställda fortsättningsvis utgöra kärnan av försvarsmakten. Fokus bör ligga på att möjliggöra för våra högkvalitativa förband att vara så pass väl försörjda att de kan verka uthålligt i strid och så pass mobila så att de kan verka i hela riket. Som ett komplement till denna kärna vill Medborgerlig Samling se ett utvidgat hemvärn och värnplikt inom ramen för en allmän samhällsplikt. Denna samhällsplikt syftar främst till att ge det militära såväl som det civila försvaret en tillräcklig förmåga, men en bieffekt kan även vara att öka de yngres ansvarstagande för samhället och stärka samhörigheten. Stora brister finns inom det civila försvaret som måste korrigeras. Kommuner och landsting måste ha beredskap för krissituationer och kri

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Hårdare straff för äldreomsorgspersonal som våldtar äldre Få saker är så avskyvärda som när personal inom äldreomsorgen utnyttjar sin ställning för att förgripa sig på försvarslösa äldre. Moderaterna går till val på skärpta straff för dessa brott och att anställda inom omsorgen inte längre ska kunna få straffrabatt när de förlorar jobbet till följd av brottet.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Sammanfattning Det svenska näringslivet har länge varit i obalans, vilket har bidragit till en minskning av industrin i Sverige. Höga kostnader och stränga regler har drivit många företag att flytta sin produktion utomlands, vilket har påverkat arbetstillfällen och ekonomin negativt. Den framväxande tjänstesektorn, främst inom IT och FinTech, har inte kunnat kompensera för industrins nedgång. Även tjänstesektorn, för att den ska kunna fortsätta att växa, är beroende av att det finns en hälsosam och livskraftig industrisektor i Sverige. Därför behöver Sverige återindustrialiseras! Sverige har goda förutsättningar för att återindustrialiseras, då landet är rikt på råvaror som kan förädlas till värdefulla produkter, exempelvis järnmalm till stål och sedan till flygplan och fordon. Historiskt har svenska företag möjliggjort en hög levnadsstandard för svenska folket, men nu har många företag outsourcat sin produktion utomlands och i stora delar av Sverige är all industri nedlagd. För att vända utvecklingen behövs tre viktiga förändringar: en positiv syn på företagandet och äganderätten, lägre lönekostnader och lägre energikostnader. Det krävs också en förändring av det nuvarande skattesystemet som inte bara gynnar personalintensiva tjänsteföretag utan också lantbruk och industriföretag. Medborgerlig Samling vill öka företagsamheten i Sverige och ge alla möjlighet till självförsörjning. Vi genomför en rad grundläggande förändringar inom politik och ekonomi, med fokus på att stödja företagandet genom att sänka företagarens kostnader, förenkla företagandets regler och villkor samt öka företagarens belöning vid framgång. Medborgerlig Samling föreslår därför 10 prioriterade åtgärder för att skapa fler tjänste-, handels- och industriföretag men också skogs- och lantbruk i Sverige. Dessa är att: Skatten på fossilfri energi avskaffas. Lönekostnaderna för alla arbetsgivare sänks med minst 10 procent. Fåmansbolagsbeskattningen avskaffas – på riktigt! Den statliga inkomstskatten på löner avskaffas. Den allmänna löneavgiften på 11,62 procent tas bort Småföretagare får rätt att betala bolagsskatt till sin kommun Färre regler – fler företag Stärkt äganderätt för lantbrukare och skogsägare Bättre möjligheter att rekrytera talanger till landsbygden Skadeståndsskyldighet för facket vid sympatiåtgärder Vi gör det också lättare för små företag att verka genom en mer flexibel arbetsmarknadsmodell och att rensa bort alla onödiga och kostsamma regler.

Förändringar i lag och regler För att de åtgärder som beskrivs ovan ska kunna genomföras krävs justeringar i flera centrala regelverk som i dag styr markanvändning, näringsverksamhet, infrastruktur och samhällsservice på landsbygden. Regelverken är i många delar utformade utifrån generella lösningar och centraliserad tillämpning, vilket begränsar möjligheten till lokal anpassning och långsiktigt ansvarstagande. En grundläggande förutsättning är förändringar i miljöbalken, där flera bestämmelser i dag påverkar brukande av mark, vatten och naturresurser. För att möjliggöra mer ändamålsenliga och lokalt förankrade lösningar behöver balansen mellan generella skyddsregler och planbaserade avvägningar ses över. Detta gäller särskilt bestämmelser som rör strandskydd, vattenverksamhet och tillståndsprocesser, där nuvarande ordning ofta ger begränsat utrymme för att beakta lokala förutsättningar och långsiktigt brukande inom ramen för kommunal planering. Även plan- och bygglagen har en central roll, eftersom den reglerar kommunernas ansvar för fysisk planering och byggande. För att stärka förutsebarheten och tydliggöra ansvarsfördelningen behöver kopplingen mellan planinstrumenten och andra lagstiftningar, särskilt miljöbalken, förtydligas. Detta kan bidra till att kommunala beslut får större rättsverkan och att planprocesserna blir mer sammanhållna och begripliga för både enskilda och näringsliv. Det ska även införas en betydande regelöversyn så att regler som inte skapar nytta avskaffas. När det gäller företagsamhet och jord- samt skogsbruk aktualiseras även skogsvårdslagstiftningen, jordbruksrelaterade regelverk och tillhörande föreskrifter. För att minska administrativa bördor och skapa bättre proportion mellan krav och faktisk påverkan behöver trösklar, anmälningsplikter och ersättningsregler ses över. För att möjliggöra regional differentiering och stärkt lokal ekonomi berörs även skatte- och avgiftslagstiftningen. Justeringar kan behövas för att tillåta geografiskt anpassade lösningar, exempelvis inom ramen för regional skattedifferentiering eller särskilda villkor för verksamheter i glesbygd, utan att grundläggande likabehandlingsprinciper åsidosätts. Infrastruktursatsningar och beredskapsfrågor aktualiserar vidare behov av förändringar i transportlagstiftning, ellagen och regelverk kopplade till digital infrastruktur. För att säkerställa robusthet, redundans och tillgänglighet i hela landet behöver dessa regelverk i högre grad möjliggöra långsiktig planering och samordning med totalförsvarets behov. Körkortslagen (1998:488) och tillhörande förordningar behöver ändras för att införa körkortsbehörigheten B1 från 16 års ålder i enlighet med kommande EU-regler, samt för att möjliggöra nationella tilläggslösningar för glesbygd där unionsrätten tillåter. Slutligen har även förordningar, myndighetsföreskrifter och vägledningar stor betydelse för hur lagstiftningen tillämpas i praktiken. För att uppnå avsedda effekter krävs att dessa anpassas i linje med eventuella lagändringar, så att tillämpningen blir konsekvent, rättssäker och proportionerlig. Sammantaget förutsätter genomförandet av ovanstående åtgärder en samordnad översyn av flera regelverk, där målet är att skapa tydligare ansvarsfördelning, ökad förutsebarhet och bättre möjligheter till lokalt anpassade lösningar inom ramen för nationellt fastställda mål.

Företagsbeskattningen: De sociala avgifterna sänks till 19,81 procent genom tydliga prioriteringar i statsbudgeten. Detta sker genom borttagande av den allmänna löneavgiften, som i själva verket är en ren skatt som har dolts bland de sociala avgifterna. Låta små och medelstora företag som inte är börsnoterade välja att betala sin inkomstskatt till staten eller kommunen . Dessa företag får rätten att välja mellan att betala inkomstskatt direkt till staten eller till den kommun där företaget har sin huvudsakliga verksamhet för vinster på en omsättning på upp till 50 MSEK årligen. Denna skattemodell ger varje kommun ett korrekt incitament att jobba med sin näringslivsutveckling och är särskilt gynnsam för kommuner med en stor andel lant- och skogsbruk. Stämpelskatten på fastighetstransaktioner för juridiska personer tas bort. Medborgerlig Samling vill att det dels ska byggas fler bostäder för att motverka bostadsbubblan, dels att rörligheten på bostadsmarknaden ska bli god. Stämpelskatten i samband med fastighetstransaktioner hämmar denna utveckling och en avveckling av denna skatt skulle gynna bygg- och fastighetsbranschen och öka produktionen av bostäder. Förenkla regelverken kring personaloptioner och beskatta dessa som inkomst av kapital. I dag har svenska startups svårt att konkurrera om de bästa talangerna för att bli internationella marknadsledare. En bidragande orsak till detta är den höga skatten på personaloptioner, vilken i praktiken gör dessa omöjliga att använda som incitament vid rekrytering. I dag beskattas personaloptioner, förutom för vissa undantagna företag, som inkomst av tjänst och arbetsgivaren betalar därmed också arbetsgivaravgift när optionerna utnyttjas av den anställde. MED vill verka för att personaloptioner generellt beskattas som kapital och bredda och förenkla regelverket så att fler företag får möjlighet att använda detta instrument för att attrahera kompetens. Utred möjligheten till breddad kommunal beskattningsrätt av exempelvis råvaru- och energiutvinning. För att stärka glesbygdens förmåga att försörja sig med egna medel och underlätta för avvecklingen av det regionala utjämningssystemet, vill MED utreda möjligheten för kommunerna att beskatta exempelvis lokal råvaru- och kraftutvinning av typen gruvor och vattenkraftverk. Det eventuella lokala skatteuttaget ska kvittas mot de punktskatter och statliga skatter som producenterna ändå skulle tvingats betala för att garantera att de inte betalar högre skatt.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning. Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Integration för hållbar gemensam framtid I detta avsnitt behandlas integration för vuxna invandrare som inte är EU-medborgare. Misslyckad integrationspolitik är kostsam. För Sveriges del syns det bland annat i de många utanförskapsområden som tillåtits etableras och på att Sverige de senaste åren blivit en magnet för långväga migranter. Allt sammantaget visar på vikten av att våga göra analysen och tala klarspråk om integrationspolitik; Flyktingar - män som kvinnor - kan söka sig till Sverige om man omfamnar våra västerländska värderingar och tror sig ha en rimlig chans att anpassa sig till vår arbetsmarknad. Utan dessa båda nyckelförutsättningar blir integration mycket svårt och vistelsen i Sverige i bästa fall en stunds skydd men i värsta fall - som det ser ut nu - en nedbrytande och för samhället kostsam bidragstillvaro. Integrationen hos vuxna invandrare är helt avhängig den enskildes motivation och drivkrafter. Beroende på bakgrund och personliga egenskaper ser man olika på fördelarna med integration, både kulturell och politisk sådan. Politiken måste utgå från pragmatism och realism kring vad som motiverar människors beteende, inte bara från ideologiska ställningstaganden eller teoretiska önskemål, som de senaste 40 årens misslyckade migrations- och integrationspolitik i Sverige. Med ett mottagande som inte skapar incitament till integration är det lätt att inse att strävan att lära om, lära nytt och förändra tankesätt riskerar att hamna långt ner på individens prioriteringslista. Medborgerlig Samling vill därför se en integrationspolitik som bidrar till att skapa nödvändiga incitament för den enskildes anpassning till det svenska samhället, för att i förlängningen trygga ett sammanhållet samhälle. Medan invandrande barn ges ett omhändertagande just för att de är barn, så vill vi möta invandrande vuxna med en tydlig koppling mellan å ena sidan individens rättigheter och skyldigheter och å andra sidan samhällets förväntningar. Att på ett konkret sätt visa vilka förutsättningar som krävs för att långsiktigt skapa sig en framtid i Sverige är ärligt och ansvarsfullt både ur den enskildes synvinkel som för dem som redan bor i Sverige och öppnar sitt samhälle som fristad och bidrar med skattepengar. Att mötas av krav och förväntningar inger hos den enskilde också hopp. Det blir tydliga mål att arbeta mot, vilket i sin tur ger mening till den nya tillvaron som kan upplevas främmande och svår att förhålla sig till. Kraven och arbetet för att uppnå dessa tydliga mål ger mening och människovärde. Att stå upp för vårt västerländska sätt att leva i Sverige är inte att diskriminera invandrande gruppers annorlunda sätt att leva. Det är snarare naturligt - och t o m av vikt - i samhällen som det svenska, som har en stor, gemensamt finansierad offentlig sektor med ett generöst välfärdssystem. En förutsättning för att en sådan välfärdsmodell är långsiktigt hållbar är att den har acceptans hos befolkningen i stort, att den anses rättfärdig, transparent och gynnsam för samhället som helhet. Här kommer även värderingsdiskrepanserna hos invånarna i samhället in i bilden. Stora skillnader i värderingar hos ett samhälles invånare minskar acceptansen för andra gruppers annorlunda livsstil och i förlängningen viljan att bidra med resurser till det allmänna. Med krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering samt krav på acceptans av det svenska, jämställda och sekulära rättssamhället samt motivation av välfärdssamhällets förmåner, ges den enskilde en tydlig riktning i sin strävan. En strävan som för samhällets del syftar till att individen har egen försörjning och bidrar till det allmänna. Aspekter som hör till den privata sfären, som kulturella och religiösa preferenser, är andra viktiga komponenter som kan påverka integrationen. Dessa ska ses som rent privata angelägenheter som - så länge de är just privata - inte är intressanta för integrationspolitikens mål. Det ska dock påpekas att de som privata angelägenheter inte heller kan utgöra g

Retroaktiv integration Idag lever i Sverige många med PUT eller svenskt medborgarskap men med otillräckliga svenskkunskaper och med svag koppling till det svenska majoritetssamhället. För att råda bot på denna segregering föreslår MED följande: För dem som idag har PUT med asylkoppling men inte uppfyller kraven avseende egen försörjning för PUT enligt ovan, ska ny prövning av asylskäl göras. Saknas asylskäl mister man PUT och utvisas. Anledningen är det stora antal som getts asyl de senaste åren. När så många söker sig hit är det viktigt att premiera dem med verkliga asylskäl framför dem som inte längre har asylskäl och dessutom har svårt att integrera sig. Alla som idag har PUT med intakta asylskäl och uppbär försörjningsstöd, ska underteckna en acceptansförklaring med avseende på västerländska kärnvärden, svensk lagstiftning och svensk sekulär samhällsstruktur för att eventuellt vidare försörjningsstöd från samhället ska kunna erhållas. Religion/trosuppfattning är en privat angelägenhet och ska tas bort från diskrimineringslagen. För dem som idag har svenskt medborgarskap och INTE uppfyller ovanstående kriterier avseende sina svenskkunskaper, ska genast obligatorisk utbildningsinsats sättas in, så att kraven kan verifieras. Möjligheten, som finns idag, att - med hänvisning till dåliga svenskkunskaper - leva hela sitt liv i Sverige utan att integreras i det svenska samhället ska inte vara möjligt framöver utan sanktioner i försörjningsstöd. Medborgerlig Samling föreslår även: att flerbarnstillägget avskaffas. att det införs ett tak på hur stort belopp en individ respektive familj sammanlagt kan erhålla i stöd från det offentliga. Avsikten är att det alltid tydligt ska löna sig att försörja sig på egen hand. att lagen om eget boende (EBO) avskaffas, då trångboddhet ofta blir effekten till nackdel bl a för skolbarns möjlighet till studiero och koncentration i hemmet, samt starkare könsuppdelning med hemmavarande döttrar, vilka inte tillåts att gå ut och söner som utan vidare uppsikt rör sig sent om kvällarna i miljöer som inte alltid är lämpliga för barn. att religiösa eller kulturella orsaker inte ska kunna anföras som skäl till att neka arbetsplatserbjudanden samtidigt som man uppbär ekonomiskt understöd från det offentliga. att öka möjligheterna till okvalificerat yrkesarbete genom att reducera beskattning av låga inkomster. Vi vill införa höjt grundavdrag till 100 000 kr.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Frågor och svar om integration Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete? Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor. Vad krävs för att integrationen ska fungera? Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav. Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet? Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap. Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap? Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet. Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende? Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende. Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden? Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst. Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen? Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.

Därför vill och arbetar Moderaterna för att: Inrätta en tvåårig yrkesskola med fokus på yrkesämnen och svenska. (Tidö) Ställa högre krav på den som deltar i SFI-undervisningen. Om individuella kunskapsmål inte uppnås ska exempelvis bidrag kunna minskas. Den moderatledda regeringen har förstärkt SFI och sedan den 1 januari 2026 har den generella rätten att delta i SFI begränsats till tre år. (Tidö) Att minderåriga barn inte ska användas som tolkar för sina vårdnadshavare och att tolk som huvudregel inte ska bekostas av det allmänna efter tre år i Sverige. (Arbetsstämman 2025) Att SFI för personer med kort utbildningsbakgrund som huvudregel ska kombineras med yrkespraktik och motsvara en heltidsaktivering, med möjlighet till specialutbildningar för dem med mycket kort eller ingen utbildning. (Arbetsstämman 2025)