Jämför två partier

2026-06-16 · Delvis emot till Delvis för

Sverige kan mer . Valmanifest 2026 Centerpartiets valmanifest 2026 2 Centerpartiets valmanifest 2026 3 Sverige kan mer . Sverige är inte färdigt. Sverige kan mer. Det finns en särskild känsla i ett samhälle som fungerar. Den märks i det som tas för givet, i morgontimmen när barn går till skolan utan oro, i pendlingen som faktiskt går någonstans, i tryggheten att veta att vården finns när den behövs. Den märks i tilliten mellan människor, i viljan att bidra och i vetskapen om att det går att bygga ett bättre liv som håller, både för sig själv och för nästa generation. Den märks också i tryggheten. I möjligheten att röra sig fritt, att kunna gå hem sent en kväll utan oro, att veta att samhället finns där när nå- got händer. I ett samhälle som fungerar är tryggheten inte något som ifrågasätts, den är verklig i människors vardag, i det lilla och i det stora. Den märks i hur vi tar ansvar för framtiden. I ett Sverige som leder klimatomställningen, där utsläppen minskar samtidigt som vi bygger morgondagens välstånd på ett fundament av grön industri och ny teknik. Där det är enkelt att leva hållbart, där omställningen är en möjlighet, inte en börda, och där vi lämnar över ett starkare samhälle till nästa generation. Och den märks i vår plats i världen. I ett Sverige som står stadigt i en mer osäker omvärld, som försvarar sin frihet, samarbetar med andra demokratier och har beredskap att möta hot, både civilt, ekonomiskt och mili- tärt. Ett land där tryggheten också handlar om vår förmåga att hantera det som sker utanför våra gränser. Känslan finns också i friheten att forma sitt eget liv. I lika möjligheter för alla, oavsett bakgrund, utseende, kön eller vem du älskar. I möjligheten att välja väg, byta riktning och ta ansvar för sin framtid. I företag som vågar växa, i människor som vågar satsa och i beslut som fattas nära dem som berörs. När den friheten fungerar i praktiken stärks individen och vi får ett samhälle som klarar av att utvecklas när omvärlden förändras, som löser problem i tid och som bygger vidare på det som redan är starkt. Där tilliten bär mer än reglerna, och där det gemensamma fungerar när det verkligen behövs. Sverige har byggts av just den kraften. Av människor som arbetat, utbildat sig och tagit ansvar. Av företag som vågat satsa och skapat jobb. Av en öppenhet mot världen som gjort oss starkare, av en jämställdhet som vill ge alla samma förutsättningar och av en tillit oss emellan som gjort det möjligt att lösa svåra pro- blem tillsammans. Det är inte retorik, det är en konkret historia om ett land som om och om igen visat på framtidstro och att förändring är möjlig. Det finns en särskild känsla i ett samhälle som fungerar. Centerpartiets valmanifest 2026 4 Den framtidstron försvagas idag. Det är inte en slump. Och det sker inte av sig självt. Det är resultatet av politiska prioriteringar och svagt politiskt ledarskap. Det är resultatet av att byråkrati och överreglering tillåtits ta över från enskilda människors drivkraft och kompetens. Det är resultatet av att krafter tagit plats i svensk politik som ställer människor mot varandra istället för att lösa problemen, som förenklar komplexa frågor till enkla syndabockar och som underminerar den öppenhet och tillit som byggt Sverige starkt. Det märks i plånboken. Vid köksbord i hela Sverige går familjer igenom sin ekonomi med en växande insikt om att marginalerna blivit mindre, trots att ansträngningen är densamma. Det märks på arbetsmarknaden. Den som har utbildat sig och gjort det som förväntas möts idag inte alltid av möjligheter, utan av stängda dörrar. Vägen in på arbetsmarknaden har blivit längre och mer osäker, samtidigt som företag som vill anställa tvekar inför kostnader och regelverk som gör varje beslut mer riskfyllt. Det handlar också om en ökad brist på rättvisa. Vi vet att människor sorteras bort redan innan de fått en chans, på grund av sitt namn, sin bakgrund eller varifrån de kommer. Det är en erfarenhet som sätter sig i kroppen hos den som drabba

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Medborgerlig Samling föreslår att: De kommunala skolorna förstatligas. Skolpengen upphör att vara kommunal och blir en statlig riksskolpeng, som dock kan kompletteras med ett variabelt tillägg utifrån lokala förhållanden. Friskolor stöttas, men får en något lägre skolpeng till följd av ett mindre uppdrag, som ju inte innefattar kravet att, på kort varsel, kunna ta emot nya elever. Friskolor finansieras av den statliga riksskolpengen och inte längre av en kommunal skolpeng, varigenom de inte längre kommer att kunna få den egna skolpengen per elev höjd vid en elevövergång från en närbelägen offentligt driven skola, som ju då får tillfälligt ökade utgifter per elev. Varje elev får rätt att, så långt som möjligt, få undervisning på sin egen nivå. Det innebär nivågruppering : att undervisningsgruppen består av elever med likartad förförståelse, fallenhet, och motivation. Nivågrupperingen genomförs lokalt, och kräver flexibilitet av skolan. Förslag om att tvångsbussa elevgrupper mellan olika stadsdelar blir överspelade och irrelevanta. Den så kallade anpassade skolan, som förr kallades särskolan och innebär en nivågruppering som inte ens den socialdemokratiska skolan har förmått att avskaffa, behålls och blir syskonskola till en uppsjö av specialskolor för elever med alla möjliga egenskaper. Lugna barn, som behöver en lugn skola, separeras från utåtagerande barn, som behöver mötas enskilt och i småskalighet. Skolans uppgift ändras från floskeln ”att låta varje enskild elev finna sin unika egenart […]” till att, faktiskt, genom undervisning överföra relevanta kunskaper, inklusive färdigheter . Skolans mål ändras från mer jämlikhet i utfall till maximal sammanlagd kunskapsöverföring . Eleverna blir jämlikar. Varje enskild skola och hela den svenska skolan blir nyttomoralisk, det vill säga värdemaximerande och därför inriktad på enbart en sak, nämligen största möjliga kunskapsöverföring. All verksamhet, inklusive nivågrupperingen, avpassas och genomförs, både lokalt och nationellt, helt och hållet utifrån vad som bedöms ge maximal kunskapsöverföring. Samhällsproblem andra än barns ofullständiga kunskaper får samhället försöka lösa utanför skolan, som måste få fokusera på kärnuppdraget för att kunna komma på fötter igen. Skolpersonalens skyldighet att göra orosanmälan till socialnämnden, vilken är enskild och ligger utanför skolans verksamhet, utökas till att omfatta risk för rekrytering till kriminella gäng, vilket kräver vidareutbildning av skolpersonalen.

2026-09-12 · Helt för

Försvar Centerpartiet vill bygga ett starkt och modernt försvar. Försvarets uppgift är att trygga Sveriges frihet, fred och demokrati. För att klara detta krävs ökade resurser, ett försvar som är närvarande i hela landet och ett nära samarbete med Nato och våra grannländer. Så skapar vi ett motståndskraftigt och tryggt Sverige där vi alla kan känna oss säkra.

Centerpartiet vill: Öka försvarsanslagen till 3,5 procent av BNP. Den bredauppgörelsen mellan riksdagenspartier ska fullföljas. Så snart det är praktiskt möjligt behöver vi också nå de ytterligare anslagshöjningar som vi behöver nå för att följa Natos mål. Stärka det civila försvaret genom ökade resurser till bland annat kommuner och regioner, för att hela samhället ska klara en kris. Utveckla och modernisera armén, marinen och flygvapnet med mer personal och bättre materiel. Fullfölja och fördjupa samarbetet inom Nato för att stärka den gemensamma försvarsförmågan. Stödja de frivilliga försvarsorganisationerna, som spelar en nyckelroll för att engagera människor och bygga lokal motståndskraft.

2026-09-12 · Helt för

8. Säkerheten – statens absoluta kärnuppgift Medborgerlig Samling kan konstatera att den svenska staten sviker sin primära uppgift gentemot medborgarna: att säkerställa ett tryggt och säkert samhälle. Det förfall som pågår när det gäller lag och ordning anser vi vara fullkomligt oacceptabelt. Medborgarna kan idag inte längre förlita sig på det gemensammas förmåga. Allt fler anser att staten har brutit mot sitt åtagande i denna grundläggande del av samhällskontraktet. Anledningen till att rättsväsendet inte når framgång i att upprätthålla lag och ordning överallt är att man arbetar med fel utgångspunkter. I stället för mer av sociala projekt, bidrag och eftergivenhet är det polisiär närvaro, medborgare med självrespekt och nolltolerans inför brott som måste gälla. Sverige bör i stora drag kunna ta efter de metoder som användes i New York med stor framgång. Polisorganisationen behöver ha chefer som hålls ansvariga för utvecklingen i sina geografiska områden, men också får verktygen att agera. Poliskåren behöver växa i betydande omfattning och kommunerna ges en viktigare roll i upprätthållandet av säkerhet. Lagföringen, åtal och domstolsförhandling måste kunna hanteras snabbare än i dag. Rättsväsendets organisation måste anpassas därefter. Det statligt utmätta straffet har flera funktioner, såsom att vedergälla brottet, att skydda samhället och att försöka få den dömde att bättra sig. I Sverige har alltför mycket fokus legat på det sistnämnda, där ett rent vårdperspektiv har antagits. De två andra funktionerna - vedergällning och samhällsskydd - behöver uppgraderas. Medborgerlig Samling förordar av den anledningen generellt straffskärpningar i olika avseenden för framförallt våldsbrott och grova sexualbrott. Straffmyndighetsåldern bör också sänkas. Utländska medborgare som begår brott ska i högre grad än i dag utvisas. Sverige har, liksom många andra länder, under lång tid haft en repressiv politik i förhållande till narkotika. Medborgerlig Samling menar att det är rimligt att ifrågasätta om denna politik har tjänat Sverige väl, såväl de missbrukande individerna som samhället i stort. Det egna ansvaret är centralt, men även att missbrukare kan få vård. En avvägning måste ske mellan olika intressen, från effekter på enskilda individer till hur den organiserade brottsligheten påverkas och prioriteringarna inom rättsväsendet. En intellektuell öppenhet bör finnas inför vissa mildringar av lagstiftningen i förhållande till lätta droger. Sådana förändringar måste givetvis utvärderas noggrant. Det tiggeri som har brett ut sig i Sverige måste aktivt motverkas, i första hand genom kommunala ordningsregler med polisiär sanktion. Sveriges försvar har misskötts till den grad att landets säkerhet och status som oberoende nation är gravt underminerad. Detta tillstånd vill Medborgerlig Samling så fort som möjligt korrigera. Försvarsbudgeten bör åter få utgöra cirka 2,5 % av BNP, i syfte att möjliggöra detta återtagande av försvarsförmågan. Vidare förespråkar vi ett svenskt medlemskap i Nato. Vårt försvar ska ha förmågan att möta nya typer av hot, såsom cyberangrepp och terrorattacker. Av största vikt är att försvaret kan ställa upp med resurser med hög beredskap för att möta angrepp av kuppkaraktär. Därför bör kontraktsanställda fortsättningsvis utgöra kärnan av försvarsmakten. Fokus bör ligga på att möjliggöra för våra högkvalitativa förband att vara så pass väl försörjda att de kan verka uthålligt i strid och så pass mobila så att de kan verka i hela riket. Som ett komplement till denna kärna vill Medborgerlig Samling se ett utvidgat hemvärn och värnplikt inom ramen för en allmän samhällsplikt. Denna samhällsplikt syftar främst till att ge det militära såväl som det civila försvaret en tillräcklig förmåga, men en bieffekt kan även vara att öka de yngres ansvarstagande för samhället och stärka samhörigheten. Stora brister finns inom det civila försvaret som måste korrigeras. Kommuner och landsting måste ha beredskap för krissituationer och kri

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

5.2 Hårda straff där det gör skillnad Centerpartiets valmanifest 2026 Rättsstaten ska fungera på riktigt | 63 5.2 Hårda straff där det gör skillnad Sverige behöver straff som faktiskt leder till färre brott. Symbolåt- gärder som ser tuffa ut men inte fungerar, eller generella krav på hårdare straff utan tydliga effekter, ger inte önskade resultat. Samti- digt innebär varje brott en kränkning av ett brottsoffer som förtjänar upprättelse. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest. Straffen ska vara skarpa där det gör skillnad, verktygen effektiva och insatserna följas upp och utvärde- ras, så att fler brott klaras upp och färre drabbas. Hela straffskalan ska användas och den som begår upprepade brott ska inte få rabatt på straffet. 1. Dubbla straff för den som rekryterar barn till kriminalitet. Den som lockar, rekryterar eller utnyttjar barn och unga för att begå brott ska dömas för både för bar- nets brott och för rekryteringen av barnet. Att utnyttja ett barn som verktyg för kriminalitet är ett av de allvarligaste brotten mot ett samhälle och ska bestraffas därefter. 2. Skydda dem som vågar vittna. Skyddet för rättsprocessen måste stärkas. Straffen för övergrepp i rättssak och mened ska skärpas och vittnesskyddet stärkas. Då vågar fler vittna och fler brott kan klaras upp. 3. Öka användningen av fotboja. Elektronisk intensivövervakning ska användas mer som en del av påföljder och skyddsåtgärder, särskild för att förebygga nya brott. 4. Skydda den som är utsatt för våld i nära relationer och begränsa förövaren. Arbetet mot våld i nära relationer ska skärpas med mer effektiva kontaktförbud, så att förövaren be- gränsas till ett särskilt område istället för som nu, då brottsoffret fredas i ett särskilt område. 5. Nej till sänkt straffmyndighetsålder . Att låsa in 13- och 14-åringar i fängelse stoppar inte rekryteringen till gängen. Barn som begår grova brott ska mötas av intensiva insatser och tas bort från gatan, inte riskera att drivas djupare in i krimina- liteten i en fängelsecell. 6. Utvärdera vad som faktiskt fungerar . Nya påföljder och brottsförebyggande verktyg ska följas upp var för sig och samlat, samt utvärderas mot tydliga mål. Det säkerställer att åtgärderna leder till högre uppklarningsgrad och fler lagföringar. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

3.2 Brottslighet och terrorism Samarbetet mellan EU-ländernas polismyndigheter inleddes år 1976 och har sedan dess successivt utvecklats. Det huvudsakliga verktyget är Europeiska polisbyrån (Europol), som sedan 2010 är ett EU-organ som finansieras ur EU:s budget. Omkring år 2007 intensifierade EU sin samverkan även i terrorfrågor och ambitionen har höjts i takt med att hotet från olika terrorgrupper har diversifierats och ökat. Terrorhotet kommer från flera olika ideologiska miljöer och täcker hela skalan av antidemokratiska grupper: religiösa, politiska och separatistiska. Typ av grupper och antalet dåd varierar mellan de olika EU-länderna, men de jihadistiska dåden kräver flest liv. Problematiken är dock densamma för flertalet EU-länder och riskerna med återvändare som deltagit i terrorgrupper internationellt är också gemensamma. Sverige har under många år varit en relativt svag länk i EU:s kamp mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Det hänger bland annat samman med låg kontroll över och svag 12 motståndskraft gentemot extremistiska miljöer. Bland annat har olika offentliga bidrag och stödformer bidragit till rekryteringen till dessa extremister. Individer och organisationer har kunnat utnyttja befintliga strukturer för att komma åt kapital och nätverk, vilket har lett till att Sverige kommit att fungera som en logistisk hubb och nod för internationell terrorverksamhet. Det är ännu för tidigt att säga om de senaste årens lagändringar på området kommer att leda till signifikanta förbättringar. Sveriges oförmåga att effektivt motverka internationell brottslighet och terrorism, i kombination med EU:s nuvarande svårigheter att säkra unionens yttre gränser, lägger ett ökat ansvar på EU-nivån. Att upprätthålla medborgarnas säkerhet bör ses som en av EU:s kärnuppgifter. Även om en fullständig harmonisering av lagstiftning och åtgärder är svår att nå – och kanske inte är önskvärd – är det viktigt att skapa samsyn och koherens. I dagsläget är det svårt att utvisa EU-/EES-medborgare som har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i ett annat EU-/EES-land men även begår brott i det landet. EU borde undanta personer som dömts till fängelse från den fria rörligheten för personer så att de lättare kan utvisas jämfört med idag. Det finns för få fängelseplatser i Sverige och varje plats är väldigt dyr. Ett sätt att lösa detta vore att hyra fängelseplatser utomlands. EU bör verka för ett gemensamt regelverk som kan användas som grund i de fall EU-länder inte träffat bilaterala avtal inom området. Medborgerlig Samling anser att EU ska ge högre prioritet till åtgärder för att förstärka och förbättra skyddet och samverkan mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Innehåll 1. EN VISION FÖR SVERIGE SOM RÄTTSSTAT — s. 6 2. TILL DEMOKRATINS FÖRSVAR: RÄTTSSYSTEMET — s. 7 2.1 Grundläggande rättigheter och friheter — s. 7 2.1.1 Yttrandefrihet, den yttersta av friheterna — s. 7 2.1.1.1 Ändring av lagen om hets mot folkgrupp — s. 7 2.1.1.2 Skydd för privatpersoners integritet vid utlämnande av allmänna handlingar — s. 8 2.1.2 Förstärkt äganderätt — s. 8 2.1.3 Medborgarskap – ett privilegium — s. 8 2.1.4 Rättssäkerhet vid lagstiftning om vuxnas sexuella uttryck — s. 9 2.2 Organisation av rättsväsendet — s. 9 2.2.1 Polis och åklagare — s. 9 2.2.1.1 Tillför ytterligare resurser till Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och domstolarna — s. 9 2.2.1.2 Kommunal polis — s. 9 2.2.2 Domstolar — s. 9 2.2.2.1 Inrätta författningsdomstol — s. 9 2.2.2.2 Inför ett resningsinstitut — s. 10 2.2.2.3 Utöka vittnesskyddsprogrammet — s. 10 2.2.2.4 Domarutnämningar ska separeras från staten — s. 10 2.2.2.5 Inför ett system med plea bargain — s. 10 2.2.2.6 Reformera nämndemannasystemet — s. 10 2.2.3 Advokater — s. 10 2.2.3.1 Ersätt Advokatsamfundets myndighetsutövning — s. 10 2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning — s. 11 2.2.4.1 Fängelser av godtagbar standard, inte mer — s. 11 2.2.4.2 Fängelseplatser i andra länder — s. 11 2.2.4.3 Träffa avtal med andra länder om avtjänande av straff i hemlandet — s. 11 2.2.4.4 Fler och modernare häkten — s. 11 2.2.5 Övriga myndigheter — s. 11 2.2.5.1 Ett pålitligt tjänstemannaansvar — s. 11 2.2.5.2 Tullen ska ges ökade behörigheter och ökat mandat att ingripa — s. 12 2.2.5.3 Inre och yttre gränskontroller ska förstärkas — s. 12 2.3 Rättstillgänglighet — s. 12 2.3.1 Skyndsamhetskravet hos utredande myndigheter måste skärpas — s. 13 2.3.2 Rättegångar ska kunna hållas även på helger (jourdomstolar) — s. 13 2.3.3 En brottmålsrättegång ska påbörjas inom två veckor — s. 13 2.3.4 Möjligheten till rättegång i den tilltalades utevaro ska utökas — s. 13 2.3.5 Huvudförhandling i tvistemål ska påbörjas inom fyra månader — s. 13 2.3.6 Ombudsersättning i förvaltningsdomstol — s. 13 2.3.7 Staten bör svara för rättegångskostnader i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen — s. 14 2.3.8 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen ska höjas till minst 15 basbelopp för ombudskostnader — s. 14 2.3.9 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen och den statliga rättshjälpen ska kunna användas i fler typer av tvister — s. 14 2.3.10 Justitiekanslern (JK) ska ges möjlighet att pröva skadeståndskrav för fri- och rättighetskränkningar som begås av kommun och region — s. 14 2.3.11 Möjlighet till fastställelsetalan införs mot staten vid rättighetskränkningar mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter utan koppling till skadeståndsyrkande ska införas — s. 14 3. RÄTTSOMRÅDEN — s. 15 3.1 Straffrätt — s. 15 3.1.1 Brottsofferperspektiv — s. 15 3.1.1.1 Kränkningsersättningar ska fördubblas utifrån nu gällande praxis — s. 15 3.1.1.2 Inför möjlighet till åtalseftergift vid lindrigare brott om fullt skadestånd erlagts och brottsoffret samtycker — s. 15 3.1.1.3 Ersättning till brottsoffer ska utgå även vid åtalseftergift — s. 16 3.1.2 Brottsstatistik ska detaljredovisas avseende bl.a. kön, ålder, medborgarskap m.m. — s. 16 3.1.3 Om påföljder — s. 16 3.1.3.1 Utvisning som obligatorisk påföljd — s. 16 3.1.3.2 Förvar av utvisningsdömda — s. 16 3.1.3.3 Förvar av personer utan uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.4 Förlust av medborgarskap, uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.5 Domstolar ska som huvudregel omvandla obetalda dagsböter till fängelse — s. 17 3.1.3.6 Obligatorisk elektronisk övervakning — s. 17 3.1.3.7 Obligatorisk villkorlig frigivning ska avskaffas — s. 17 3.1.3.8 Begränsade möjligheter till villkorlig dom vid upprepad brottslighet — s. 17 3.1.3.9 Obligatorisk fotboja vid permission — s. 17 3.1.3.10 Skärpt straff för myndiga som tidigare begått brott som minderåriga — s. 17 3.1.3.11 Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år — s. 18 3.1.3.12 Att skadeståndets fulla erläggande ska påverka straffmätning el

2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning I ljuset av den ökade brottsligheten och en allt effektivare lagföring kommer behovet av häktesoch fängelseplatser att öka.

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

Centerpartiet vill: Skärpa klimatmålet till nettonollutsläpp i Sverige och EU senast 2040. Bygga ut all fossilfri kraft, som sol, vind och vatten. Ny kärnkraft ska kunna byggas på marknadsmässiga villkor och utan subventioner. Fasa ut fossila bränslen och stoppa subventioner till fossil verksamhet. Satsa på minusutsläpp (bio-CCS) – teknik som fångar in och lagrar koldioxid. Snabba på tillståndsprocesser för elnät, grön industri och klimatsmarta investeringar.

Riksdagens beslut 2025/26:FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader (2026-06-16). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 24 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Ställningstagande När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inled­ningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energi­systemet. Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärn­kraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkrafts­aktörerna för dessa ända­mål. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Riksdagens beslut 2025/26:NU24 punkt 1: Regeringens lagförslag (2026-06-15). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP). Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 24 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160. Ställningstagande Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimat­omställ­ningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen för­slag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, när­ings­livet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga invest­e­ringar i annan fossilfri elproduktion. I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärn­krafts­anläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrå­ga­sätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anlägg­ningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna vik­tiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärn­­kraftsetablering riskerar det att skada den bio­log­iska mångfalden och vik­tiga lokala näringar såsom turism och fiske. Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika pro­po­si­tio­ner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett fler­tal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag över­lämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande för­svårar en samlad bedömning av lag­förslagen och deras sammantagna konsekvenser för ener­gi­politiken som helhet. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

5.6 Import och export av el Ibland framförs idén att kapade utlandskablar skulle vara ett alexanderhugg för att minska priserna på den svenska marknaden. Då bortser man från att vintern 2022/2023 importerades tidvis el motsvarande tre reaktorer av Ringhals 1:s storlek. Utan importen hade 21 Sverige slocknat. Den begränsade överföringskapaciteten från norra Sverige till södra Sverige, vilken skulle ta lång tid att avhjälpa med dagens tillståndsprocesser, gör att södra Sverige tidvis är beroende av elimport. Vill vi räkna med att kunna importera vid behov måste vi även vara beredda att exportera. Sveriges elnät sitter dessutom ihop synkront med Norges vilket skapar ett starkt ömsesidigt beroende. Vår stora vindkraftsindustri utgör ett annat skäl till att vi behöver internationell handel med el. När det blåser mycket är det bara genom export vi kan få avsättning för den energin. Även om Sverige skulle stå utanför EU, skulle inte detta vara en lösning . Vi skulle även behöva införa protektionistiska lagar som exportförbud för elproducenter och det vore verkligen att öppna Pandoras ask, med risk för att inget företag skulle vilja investera i svensk elproduktion framgent. Vi får helt enkelt vara kvar på Nord Pool och så fort som möjligt bygga tillbaka tillräckligt med kärnkraft för att undvika effektbrist. Om vi vid varje tillfälle kan mätta utlandskablarna skulle elpriset sättas av de svenska producentpriserna, precis som det var innan Ringhals 1 och 2 stängdes. Dessutom skulle vi få exportinkomster och minska mängden fossilkraft i övriga Europa. Analyser visar att om vi inte hade lagt ned kärnkraft i förtid hade priserna varit 30-50 % lägre. Med dagens EU-regler är Sverige tvunget att leverera el till andra länder till minst 70% av elledningarnas kapacitet. Skulle det kravet ändras skulle de kontinentala elpriserna få mindre påverkan på svenska elpriser. Medborgerlig Samling anser att regler för inköp av stödtjänster bör förändras inom nuvarande EU-regler, så att Svenska kraftnät kan upphandla tillräckligt med reservkapacitet för att förhindra effektbrist när det är kallt och inte blåser tillräckligt och minska produktionen i de fall konsumtionen är låg och det blåser mycket. Medborgerlig Samling anser att prismodellen på elmarknaden på längre sikt bör modifieras och det mervärde som producenter av planerbar el tillför premieras, så att marknaden kan hjälpa till att driva fram tekniskt hållbara lösningar. Medborgerlig Samling anser att det 70-procentiga fyllnadskravet i exportkablarna för el ska omförhandlas.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2025-02-27 · Delvis emot till Delvis för

Ordning och reda med hjärta – därför måste integrationen fungera Människor flyr från krig och förtryck, och andra söker sig till Sverige för att arbeta. Men dagens system leder ofta till lång väntan, utanförskap och osäkerhet – både för den som kommer hit och för samhället. Det skapar frustration och gör det svårt att snabbt komma in i jobb och gemenskap. Centerpartiet vill ha en politik som fungerar i verkligheten, som förenar medmänsklighet med tydliga krav och möjligheter för den som vill bygga sitt nya liv i Sverige.

Hur påverkar detta Sverige, jobben och tryggheten? En fungerande integration och en reglerad migration stärker Sverige. Företag som behöver anställa får tillgång till viktig kompetens, vilket skapar tillväxt och fler jobb i hela landet. När nyanlända snabbt kommer i arbete och blir en del av samhället minskar utanförskapet och tryggheten ökar. Centerpartiet vill ha en migrationspolitik som förenar medmänsklighet med ordning och reda. Genom att fokusera på jobb som vägen in i samhället, välkomna arbetskraft och ta ett gemensamt EU-ansvar skapar vi en hållbar integration. Resultatet är ett öppet och tryggt Sverige som ger människor som kommer hit en verklig chans att arbeta, bygga sin framtid och bidra till vår gemensamma välfärd.

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 2: Försörjnings- och lönekrav (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16. Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 2, V, C, MP): av Martina Johansson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22 och 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, bifaller delvis motionerna 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2. Ställningstagande Förslaget om ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare bör inte genomföras. Att ställa betydligt högre krav än i dag på lönenivå kommer inte att minska fusket som oftast innebär att arbetskraftsinvandraren betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare. Om förslaget genomförs skulle det i stället leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Europeiskt system Det saknas egentligen anledning för Europa att exempelvis ta emot spontanansökningar från människor som anlänt via Nordafrika, då Afrikanska Unionen redan 1969 skrev under Flyktingkonventionen, där man betonar att kontinentens problem och situationen för flyktingar är en inre angelägenhet, som man själv ska hantera i samarbete med UNHCR. Den ekonomiska migrationen och smugglingsindustrin som den göder bör aldrig uppmuntras, utan kraftfullt motarbetas av europeiska länder. MED förespråkar en princip där varje region eller kontinent tar ansvar för asylansökningar och eventuella behov av fördelning av skyddsbehövande vid massflykt i sina egna länder. Endast kvotflyktingar och enstaka välkända, klart dokumenterade och identifierade dissidenter, politiska konventionsflyktingar kommer då att tas emot bland utomeuropéer i Europa/EU. Vissa resurser eller förnödenheter kan man även bistå med till andra kontinenter. Under och direkt efter det andra världskriget var de flyktingar som fanns i Europa inomeuropeiska och hur framtida flyktingströmmar kommer att se ut vet vi ingenting om. Tillfälligt skydd bör dock alltid ges i första säkra närområde för snabb, rationell och kostnadseffektiv insats. Några ytterligare lagliga vägar är heller inte påkallat, men den som i förväg har skaffat sig en anställning eller till exempel stipendium för studier i EU, med egen försörjning garanterad, bör kunna beviljas uppehållstillstånd. De länder som vill ta emot utomeuropeiska kvotflyktingar eller erbjuda en fristad till dissidenter och personer som av FN redan erkänts flyktingstatus ska kunna göra detta under legala ordnade former. Temporärt mottagande vid massflykt bör ske i anläggningar och centra i gränsområden eller andra länder, där långvarig vistelse och integration inte är målet, utan återvändande så snart möjligt. Endast ett fåtal länder är målet för alla de migranter utan asylskäl som anländer till Europa. En fördelning till andra medlemsstater är ointressant för dem och den fria rörligheten gör sannolikheten låg för att de som hamnat i oönskat land blir kvar där. Sverige, som under lång tid tagit emot över tillfredsställande integrationsförmåga, bör i alla händelser under överskådlig tid inte ta emot varken på kvoter eller nya asylsökare, tills problemen med allvarlig segregation har kunnat hanteras tillräckligt väl. EU bör bevaka sina gränser och vad gäller flyktingmottagande bör det gälla endast människor från den egna kontinenten, likt senare tids hjälp till ukrainare. Något självändamål för unionen att öka immigrationen finns inte, vilket inte betyder att man inte kan hjälpa till vid kriser i världen. Resurser till detta för att nå behövande personer bör då allokeras till rätt, aktivt identifierade områden och människor, där dessa befinner sig och inte genom passivt mottagande av ett stort antal asylsökare, vilka man på förhand vet saknar skyddsbehov. De som emigrerat till Europa för arbete och studier kan än mindre fördelas mellan medlemsstaterna i unionen, vilket ofta glöms bort i debatten, när det talas om solidariskt ansvar för migrationen. Olika medlemsstaters välfärdssystem gör också att pulleffekterna skiljer sig mycket åt. Sverige har där allt för länge stuckit ut för mycket och kan inte göra fler åtaganden för invandrargrupper med låg förmåga till anpassning i det svenska samhället och dess arbetsmarknad. För att optimera att resurserna – särskilt i tider av redan stort migrationstryck – är en övergång till uteslutande utomeuropeiska centra och kvotflyktingsystem enligt internationella överenskommelser oerhört angelägen. Det är i den omedelbara närheten till den plats människor flyr från, som man lättast kan konstatera vilka de är och varför de flyr. När människor tar sig längre bort, särskilt om de är utan dokument och påstår sig vara skyddsbehövande, är det mycket svårare att säkerställa att så verkligen är fallet. Flyktingkonventionen var från början inte alls tänkt att handla om sådana situationer, utan om kä

2026-09-12 · Helt för

Centerpartiet vill: Öka försvarsanslagen till 3,5 procent av BNP. Den bredauppgörelsen mellan riksdagenspartier ska fullföljas. Så snart det är praktiskt möjligt behöver vi också nå de ytterligare anslagshöjningar som vi behöver nå för att följa Natos mål. Stärka det civila försvaret genom ökade resurser till bland annat kommuner och regioner, för att hela samhället ska klara en kris. Utveckla och modernisera armén, marinen och flygvapnet med mer personal och bättre materiel. Fullfölja och fördjupa samarbetet inom Nato för att stärka den gemensamma försvarsförmågan. Stödja de frivilliga försvarsorganisationerna, som spelar en nyckelroll för att engagera människor och bygga lokal motståndskraft.

Centerpartiet vill Bygga ett starkt försvar som kan försvara hela landet, från norr till söder. Nå försvarsanslaget påminst 3,5 procent av BNP till 2030. För att stärka vår militära förmåga. Stärka försvarsviljan och folkförankringen genom ett aktivt civilt försvar.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Problembild Europa är i krig. Det blir allt tydligare att totalitära aktörer som Ryssland, Kina, med flera länder strävar efter att den nuvarande världsordningen med relativt fungerande system ersätts av ett annat system, där den starkes rätt gäller. Sverige som en liten stat kan inte acceptera en världsordning som bygger på våld och militär maktutövning. För att inte bli ett offer i en allt mer osäker värld, så måste vi upprusta till en nivå som är krigsavhållande för potentiella motståndare. Miljöbalken lägger omfattande hinder i vägen för ett återtagande av vår försvarsförmåga. Medborgerlig samling vill därför anpassa miljöbalken så att försvarshänsyn tillmäts ett högre värde vid miljöprövningar. Det finns också interna hot i form av politiska, religiösa och ideologiska rörelser som inte accepterar den liberala demokratiska rättsstaten som ett fundament för vår demokrati och samhällsordning.

Strategiskt viktiga områden MED vill att Sverige med egna resurser ska kunna försvara sitt territorium, oavsett varifrån fienden kommer. Därför ska försvaret ha militära anläggningar på strategiskt viktiga platser runt om i hela landet. Sverige är import- och exportberoende för sin försörjning. Samhället är inte heller särskilt tåligt när det gäller påfrestningar. Därför måste ett civilt försvar säkerställa att grundläggande samhällsfunktioner, tjänster och livsmedelsförsörjningen fungerar under kris eller krig. Geostrategiskt är Mälardalsregionen, Göteborgsregionen, Malmöregionen, Gotland och Nordkalotten prioriterade. Alla dessa områden ska kunna försvaras samtidigt mot hot från luften, marken och från sjön. Värdlandsstöd ska kunna ges till de nationer som deltar i det gemensamma försvaret.

2026-09-12 · Helt för

Inkomstskatt Centerpartiet vill sänka skatten på arbete och företagande. Du som jobbar ska få behålla mer av din lön, och det ska bli lättare för företag att anställa. Genom att göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag skapar vi fler jobb i hela landet, stärker ekonomin och får mer resurser till vår gemensamma välfärd.

2026-09-12 · Helt för

Fler jobb – färre hinder Sverige ska vara ett land där arbete och ansträngning lönar sig. Vi i Medborgerlig Samling vill: Kraftigt sänka skatten på arbete Rensa bort regelkrångel som kväver företagande Göra det enkelt att anställa, driva och växa Banta staten: Fokus på kärnuppgifterna Ge dig mer frihet: Det är du som ska bestämma över dina pengar och ditt liv – inte politiker!

Ta bort den särskilda löneavgiften Företagare i Sverige kämpar i motvind. För varje person man vill anställa läggs det på en extra avgift – som inte går till pensioner, sjukförsäkring eller trygghet, utan rakt in i statens svarta hål. Det kallas den särskilda löneavgiften, men borde kallas vad det är: en straffskatt på jobb. Medborgerlig Samling vill göra det billigare att anställa, skapa riktiga jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft. Därför är vårt löfte enkelt: Sänk arbetsgivaravgifterna genom att avskaffa den särskilda löneavgiften Det ska löna sig att växa. Det ska inte vara ett straff att ge någon sin första anställning. Sverige måste börja belöna arbete och företagande – inte bestraffa det. Företagare och entreprenörer är våra hjältar – de skapar innovation, tillväxt och jobb åt miljoner Företagande, entreprenörskap och arbete ska självklart löna sig – inte bestraffas av politiker Sveriges företagare förtjänar världens bästa företagspolitik – sänkta skatter, bantad byråkrati och färre regler är lösningen.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2026-09-12 · Helt emot

Centerpartiet vill: att försvaret ska finnas i hela landet, med regementen och personal som kan verka i alla miljöer, från Skånes slätter till Norrlands skogar. att försvarsviljan är avgörande. Ett försvar är ingenting utan människor som är villiga att skydda det. Därför är folkförankring och frivillighet grunden för vår motståndskraft. att samarbete med andra demokratier är en självklarhet. Som medlem i Nato bygger vi säkerhet tillsammans med våra allierade i Europa och Nordamerika.

2026-09-12 · Helt emot

Bakgrund Slutet på det kalla kriget ledde till ett decennium av förhoppningar om varaktig fred och avspänning. Sverige var ett av de länder som utnyttjade den så kallade fredsdividenden till att dra ner på försvarsutgifterna. Det innebar att det tidigare invasionsförsvaret skulle monteras ner och ersättas med ett expeditionsförsvar som syftade till att stödja internationella fredsoperationer i oroliga hörn av världen i samarbete med likasinnade partnerländer. Förhoppningen var att Sveriges partnerländer även skulle komma till vår hjälp, ifall det mycket osannolika skulle inträffa att den säkerhetspolitiska situationen kraftigt försämrades i vårt eget närområde. Fallet med Ukraina visar att stödet från NATO kommer endast med ett medlemskap. Kriget i Ukraina har också visat att NATO:s rekommenderade finansieringsnivå av försvar på 2% av BNP inte räcker till när Europa är i krig. Det ska snarare betraktas som ett golv. I linje med detta anser Medborgerlig Samling att det är rimligt att betrakta 2,5% som ett golv för försvarets finanser och att försvarsbudgeten bör nå upp till omkring 4%, så länge som det pågår ett krig i närområdet. Det är också sannolikt att ett framtida revanschistiskt Ryssland kräver större försvarspolitisk finansiering på medellång och lång sikt.

Säkerhetspolitisk och militär strategi Sverige ska på egen hand ha ett trovärdigt försvar. Det innebär att försvaret måste ha en trovärdig offensiv och defensiv förmåga att möta hot, oavsett om de kommer från en stat eller andra aktörer. Det långsiktiga målet för svensk säkerhetspolitik enligt MED är att Sverige ska tillsammans med NATO bygga fred och säkerhet i Östersjöregionen. Sverige ska kunna ge ett trovärdigt stöd till NATO:s gemensamma försvar, och andra EUländer i enlighet med den svenska solidaritetsförklaringen. MED vill återinföra ett totalförsvar som innefattar både ett militärt och ett civilt försvar. Det militära försvaret ska bestå av en blandning av professionella soldater och värnpliktiga. Värnplikten ska vara könsneutral. Försvarsanslaget bör höjas till minst 4 % av BNP. På kort sikt bör beredskapskrediten ökas och utnyttjas för att täcka akuta brister i totalförsvaret. Försvaret ska vara fullvärdigt och innefatta samtliga vapenslag som samordnat ska kunna bemöta attacker från yttre fiender. Det civila försvaret ska skydda befolkningen i såväl freds- som krigstid och ska kunna användas vid större olyckor och katastrofer. I återupprättandet av totalförsvaret ingår återuppbyggnad av beredskapslager. Särskild hänsyn ska också tas till att säkra samhällsviktig infrastruktur för att tåla påfrestningar i fred, kris och krig.

2026-06-16 · Delvis för

5.3 Rädda barn och unga från kriminella nätverk Centerpartiets valmanifest 2026 64 | Rättsstaten ska fungera på riktigt 5.3 Rädda barn och unga från kriminella nätverk För många barn och unga rekryteras in i våld, utnyttjas för brott och växer upp med en normalisering av gängens krimi- nella värld. Samhällets insatser kommer ofta för sent, hänger inte ihop och är för svaga för att bryta utvecklingen. Barn och unga som borde mötas av stöd, trygghet och framtidstro läm- nas istället i otrygghet och utanförskap. För att bryta nyrekryteringen och ge unga en väg bort från kriminalitet krävs tidiga insatser, tydligt ansvar och en starkare kedja från förebyggande arbete till vård, uppfölj- ning och stöd. Den som rekryterar barn till kriminalitet ska stoppas och möta hårda straff. Samhället ska finnas där från början och ge varje barn rätt stöd i rätt tid. För att fler barn och unga ska rekryteras till det goda samhället krävs föräld- rar som kan stötta sina barn och själv få stöttning i det, ett starkt föreningsliv och lokalsamhälle och en skola som ser och stöttar varje elev. Alla insatser måste hållas ihop av pålitliga vuxna och alla ansvariga måste kunna samarbeta. Unga som begår brott eller riskerar att dras in i kriminalitet ska mötas upp av samhället, inte lämnas på gatan. 1. Den som rekryterar barn in i kriminalitet ska mötas av särskilt skarpa konsekvenser . Polisens och socialtjänstens arbete ska inriktas mer mot dem som styr, pressar och rekryterar barn till brott. Den som lockar, rekryterar eller utnyttjar barn och unga för att begå brott ska alltid dömas minst lika hårt som för brottet i sig och straffet ska kunna bli väsentligt hårdare. 2. Stärk föräldraansvaret och föräldrarollen. Föräldrar ska få stöd att vara det viktigaste skyddet mot att barn dras in i kriminalitet. Föräldrar ska kunna delta i barns behandling och sociala insatser utan att förlora inkomst, men samtidigt vill vi se tydliga krav på föräldrar vars barn har begått upprepade brott att aktivt samverka med socialtjänsten. 3. Skapa barnskyddsteam. Skola, socialtjänst, polis och vård ska vara i tät samverkan och kunna dela information och arbeta efter tydliga gemensamma arbetssätt. Nödvändiga sekretessändringar ska genomföras så att insatser kan sättas in i tid. 4. En ansvarig vuxen för varje barn i riskzon, i hela landet. En barnansvarig ska utses för unga i hög riskzon, så att familjen vet vem som ansvarar för att insatser samordnas och följs upp. Antalet trygghetsvärdar ska öka och civilsamhällets brottsförebyggande arbe- te ska underlättas. Det skapar fler trygga vuxna som kan fånga upp unga i tid. 5. Barnens larmnummer till trygghet och skydd. Inför en nationell linje dit barn själva, föräldrar och andra vuxna kan vända sig när ett barn hotas, pres- sas eller riskerar att dras in i kriminalitet. Larm ska snabbt leda vidare till polis och barnskyddsteam som kan skydda barnet och familjen. Alla barn ska få information om linjen i skolan. För att bryta nyrekryteringen och ge unga en väg bort från kriminalitet krävs tidiga insatser, tydligt ansvar och en starkare kedja från förebyggande arbete till vård, uppföljning och stöd.

2026-09-12 · Delvis för

3.1.6.2 Det ska vara ett brott att organisera och delta i parallella rättssystem Som en följd av att vissa samhällsgrupper idag upprättat parallella rättssystem inom sin egen religion (sharia) eller kultur (romani kris) måste företeelsen kriminaliseras, för att inte det svenska rättssystemet och i förlängningen rättsstaten ska försvagas och hotas. Att organisera, sammankalla, utöva och delta i egen rättsutövning ska bedömas lika ur straffsynpunkt.

2026-06-16 · Delvis emot till Delvis för

Inkomstskatt Centerpartiet vill sänka skatten på arbete och företagande. Du som jobbar ska få behålla mer av din lön, och det ska bli lättare för företag att anställa. Genom att göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag skapar vi fler jobb i hela landet, stärker ekonomin och får mer resurser till vår gemensamma välfärd.

6.7 Jobb är vägen till ekonomisk frihet och egenmakt Centerpartiets valmanifest 2026 80 | Frihet och framtidstro 6.7 Jobb är vägen till ekonomisk frihet och egenmakt Jobb är grunden för människors frihet och framtidstro. För att fler ska kunna stå på egna ben, bidra till samhället och forma sina liv krävs en arbetsmarknad där vägen till arbete är tydlig och möjlig. Idag ser vi hur arbetslösheten biter sig fast och hur allt fler, inte minst unga, får vänta för länge på sitt första jobb. För att bryta arbetslösheten krävs reformer som gör det enklare att anställa och mer lönsamt att arbeta. För att fler ska kunna ta klivet in på arbetsmarknaden måste skatter och regelverk utformas så att arbete och företagande lönar sig. Och för att människors egenmakt ska öka behöver fler få behålla mer av sin lön och kunna bygga sin egen trygghet 1. Stärk äganderätten som grund för ekonomisk frihet. Grundlagsskydda äganderätten och försvara den konsekvent, så att människor och företag vågar investera, bygga och utveckla verksamheter i hela landet. 2. Sänk skatter för arbete och företagande. Minska skatter och avgifter, särskilt för dem med lägre inkomster, så att det blir mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Det stärker drivkrafterna att gå från bidrag till jobb och skapar fler möjligheter på arbetsmarknaden. 3. Gör det enklare att anställa. Förenkla regelverk och minska kostnaderna för att anställa, särskilt för små och växande företag, så att fler jobb kan skapas snabbare. 4. Fler vägar till första jobbet. Sänk trösklarna in på arbetsmarknaden genom reformer som gör det lättare för unga och nyanlända att få sitt första jobb och bygga erfarenhet. För att fler ska kunna stå på egna ben, bidra till samhället och forma sina liv krävs en arbetsmarknad där vägen till arbete är tydlig och möjlig.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Sammanfattning I dag är den offentliga sektorns inflytande över människors liv på en oacceptabel nivå. Årtionden av politisk misskötsel av landet har lett fram till ett bidragssamhälle som prioriterar oväsentligheter framför statens kärnverksamhet vilken har krackelerat och befinner sig i en utförsbacke. Ytterligare höjda avgifter, skatter och andra pålagor, vilket de åtta riksdagspartierna ser som enda utväg för att ”rädda välfärden”, kommer att vara lika verkningslösa som alla de höjningar som redan gjorts. Vad som i stället måste till är idéer som kan utforma ett robust välfärdssamhälle som är anpassat för det tjugoförsta århundradet - och här går alla de åtta riksdagspartierna på tomgång - det finns helt enkelt inga nya idéer. Medborgerlig Samling vill genom sitt skattepolitiska program skapa ett skattesystem och en skattenivå som grundas på: Enkelhet, överskådlighet och långsiktig förutsägbarhet. Mindre skillnader när det gäller beskattningen av de tre olika inkomstslagen tjänst, näring och kapital. Hållbarhet förenad med ekonomisk liberalism. Ett minimum av transfereringar mellan stat, regioner och kommuner. Principerna är viktiga för att säkerställa medborgarförankringen för skattesystemet samt motverka fusk, slöseri och byråkrati.

7. Ett företagarland i verklig frihet Skatteuppgifter och förmögenhetsdata ska inte vara offentliga. Rätten till integritet väger tyngre än nyfikenhet. Vi vill göra Sverige till det friaste, mest företagsvänliga landet i världen. Ett land där du kan registrera bolag, optioner och investerare digitalt, på några dagar. För att Sverige ska bygga nytt välstånd är det centralt att Sverige blir ett världsklassland för entreprenörerna och riskkapitalet. Det börjar med att vi gör det enklare och billigare att starta, driva, utveckla, bygga och investera i bolag i Sverige. Kontakta ossIntegritetspolicyCookiepolicyCookie-inställningar © 2026 Medborgerlig Samling. Alla rättigheter förbehållna.

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

1.1 Vänd arbetslöshetskrisen Centerpartiets valmanifest 2026 14 | Jobben ska bli fler 1.1 Vänd arbetslöshetskrisen Sverige befinner sig i en arbetslöshetskris där allt för många människor står utan jobb, samtidigt som företagen inte hittar rätt kompetens. Arbetslösheten breddas nu till nya grupper, inklusive akademiker. Utrikes födda fastnar i ineffektiva system, långtidsar- betslösa möter stängda dörrar och personer med funktionsnedsätt- ning lämnas utanför arbetsmarknaden. Det handlar om personer som inte får bidra och uppnå sin potential, om barn som inte får se sina föräldrar gå till jobbet och om nyexaminerade akademiker som inte får använda sina kunskaper i praktiken. Dagens arbetsmarknadspoli- tik misslyckas med att skapa riktiga vägar till arbete. Om 150 000 fler gick från arbetslöshet till jobb skulle det ge 50 miljarder mer i skatte- intäkter till vår gemensamma välfärd. Det innebär resurser för uppåt hundratusen fler sjuksköterskor, läkare och lärare. Det motsvarar mer än en extra lärare i varje svenskt klassrum. För att bryta arbetslösheten krävs en politik som sänker trösklarna till jobb och gör det enklare att anställa. Det måste bli lönsamt, enkelt och tryggt att anställa den som står långt ifrån arbetsmarknaden. Då kan vi lyckas med arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppdrag: Att ge människor chansen till ett arbete. 1. Ta bort anställningsskatten för unga och för låga löner . Sverige har bland världens högsta skatter på att anställa personer med låga inkomster där över en tred- jedel av de så kallade arbetsgivaravgifterna är en ren skatt på anställningen utan att finansiera förmåner som sjukledighet eller pension. Den straffskatten på att anställa unga och de som behöver komma in på arbetsmarknaden, anställningsskatten, måste bort. 2. Gör det billigare att anställa från lång arbetslöshet. Företag som anställer en person som är långtidsarbetslös ska automatiskt undantas anställningsskat- ten på den anställningen. Vi vill också se förenklade jobb där det blir billigare och enklare att anställa den som varit långvarigt arbetslös och inte enkelt kommer i arbete igen. Det ska gälla under begränsad tid och samtliga företag oavsett kollektivavtal. 3. Obligatoriskt nystartsår för snabbare integration. Inför ett obligatoriskt nystartsår för den som ännu inte börjat jobba eller studera i Sverige. Året ska innehålla studier, inklusive i svenska vid behov, kombinerat med praktik och matchning mot arbets- marknaden. Ett avslutat nystartsår ska innebära lägre kostnad för arbetsgivaren att anställa. Om man inte genomför nystartsåret, trots att man varit långvarigt arbetslös, har arbetsförmåga och omfattas av kravet, ska påtagligt lägre bidrag bli följden. 4. Jobbsvenska och integration från dag ett. Reformera SFI till Jobbsvenska med fokus på att snabbt och med hjälp av tätt samarbete med näringsli- vet komma i arbete, med ett ytterligare spår i akademisk svenska för de som redan har en utbildning. Vi vill också införa ett jobbsvenskacertifikat som efter avslutad språkutbildning garanterar att eleven kan arbeta på svenska. Det måste bli lönsamt, enkelt och tryggt att anställa den som står långt ifrån arbetsmarknaden.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Asyl kontra migration På många håll i världen råder krig och fattigdom, svält eller brist på grundläggande mänskliga rättigheter. Det internationella samfundet har ett ansvar för att verka för fredsskapande åtgärder, demokratisk och ekonomisk utveckling, samt nödhjälp till de människor som är på flykt undan konflikter och katastrofer. EU och Sverige har en given roll i detta. Rätten till asyl vid personlig förföljelse eller hot mot det egna livet är viktig att bevara. Läget i världen har sedan Flyktingkonventionen tillkom efter andra världskriget emellertid förändrats så pass mycket att en modifiering eller omtolkning är påkallad. Idag har asylrätten i stor omfattning, inte minst i Europa, kommit att de facto utnyttjas för ekonomiska motiv och inte alls som från början var avsett för människor vilka tvångsdeporterats eller senare för dissidenter från diktaturstater. Till skillnad mot dessa tidigare grupper har senare tiders migration allt mer kommit att handla om människor vars identitet, verkliga bakgrund och skyddsbehov varit högst osäker. Detta har lett till en stor felprioritering i allokeringen av tillgängliga resurser via omfattande och svåra utredningsprocesser, som sökanden själv ofta inte medverkat till att underlätta. Europas moderna välfärdsstater har inneburit att långt mer än akut fara för eget liv påverkat migrationsströmmarna. Idag vet vi att människor som är allmänt missnöjda med sin livssituation – men som saknar kvalifikationer som svarar mot kända arbetskraftsbehov eller för plats vid ett lärosäte och inte heller uppfyller kriterierna för att beviljas asyl – anslutit sig till den allmänna flyktingströmmen i hopp om en bättre framtid inom EU. Detta har asylsystemet aldrig varit ämnat för. Därför bör de ekonomiska incitamenten för att ange oriktiga asylskäl och i förekommande fall aktivt och medvetet försvåra utredningen effektivt stoppas. Det är även uppenbart att de allra mest utsatta runt om i världen inte alls drar någon fördel av asylsystemet, utan är fast i en tillvaro som inte sällan till och med försämrats av att rika länder prioriterat migranter som haft resurser och kraft nog att ta sig till bland annat Europa. I och med transportöransvaret, och att asylvisum till EU inte varit möjligt att söka direkt på ambassader utanför unionen, begränsas mycket starkt de reella chanserna för de allra flesta att kunna ta sig till Europa. Asylrätten förfelar därmed ofta sitt syfte och bidrar inte till att hjälpa de mest behövande. Den leder istället till godtycke, onödigt risktagande för människor och ännu mer orättvisa. Flyktingkonventionen säger heller ingenting om att någon som får skydd i annat land ska kunna tillförsäkras gratis utbildning, fri sjukvård, försörjning eller andra förmåner från mottagande stat – så som kommit att bli praxis i Sverige. Skillnaden i standard och utsikter för en flykting i läger utanför Europa jämfört med en asylsökare i Sverige är avsevärd. Detta skapar incitament för migration som inte kan sägas vara grundade i humanitet och skyddsbehov, utan i en önskan om att erbjuda materiella värden till just de människor som har råkat komma till Sverige, oavsett om man känner till hur utsatta dessa eventuellt är. Resultatet av denna etiskt oreflekterade politik blir att resurser fördelas skevt mellan behövande. När exempelvis judiska flyktingar anlände hit efter andra världskriget sattes de omedelbart in i vår industriproduktion i städer som Västerås och Södertälje. Man fick lära sig språket efter hand. Att många stod helt ensamma, utan familj och med traumatiska upplevelser bakom sig, ansågs inte utgöra något hinder för arbete eller grund för generösa bidrag. Idag kan det istället bli fråga om livslång försörjning från det allmänna i det nya landet eller många år innan man kan bidra i arbetslivet. För dem som aldrig får chans att söka asyl här utgår inga sådana bidrag. Hela asylsystemet blir i praktiken ett lotteri, där ett fåtal lyckosamma gynnas. Enstaka, välkända och identifierade disside

2026-06-16 · Delvis för

5.2 Hårda straff där det gör skillnad Centerpartiets valmanifest 2026 Rättsstaten ska fungera på riktigt | 63 5.2 Hårda straff där det gör skillnad Sverige behöver straff som faktiskt leder till färre brott. Symbolåt- gärder som ser tuffa ut men inte fungerar, eller generella krav på hårdare straff utan tydliga effekter, ger inte önskade resultat. Samti- digt innebär varje brott en kränkning av ett brottsoffer som förtjänar upprättelse. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest. Straffen ska vara skarpa där det gör skillnad, verktygen effektiva och insatserna följas upp och utvärde- ras, så att fler brott klaras upp och färre drabbas. Hela straffskalan ska användas och den som begår upprepade brott ska inte få rabatt på straffet. 1. Dubbla straff för den som rekryterar barn till kriminalitet. Den som lockar, rekryterar eller utnyttjar barn och unga för att begå brott ska dömas för både för bar- nets brott och för rekryteringen av barnet. Att utnyttja ett barn som verktyg för kriminalitet är ett av de allvarligaste brotten mot ett samhälle och ska bestraffas därefter. 2. Skydda dem som vågar vittna. Skyddet för rättsprocessen måste stärkas. Straffen för övergrepp i rättssak och mened ska skärpas och vittnesskyddet stärkas. Då vågar fler vittna och fler brott kan klaras upp. 3. Öka användningen av fotboja. Elektronisk intensivövervakning ska användas mer som en del av påföljder och skyddsåtgärder, särskild för att förebygga nya brott. 4. Skydda den som är utsatt för våld i nära relationer och begränsa förövaren. Arbetet mot våld i nära relationer ska skärpas med mer effektiva kontaktförbud, så att förövaren be- gränsas till ett särskilt område istället för som nu, då brottsoffret fredas i ett särskilt område. 5. Nej till sänkt straffmyndighetsålder . Att låsa in 13- och 14-åringar i fängelse stoppar inte rekryteringen till gängen. Barn som begår grova brott ska mötas av intensiva insatser och tas bort från gatan, inte riskera att drivas djupare in i krimina- liteten i en fängelsecell. 6. Utvärdera vad som faktiskt fungerar . Nya påföljder och brottsförebyggande verktyg ska följas upp var för sig och samlat, samt utvärderas mot tydliga mål. Det säkerställer att åtgärderna leder till högre uppklarningsgrad och fler lagföringar. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

8. Säkerheten – statens absoluta kärnuppgift Medborgerlig Samling kan konstatera att den svenska staten sviker sin primära uppgift gentemot medborgarna: att säkerställa ett tryggt och säkert samhälle. Det förfall som pågår när det gäller lag och ordning anser vi vara fullkomligt oacceptabelt. Medborgarna kan idag inte längre förlita sig på det gemensammas förmåga. Allt fler anser att staten har brutit mot sitt åtagande i denna grundläggande del av samhällskontraktet. Anledningen till att rättsväsendet inte når framgång i att upprätthålla lag och ordning överallt är att man arbetar med fel utgångspunkter. I stället för mer av sociala projekt, bidrag och eftergivenhet är det polisiär närvaro, medborgare med självrespekt och nolltolerans inför brott som måste gälla. Sverige bör i stora drag kunna ta efter de metoder som användes i New York med stor framgång. Polisorganisationen behöver ha chefer som hålls ansvariga för utvecklingen i sina geografiska områden, men också får verktygen att agera. Poliskåren behöver växa i betydande omfattning och kommunerna ges en viktigare roll i upprätthållandet av säkerhet. Lagföringen, åtal och domstolsförhandling måste kunna hanteras snabbare än i dag. Rättsväsendets organisation måste anpassas därefter. Det statligt utmätta straffet har flera funktioner, såsom att vedergälla brottet, att skydda samhället och att försöka få den dömde att bättra sig. I Sverige har alltför mycket fokus legat på det sistnämnda, där ett rent vårdperspektiv har antagits. De två andra funktionerna - vedergällning och samhällsskydd - behöver uppgraderas. Medborgerlig Samling förordar av den anledningen generellt straffskärpningar i olika avseenden för framförallt våldsbrott och grova sexualbrott. Straffmyndighetsåldern bör också sänkas. Utländska medborgare som begår brott ska i högre grad än i dag utvisas. Sverige har, liksom många andra länder, under lång tid haft en repressiv politik i förhållande till narkotika. Medborgerlig Samling menar att det är rimligt att ifrågasätta om denna politik har tjänat Sverige väl, såväl de missbrukande individerna som samhället i stort. Det egna ansvaret är centralt, men även att missbrukare kan få vård. En avvägning måste ske mellan olika intressen, från effekter på enskilda individer till hur den organiserade brottsligheten påverkas och prioriteringarna inom rättsväsendet. En intellektuell öppenhet bör finnas inför vissa mildringar av lagstiftningen i förhållande till lätta droger. Sådana förändringar måste givetvis utvärderas noggrant. Det tiggeri som har brett ut sig i Sverige måste aktivt motverkas, i första hand genom kommunala ordningsregler med polisiär sanktion. Sveriges försvar har misskötts till den grad att landets säkerhet och status som oberoende nation är gravt underminerad. Detta tillstånd vill Medborgerlig Samling så fort som möjligt korrigera. Försvarsbudgeten bör åter få utgöra cirka 2,5 % av BNP, i syfte att möjliggöra detta återtagande av försvarsförmågan. Vidare förespråkar vi ett svenskt medlemskap i Nato. Vårt försvar ska ha förmågan att möta nya typer av hot, såsom cyberangrepp och terrorattacker. Av största vikt är att försvaret kan ställa upp med resurser med hög beredskap för att möta angrepp av kuppkaraktär. Därför bör kontraktsanställda fortsättningsvis utgöra kärnan av försvarsmakten. Fokus bör ligga på att möjliggöra för våra högkvalitativa förband att vara så pass väl försörjda att de kan verka uthålligt i strid och så pass mobila så att de kan verka i hela riket. Som ett komplement till denna kärna vill Medborgerlig Samling se ett utvidgat hemvärn och värnplikt inom ramen för en allmän samhällsplikt. Denna samhällsplikt syftar främst till att ge det militära såväl som det civila försvaret en tillräcklig förmåga, men en bieffekt kan även vara att öka de yngres ansvarstagande för samhället och stärka samhörigheten. Stora brister finns inom det civila försvaret som måste korrigeras. Kommuner och landsting måste ha beredskap för krissituationer och kri

2026-06-16 · Helt för

1.2 Gör det enklare och billigare att starta och driva företag Centerpartiets valmanifest 2026 16 | Jobben ska bli fler 1.2 Gör det enklare och billigare att starta och driva företag Företagare i Sverige möter en snårskog av krångliga regler, höga kostnader och en osäkerhet som gör det svårt att starta, driva och utveckla verksam- heter. Det gör att många företag tvekar inför att anställa och expandera. För att fler företag ska kunna växa och skapa jobb behöver regelbördan minska och villkoren bli mer förutsägbara. Det ska också bli lättare och tydli- gare kontaktvägar in i det offentliga. När hinder tas bort och risker minskar kan fler våga satsa, anställa och utveckla sina verksamheter i hela landet. 1. Ta bort anställningsskatten för de tio första anställda i växande företag. Arbetsgivaravgifterna ska automatiskt tas bort för växande småföretag med upp till tio anställda. Det kommer leda till fler jobb i fler växande företag runt om i hela landet. 2. Inför ett tak för skadliga sjuklönekostnader . Sjuklöneansvaret lyfts bort från småföretagen när högkostnadsskydd återinförs. Människor ska enklare få jobb genom att kostnaderna för företag sänks. 3. Slopa minst 100 regler för att minska regelbördan. Centerpartiet har tagit fram en lista på 101 regler som är förlegade eller skapar bördor för företag. Dessa regler ska avskaffas eller reformeras med små- och medelstora företags bästa för ögonen. Men arbetet med regelförenkling stannar inte där utan fortsätter strukturerat genom regelförenklingsmyndigheten. 4. Inför regelförenklingsmyndigheten ENKL. Skapa Enheten för Näringslivets Kravlättnader. Den nya myndigheten ska ha mandat och befogenhet att granska befintliga regler och föreslå att de rivs upp för att minska regelbördan för svenska företag, samt säkerställa att näringslivets tillståndsprocesser kan kortas. Regelrådet, Implementeringsrådet och Förenklingsrådet ska samordnas och ersättas av denna samlade och kraftfulla avregleringsmyndighet. Samtidigt ska regeringen ge alla myndigheter tydliga regelförenklingsuppdrag i deras instruktioner. 5. Möjliggör och uppmuntra kommuner att inrätta företagslotsar . Företag får en kontaktväg in i det offentliga som vägleder, samordnar och följer ärenden över myndig- hetsgränser. Det sparar tid, skapar förutsägbarhet och gör företagsklimatet mer rättvist. 6. Främja ungas företagande i grundskola och gymnasium. Säkerställ att entreprenörskap finns kvar i läroplanerna i skolan och låt fler få starta företag i grundskola och gymnasiet genom att möjliggöra för Ung Företagsamhet i fler klassrum och på samtliga nationella gymnasieprogram. Det måste gå att få sitt UF-företag att växa utan att det drabbar en hel familj genom exempelvis lägre försörjningsstöd. 7. Låt kvinnors företagande ta plats. Sverige ligger i botten i EU sett till andelen företagande kvinnor. Det är orimligt. Ta fram statistik på kvinnors ägande i företag, ställ krav på det statliga riskkapitalet och innovationsstödet för att göra det jämställt och se över trygghetssystemen så de inte missgynnar entreprenörer. När hinder tas bort och risker minskar kan fler våga satsa, anställa och utveckla sina verk­ samheter i hela landet.

1.6 . AI och ny teknik som skapar fler jobb i en ny ekonomi Centerpartiets valmanifest 2026 20 | Jobben ska bli fler 1.6 . AI och ny teknik som skapar fler jobb i en ny ekonomi Den teknologiska utvecklingen går snabbt och artificiell intelligens omformar just nu både arbetsmarknaden och ekonomin i grunden. Sverige har goda förutsättningar att leda den digitala omställning- en, med banbrytande forskning, innovation, entreprenörskap, samt världsledande startups och scaleups. Denna potential är grunden för framtidens jobb och välstånd. Helt centralt är också att bli bäst på tillämpning av AI både i privat och offentlig sektor. Tyvärr bromsar politiska hinder tillväxten, kompetensförsörjningen brister och vägen in på arbetsmarknaden blir längre för många, inte minst för unga och nyutexaminerade. Istället för en möjlighet kan det bli en risk, om det inte går att skapa nya jobb eller om människor i Sverige inte kan ta de nya jobben. För att vi ska lyckas i den nya ekonomin krävs en politik som gör det lättare för företag att växa, anställa och använda ny teknik, samtidigt som fler människor rustas för dessa framtidsjobb. Vi måste välkomna ta- lang, stärka innovationskraften, förbättra matchningen mellan utbildning och arbetsliv och se till att också små och växande företag kan nyttja digitaliseringens och AI:s potential. Se till så att små företag också kan växa med anställda och kapital i Sverige. Det handlar om att stärka vår konkurrenskraft och säkerställa att trygghetssystemen fungerar när arbetslivet förändras. Sverige ska vara ett land där AI och digitalisering skapar fler möjligheter, fler företag och fler jobb i hela landet. 1. Lägg om jobb- och utbildningspolitiken för AI-eran. Utbildning, omställningsstöd och arbetsmarknadspolitik ska anpassas till hur AI förändrar jobben, så att fler människor kan ta nya jobb när arbetslivet ställs om. Skapa en struktur för löpande analys och reformförslag utifrån AI:s påverkan på arbetsmarknaden och utbildningssystemet, för att Sverige ska ligga steget före i omställningen. 2. Bredda och förenkla forskningsavdraget för ett innovativt näringsliv. Definitionen av Forsknings- och utvecklingsavdraget behöver breddas för att även mindre företag ska kunna ta del av det. Sverige ligger i framkant i innovation och forskning och med bredare avdrag kan fler företag skapa nya innovationer och utveckla sina produkter som leder till fler jobb. 3. Etablera ett nationellt AI-center i världsklass. Inrätta ett AI-center som samlar forskning, beräkningskraft och näringsliv för att attrahera internationell spetskompetens och stärka Sveriges position som ledande AI-nation. 4. Säkra tillgången till data för mer innovation. Offentlig data ska göras tillgänglig i mycket större utsträckning, med tydliga standarder och skydd för integritet. Digital infrastruktur och datadelning driver innovation som är grundläggande för forskning och svenska företags utveckling. Sverige ska vara ett land där AI och digitalisering skapar fler möjligheter, fler företag och fler jobb i hela landet. Centerpartiets valmanifest 2026 Jobben ska bli fler | 21 5. Säkra tillgången till risk- och uppskalningskapital. Sverige ska vara världsledande på att locka kapital till nya företag så att framtidens storbolag inte ska behöva flytta utomlands för finansiering. Fler branscher och företag ska kunna ta del av förmånliga reg- ler för personaloptioner. Skattesystemet behöver vara internationellt konkurrenskraftigt. 6. Fler företag ska kunna använda AI. Skapa bättre möjligheter och sänk trösklarna för små och medelstora företag att ta till sig AI-teknik, särskilt genom att löpande förmedla ledande AI-forskning till så många småföretag och entreprenörer som möjligt. Minska gapet i AI-användning mellan små och stora företag. 7. Säkra trygg och ansvarsfull användning av AI. AI ska användas där den gör nytta, men alltid med tydliga regler som skyddar känsliga data, den person- liga integriteten och människors rätt att förstå beslut som påverkar de

6.7 Jobb är vägen till ekonomisk frihet och egenmakt Centerpartiets valmanifest 2026 80 | Frihet och framtidstro 6.7 Jobb är vägen till ekonomisk frihet och egenmakt Jobb är grunden för människors frihet och framtidstro. För att fler ska kunna stå på egna ben, bidra till samhället och forma sina liv krävs en arbetsmarknad där vägen till arbete är tydlig och möjlig. Idag ser vi hur arbetslösheten biter sig fast och hur allt fler, inte minst unga, får vänta för länge på sitt första jobb. För att bryta arbetslösheten krävs reformer som gör det enklare att anställa och mer lönsamt att arbeta. För att fler ska kunna ta klivet in på arbetsmarknaden måste skatter och regelverk utformas så att arbete och företagande lönar sig. Och för att människors egenmakt ska öka behöver fler få behålla mer av sin lön och kunna bygga sin egen trygghet 1. Stärk äganderätten som grund för ekonomisk frihet. Grundlagsskydda äganderätten och försvara den konsekvent, så att människor och företag vågar investera, bygga och utveckla verksamheter i hela landet. 2. Sänk skatter för arbete och företagande. Minska skatter och avgifter, särskilt för dem med lägre inkomster, så att det blir mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Det stärker drivkrafterna att gå från bidrag till jobb och skapar fler möjligheter på arbetsmarknaden. 3. Gör det enklare att anställa. Förenkla regelverk och minska kostnaderna för att anställa, särskilt för små och växande företag, så att fler jobb kan skapas snabbare. 4. Fler vägar till första jobbet. Sänk trösklarna in på arbetsmarknaden genom reformer som gör det lättare för unga och nyanlända att få sitt första jobb och bygga erfarenhet. För att fler ska kunna stå på egna ben, bidra till samhället och forma sina liv krävs en arbetsmarknad där vägen till arbete är tydlig och möjlig.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Sammanfattning Det svenska näringslivet har länge varit i obalans, vilket har bidragit till en minskning av industrin i Sverige. Höga kostnader och stränga regler har drivit många företag att flytta sin produktion utomlands, vilket har påverkat arbetstillfällen och ekonomin negativt. Den framväxande tjänstesektorn, främst inom IT och FinTech, har inte kunnat kompensera för industrins nedgång. Även tjänstesektorn, för att den ska kunna fortsätta att växa, är beroende av att det finns en hälsosam och livskraftig industrisektor i Sverige. Därför behöver Sverige återindustrialiseras! Sverige har goda förutsättningar för att återindustrialiseras, då landet är rikt på råvaror som kan förädlas till värdefulla produkter, exempelvis järnmalm till stål och sedan till flygplan och fordon. Historiskt har svenska företag möjliggjort en hög levnadsstandard för svenska folket, men nu har många företag outsourcat sin produktion utomlands och i stora delar av Sverige är all industri nedlagd. För att vända utvecklingen behövs tre viktiga förändringar: en positiv syn på företagandet och äganderätten, lägre lönekostnader och lägre energikostnader. Det krävs också en förändring av det nuvarande skattesystemet som inte bara gynnar personalintensiva tjänsteföretag utan också lantbruk och industriföretag. Medborgerlig Samling vill öka företagsamheten i Sverige och ge alla möjlighet till självförsörjning. Vi genomför en rad grundläggande förändringar inom politik och ekonomi, med fokus på att stödja företagandet genom att sänka företagarens kostnader, förenkla företagandets regler och villkor samt öka företagarens belöning vid framgång. Medborgerlig Samling föreslår därför 10 prioriterade åtgärder för att skapa fler tjänste-, handels- och industriföretag men också skogs- och lantbruk i Sverige. Dessa är att: Skatten på fossilfri energi avskaffas. Lönekostnaderna för alla arbetsgivare sänks med minst 10 procent. Fåmansbolagsbeskattningen avskaffas – på riktigt! Den statliga inkomstskatten på löner avskaffas. Den allmänna löneavgiften på 11,62 procent tas bort Småföretagare får rätt att betala bolagsskatt till sin kommun Färre regler – fler företag Stärkt äganderätt för lantbrukare och skogsägare Bättre möjligheter att rekrytera talanger till landsbygden Skadeståndsskyldighet för facket vid sympatiåtgärder Vi gör det också lättare för små företag att verka genom en mer flexibel arbetsmarknadsmodell och att rensa bort alla onödiga och kostsamma regler.

Förändringar i lag och regler För att de åtgärder som beskrivs ovan ska kunna genomföras krävs justeringar i flera centrala regelverk som i dag styr markanvändning, näringsverksamhet, infrastruktur och samhällsservice på landsbygden. Regelverken är i många delar utformade utifrån generella lösningar och centraliserad tillämpning, vilket begränsar möjligheten till lokal anpassning och långsiktigt ansvarstagande. En grundläggande förutsättning är förändringar i miljöbalken, där flera bestämmelser i dag påverkar brukande av mark, vatten och naturresurser. För att möjliggöra mer ändamålsenliga och lokalt förankrade lösningar behöver balansen mellan generella skyddsregler och planbaserade avvägningar ses över. Detta gäller särskilt bestämmelser som rör strandskydd, vattenverksamhet och tillståndsprocesser, där nuvarande ordning ofta ger begränsat utrymme för att beakta lokala förutsättningar och långsiktigt brukande inom ramen för kommunal planering. Även plan- och bygglagen har en central roll, eftersom den reglerar kommunernas ansvar för fysisk planering och byggande. För att stärka förutsebarheten och tydliggöra ansvarsfördelningen behöver kopplingen mellan planinstrumenten och andra lagstiftningar, särskilt miljöbalken, förtydligas. Detta kan bidra till att kommunala beslut får större rättsverkan och att planprocesserna blir mer sammanhållna och begripliga för både enskilda och näringsliv. Det ska även införas en betydande regelöversyn så att regler som inte skapar nytta avskaffas. När det gäller företagsamhet och jord- samt skogsbruk aktualiseras även skogsvårdslagstiftningen, jordbruksrelaterade regelverk och tillhörande föreskrifter. För att minska administrativa bördor och skapa bättre proportion mellan krav och faktisk påverkan behöver trösklar, anmälningsplikter och ersättningsregler ses över. För att möjliggöra regional differentiering och stärkt lokal ekonomi berörs även skatte- och avgiftslagstiftningen. Justeringar kan behövas för att tillåta geografiskt anpassade lösningar, exempelvis inom ramen för regional skattedifferentiering eller särskilda villkor för verksamheter i glesbygd, utan att grundläggande likabehandlingsprinciper åsidosätts. Infrastruktursatsningar och beredskapsfrågor aktualiserar vidare behov av förändringar i transportlagstiftning, ellagen och regelverk kopplade till digital infrastruktur. För att säkerställa robusthet, redundans och tillgänglighet i hela landet behöver dessa regelverk i högre grad möjliggöra långsiktig planering och samordning med totalförsvarets behov. Körkortslagen (1998:488) och tillhörande förordningar behöver ändras för att införa körkortsbehörigheten B1 från 16 års ålder i enlighet med kommande EU-regler, samt för att möjliggöra nationella tilläggslösningar för glesbygd där unionsrätten tillåter. Slutligen har även förordningar, myndighetsföreskrifter och vägledningar stor betydelse för hur lagstiftningen tillämpas i praktiken. För att uppnå avsedda effekter krävs att dessa anpassas i linje med eventuella lagändringar, så att tillämpningen blir konsekvent, rättssäker och proportionerlig. Sammantaget förutsätter genomförandet av ovanstående åtgärder en samordnad översyn av flera regelverk, där målet är att skapa tydligare ansvarsfördelning, ökad förutsebarhet och bättre möjligheter till lokalt anpassade lösningar inom ramen för nationellt fastställda mål.

Företagsbeskattningen: De sociala avgifterna sänks till 19,81 procent genom tydliga prioriteringar i statsbudgeten. Detta sker genom borttagande av den allmänna löneavgiften, som i själva verket är en ren skatt som har dolts bland de sociala avgifterna. Låta små och medelstora företag som inte är börsnoterade välja att betala sin inkomstskatt till staten eller kommunen . Dessa företag får rätten att välja mellan att betala inkomstskatt direkt till staten eller till den kommun där företaget har sin huvudsakliga verksamhet för vinster på en omsättning på upp till 50 MSEK årligen. Denna skattemodell ger varje kommun ett korrekt incitament att jobba med sin näringslivsutveckling och är särskilt gynnsam för kommuner med en stor andel lant- och skogsbruk. Stämpelskatten på fastighetstransaktioner för juridiska personer tas bort. Medborgerlig Samling vill att det dels ska byggas fler bostäder för att motverka bostadsbubblan, dels att rörligheten på bostadsmarknaden ska bli god. Stämpelskatten i samband med fastighetstransaktioner hämmar denna utveckling och en avveckling av denna skatt skulle gynna bygg- och fastighetsbranschen och öka produktionen av bostäder. Förenkla regelverken kring personaloptioner och beskatta dessa som inkomst av kapital. I dag har svenska startups svårt att konkurrera om de bästa talangerna för att bli internationella marknadsledare. En bidragande orsak till detta är den höga skatten på personaloptioner, vilken i praktiken gör dessa omöjliga att använda som incitament vid rekrytering. I dag beskattas personaloptioner, förutom för vissa undantagna företag, som inkomst av tjänst och arbetsgivaren betalar därmed också arbetsgivaravgift när optionerna utnyttjas av den anställde. MED vill verka för att personaloptioner generellt beskattas som kapital och bredda och förenkla regelverket så att fler företag får möjlighet att använda detta instrument för att attrahera kompetens. Utred möjligheten till breddad kommunal beskattningsrätt av exempelvis råvaru- och energiutvinning. För att stärka glesbygdens förmåga att försörja sig med egna medel och underlätta för avvecklingen av det regionala utjämningssystemet, vill MED utreda möjligheten för kommunerna att beskatta exempelvis lokal råvaru- och kraftutvinning av typen gruvor och vattenkraftverk. Det eventuella lokala skatteuttaget ska kvittas mot de punktskatter och statliga skatter som producenterna ändå skulle tvingats betala för att garantera att de inte betalar högre skatt.