Jämför två partier

2023-11-30 · Delvis för till Helt för

5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Ett land där alla kan leva på sin lön, har råd med en bra bostad och kan ta ansvar för sin familj. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro. Ett land där alla kan växa och leva ett gott liv. Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. De ekonomiska klyftorna ökar. De otrygga anställningarna blir fler. Tillväxten sjunker. Vanliga löntagare har fått se hur tio års reallöneökningar har sopats bort av inflationen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte längre. Fler företag går i konkurs. Tittar vi ut över världen ser vi hur krig och kriser rasar runt omkring oss. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige och Europa är mycket allvarligt. Handelshinder och tullar reses. I klimatförändringarnas spår följer extremväder, missväxt och fler konflikter om naturresurser. Samtidigt upplever vi massiva teknikskiften i den gröna omställningens och digitaliseringens spår. Det är skiften som både utmanar oss och ger nya förutsättningar för välstånd. Dessa förändringar ställer nya krav på Sverige och på vår ekonomiska politik. Vi behöver investera i allt det som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning och välfärd. I människor och deras kompetenser. I vårt militära och civila försvar. För att ekonomin ska fungera för samhället, och för var och en av oss, måste den byggas mer robust och rättvis. Grunden i en stark ekonomi är arbete. När alla människors kunskaper och erfarenheter kommer till nytta bygger vi vårt land rikare. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar rättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. För att fler bra jobb ska växa fram, så att fler kommer i arbete, behöver Sverige en modern, rättvis och jämställd arbetslinje. Alla som kan arbeta ska arbeta. Tack vare vår unika svenska modell, med starka fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en positiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka för Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och framgångsrikt framöver. För en stark ekonomi krävs också en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Svenskt välstånd bygger på konkurrenskraftiga företag och ett innovativt näringsliv. Världen befinner sig just nu i stora teknikskiften: framväxten av ny grön teknik och artificiell intelligens kommer att få stor påverkan på ekonomins funktionssätt. För att möta den utvecklingen behöver vi göra det som Sverige har gjort historiskt. När vårt land reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste länder, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb. I vårt land finns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetstagare som behövs för att leda utvecklingen även i framtiden. Genom att våra företag ligger i framkant i den tekniska omställningen – och genom en aktiv närings- och regionalpolitik som ger förutsättningar för företag och jobb i hela landet – kan vi öka vår levnadsstandard, förbättra vårt välstånd, trycka tillbaka arbetslösheten och samtidigt nå målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver en klimathandlingsplan som gör att vi klarar klimatmålen både i Sverige och inom EU. Vi står bakom Parisavtalet och driver på för en rättvis klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet.

Energi Elpriser och energiförsörjning påverkar din vardag – från elräkningen till jobben i Sverige. Du ska kunna lita på att elen räcker till och att priset är rimligt, oavsett var du bor. Men stora svängningar i pris och brist på ny produktion har skapat otrygghet. Därför behövs en energipolitik som ger låga och stabila priser, mer fossilfri el och trygg försörjning. Sverige ska ha ett robust energisystem med mer fossilfri elproduktion som pressar priserna och skapar jobb. Alla fossilfria kraftslag behövs för att möta efterfrågan och klara klimatomställningen och jobben. Staten behöver ta en aktivare roll för att möjliggöra investeringar och korta ledtider. Målet är stabila och låga elpriser, trygg elförsörjning och tillväxt med fler jobb i hela landet. Läs mer

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför: Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighets­begränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade invester­ingar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen. Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.

2026-09-12 · Helt emot

Slopa skatterna på el och bränsle! Under många år nu har el- och bränslepriserna skenat. Det har stundvis varit väldigt, väldigt dyrt att vara svensk – om man behöver el och bränsle, vilket ju alla på ett eller annat sätt gör. Vad politikerna har gjort är att lappa och laga med små elstöd och tillfälliga justeringar. Men samtidigt har man inte rivit upp den underliggande politiken som har syftat till att göra just el och bensin dyrare, som velat offra svenskens plånbok på den klimatvänliga sociala ingenjörskonstens altare! Därför har svenska folket, trots småduttande under Tidö, behövt betala dubbelt för sin energi – BÅDE genom miljöpartistiska straffskatter på den som har mage att vilja ha lampan tänd och kunna köra till jobbet OCH genom pristopparna, som också är ett resultat av den förda politiken. Vi behöver alltså riva upp den politiken. Att avskaffa skatter på el och bränsle hade gett svenskarna flera tusentals kronor mer i plånboken. Men de höga el- och bränslepriserna är inte bara en fråga om svenskarnas privatekonomi, den här politiken påverkar hela samhällsekonomin. El och bränsle är insatsvaror för i princip all produktion. Om elen och bränslet blir billigare kommer alla andra produktionsprocesser och varor att påverkas av det. Att slopa skatterna på dessa områden hade alltså inte bara gett mer pengar i plånboken för direkta el- eller bränslekonsumenter. Det hade också gett mervärde i flera led, exempelvis billigare matkostnader eller mer tillväxt och jobb i samhället i övrigt. Att slopa alla skatter på el och bränsle borde därför vara en prioriterad reform för alla politiker som säger sig vilja gynna Sverige och svenskarna. Att åtta riksdagspartier kan vara överens om att INTE slopa dessa skatter säger en hel del om var deras lojalitet faktiskt ligger, deras överordnade prioritet är varken maximal produktivitet eller det svenska folkets väl och ve. De spenderar hellre skattepengarna på biståndskorruption, statlig propaganda-tv eller onödiga myndigheter och hittepåtjänster, för att inte nämna deras klimatreligiösa bluffprojekt inom ramen för den sk ”gröna omställningen”. Vi prioriterar Sverige och svenskarna. Med alla skatter på bränsle och energi avser vi just alla skatter, inte bara specifika el- eller bränsleskatter, vi menar även momsen, alltså ”skatten på skatten”. Reformen skulle kortsiktigt kosta runt 100-120 miljarder årligen, men skulle ge extremt positiva effekter för såväl svenskarnas vardagstillvaro som för Sveriges ekonomi i övrigt. Att släppa produktiviteten fri är inte en kostnad i det långa loppet, det är något vi tjänar på. Samma logik gäller motsatsen, alltså att fjättra den produktiva potentialen, att hålla den tillbaka via hämmande och dyra skattehinder. Bort med skiten!

2026-09-12 · Helt emot

38 • Sverige och Europa ska spela en viktig roll när det gäller att utveckla samarbetet och knyta nya partnerskap med länder i det globala syd. Befolkningsutvecklingen i världen innebär att många länder i det globala syd, särskilt i Afrika, kommer att växa betydligt under de kommande decennierna. Om de demokratiska länderna drar sig undan kommer auktoritära makter som Kina och Ryssland att flytta fram sina positioner. Vi behöver utveckla strategiska partnerskap och hitta nya former för ömsesidigt utbyte. Vi vill se en svensk och europeisk Afrikastrategi med målet att stärka samarbetet på olika områden. Fokus bör ligga på handel, demokratiutveckling, klimatåtgärder, kulturutbyte, politiska relationer, fattigdomsbekämpning och investeringar. Vi måste även stärka vårt samarbete med andra demokratier runtom i världen. Länder som Storbritannien, Kanada, Brasilien, Sydkorea, Japan och Indien är viktiga partners för att upprätthålla multilaterala institutioner, tydliga regler och en internationell demokratisk ordning. • Internationell solidaritet är en central hållning i svensk utrikespolitik. De globala klyftorna mellan fattiga och rika har vuxit dramatiskt på senare år, framför allt på grund av att de rikaste drar ifrån. Den växande klimatkrisen och konkurrensen om färskt vatten och mark spär på redan existerande klyftor. Fler människor tvingas på flykt. Den utvecklingen måste vändas. Vi ska bedriva en politik som utjämnar ekonomiska ojämlikheter både inom länder och mellan länder. En jämlikhetskommission bör tillsättas för att kartlägga de globala sociala klyftorna och föreslå åtgärder för att utjämna dem. Ett stärkt internationellt och europeiskt samarbete mot skattesmitning är en viktig del i det arbetet. De senaste åren har det skett en dramatisk omläggning av det svenska biståndet, som sjunkit ned mot 0,7 procent av BNI. Det är långt ifrån där vi tidigare legat och vi vill successivt öka biståndet. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. Vi vill se en skuldavskrivning för de fattigaste länderna där alla kreditgivare är med. Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Som säkerställer kvinnors representation, rättigheter och resurser. Vi socialdemokrater förespråkar en utrikes- och utvecklingspolitik med ett starkt barnrättsperspektiv. HBTQI-personers rättigheter ska garanteras internationellt. Fria fackföreningar och fackliga fri- och rättigheter ska främjas globalt. Utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka fackliga och andra mänskliga rättigheter i arbetslivet. Vi ska också driva klimatfrågorna aktivt och ambitiöst i alla relevanta internationella sammanhang. Vi vill att ekocid erkänns som ett brott i Romstadgan. Vi ska öka ansträngningarna att inom ramen för FN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem. En säkrad klimatfinansiering och överföring av teknik till de fattigaste länderna är viktiga verktyg för att förenkla klimatanpassningen och motverka ökad fattigdom i den globala uppvärmningens spår.

2026-09-12 · Delvis för

På nationell nivå De utredningar som gjorts för införande av avgiftsfri tandvård på statlig nivå visar att det skulle kosta runt 7–10 miljarder att införa avgiftsfri tandvård i hela Sverige. Det motsvarar ungefär vad public service kostar oss varje år, eller 12,5 % av den summa som samma politiker – som vägrar införa avgiftsfri tandvård – istället väljer att lägga på bistånd till andra länders medborgare. I praktiken finansierar Sverige i princip avgiftsfri tandvård för talibaner, samtidigt som det finns svenskar som inte har råd med det själva. Örebropartiet ser det som en självklarhet att de som i första hand ska ha rätt till avgiftsfri tandvård är våra laglydiga medborgare. Politikerskiktets irrationella prioritering är ett naturligt utfall av att de svävat iväg långt bort från folkflertalets vardag och verklighet. Irrationaliteten når nya höjder när man tittar på de långsiktiga konsekvenserna av att inte ta ansvar för folkets tandhälsa.

2025-05-21 · Varken eller till Delvis för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan

2026-09-12 · Helt emot

El Slopa alla skatter på el! Bygg ut kärnkraften NU! Bygg ut vattenkraften! Stimulera energieffektiviseringar! Stoppa utbyggnaden av vindkraft! Förstatliga elnäten! Bygg ut fjärrvärme i anslutning till kärnkraften! Åtgärder för att värna ål, lax och andra arter som riskerar ta skada av vattenkraft Värna vedeldningen! Fastighetsägare ska ha veto mot vindkraft Sverigepris och exportpris, med staten i centrum! Bygg ut stamnätet NU! Förenkla för mindre elkraftverk Vattenfall och myndigheter görs om till ett statligt verk! Slopa den ”gröna omställningen”

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig

Skatter Märker du hur dina pengar räcker till allt mindre samtidigt som de rikaste får stora skattesänkningar? Socialdemokraterna säger nej till en orättvis skattepolitik där de som redan har mest får mer. Det är dags att ta gemensamt ansvar och se till att varje skattekrona går dit den behövs: till vår gemensamma trygghet och välfärd. Socialdemokraterna vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Vi har föreslagit rättvisa skattesänkningar som ger mer pengar i plånboken för vanligt folk. Vi säger nej till skattebonusar för de allra rikaste som finansieras med lånade pengar. Vi vill höja beskattningen av stora, lågt beskattade, kapitalinkomster och göra systemet enklare och mer likformigt. Vi vill stärka kampen mot ekonomisk brottslighet, så att vi kan finansiera välfärden. Läs mer

2026-09-12 · Helt emot

Nej till återinförande av kapitalhämmande skatter Skatter på arv, gåvor och förmögenheter kan vara frestande att införa för den politiker som vill hitta kortsiktiga intäkter. Effekterna av dessa skatter blir dessvärre att kapital söker sig ut från Sverige. I vårt grannland Norge har man nyligen infört flera sk ”förmögenhetsskatter”, varpå norskt kapital nu lämnar landet. På ett sätt har dessa norska skatter gynnat Sverige, då norskt kapital bland annat sökt sig hit till följd av det, men en liknande effekt är att vänta om man skulle återinföra den här typen av skattepolitik här också. Vi ser det varken som önskvärt eller ens nödvändigt. Vi har, till skillnad från alla andra partier, enorma reformutrymmen att hämta hem i och med våra kraftiga prioriteringar inom offentlig sektor. Vi vill istället föra en skattepolitik som drar till sig kapital och investeringar. Det här handlar inte om att vi lägger oss platt för mångmiljonärer eller miljardärer, det handlar snarare om att vi vill utnyttja deras potential på rätt sätt. Vi vill att storkapitalet ska återinvestera sina slantar i svensk produktion, inte att de ska ligga och jäsa på något konto utomlands. Även förmögna ska dra sitt strå till stacken och det är ganska lätt att få dem att göra det – det handlar bara om att inte förstöra incitamenten att investera i Sverige. Statliga intäkter kommer vi få in genom att kapa dödköttet, inte dragdjuren – oavsett om det är arbetarna eller företagarna. Genom att lätta på bördan på de som faktiskt får hela samhället att snurra så kommer de kunna generera mer.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Brottsbekämpning och trygghet Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste. Läs mer

2026-09-12 · Helt för

Bort från samhället, bort från barn – hårdare och längre straff! Om det är bevisat att en person självmedvetet laddat ner och konsumerat övergreppsmaterial på barn ska den personen dömas till flera år i fängelse. I dagsläget kan pedofilerna vara ute efter några månader. Utöver det ska personen bära fotboja resten av livet och registreras i ett nationellt register. Möjligheten till barnförbud mot personer med pedofilläggning ska införas, alltså förbud mot att vistas med barn. Beroende på brottets art så ska straffet utformas därefter. Ju grövre brottet är desto hårdare ska straffet och påföljderna bli. Övergrepp mot barn ska i leda till väldigt långa fängelsestraff, i regel livstid. De här personerna har förverkat sin rätt att vistas i det svenska samhället. Kriminalisera uppsökande av barn i sexuellt syfte I dagsläget är det i Sverige inte kriminellt att söka efter barn i sexuellt syfte. Det är det i andra länder. Det ska det vara även här. Det ska räcka för att polisens pedofilenhet ska söka rätt på dig och spärra in dig.

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Gränsskyddet Det svenska gränsskyddet har kraftigt försvagats sedan EU-inträdet. Det är en sak att svenskar kan pendla över Öresundsbron mellan Malmö och Danmark – men en helt annan när gängens vapen, medlemmar och gods (från stöldgods till människohandel) flödar fritt in i och ut ur landet. Detsamma gäller illegal invandring. Dessa saker är mycket viktigare att slå ner på än privat sprit som en svensk handlat i Danmark och tar med sig hem, som tullen idag spenderar tid och resurser på. Den prioriteringen måste vändas. Men till syvende och sist måste den svenska staten kunna ha koll på vem och vad som kommer in och ut ur landet. Därför måste gränsskyddet kraftigt förstärkas, beväpnas och riktas in mot skiten som väller in i landet. Om metoderna bryter mot EU-regler – fine. Då är det så. Svenskarnas säkerhet måste gå först. Vidare är gränsskyddets myndigheter – Tullverket och Kustbevakningen – särskilt känsliga för korruption och infiltrering. Gängen har stora ekonomiska intressen i att nästla sig in i dessa funktioner. Därför behöver granskningen av den egna personalen stärkas och anställningarna begränsas till svenskar och assimilerade invandrare, då rejält bakgrundskontrollerade. Gränskontroller ska ske helt i offentlig regi och inte lejas ut till dyra privata bolag där staten inte har kontroll.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

2026-09-12 · Helt för

Skattepolitik Slopa alla skatter på energi och bränsle! Slopa Public-Service-skatten Beskatta utvinningen av naturresurser Nej till återinförande av kapitalhämmande skatter Stöd och skatteavdrag för barnfamiljer Sänk skatterna på arbete! Avskaffa statlig avgiftshjälp för trossamfund Låt regioner och kommuner få del av intäkterna Statligt koordinering av VA-frågorna – sänkta VA-taxor över hela landet! Slopa matmomsen! Omvandla ränteavdrag till amorteringsavdrag! Svensk variant av norska oljefonden Slopa alla skatter på snus!

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer

36 kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Vi måste bli bättre på att dimensionera och snabbt mobilisera resurser och personal i händelse av kris. Vi måste kunna garantera försörjningen av kritiska produkter, så som livsmedel, energi och mediciner. Beredskapslager behöver inrättas och byggas ut. Vi vill stärka bassjukvården, inrätta beredskapssjukhus samt bredda civilplikten till att gälla fler områden och personer än idag. Hoten och attackerna mot Sverige blir mer komplexa, inte minst genom attacker på elnät, gasledningar och digital infrastruktur. För att säkra Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjning både i fredstid såväl som i kris eller krig, krävs att vi ökar tillgången till utbildad arbetskraft. Vi behöver säkerhetsklassa anläggningarna och ha högt ställda tillträdeskrav. Behovet av grundbemanning och beredskap är avgörande för vår nationella säkerhet. Vi vill säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska verksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet. Vi vill se starkare krav på övervakning och resiliensanalyser. Det behövs en god tillgång till skyddsrum. • Totalförsvaret är beroende av en befolkning som är trygg, välinformerad och har en stark känsla av social sammanhållning. En stark ekonomi och en välfungerande välfärd utgör basen i det svenska folkförsvaret. Det krävs starka kommuner och regioner för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i alla lägen. I sin tur kräver det en robust finansiering där staten tar ett tydligt ansvar. En välutbildad befolkning kan motstå desinformation. Påverkansoperationer och hybridkrig har blivit framträdande i det moderna säkerhetslandskapet, och Sverige är inte opåverkat. Hybridkrig innefattar en mix av konventionella, irreguljära och cyberbaserade operationer samt informationskrigföring, som ofta genomförs i skuggan av traditionell krigföring. Här måste vår kompetens och förmåga att hantera hoten vara under ständig utveckling. Ett gott stöd till folkbildning och civilsamhället samt övningar och information är avgörande för att vi ska kunna stå emot både traditionella och moderna hot. Kultur är en viktig del av totalförsvaret. När samhället rustar för krig och kris behöver vi också stärka det som håller oss samman. Ett starkt public service och fria medier gör att vi har tillförlitliga informationskanaler även under kris, krigsfara eller krig. • Vi vill fördjupa det försvarspolitiska samarbetet i vårt närområde, särskilt inom Norden. Våra nordiska länder har många likheter och vi har liknande politiska och sociala struktur. Vi är genom vår historia tätt sammanvävda med varandra. Vi har många gemensamma geopolitiska intressen. Vi vill fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt. Genom att låta våra länder knytas närmare samman, förbättra gränsöverskridande infrastruktur och ta bort olika typer av hinder kan vi stärka våra samhällen och vår ställning internationellt. Tillsammans med de andra nordiska länderna och med de demokratiska länderna kring Östersjön ska vi ta ett större ansvar för säkerheten i vårt närområde. Vi vill se en nordisk försvarskommission. Vi vill se ett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning. Vi ska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.

Mer pengar till försvaret Kraftigt utöka försvarsutgifterna med ett starkt fokus på ökad operativ militär förmåga. Visa hela faktarutan

2026-09-12 · Delvis för

Vapenägande ska vara en del av totalförsvaret Jägare och skyttar är en nationell tillgång. Sverige har hundratusentals människor som redan kan hantera skjutvapen säkert, träffsäkert och ansvarsfullt. Den kompetensen bör inte stå oanvänd om landet hamnar i krig. Skyttar kan och ska utgöra en särskild försvarsresurs inom totalförsvaret. Skyttar och jägare ska kunna tillgodoräkna sig sina kunskaper och erbjudas förkortad militär utbildning för tjänstgöring inom Försvarsmakten eller Hemvärnet, i den mån Försvarsmakten eller Hemvärnet efterfrågar det. Skyttar och jägare kan exempelvis genomgå skyddsvaktsutbildningar och snabbt sättas in för att vakta skyddsobjekt för att kunna bistå Försvarsmakten och Hemvärnet. Även här, i den mån det efterfrågas. Medborgare som fyllt 18 år, men som inte är redo att försvara fosterlandet i händelse av krig, ska inte ha rätt att bära vapen.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

16 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE Välfärden bygger på det ömsesidiga löftet om att ingen står ensam i livet. Oavsett vem du är, i vilken familj du fötts, vad du drabbas av eller vilken väg livet tar så har vi samma grundläggande rättighet att leva ett tryggt och värdigt liv. Vår svenska välfärd är inte bara ett system av offentliga tjänster och finansiellt stöd. Den uttrycker en gemensam värdegrund där vi ser att vi har behov av varandra. En bra och likvärdig förskola och skola ger mer rättvisa chanser åt alla barn. En god sjukvård gör att vi lever längre och bättre. Stabila socialförsäkringar gör att vi kan stå starka i livets olika faser. En bra pension gör det tryggare att åldras. Och vi ser hur en stark generell välfärd gör konkret skillnad i vår vardag. Personal som har tid att trösta ett barn som är ledset. Tonåringen som får det stöd som behövs för att ta sig genom mattekursen. Den äldre som får hjälp att komma ut och känna vårsolen. I ett välfungerande välfärdssamhälle finns starka skyddsnät när vi faller. Där vågar vi tro på framtiden oavsett plånbokens storlek. Sverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Men någonting har hänt. Mycket av det som tidigare fungerat bra håller inte längre. Klassrummen blir stökigare och fler barn hamnar snett trots att varningsklockorna ringt länge. Kontaktar man sin vårdcentral kan det ibland kännas som om läkaren aldrig har tid. Kön till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I äldreomsorgen möts man ofta av personal vars arbete blir tyngre och stressigare, vilket också påverkar de äldre negativt. Med den demografiska förändringen utmanas vår välfärd: behoven ökar samtidigt som färre ska säkra en bra välfärd för fler. Det är hög tid att vända utvecklingen. Vi måste återupprätta välfärdens löfte. Det är våra behov av en bra skola, bra vård och bra omsorg som ska styra hur välfärden ser ut, hur den organiseras och finansieras. Samhället behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll så att vi alla får den välfärd vi har rätt till. Vårt mål är att Sverige ska ha världens bästa välfärd. Och välfärden ska vara Sveriges bästa arbetsplats. 2.1 Ta tillbaka kontrollen Varje dag skapas vård, omsorg och utbildning i mötet mellan medborgarna och personalen. I dessa möten uppstår det som är välfärdssverige. Men medarbetarnas lojalitet med uppdraget kan aldrig kompensera för de problem som välfärden idag står inför. Problemen är flera. Välfärden har för dålig kvalitet. Den läcker pengar. Och den är svår att styra. Dessa problem hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått ett privatiseringsexperiment som är unikt i världen. Underfinansieringen och marknadiseringen har blivit en giftig cocktail. Effekterna är tydliga. Vi ser hur privata företag etablerar sig främst inom lukrativa områden och driver verksamheten med fokus på vinstintresset, inte medborgarnas behov. Pengar som är avsedda för skolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella, används för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när anställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större kontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. Svårigheten att mäta kvalitet i välfärden gör att vinstintresset inte styr mot önskade effekter. Ingen har längre ett helhetsperspektiv på hur våra skattepengar används.

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig

2026-09-12 · Helt för

Skattepolitikens syfte Örebropartiets skattepolitik har två syften: Ta bort skattemässiga hinder för ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt. Se till så att folk får behålla mer av vad man tjänat Vi vill inte höja skatter, vi vill istället sänka dem. Vi är det parti som sänker skatterna mest, inget annat parti är i närheten av våra förslag. Varken på den kommunala, regionala eller statliga nivån. Men. Örebropartiet leder inte bara i skattesänkningar, vi leder även – överlägset – i välfärdssatsningar. Inget annat parti är i närheten av våra satsningar. Likadant här, det gäller på såväl kommunal, som regional som statlig nivå. Vi satsar mest av alla partier på välfärdens kärnverksamheter. Hur är det möjligt? Ren populism, skulle vissa säga. Och ja, det ligger en hel del i det! Men inte på det sätt som vissa tror – att det bara skulle vara tomma ord och löften om guld och gröna skogar. Det är tvärtom. Vi budgeterar och räknar på våra förslag, något vi gjort i flera mandatperioder på den kommunala och regionala nivån. Våra reformer är finansierade ner på minsta öret. Vi föreslår ALDRIG någonting som vi inte kan hålla. Populismen består i hur vi prioriterar – istället för att lägga pengar på ren skit, som de andra partierna envisas med att göra, väljer vi att prioritera bort det och prioritera vettigare saker istället, som skattesänkningar och satsningar på kärnverksamheterna. DÄR har vi ”ren populism” i den sanna, positiva bemärkelsen! Vi är dessutom det enda partiet som har en uttalad och riktad politik mot det improduktiva klasskikt som Markus Allard kallar för Transferiatet. Vårt parti har till syfte att avskaffa transferiatet som klass. Det omfattande slöseriet och de skeva prioriteringarna är inte bara otur, det här har en materiell grund. Korruption och skatteslöseri är i många fall direkt uttryck för klassintressen, för en viss typ av klasskikt. Örebropartiet är ett parti för produktiva klassintressen. De skatter vi tycker är mest prioriterade att sänka är de skatter där vi kan uppnå största möjliga produktiva effekt per skattekrona. Det är i följande ordning: Skatterna på energi och bränsle Skatter på arbete - i form av arbetsgivaravgifter och inkomstskatter, däribland regionskatt och kommunalskatt. Skatter som hämmar investeringar och kapitalbindning Moms och konsumtionsskatter Tidöregeringen har genomfört en del skattesänkningar som vi tycker är bra, exempelvis sänkt moms på mat. Bra! Även de tillfälliga sänkningarna av bränsleskatterna är bra, men här borde man ju gått hela vägen och slopat det rakt av. Det är också ett problem att dessa skattesänkningar endast är tillfälliga och inte permanenta, att de ska höja igen efter valet. Det är vi emot. Vi vill som sagt slopa alla skatter på energi och bränsle – rakt av. Permanent. Socialdemokraterna och dess stödpartier diskuterar återinförande av flera skatter som kommer slå mot investeringar och i förlängningen produktivitet. Det handlar dels om höjda skatter på el och bränsle, men också om olika former av ”förmögenhetsskatter” och kapitalskatter vars praktiska effekt riskerar bli att produktivt kapital söker sig ut från Sverige. Höjda skatter på arbete ligger också i tangentens riktning. Vi tror det är fel väg att gå. Det är dessutom helt onödigt. Kanske inte för de partier som är så måna om att upprätthålla mångmiljardfinansieringen av all onödig skit som man slösar svenskarnas skattepengar på, men för oss är det väldigt onödigt med tanke på att vi tar bort just det onödiga dravlet - varmed vi får enorma reformutrymmen. Tidöregeringen och Socialdemokraternas regeringsalternativ har alla gemensamt att de vägrar sänka skatterna i den omfattning som Örebropartiet vill och kan. Och det beror som sagt på just: prioriteringar.

Nej till återinförande av kapitalhämmande skatter Skatter på arv, gåvor och förmögenheter kan vara frestande att införa för den politiker som vill hitta kortsiktiga intäkter. Effekterna av dessa skatter blir dessvärre att kapital söker sig ut från Sverige. I vårt grannland Norge har man nyligen infört flera sk ”förmögenhetsskatter”, varpå norskt kapital nu lämnar landet. På ett sätt har dessa norska skatter gynnat Sverige, då norskt kapital bland annat sökt sig hit till följd av det, men en liknande effekt är att vänta om man skulle återinföra den här typen av skattepolitik här också. Vi ser det varken som önskvärt eller ens nödvändigt. Vi har, till skillnad från alla andra partier, enorma reformutrymmen att hämta hem i och med våra kraftiga prioriteringar inom offentlig sektor. Vi vill istället föra en skattepolitik som drar till sig kapital och investeringar. Det här handlar inte om att vi lägger oss platt för mångmiljonärer eller miljardärer, det handlar snarare om att vi vill utnyttja deras potential på rätt sätt. Vi vill att storkapitalet ska återinvestera sina slantar i svensk produktion, inte att de ska ligga och jäsa på något konto utomlands. Även förmögna ska dra sitt strå till stacken och det är ganska lätt att få dem att göra det – det handlar bara om att inte förstöra incitamenten att investera i Sverige. Statliga intäkter kommer vi få in genom att kapa dödköttet, inte dragdjuren – oavsett om det är arbetarna eller företagarna. Genom att lätta på bördan på de som faktiskt får hela samhället att snurra så kommer de kunna generera mer.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Brottsbekämpning och trygghet Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste. Läs mer

2026-09-12 · Helt för

Olagligt vara medlem i gäng samt ny maffialagstiftning Svensk lagstiftning är inte anpassad efter en verklighet med organiserad, storskalig och systemhotande gängbrottslighet. Man kan, i bästa fall, döma de som utför de enstaka brotten, men inte komma åt organisationen. Många gånger går ledarskikten helt straffria. Ibland för att de håller sig undan, ibland för att bevisbördan mot dem är svårare att nå än mot springfolket. Örebropartiet vill dramatiskt utöka statens möjligheter att ge sig på gängen i egenskap av gäng. Dels ska det självklart vara olagligt att överhuvudtaget vara medlem i organiserad brottslighet. Vidare behövs en bredare maffialagstiftning i stil med amerikanska RICO. En sådan lag ska ge större möjlighet till kollektivt straffansvar för kriminella – man ska lagföra inte bara just den som skjutit in i frisersalongen utan också beslagta alla tillgångar och spärra in alla som på något sätt tjänat på det på livstid. Ett mönster av samröre med organiserad brottslighet ska ge mycket högre straff än de små enskilda brott man kan ha begått ”i tjänsten”.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Teknikneutralt statligt stöd för storskalig fossilfri kraftproduktion Att statligt stöd även kan utgå till all storskalig fossilfri kraftproduktion - stöd ska vara teknikneutralt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Helt för

Bygg ut kärnkraften! Sverige är i akut behov av en omedelbar utbyggnad av vår reglerbara kraftproduktion, det gäller såväl vattenkraft som kärnkraft. Till följd av den svenska geografin är det oundvikligt att den reglerbara kraften i rikets södra delar ska kunna bestå av någonting annat än just kärnkraft. Vi är öppna för olika kärnkraftsalternativ, stora som små, huvudsaken är att det svenska folket får mest effekt per spenderad skattekrona. Staten ska vara ägare av all storskalig kraftproduktion, inklusive kärnkraften. För att kunna bygga ut kärnkraften krävs finansiering, kompetens och undanröjande av ideologiska och byråkratiska hinder. Finansieringen är den enklaste delen att lösa. En kombination av omprioriteringar i statsbudgeten, upptag av lån eller nyttjande av svenska pensionsfonder kan med fördel användas för att bygga ut kärnkraften. Det finns få säkrare investeringar än att bygga ut det nationella energisystemet. De andra partierna väljer dock hellre att slösa pengarna på gröna feberdrömmar och pyramidspel som Northvolt eller vindkraftsparker. Sinnessjukt. Statlig kärnkraftsinvestering är istället en stabil och förutsägbar intäkt i många generationer framöver. Utbyggnad av kärnkraft är ett storskaligt och massivt projekt som inte får underordnas det ideologiska paradigm som kommit att dominera dagens improduktiva västvärld. Det är staten som ska vara huvudman och ägare av processen. Från ax till limpa. Antalet mellanhänder ska hållas till ett minimum, annars kommer dessa projekt att springa iväg och fördyras, så som tyvärr oftast sker i vår del av världen idag. Vi måste ha kontroll på processen. Vidare behöver alla byråkratiska hinder undanröjas. En särskild nämnd eller myndighet ska ensamt ha ansvaret för utbyggnaden av kärnkraften. Idag är all produktiv potential fjättrad av ett parasitärt transferiat av byråkrater och hittepåtjänster, vars existens beror på deras förmåga att kunna klämma in sig själva som mellanhänder och hinder i processer där de inte ska vara. Det här ser vi inte minst gällande kärnkraften. Det är ett allvarligt sjukdomstecken för vårt samhälle att politikens gravitation ligger hos dessa byråkrater snarare än hos de produktiva elementen av ekonomin. Partiet kommer att blåsa rent och röja upp snabbast möjliga väg till storskalig kärnkraftsproduktion i det svenska folkets kollektiva ägo.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

22 läkare kunna ansvara för ett begränsat antal patienter, 1100 enligt Socialstyrelsens rekommendation. Vi vill se fler digitaliseringssatsningar i vården så att fler snabbt kan få hjälp digitalt och över telefon. Dagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem ska styras upp till att bli ett komplement till vårdcentralerna och knytas till dem. Den digitala utomlänstaxan ska avskaffas. Det måste bli lättare för den som söker vård att se var det finns lediga tider. Och det måste bli enklare att få rätt vård snabbt vid psykisk ohälsa. Oavsett om man behöver hjälp för ångest, depression eller har ont i kroppen ska man kunna vända sig till sin vårdcentral för samtal, stöd och vård. • Sjukhusvård och tandvård ska vara tillgänglig för fler. Ett bra sjukhus är en plats för vård, värdighet och omtanke. Vi har rätt att förvänta oss att sjukhusen är tillräckligt bemannade och väl utrustade. För att säkerställa en vård i världsklass och efter behov måste finansieringen utökas. Akutsjukhus ska drivas i offentlig regi. Olika regioner i Sverige har olika förutsättningar att garantera tillgänglighet till specialistvård. Vi vill stärka tillgängligheten och vårdgarantin så att alla får den vård de behöver genom att samarbetet mellan regionerna förbättras. En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga och är en förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges efter behov. Därför måste tandvården vara tillgänglig för alla och i hela landet. Men ojämlikheten vad gäller tandhälsa växer. I många regioner är det svårt att få tag i en tandläkare. Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga över hela landet. Det behöver ses över hur privata tandvårdsutförare som tar del av offentliga tandvårdsstöd tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna. De ofta höga priserna gör att många som borde söka tandvård inte gör det. De finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är viktigt att en tandvårdsreform kombineras med en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden och att insatser görs för att motverka kriminalitet inom tandvården. • Det ska gå att få tag i mediciner i hela landet. Efter avregleringen av apoteksmarknaden ser vi att privata apotek tenderar att etablera sig där köpkraften är stark, snarare än där behoven är som störst. Det är ett samhällsansvar och en del av vår beredskap att se till att vi har tillgång till mediciner i alla delar av landet. Därför vill vi se ett system med riksapotek. Högkostnadsskyddet för läkemedel måste utformas så att människor med stora behov skyddas. För att sänka kostnaderna för mediciner vill vi se mer gemensam upphandling av läkemedel, både på nationell nivå, i Norden och i EU. Därutöver vill vi se en större likvärdighet vad gäller vaccinationer. Samma vaccinationer ska gälla i hela landet till samma kostnad för den enskilde. Vi vill upprätta ett nationellt vaccinationsregister och se ett utvidgat vaccinationsprogram. • Äldreomsorgen ska finnas där för dig. Det ska vara tryggt att åldras och bli gammal i Sverige. Man ska kunna vara självständig och leva livet hela livet. När behov av hjälp och omsorg kommer ska man kunna lita på att äldreomsorgen finns, och att dess kapacitet växer i takt med att den äldre befolkningen växer. Kvaliteten i äldreomsorgen får inte bli beroende av privat betalda tilläggstjänster. De äldre har byggt det land vi lever i. Därför ska de få den vård och omsorg som de behöver. Det är en fråga om värdighet och respekt. Vi vill se en hemtjänst där personalen inte styrs med minutscheman, där de har rätt kompetens, pratar det svenska språket och där de har möjlighet att möta den äldre efter dennes behov. Personalen inom äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och inflytande över sitt arbete för att kunna göra ett bra jobb. Det är också viktigt för att fler ska vilja jobb

2026-09-12 · Helt för

Slopad tandvårdstaxa – inordnas i högkostnadsskyddet Örebropartiet vill inordna tandvården i ordinarie högkostnadsskydd och därigenom göra den avgiftsfri. Läs mer om tandvården här.

Region Örebro län Kostnaden för att införa det i Örebro län uppgår till cirka 225 miljoner per år. Det är nämligen vad nuvarande tandvårdsintäkter uppgår till, med lite varians från år till år. Vi har dock budgeterat för 300 miljoner det första året på grund av den så kallade dynamiska effekten, alltså att det finns ett uppdämt behov som behöver åtgärdas. Därefter sjunker kostnaderna efter tid i takt med att tandhälsan förbättras. Politik är prioriteringar Att kunna finansiera reformen är uppenbarligen en fullkomlig omöjlighet om man tillhör något av de andra åtta partierna – vars regionbudgetar är snarlika varandra – där ingen vågar röra de ”heliga kor” som vi i Örebropartiet kommer omfördela skattepengarna från. Vi, till skillnad från de partier som huserar i regionfullmäktige, förstår faktiskt inte varför länsborna ska tvingas sponsra konst, symfoniorkestrar, teatrar, opera, skrytbyggen, superbussar och diverse onödiga hittepåtjänster – samtidigt som länsborna förvägras avgiftsfri tandvård. Politik handlar om prioriteringar och för oss är avgiftsfri tandvård en av de högst prioriterade reformerna på det regionala planet. Vi kommer prioritera tandvårdsreformen på bekostnad av en massa onödigt dravel. Vi ser således ett utrymme att kunna införa avgiftsfri tandvård utan att röra skattesatsen. Örebropartiet är det enda partiet som vill införa avgiftsfri tandvård. För oss är det en självklarhet att laglydiga medborgare ska kunna laga tänderna oavsett plånboksstorlek. Vi vill därför införa avgiftsfri tandvård för samtliga medborgare i Örebro län. Det är en billig reform som skulle göra stor nytta och som skulle förebygga dyra operationskostnader inom sjukvården.

2026-09-12 · Delvis för

Bygga ut kärnkraften Bygga ut kärnkraften som en del av ett stabilt och fossilfritt energisystem.

Kärnkraft Kärnkraft utgör en betydande del av Sveriges elsystem. Tillsammans med vattenkraft är den viktig för en leveranssäker elförsörjning och skapar stabilitet och balans i elsystemet. Socialdemokraterna bejakar kärnkraften, men menar att staten måste ha kontroll över säkerhet, ekonomi och lokalisering. Det finns stora tekniska möjligheter att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer och genomföra effekthöjningar, något som bör ske givet att ekonomi- och säkerhetskrav kan uppfyllas. Med tiden kommer dock reaktorer att behöva ersättas. Ny kärnkraft kan mest effektivt och enklast etableras på de ställen där kärnkraft idag redan finns (Ringhals, Oskarshamn och Forsmark) då infrastruktur och lokal acceptans redan är på plats. Placering av kärnkraftverk är en fråga där staten behöver ha tydlig demokratisk kontroll, ansvar för säkerhet och säkra hanteringen av tillkommande kärnavfall. Läs mer

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan

2026-09-12 · Helt för

Bygg ut kärnkraften! Sverige är i akut behov av en omedelbar utbyggnad av vår reglerbara kraftproduktion, det gäller såväl vattenkraft som kärnkraft. Till följd av den svenska geografin är det oundvikligt att den reglerbara kraften i rikets södra delar ska kunna bestå av någonting annat än just kärnkraft. Vi är öppna för olika kärnkraftsalternativ, stora som små, huvudsaken är att det svenska folket får mest effekt per spenderad skattekrona. Staten ska vara ägare av all storskalig kraftproduktion, inklusive kärnkraften. För att kunna bygga ut kärnkraften krävs finansiering, kompetens och undanröjande av ideologiska och byråkratiska hinder. Finansieringen är den enklaste delen att lösa. En kombination av omprioriteringar i statsbudgeten, upptag av lån eller nyttjande av svenska pensionsfonder kan med fördel användas för att bygga ut kärnkraften. Det finns få säkrare investeringar än att bygga ut det nationella energisystemet. De andra partierna väljer dock hellre att slösa pengarna på gröna feberdrömmar och pyramidspel som Northvolt eller vindkraftsparker. Sinnessjukt. Statlig kärnkraftsinvestering är istället en stabil och förutsägbar intäkt i många generationer framöver. Utbyggnad av kärnkraft är ett storskaligt och massivt projekt som inte får underordnas det ideologiska paradigm som kommit att dominera dagens improduktiva västvärld. Det är staten som ska vara huvudman och ägare av processen. Från ax till limpa. Antalet mellanhänder ska hållas till ett minimum, annars kommer dessa projekt att springa iväg och fördyras, så som tyvärr oftast sker i vår del av världen idag. Vi måste ha kontroll på processen. Vidare behöver alla byråkratiska hinder undanröjas. En särskild nämnd eller myndighet ska ensamt ha ansvaret för utbyggnaden av kärnkraften. Idag är all produktiv potential fjättrad av ett parasitärt transferiat av byråkrater och hittepåtjänster, vars existens beror på deras förmåga att kunna klämma in sig själva som mellanhänder och hinder i processer där de inte ska vara. Det här ser vi inte minst gällande kärnkraften. Det är ett allvarligt sjukdomstecken för vårt samhälle att politikens gravitation ligger hos dessa byråkrater snarare än hos de produktiva elementen av ekonomin. Partiet kommer att blåsa rent och röja upp snabbast möjliga väg till storskalig kärnkraftsproduktion i det svenska folkets kollektiva ägo.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

19 • Den svenska skolan ska ge goda kunskaper åt alla barn. Att läsa, skriva och räkna är den viktiga grund som alla måste erövra. Skolan är den plats där barn lär sig förstå sin omgivning och världen. Men för många innebär skoltiden inte att de får tillgång till de förmågor de behöver. Deras lust att lära tas inte tillvara. Dörrar öppnas inte, utan stängs. Vi vill ha en svensk skola som ger alla barn en bra utbildning. Staten ska därför ta ett ökat ansvar för skolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet samtidigt som bindande regler ska införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska skillnader och fungerar i alla delar av landet. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla. Fristående huvudmän ska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst. Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv arbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt minskade administrations- och kontrollfunktioner. Lärare och annan personal måste ha goda möjligheter till kompetensutveckling. Det svenska språkets ställning ska stärkas genom ett minimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska. Rätten till undervisning i modersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas. Hot och våld i skolan liksom i all annan välfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans ska råda mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa trygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan ska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt. Högre kvalitet och bättre likvärdighet måste också avspeglas i hur skolor finansieras. För att skolor ska kompenseras för elever med större behov, och för att de kommunala skolorna ska kompenseras för skyldigheten att kunna ta emot alla barn, ska skolpengssystemet göras om så att det utjämnar skolornas villkor. Vi vill förenkla skolvalet för familjerna. Därför vill vi se ett gemensamt, likvärdigt och offentligt administrerat skolvalssystem där alla skolor ingår. Alla huvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation. Religiösa skolor och förskolor ska förbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter. Kommunerna ska ha veto vid utökningar och nyetableringar av friskolor. • Skolan måste bli mer barnanpassad. Alla barn ska klara skolan. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas. Idag faller alltför många elever mellan stolarna, och skolan klarar inte av att ge alla tillräckligt stöd. Det gäller både barn som halkar efter och barn som gärna springer före. Särskilt barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) behöver fångas upp tidigare. Genom mindre klasser, halvklasstimmar, fler speciallärare, elevassistenter och specialpedagoger kan skolor snabbare se och stödja alla barn. När de som behöver extra stöd får det blir klassrummet lugnare för alla. Kompetens om NPF måste finnas i varje klassrum. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent behov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier. Eftersom dagens betygssystem bidrar till att sortera och slå ut ett stort antal elever i övergången mellan grund- och gymnasieskolan ser vi behov av att förändra betygssystemet i sin helhet. Framför allt måste den skarpa godkändgränsen i betyget ”F” tas bort. Betygssystemet måste vara rättvist och pålitligt. Betygsinflationen ska stoppas.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Känner du dig orolig över det allvarliga säkerhetsläget i Europa? Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av Rysslands aggression och garanterar kollektiv trygghet. Socialdemokraterna vill att du ska känna dig säker genom att Sverige är en trovärdig och stark partner som lever upp till sina åtaganden i alliansen. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, och Rysslands aggressiva hållning hotar friheten och demokratin i vår del av världen. Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina. Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet, vilket inkluderar att öka den nationella försvarsförmågan för att bidra till det kollektiva försvaret. Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet. För att garantera den uthållighet som krävs i en ny, farligare tid, måste den ökade försvarsutbyggnaden säkras med permanent finansiering. Natomedlemskapet höjer avskräckningsförmågan, men det ställer samtidigt krav på att Sverige fortsätter stärka sin nationella försvarsförmåga för att vara en trovärdig partner. Läs mer

Fördjupa Nato-samarbetet Utveckla samarbetet med allierade för ökad säkerhet och stabilitet inte minst i vårt närområde.

2026-09-12 · Helt för

32 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. Vårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest strategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som utgör vår regelbaserade internationella världsordning. Sverige har traditionellt haft en stark utrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande röst för fred, frihet och solidaritet. Den Europeiska Unionen är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena, och en grundsten i ett regelbaserat internationellt samarbete. Vi vill växla upp det svenska EU-arbetet. Vi vill se ett starkt och säkert EU, eftersom det är viktigt för ett starkt och säkert Sverige. Ett starkt Sverige är i sin tur viktigt för att EU ska utvecklas åt det håll vi vill. Säkerhetspolitiskt behöver vi snabbt fördjupa det europeiska samarbetet. Vi måste använda oss av EU för att motverka klimatförändringarna, skapa hållbart välstånd och förbättra vår konkurrenskraft. Regional utveckling är nödvändig för att detta ska kunna ske. Därför behöver regionerna ha ett fortsatt stort ansvar för sammanhållningspolitiken. En ambitiös klimat- och näringspolitik är centralt för att skapa bra jobb i hela unionen och fortsätta stärka den sociala sammanhållningen. Vi vill ligga i framkant i den gröna och digitala tekniken och samtidigt bekämpa digitaliseringens avarter. Dessutom är ett jämställt Europa avgörande för att skapa en framtid som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Vi måste koordinera oss bättre för att bekämpa smuggling och organiserad brottslighet. Vi ska markera mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer eller kränker mänskliga rättigheter. EU ska var en global aktör för fred, fattigdomsbekämpning och internationell rätt. Det är viktigt både för oss, och för maktbalansen i världen, att EU stärks som en framgångsrik, fredlig, hållbar och rättvis union. Därför vill vi: • Stärka det europeiska försvarssamarbetet. Vi vill se ett närmare europeiskt försvarssamarbete, som omfattar både den militära och civila beredskapen. EU-länderna måste snabbt stärka sin egen förmåga till militärt försvar och säkerhet. Vi vill samverka mer med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar. Vi vill se mer koordination exempelvis gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja Ukraina. Särskilt viktigt är att vi står fast vid vårt militära och civila stöd till Ukraina så länge det behövs, och att vi deltar aktivt i återuppbyggnaden av Ukraina. EU ska verka för ökade kapaciteter inom europeisk försvarsindustri. Vi behöver mer gemensamma innovationsprojekt kring försvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel. EU måste också snabbt stärka sin förmåga till civilt försvar och motståndskraft. Vi behöver robusta samhällen, och vi måste bli bättre på att skydda kritisk infrastruktur. Vi måste stärka förutsättningarna för ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft – det är viktigt också för att minska oron och rädslorna i befolkningen kopplat till det nya säkerhetsläget. Säkerhet och ekonomisk stabilitet hänger ihop. Därför är det viktigt att inom ramen för EU möjliggöra omfattande nationella investeringar i stärkt totalförsvar.