Jämför två partier

2026-09-12 · Helt för

Folkförsvar för Sverige Totalförsvarets uppgift är att försvara Sveriges oberoende. Tyvärr har försvarspolitiken under årtionden varit nedprioriterad, och även om resurser nu börjar att tillföras så kvarstår gigantiska problem med felprioriteringar av verksamheten. Försvarsmaktens nationella och folkliga förankring har minskat av flera anledningar. Trots värnplikt på papperet gör endast några procent av varje årskull militärtjänst. Försvarsmakten har valt att bli politisk opinionsbildare och stänger ute personer på basis av politisk övertygelse. Med ett framtida Nato-medlemskap överges inte bara landets alliansfrihet, utan även Försvarsmaktens fokus på Sverige. Alternativ för Sverige förespråkar ett försvar som är folkligt förankrat vars uppgift är att försvara Sverige och svenska folket. Vi avvisar alla tankar på ett internationellt insatsförsvar och ett Nato-medlemskap. Det totalförsvar på nationell grund som vi förespråkar är endast möjligt om försvaret ägnar sig åt sin kärnuppgift: försvarsförmåga, istället för politik. En försvarspolitik måste bygga på en säkerhetspolitik som minimerar risken för krig. För att minska risken för krig och konflikter ska Sverige eftersträva diplomatiska relationer med alla länder. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska vara oberoende stormakterna. Därför avvisar vi både Nato- och EU-medlemskap.

Ja till oberoende – Nej till Nato Våra förslag Sverige ska inte vara Nato-medlem Riv upp värdlandsavtalet med Nato En anslutning till Nato är en säkerhetspolitisk risk för Sverige och därmed övriga Norden. Nato är en institution där medlemsländerna avsäger sig försvars- och säkerhetspolitiskt självbestämmande och underkastas utländsk militär och politisk makt. Nato har helt andra geopolitiska intressen än ett litet neutralt land som Sverige. När som helst riskerar Sverige att dras in i krig eller konflikter som vi själva inte valt och som inte angår oss det minsta. Sverige har redan nu i alltför stor utsträckning deltagit i Natoledda krig som äventyrar vår neutralitet. Internationella insatser där Sverige utövar militär makt ska föregås av folkomröstning där svenska folket har vetorätt. Natomedlemskapet försämrar kraftigt Sveriges möjlighet att verka som fredsförhandlare i krig eller medlare i konflikter. Alternativ för Sverige anser inte att en anslutning till en allians garanterar fred eller ens hjälp i händelse av krig. Vår egen säkerhet kan i slutändan endast tryggas genom egen försvarsförmåga. Historien är full av exempel på hur länder som varit anslutna till en allians ändå stått själva när angreppet varit ett faktum. Även om det förstås inte går att bortse från att Nato-anslutning kan innebära att vi får begränsad hjälp av vissa länder i alliansen, är vi övertygade om att riskerna med Nato överväger. Ett svenskt Nato-medlemskap innebär att risken att Sverige dras in i krig ökar, inte minskar. Vidare bör även värdlandsavtalet med Nato rivas upp eftersom det möjliggör för Nato att placera trupper och vapen – även kärnvapen – i vårt land. I den mån Sverige ska söka en allians ska det vara med våra nordiska grannländer, som vi har gemensamma intressen med och som inte riskerar att dra in oss i främmande konflikter. Eftersom de nordiska länderna nu är, eller är på väg att bli, Nato-medlemmar är det dock inte realistiskt att en sådan allians kan realiseras på kort sikt. Därför kvarstår kraftigt upprustad försvarsförmåga och utvecklat bilateralt försvarssamarbete med de nordiska länderna, framför allt Finland, som de två viktigaste åtgärderna just nu.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Känner du dig orolig över det allvarliga säkerhetsläget i Europa? Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av Rysslands aggression och garanterar kollektiv trygghet. Socialdemokraterna vill att du ska känna dig säker genom att Sverige är en trovärdig och stark partner som lever upp till sina åtaganden i alliansen. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, och Rysslands aggressiva hållning hotar friheten och demokratin i vår del av världen. Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina. Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet, vilket inkluderar att öka den nationella försvarsförmågan för att bidra till det kollektiva försvaret. Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet. För att garantera den uthållighet som krävs i en ny, farligare tid, måste den ökade försvarsutbyggnaden säkras med permanent finansiering. Natomedlemskapet höjer avskräckningsförmågan, men det ställer samtidigt krav på att Sverige fortsätter stärka sin nationella försvarsförmåga för att vara en trovärdig partner. Läs mer

Fördjupa Nato-samarbetet Utveckla samarbetet med allierade för ökad säkerhet och stabilitet inte minst i vårt närområde.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Ekonomi Sveriges välstånd har skapats av företagare och arbetare tillsammans. Duktiga och driftiga företagare har kunnat anställa hårt arbetande och kompetenta arbetstagare. Låga skatter, rätt utbildning och hög arbetsmoral har varit avgörande för det svenska ekonomiska undret när vi på relativt kort tid gick från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste. Alternativ för Sverige vill genomföra ett stort antal reformer för att få svensk ekonomi på rätt kurs igen. Vi presenterar en genomtänkt ekonomisk politik som möjliggör både bättre välfärd och sänkt skatt. Utöver detta presenterar vi flera viktiga förslag som att kraftigt förenkla skattesystemet genom att införa platt skatt, minska människors bidragsberoende och överbelåning, slopa utlandsbiståndet i sin helhet, samt att försvara penningvärdet över tid genom att sänka inflationsmålet till noll procent.

2026-09-12 · Helt emot

38 • Sverige och Europa ska spela en viktig roll när det gäller att utveckla samarbetet och knyta nya partnerskap med länder i det globala syd. Befolkningsutvecklingen i världen innebär att många länder i det globala syd, särskilt i Afrika, kommer att växa betydligt under de kommande decennierna. Om de demokratiska länderna drar sig undan kommer auktoritära makter som Kina och Ryssland att flytta fram sina positioner. Vi behöver utveckla strategiska partnerskap och hitta nya former för ömsesidigt utbyte. Vi vill se en svensk och europeisk Afrikastrategi med målet att stärka samarbetet på olika områden. Fokus bör ligga på handel, demokratiutveckling, klimatåtgärder, kulturutbyte, politiska relationer, fattigdomsbekämpning och investeringar. Vi måste även stärka vårt samarbete med andra demokratier runtom i världen. Länder som Storbritannien, Kanada, Brasilien, Sydkorea, Japan och Indien är viktiga partners för att upprätthålla multilaterala institutioner, tydliga regler och en internationell demokratisk ordning. • Internationell solidaritet är en central hållning i svensk utrikespolitik. De globala klyftorna mellan fattiga och rika har vuxit dramatiskt på senare år, framför allt på grund av att de rikaste drar ifrån. Den växande klimatkrisen och konkurrensen om färskt vatten och mark spär på redan existerande klyftor. Fler människor tvingas på flykt. Den utvecklingen måste vändas. Vi ska bedriva en politik som utjämnar ekonomiska ojämlikheter både inom länder och mellan länder. En jämlikhetskommission bör tillsättas för att kartlägga de globala sociala klyftorna och föreslå åtgärder för att utjämna dem. Ett stärkt internationellt och europeiskt samarbete mot skattesmitning är en viktig del i det arbetet. De senaste åren har det skett en dramatisk omläggning av det svenska biståndet, som sjunkit ned mot 0,7 procent av BNI. Det är långt ifrån där vi tidigare legat och vi vill successivt öka biståndet. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. Vi vill se en skuldavskrivning för de fattigaste länderna där alla kreditgivare är med. Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Som säkerställer kvinnors representation, rättigheter och resurser. Vi socialdemokrater förespråkar en utrikes- och utvecklingspolitik med ett starkt barnrättsperspektiv. HBTQI-personers rättigheter ska garanteras internationellt. Fria fackföreningar och fackliga fri- och rättigheter ska främjas globalt. Utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka fackliga och andra mänskliga rättigheter i arbetslivet. Vi ska också driva klimatfrågorna aktivt och ambitiöst i alla relevanta internationella sammanhang. Vi vill att ekocid erkänns som ett brott i Romstadgan. Vi ska öka ansträngningarna att inom ramen för FN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem. En säkrad klimatfinansiering och överföring av teknik till de fattigaste länderna är viktiga verktyg för att förenkla klimatanpassningen och motverka ökad fattigdom i den globala uppvärmningens spår.

2026-09-12 · Helt för

Återförstatligande av skolan Våra förslag Återför huvudmannaskapet för skolan från kommunerna till staten År 1991 överlät staten huvudmannaskapet för skolan till kommunerna. Det är en av de största reformerna av svenskt skolväsende någonsin. Kommunaliseringen är idag starkt ifrågasatt. Den har lett till ojämlikhet i utbildningssystemet och stora lokala kvalitetsbrister. Den andel av elever som har mycket svaga kunskaper har ökat kraftigt sedan kommunaliseringen, vilket är uppseendeväckande eftersom Sverige tidigare utmärkte sig för jämlikheten inom skolan. Kommunerna har inte kunnat axla rollen som huvudman för skolan och många utredare har pekat på just kommunaliseringen som en av anledningarna till de sjunkande skolresultaten. Den viktigaste och mest allvarliga reformen i det som kallas kommunaliseringen var att staten övergav sin verksamhetsstyrning och ersatte med målstyrning. Staten skulle nu bara styra med mål, men det skulle vara fritt för varje kommun att bedöma hur målen skulle uppnås. Resultatet blev en katastrof när varje kommun hade egna sätt att uppnå målen. Det leder ofrånkomligen till enorma skillnader i skolans kvalitet beroende på var i landet man bor. Dessutom hamnade skolan i kommunernas budgetar och kan nu användas som budgetregulator när så fordras. Alternativ för Sverige anser att en välfungerande och jämlik skola är en av statens kärnuppgifter och att det är en självklar del i samhällskontraktet. En dålig skola påverkar en individ negativt under resten av livet, och påverkar även samhället negativt. Därför menar vi att man, oavsett i vilken kommun man bor, alltid ska kunna lita på att skolan håller en hög och likvärdig kvalitet. Vi vill därför att staten återigen tar över ansvaret och huvudmannaskapet för skolan och bryter med de stora reformer som drivits igenom under kommunaliseringen.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

19 • Den svenska skolan ska ge goda kunskaper åt alla barn. Att läsa, skriva och räkna är den viktiga grund som alla måste erövra. Skolan är den plats där barn lär sig förstå sin omgivning och världen. Men för många innebär skoltiden inte att de får tillgång till de förmågor de behöver. Deras lust att lära tas inte tillvara. Dörrar öppnas inte, utan stängs. Vi vill ha en svensk skola som ger alla barn en bra utbildning. Staten ska därför ta ett ökat ansvar för skolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet samtidigt som bindande regler ska införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska skillnader och fungerar i alla delar av landet. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla. Fristående huvudmän ska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst. Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv arbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt minskade administrations- och kontrollfunktioner. Lärare och annan personal måste ha goda möjligheter till kompetensutveckling. Det svenska språkets ställning ska stärkas genom ett minimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska. Rätten till undervisning i modersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas. Hot och våld i skolan liksom i all annan välfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans ska råda mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa trygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan ska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt. Högre kvalitet och bättre likvärdighet måste också avspeglas i hur skolor finansieras. För att skolor ska kompenseras för elever med större behov, och för att de kommunala skolorna ska kompenseras för skyldigheten att kunna ta emot alla barn, ska skolpengssystemet göras om så att det utjämnar skolornas villkor. Vi vill förenkla skolvalet för familjerna. Därför vill vi se ett gemensamt, likvärdigt och offentligt administrerat skolvalssystem där alla skolor ingår. Alla huvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation. Religiösa skolor och förskolor ska förbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter. Kommunerna ska ha veto vid utökningar och nyetableringar av friskolor. • Skolan måste bli mer barnanpassad. Alla barn ska klara skolan. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas. Idag faller alltför många elever mellan stolarna, och skolan klarar inte av att ge alla tillräckligt stöd. Det gäller både barn som halkar efter och barn som gärna springer före. Särskilt barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) behöver fångas upp tidigare. Genom mindre klasser, halvklasstimmar, fler speciallärare, elevassistenter och specialpedagoger kan skolor snabbare se och stödja alla barn. När de som behöver extra stöd får det blir klassrummet lugnare för alla. Kompetens om NPF måste finnas i varje klassrum. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent behov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier. Eftersom dagens betygssystem bidrar till att sortera och slå ut ett stort antal elever i övergången mellan grund- och gymnasieskolan ser vi behov av att förändra betygssystemet i sin helhet. Framför allt måste den skarpa godkändgränsen i betyget ”F” tas bort. Betygssystemet måste vara rättvist och pålitligt. Betygsinflationen ska stoppas.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Nationernas Europa Våra förslag Lämna EU och samarbeta på mellanstatlig nivå istället Alternativ för Sverige är ett Europavänligt och därmed EU-kritiskt parti. EU hotar idag såväl nationernas självständighet som deras fredliga samexistens. Sverige är svenskt, nordiskt och europeiskt. Vi värnar den svenska särarten samtidigt som vi delar ett gemensamt nordiskt och europeiskt kulturellt arv. De europeiska folkens särart måste respekteras och bejakas, i motsats till dagens globalistiska och överstatliga EU som försöker strömlinjeforma politiken för alla länder och skapa ett Europas förenta stater under Bryssel. Alternativ för Sverige förespråkar en verklig europeisk gemenskap till skillnad från den chimär till gemenskap som det överstatliga EU erbjuder. Sverige ska återta sin självständighet och lämna EU. Vi förordar ett mellanstatligt europeiskt samarbete där avtal och överenskommelser görs bi- eller multilateralt, och alltid med godkännande av alla inblandade parter.

2026-09-12 · Helt för

32 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. Vårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest strategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som utgör vår regelbaserade internationella världsordning. Sverige har traditionellt haft en stark utrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande röst för fred, frihet och solidaritet. Den Europeiska Unionen är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena, och en grundsten i ett regelbaserat internationellt samarbete. Vi vill växla upp det svenska EU-arbetet. Vi vill se ett starkt och säkert EU, eftersom det är viktigt för ett starkt och säkert Sverige. Ett starkt Sverige är i sin tur viktigt för att EU ska utvecklas åt det håll vi vill. Säkerhetspolitiskt behöver vi snabbt fördjupa det europeiska samarbetet. Vi måste använda oss av EU för att motverka klimatförändringarna, skapa hållbart välstånd och förbättra vår konkurrenskraft. Regional utveckling är nödvändig för att detta ska kunna ske. Därför behöver regionerna ha ett fortsatt stort ansvar för sammanhållningspolitiken. En ambitiös klimat- och näringspolitik är centralt för att skapa bra jobb i hela unionen och fortsätta stärka den sociala sammanhållningen. Vi vill ligga i framkant i den gröna och digitala tekniken och samtidigt bekämpa digitaliseringens avarter. Dessutom är ett jämställt Europa avgörande för att skapa en framtid som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Vi måste koordinera oss bättre för att bekämpa smuggling och organiserad brottslighet. Vi ska markera mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer eller kränker mänskliga rättigheter. EU ska var en global aktör för fred, fattigdomsbekämpning och internationell rätt. Det är viktigt både för oss, och för maktbalansen i världen, att EU stärks som en framgångsrik, fredlig, hållbar och rättvis union. Därför vill vi: • Stärka det europeiska försvarssamarbetet. Vi vill se ett närmare europeiskt försvarssamarbete, som omfattar både den militära och civila beredskapen. EU-länderna måste snabbt stärka sin egen förmåga till militärt försvar och säkerhet. Vi vill samverka mer med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar. Vi vill se mer koordination exempelvis gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja Ukraina. Särskilt viktigt är att vi står fast vid vårt militära och civila stöd till Ukraina så länge det behövs, och att vi deltar aktivt i återuppbyggnaden av Ukraina. EU ska verka för ökade kapaciteter inom europeisk försvarsindustri. Vi behöver mer gemensamma innovationsprojekt kring försvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel. EU måste också snabbt stärka sin förmåga till civilt försvar och motståndskraft. Vi behöver robusta samhällen, och vi måste bli bättre på att skydda kritisk infrastruktur. Vi måste stärka förutsättningarna för ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft – det är viktigt också för att minska oron och rädslorna i befolkningen kopplat till det nya säkerhetsläget. Säkerhet och ekonomisk stabilitet hänger ihop. Därför är det viktigt att inom ramen för EU möjliggöra omfattande nationella investeringar i stärkt totalförsvar.

2026-09-12 · Helt för

Stränga straff Våra förslag Brottslingar ska dömas till strängare straff än idag Sverige är idag ett land där brottslingar döms till så låga straff att det ofta är ett hån mot brottsoffret, som i många fall får psykiska eller fysiska men för livet. Förövaren kan i flera fall återgå till det fria efter ett samtal hos sociala myndigheter eller en kort sejour på fängelse med hotellstandard. Alternativ för Sverige förespråkar betydligt strängare straff, huvudsakligen för att ge upprättelse till brottsoffret. Vi menar att påföljdens tre komponenter – straff, prevention och rehabilitering – hänger ihop och inte kan ses som isolerade från varandra. Ett kännbart straff innebär brottsprevention genom att allmänheten är skyddad från den inlåsta brottslingen. Under fängelsetiden får brottslingen möjlighet till rehabilitering. Det får aldrig råda några tvivel om att samhället står på brottsoffrens istället för brottslingens sida. Straffet måste vara i paritet med den allmänna rättsuppfattningen, vilket i dagens Sverige betyder kraftfullt höjda straff för de flesta brott. Enbart att höja taket i straffskalan för olika brott är heller inte tillräckligt eftersom domstolarna notoriskt dömer i den lägre änden av skalan. Politiken måste säkerställa att högre straff döms ut över hela skalan, från mildare till grövre brott.

Ta bort automatisk villkorlig frigivning Våra förslag Hela fängelsestraffet ska avtjänas genom att tre fjärdedelsfrigivning tas bort Brottslingar som missköter sig ska kunna hållas kvar längre I Sverige är det ytterst ovanligt att brottslingar sitter av hela fängelsestraffet. Detta på grund av nuvarande ordning där brottslingar nästan alltid blir villkorligt frigivna i förtid (efter tre fjärdedelar av straff Det gäller även de grövsta brottslingarna. Datum för den villkorliga frigivningen planeras redan då avtjänande av fängelsestraffet påbörjas. Alternativ för Sverige anser att en sådan omfattande och lättvindigt utdelad straffrabatt rimmar dåligt med gängse rättsuppfattning och urholkar förtroendet för rättsstaten. Det straff någon döms till ska också vara det straff personen avtjänar. Vi anser att hela det fängelsestraff som dömts ut ska avtjänas i fängelse, oavsett hur väl brottslingen har skött sig under tiden. På det sättet skapas en större respekt för de straff som utdöms och konsekvensen av att begå brott blir mer kännbar. Personer som missköter sig, vägrar arbeta i fängelset, vägrar delta i rehabiliterande behandling eller försöker rymma ska istället kunna hållas kvar en begränsat längre tid, efter domstolsbeslut. Alternativ för Sverige anser att gott beteende ska premieras och dåligt beteende bestraffas.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

30 3.2 En effektiv kriminalpolitik Vi ska bygga ett samhälle där brottsligheten minskar. Målet kan aldrig vara så många inlåsta som möjligt, utan alltid att minimera antalet brottsoffer. I en allvarlig tid krävs både mod, eftertanke och en kriminalpolitik som är rättssäker och träffsäker. All brottslighet ökar inte i Sverige. Men mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största samhällsproblem och det yttersta uttrycket för att vi lever i ett ojämställt samhälle. Samtidigt har den grova, organiserade brottsligheten och den våldsamma gängkriminaliteten eskalerat till en nationell kris. Många i Sverige känner stor oro för det gängrelaterade våldet, som drabbar fler, blir grövre och letar sig längre ned i åldrarna. Den systemhotande organiserade brottsligheten äter sig in i närings- och arbetslivet. Kriminella gäng infiltrerar rättsväsendet och kan till och med äga tingsrättslokaler och vårdcentraler. Korruptionen ökar. Det finns många förklaringar till hur Sverige har hamnat här. I botten ligger den växande ekonomiska ojämlikheten, klassklyftor och arbetslöshet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka och välfärden skurits ned. Ungdomar växer upp med lägre tilltro till samhällsinstitutionerna och lägre social kontroll. Med ökat bruk av narkotika, partyknarkande och missbruk har vi fått en växande drogmarknad som gängen slåss om. Många människor struntar i effekterna av att de handlar svarta tjänster och på andra sätt göder den organiserade brottsligheten. Till det kommer en invandring som inte stått i paritet med vår integrationskapacitet, vilket har bidragit till en växande segregation. I det sammanhanget har de maffialiknande gängen kunnat flytta fram positionerna. Samhället lyckades inte sätta stopp för framväxten av gängen i tid. Utvecklingen vi ser nu är en snöbollseffekt, där våld föder ytterligare våld. I takt med att kriminaliteten har utvecklats har behovet av en mer effektiv kriminalpolitik ökat. För att skydda samhället, öka tryggheten och säkerheten och ge upprättelse till brottsoffer. Det hör till våra viktigaste uppgifter att bryta våldsspiralerna, skära av smuggelvägarna och slå sönder gängens maktcentra innan den samhällshotande maffian biter sig fast och blir permanenta delar av Sverige. Det kräver nya angreppssätt, som sträcker sig över många politikområden och flera mandatperioder. Fokus ska ligga på att komma åt gängtopparna, bryta nyrekryteringen, strypa pengaflödet och fortsätta stärka polisen och rättsväsendet. Eftersom det innebär även idag oprövade insatser behöver dessa hela tiden utvärderas och följas upp. Detta för att bygga evidensbaserad kunskap kring vad som på riktigt bryter utvecklingen. Därför vill vi: • Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna. Det krävs ny lagstiftning enligt samma modell som varit framgångsrik i bekämpandet av den amerikanska maffian. Vi vill fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och organiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet. Vi vill utveckla möjligheterna att använda tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia: kamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg. Som en del i en ny gängoffensiv vill vi tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som gängkriminella. Det kan handla om kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att resa utomlands, starta företag eller överföra pengar. Medel från kriminellas statusprylar och beslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade områden och för att bryta nyrekryteringen.

12 brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och kriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer, kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt inrätta en yrkestrafikinspektion. Vi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt och fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin. Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vil utöka användningen av AI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg. Vi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud och att företag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg, och därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna har ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige eller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt kontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag och bra jobb. • Vi ska skapa en tydlig jobbtrappa mot självförsörjning. Människor vill arbeta och försörja sig. Ett gott arbete ger stolthet, frihet och sammanhang. En politik för full sysselsättning bygger på att det skapas många bra jobb, och att människor kan ta jobben. Det måste också finnas goda förutsättningar för människor och deras familjer att kunna flytta till orter med lediga jobb. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden behöver stärkas. Den svenska arbetsmarknaden är idag uppdelad: i många branscher finns ett skriande personalbehov, samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Många människor hittar snabbt nytt jobb vid tillfällig arbetslöshet. Men alltför många saknar de kompetenser som krävs för att få jobb och fastnar i långtidsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa är arbetslös är ett enormt resursslöseri. Vi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Takten i jobbskapandet ska öka och arbetstagare ska snabbare få de kompetenser som krävs. Den som blir arbetslös ska mötas av starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb. Trappstegen från arbetslöshet till självförsörjning måste bli mycket tydligare än idag. Det börjar i språket – på svensk arbetsmarknad måste man i regel kunna prata svenska. För den som inte kan det är en ordentlig språkutbildning ett viktigt steg till jobb. För personer med försörjningsstöd vill vi se krav på aktivitetsplikt. För dem med svaga kunskaper i svenska vill vi se en språk- och aktivitetsplikt. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb. Yrkesanpassad språkutbildning ska främjas. Därefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och beredskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet. För dem som har mycket stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och förstärkta möjligheter till anpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor. De finansiella samordningsförbunden bör få ett utökat uppdrag att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva. Stöden

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Återvandringsverket beslutar Våra förslag Lägg ned Migrationsverket Inrätta Återvandringsverket för att administrera återvandringen Tillsätt en återvandringsminister Återvandringsverket fattar beslut om att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap Genomför nödvändiga lagändringar och grundlagsändringar för att möjliggöra återvandringen Idag administreras och hanteras invandringen av Migrationsverket, som går igenom en persons bakgrund och förutsättningar för att få invandra till Sverige. Om personen anses uppfylla vissa förutsättningar, får personen uppehållstillstånd. Efter några år tilldelas personen i regel medborgarskap, givet att han eller hon uppfyller de krav som finns för detta. Alternativ för Sverige vill lägga ned Migrationsverket och istället inrätta Återvandringsverket. Denna myndighet skulle i allt väsentligt jobba på ett liknande sätt som Migrationsverket redan gör, men med fokus på att personer ska ut ur – istället för in i – Sverige. Återvandringsverket ska arbeta systematiskt med att gå igenom samtliga utdelade uppehållstillstånd och medborgarskap. En särskild återvandringsminister ska också tillsättas. Återvandringsverket granskar personens uppgivna skäl som låg till grund för att få stanna i Sverige samt personens historik i vårt land. Personer, med eller utan medborgarskap, kan komma att utvisas om Återvandringsverket finner att det inte finns tillräckligt skäl för att låta dem vara kvar. Dessa skäl kan vara att de har misskött sig, att de har svag anknytning till Sverige eller att skälen till att de först fick stanna inte längre är uppfyllda. För att återkalla medborgarskap krävs en grundlagsändring. Återkallande av medborgarskap ska kunna ske även från den som är född i Sverige av invandrade föräldrar men som inte kan anses ha Sverige som sitt naturliga hem och som inte lever i harmoni med svenska folket. I dessa fall är föräldrarnas ursprungsland det naturliga hemlandet för personen.

Arbetskraftsinvandring Våra förslag Arbetskraftsinvandring endast av kompetens som inte finns på den svenska arbetsmarknaden Arbetstillstånden ska vara tidsbegränsade Företaget ska under tiden söka eller utbilda motsvarande kompetens från den inhemska arbetsmarknaden Invandrad arbetskraft ska i första hand sökas från övriga Norden och i andra hand från övriga Europa Ända sedan EU-inträdet har Sverige haft fri arbetskraftsinvandring från EU/EES, vilket varit ett problem. Fri rörlighet för arbetskraft betraktas som ett fundament för EU:s inre marknad, trots att denna fria rörlighet inneburit löne- och villkorsdumpning i Sverige. Problemen med arbetskraftsinvandringen har eskalerat sedan 2008, då regeringen Reinfeldt införde världens mest liberala regelverk för utomeuropeisk arbetskraftsinvandring (en ordning som nu delvis avvecklas av den borgerliga regeringen). En stor del av de som kommer, arbetar i yrken där det inte råder någon särskild kompetensbrist i Sverige utan där företagen anställer dem på basis av deras lägre löner och sämre villkor jämfört med den inhemska arbetskraften. I praktiken fungerar därför arbetskraftsinvandringen som en subvention till svenska arbetsgivare, betalad av svenska arbetstagare. Större delen av arbetskraftsinvandringen beror inte på kompetensbrist i Sverige, utan på att företagen inte vill betala marknadsmässiga löner för den inhemska arbetskraften. Alternativ för Sverige anser att utomeuropeisk arbetskraftsinvandring generellt inte behövs. Inte heller behövs EU:s fria rörlighet för arbetskraft. Arbetskraftsinvandringen har på det stora hela varit ytterligare ett sätt för invandrare som inte borde vara i Sverige att ändå lyckas komma hit och få uppehållstillstånd, vilket i sin tur leder till anhöriginvandring och eventuellt även medborgarskap. Arbetskraftsinvandring ska endast ske i mycket begränsad utsträckning, och villkoras mot att kompetensen inte går att hitta i Sverige. Om kriterierna för arbetskraftsinvandring är uppfyllda ska kompetensen i första hand sökas från övriga Norden och i andra hand från övriga Europa. Arbetskraftsinvandrarens lön måste nå upp till minst marknadsmässig lön för en inhemsk arbetstagare. Arbetstillståndet ska vidare vara tidsbegränsat, vilket sätter press på arbetstagaren att under tiden söka, och i förekommande fall utbilda, motsvarande kompetens från den inhemska arbetsmarknaden. Expandera hela programmet › Navigera HemSenaste nyttDoneraButikKontakt Politik Återvandrings­politikDemokratipolitikKriminalpolitikAlla våra program Partiet PartistyrelsenStadgar © 2026, Alternativ för Sverige. GDPR

2026-09-12 · Helt för

41 4.2 Stram migration. Snabb integration. De allra flesta människor som kommer till Sverige har funnit sin plats här, kunnat bygga sig ett liv och bidrar till det gemensamma. Jämfört med andra länder i Europa har fler människor med utomeuropeisk bakgrund en sysselsättning i Sverige. Utrikesfödda svenskar bor, arbetar, startar företag, bildar familj och engagerar sig ideellt runt om i landet. Det är en självklar del av det som gör Sverige starkt. Men den demografiska förändring vi sett under de senaste decennierna har samtidigt blivit en stor utmaning. I praktiken har den svenska migrationspolitiken inneburit att några få stadsdelar och kommuner burit nästan hela ansvaret. Migrationen tillsammans med en välfärd som lidit svårt i sviterna av 1990-talets ekonomiska kris, marknadsmisslyckanden i centrala samhällssektorer och alltför svaga integrationsinsatser har skapat segregation, utsatthet och kriminalitet. Rasism och diskriminering skapar klyftor och motverkar sammanhållningen i Sverige. Integrationen har också försvårats när många kommit hit från länder som präglas av helt andra samhällssystem än vårt, och där rättsstat, utbildningssystem och demokratiska strukturer är svagare än här. Det krävs långsiktiga åtgärder för att lösa de problem som vårt land står inför. För att kunna ge dem som kommit och kommer hit en god chans att komma in i samhället behöver Sverige under överskådlig tid ha en migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer. Asylrätten värnas. Integrationen måste bli mer effektiv – och fungera bättre. Därför vill vi: • Att asylprocessen präglas av ordning och reda. Asylrätten och FN:s kvotflyktingssystem ska värnas. Det europeiska samarbetet för att dela ansvaret för migrationen mer solidariskt mellan medlemsländerna och öka rättssäkerheten i asylmottagandet ska främjas – där barnens situation särskilt beaktas. Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Men svensk migrationspolitik måste bli mer långsiktigt hållbar. För att de som kommer hit ska ha en chans att bygga sig ett värdigt liv, och för att vi ska motverka den integrationsskuld som byggts upp, måste det totala söktrycket mot Sverige minska ytterligare. Vi vill att Sverige har regler som ligger i linje med miniminivåerna i övriga Europa. Detta inkluderar även anhöriginvandringen. Vi vill – bland annat för att motverka hedersförtryck – skärpa vissa regler kring anhöriginvandringen, exempelvis genom att åldersgränsen för när man inom ramen för EU:s familjeåterföreningsdirektiv som gift kan anhöriginvandra till Sverige, höjs från 21 till 24 år. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen. En mer jämn ansvarsfördelning mellan kommuner motverkar segregation. EBO ska avskaffas och vi vill införa statliga mottagningsboenden i olika delar av landet där den asylsökande bor under asyltiden. Handläggningstiderna ska kortas. Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga återvändandecenter i väntan på att återvända. Antalet förvarsplatser ska byggas ut i takt med behovet. Vi vill motverka framväxten av skuggsamhällen där människor utnyttjas. Därför måste av- och utvisningsbeslut verkställas, så att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Det behövs bättre återtagandeavtal med tredje land, inklusive sambandspersoner på plats. Biståndet ska kunna villkoras så att länder tar emot egna medborgare som utvisas från Sverige – med undantag för civilsamhällesstöd och humanitärt bistånd. Vi vill inte se en svensk angiverilag. För att den nyanlände med positivt beslut om uppehållstillstånd ska få bättre möjligheter till etablering

Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer

Migration och flyktingpolitik Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet. Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd. Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige. Läs mer

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Kärnkraft – så länge alternativ saknas Våra förslag Stoppa avvecklingen av den svenska kärnkraften innan alternativ finns Återstarta nedstängda reaktorer i den mån det är möjligt Kärnkraft är Sveriges mest tillförlitliga energikälla, som levererar stabil elförsörjning oavsett väderlek och tid på året. Kärnkraften är dock inte oproblematisk: trots att den, när allt fungerar som det ska, har noll växthusutsläpp och i övrigt inte påverkar naturen, representerar restprodukter ett problem som inte bara vi, utan även våra barn och deras barn måste ansvara för. Ett reaktorhaveri har dessutom enorma konsekvenser och riskerar göra stora arealer obeboeliga under generationer. Alternativ för Sverige har en pragmatisk syn på kärnkraften när många andra är dogmatiska anhängare eller motståndare till detta energislag. Debatten om kärnkraft bör föras på samma sätt som till exempel vattenkraft, som trots sin förnybarhet innebär stora inverkningar på djur och natur. Vi anser dock att kärnkraften, sina brister till trots, är en nödvändighet för att vi ska klara vår energikonsumtion. Avveckling av kärnkraften kan och ska endast ske när fullvärdiga alternativ finns som kan producera el lika förutsägbart som kärnkraften har varit. I de fall kärnkraft är det bästa alternativet ska självklart modernast möjliga teknik användas. Sveriges reaktorer är idag över 40 år gamla, vilket gör att de är dyra i drift och mindre effektiva än nya reaktorer. Arbetet med att byta ut de gamla reaktorerna bör påbörjas snarast. Den senaste generationens teknik bör snarast möjligt införas på Sveriges kvarvarande kärnkraftverk, och nedstängda reaktorer bör återstartas i den mån det är möjligt.

2025-05-21 · Varken eller till Delvis för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Rusta upp det militära försvaret Våra förslag Försvarsanslaget ska vara minst två procent av BNP Försvarsanslagen ska höjas vid försämrat omvärldsläge Inför budgetregler som tryggar långsiktighet i finansieringen Försvarsanslagen, räknat som andel av BNP, sjönk i flera årtionden och nådde bottennivåer för några år sedan med omkring en procent. Det är först de senaste åren som trenden vänt. För att kunna hävda vår territoriella integritet och vårt politiska oberoende, samt vår möjlighet att möta allvarliga kriser inom landet, krävs omedelbara höjningar av försvarsanslagen. Vi förespråkar försvarsanslag motsvarande minst två procent av BNP. Anslagen ska givetvis höjas ännu mer när omvärldsläget är försämrat. Utöver höjningen måste en långsiktigt tryggad finansiering säkras. Budgetregler bör införas som förhindrar att politikerna använder försvaret som budgetregulator genom kraftiga och plötsliga neddragningar.

Folkförsvar för Sverige Totalförsvarets uppgift är att försvara Sveriges oberoende. Tyvärr har försvarspolitiken under årtionden varit nedprioriterad, och även om resurser nu börjar att tillföras så kvarstår gigantiska problem med felprioriteringar av verksamheten. Försvarsmaktens nationella och folkliga förankring har minskat av flera anledningar. Trots värnplikt på papperet gör endast några procent av varje årskull militärtjänst. Försvarsmakten har valt att bli politisk opinionsbildare och stänger ute personer på basis av politisk övertygelse. Med ett framtida Nato-medlemskap överges inte bara landets alliansfrihet, utan även Försvarsmaktens fokus på Sverige. Alternativ för Sverige förespråkar ett försvar som är folkligt förankrat vars uppgift är att försvara Sverige och svenska folket. Vi avvisar alla tankar på ett internationellt insatsförsvar och ett Nato-medlemskap. Det totalförsvar på nationell grund som vi förespråkar är endast möjligt om försvaret ägnar sig åt sin kärnuppgift: försvarsförmåga, istället för politik. En försvarspolitik måste bygga på en säkerhetspolitik som minimerar risken för krig. För att minska risken för krig och konflikter ska Sverige eftersträva diplomatiska relationer med alla länder. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska vara oberoende stormakterna. Därför avvisar vi både Nato- och EU-medlemskap.

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer

36 kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Vi måste bli bättre på att dimensionera och snabbt mobilisera resurser och personal i händelse av kris. Vi måste kunna garantera försörjningen av kritiska produkter, så som livsmedel, energi och mediciner. Beredskapslager behöver inrättas och byggas ut. Vi vill stärka bassjukvården, inrätta beredskapssjukhus samt bredda civilplikten till att gälla fler områden och personer än idag. Hoten och attackerna mot Sverige blir mer komplexa, inte minst genom attacker på elnät, gasledningar och digital infrastruktur. För att säkra Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjning både i fredstid såväl som i kris eller krig, krävs att vi ökar tillgången till utbildad arbetskraft. Vi behöver säkerhetsklassa anläggningarna och ha högt ställda tillträdeskrav. Behovet av grundbemanning och beredskap är avgörande för vår nationella säkerhet. Vi vill säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska verksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet. Vi vill se starkare krav på övervakning och resiliensanalyser. Det behövs en god tillgång till skyddsrum. • Totalförsvaret är beroende av en befolkning som är trygg, välinformerad och har en stark känsla av social sammanhållning. En stark ekonomi och en välfungerande välfärd utgör basen i det svenska folkförsvaret. Det krävs starka kommuner och regioner för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i alla lägen. I sin tur kräver det en robust finansiering där staten tar ett tydligt ansvar. En välutbildad befolkning kan motstå desinformation. Påverkansoperationer och hybridkrig har blivit framträdande i det moderna säkerhetslandskapet, och Sverige är inte opåverkat. Hybridkrig innefattar en mix av konventionella, irreguljära och cyberbaserade operationer samt informationskrigföring, som ofta genomförs i skuggan av traditionell krigföring. Här måste vår kompetens och förmåga att hantera hoten vara under ständig utveckling. Ett gott stöd till folkbildning och civilsamhället samt övningar och information är avgörande för att vi ska kunna stå emot både traditionella och moderna hot. Kultur är en viktig del av totalförsvaret. När samhället rustar för krig och kris behöver vi också stärka det som håller oss samman. Ett starkt public service och fria medier gör att vi har tillförlitliga informationskanaler även under kris, krigsfara eller krig. • Vi vill fördjupa det försvarspolitiska samarbetet i vårt närområde, särskilt inom Norden. Våra nordiska länder har många likheter och vi har liknande politiska och sociala struktur. Vi är genom vår historia tätt sammanvävda med varandra. Vi har många gemensamma geopolitiska intressen. Vi vill fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt. Genom att låta våra länder knytas närmare samman, förbättra gränsöverskridande infrastruktur och ta bort olika typer av hinder kan vi stärka våra samhällen och vår ställning internationellt. Tillsammans med de andra nordiska länderna och med de demokratiska länderna kring Östersjön ska vi ta ett större ansvar för säkerheten i vårt närområde. Vi vill se en nordisk försvarskommission. Vi vill se ett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning. Vi ska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.

Mer pengar till försvaret Kraftigt utöka försvarsutgifterna med ett starkt fokus på ökad operativ militär förmåga. Visa hela faktarutan

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Nej till politiska mål om utsläppsnivåer Våra förslag Överge det politiska målet om nollutsläpp Klimatpolitiken ska vila på tydlig vetenskaplig grund Sverige har en målsättning om att vara koldioxidneutralt år 2045. Det är ett dumt mål att sätta, som riskerar att kosta Sverige väldigt mycket utan att påverka världens utsläpp ens på marginalen. Sverige står idag får 0,1 procent av världens utsläpp och detta enkla faktum innebär att de utsläppsminskningar vi gör i vårt land, knappast kommer att påverka de globala utsläppsnivåerna alls. Den överdrivna fixeringen i den så kallade klimatfrågan, innebär inte att Alternativ för Sverige per automatik ser negativt på minskade koldioxidutsläpp. Olja, gas och kol är till huvudsak produkter Sverige självt inte kan producera, och ett beroende av dessa gör oss även beroende av de länder som förser dem. Det finns alltså flera goda skäl till att minska energiförbrukningen av fossila bränslen. Vi anser dock att minskade utsläpp bör ske genom en naturlig och successiv teknikutveckling, och inte genom planekonomiska politiska mål som tvingar oss att ha en viss utsläppsnivå vid ett visst år. Sverige är ett innovationsland med stolt tradition av uppfinningsrikedom och nytänkande, och har goda möjligheter att vara världsledande i utvecklingen av mer miljövänlig energi.

2023-11-30 · Delvis för till Helt för

5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Ett land där alla kan leva på sin lön, har råd med en bra bostad och kan ta ansvar för sin familj. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro. Ett land där alla kan växa och leva ett gott liv. Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. De ekonomiska klyftorna ökar. De otrygga anställningarna blir fler. Tillväxten sjunker. Vanliga löntagare har fått se hur tio års reallöneökningar har sopats bort av inflationen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte längre. Fler företag går i konkurs. Tittar vi ut över världen ser vi hur krig och kriser rasar runt omkring oss. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige och Europa är mycket allvarligt. Handelshinder och tullar reses. I klimatförändringarnas spår följer extremväder, missväxt och fler konflikter om naturresurser. Samtidigt upplever vi massiva teknikskiften i den gröna omställningens och digitaliseringens spår. Det är skiften som både utmanar oss och ger nya förutsättningar för välstånd. Dessa förändringar ställer nya krav på Sverige och på vår ekonomiska politik. Vi behöver investera i allt det som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning och välfärd. I människor och deras kompetenser. I vårt militära och civila försvar. För att ekonomin ska fungera för samhället, och för var och en av oss, måste den byggas mer robust och rättvis. Grunden i en stark ekonomi är arbete. När alla människors kunskaper och erfarenheter kommer till nytta bygger vi vårt land rikare. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar rättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. För att fler bra jobb ska växa fram, så att fler kommer i arbete, behöver Sverige en modern, rättvis och jämställd arbetslinje. Alla som kan arbeta ska arbeta. Tack vare vår unika svenska modell, med starka fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en positiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka för Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och framgångsrikt framöver. För en stark ekonomi krävs också en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Svenskt välstånd bygger på konkurrenskraftiga företag och ett innovativt näringsliv. Världen befinner sig just nu i stora teknikskiften: framväxten av ny grön teknik och artificiell intelligens kommer att få stor påverkan på ekonomins funktionssätt. För att möta den utvecklingen behöver vi göra det som Sverige har gjort historiskt. När vårt land reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste länder, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb. I vårt land finns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetstagare som behövs för att leda utvecklingen även i framtiden. Genom att våra företag ligger i framkant i den tekniska omställningen – och genom en aktiv närings- och regionalpolitik som ger förutsättningar för företag och jobb i hela landet – kan vi öka vår levnadsstandard, förbättra vårt välstånd, trycka tillbaka arbetslösheten och samtidigt nå målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver en klimathandlingsplan som gör att vi klarar klimatmålen både i Sverige och inom EU. Vi står bakom Parisavtalet och driver på för en rättvis klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet.

Energi Elpriser och energiförsörjning påverkar din vardag – från elräkningen till jobben i Sverige. Du ska kunna lita på att elen räcker till och att priset är rimligt, oavsett var du bor. Men stora svängningar i pris och brist på ny produktion har skapat otrygghet. Därför behövs en energipolitik som ger låga och stabila priser, mer fossilfri el och trygg försörjning. Sverige ska ha ett robust energisystem med mer fossilfri elproduktion som pressar priserna och skapar jobb. Alla fossilfria kraftslag behövs för att möta efterfrågan och klara klimatomställningen och jobben. Staten behöver ta en aktivare roll för att möjliggöra investeringar och korta ledtider. Målet är stabila och låga elpriser, trygg elförsörjning och tillväxt med fler jobb i hela landet. Läs mer

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför: Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighets­begränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade invester­ingar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen. Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.

2026-09-12 · Helt för

Lägre skatter – bättre välfärd Våra förslag Skattetrycket ska bli lägre Välfärden ska bli bättre Sverige har idag ett av världens högsta skattetryck, men välfärden är långt ifrån världens bästa. Samtidigt som skatterna under lång tid varit på höga nivåer, sker en ständig kvalitetsförsämring av välfärden. Trots, eller snarare på grund av, det höga skattetrycket blir välfärden allt sämre. Det beror på att skattepengar inte hanteras varsamt i Sverige och att politikernas standardmetod är att tillskjuta mer pengar till verksamheter som egentligen lider av systemfel snarare än resursbrist. Alternativ för Sverige vill återetablera respekten för skattebetalarna. Självklart behöver välfärden och andra centrala funktioner i samhället finansieras via skattsedeln, men skattetrycket ska hållas på lägsta möjliga nivå som krävs. Om pengar saknas, måste fokus vara på att skära ned i de många meningslösa utgifter som finns, snarare än att höja skatten ytterligare. Exempel på kostnader där besparingsmöjligheter finns är till exempel invandring, EU-avgift, utlandsbistånd, samt byråkrati och bidragspengar inom offentlig verksamhet. Sverige ska ha världens bästa välfärdssystem. I vårt samhälle ska medborgarna kunna lita på att välfärden finns där för den som verkligen behöver det. Medborgarna ska också kunna lita på att arbete lönar sig och att man får behålla en betydligt större del av lönen än idag så att den enskilda medborgarens ekonomiska frihet ökar.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

16 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE Välfärden bygger på det ömsesidiga löftet om att ingen står ensam i livet. Oavsett vem du är, i vilken familj du fötts, vad du drabbas av eller vilken väg livet tar så har vi samma grundläggande rättighet att leva ett tryggt och värdigt liv. Vår svenska välfärd är inte bara ett system av offentliga tjänster och finansiellt stöd. Den uttrycker en gemensam värdegrund där vi ser att vi har behov av varandra. En bra och likvärdig förskola och skola ger mer rättvisa chanser åt alla barn. En god sjukvård gör att vi lever längre och bättre. Stabila socialförsäkringar gör att vi kan stå starka i livets olika faser. En bra pension gör det tryggare att åldras. Och vi ser hur en stark generell välfärd gör konkret skillnad i vår vardag. Personal som har tid att trösta ett barn som är ledset. Tonåringen som får det stöd som behövs för att ta sig genom mattekursen. Den äldre som får hjälp att komma ut och känna vårsolen. I ett välfungerande välfärdssamhälle finns starka skyddsnät när vi faller. Där vågar vi tro på framtiden oavsett plånbokens storlek. Sverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Men någonting har hänt. Mycket av det som tidigare fungerat bra håller inte längre. Klassrummen blir stökigare och fler barn hamnar snett trots att varningsklockorna ringt länge. Kontaktar man sin vårdcentral kan det ibland kännas som om läkaren aldrig har tid. Kön till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I äldreomsorgen möts man ofta av personal vars arbete blir tyngre och stressigare, vilket också påverkar de äldre negativt. Med den demografiska förändringen utmanas vår välfärd: behoven ökar samtidigt som färre ska säkra en bra välfärd för fler. Det är hög tid att vända utvecklingen. Vi måste återupprätta välfärdens löfte. Det är våra behov av en bra skola, bra vård och bra omsorg som ska styra hur välfärden ser ut, hur den organiseras och finansieras. Samhället behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll så att vi alla får den välfärd vi har rätt till. Vårt mål är att Sverige ska ha världens bästa välfärd. Och välfärden ska vara Sveriges bästa arbetsplats. 2.1 Ta tillbaka kontrollen Varje dag skapas vård, omsorg och utbildning i mötet mellan medborgarna och personalen. I dessa möten uppstår det som är välfärdssverige. Men medarbetarnas lojalitet med uppdraget kan aldrig kompensera för de problem som välfärden idag står inför. Problemen är flera. Välfärden har för dålig kvalitet. Den läcker pengar. Och den är svår att styra. Dessa problem hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått ett privatiseringsexperiment som är unikt i världen. Underfinansieringen och marknadiseringen har blivit en giftig cocktail. Effekterna är tydliga. Vi ser hur privata företag etablerar sig främst inom lukrativa områden och driver verksamheten med fokus på vinstintresset, inte medborgarnas behov. Pengar som är avsedda för skolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella, används för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när anställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större kontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. Svårigheten att mäta kvalitet i välfärden gör att vinstintresset inte styr mot önskade effekter. Ingen har längre ett helhetsperspektiv på hur våra skattepengar används.

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig

2026-09-12 · Helt för

Pensioner Våra förslag Kraftig ökning av både garantipensioner och allmän pension Höj bostadstillägget så att färre pensionärer tvingas flytta Sänk skatten på alla pensioner Rättvisa pensioner oavsett vilket år man är född Avskaffa premiepensionssystemet (PPM) En central del av välfärden är att ha en pension som är tillräcklig, så att åren efter arbetslivet blir trygga och goda. Dessvärre är pensionerna i Sverige eftersatta, vilket gör att hundratusentals pensionärer får ekonomiska bekymmer och lever med ständig oro för hur vardagen ska gå ihop. Istället för att belönas för ett långt arbetsliv, upplever många ålderdomen som ett straff där man tvingas göra avkall på de drömmar man har haft om livet som pensionär. Särskilt drabbade är de hundratusentals fattigpensionärer som lever på garantipension, men de låga pensionerna drabbar i stor utsträckning också den som har allmän pension. För normalinkomsttagare är den allmänna pensionen nästan 50 procent lägre än den lön man hade före pension. Vidare anser vi att det behövs större likvärdighet i systemet så att man inte riskerar att missgynnas enbart på basis av vilket år man är född. Pensionerna är för viktiga för att behandla som ett ålderslotteri. Alternativ för Sverige vill genomföra flera reformer för att förbättra den ekonomiska situationen för Sveriges pensionärer. Garantipensionen ska höjas kraftigt. En riktlinje borde vara att garantipensionen ska vara omkring 18 000 kronor. När det gäller de allmänna pensionerna är en rimlig riktlinje att fler ska få ut omkring 80 procent av lönen de hade före pension. Utöver detta måste bostadstillägget öka, så att fler får möjlighet att bo kvar i sitt hem istället för att flytta. Med vårt förslag skulle fler kunna bo kvar i sin lägenhet även efter att partnern avlidit. Ett annat viktigt förslag som vi driver är att införa fri tandvård på samma sätt som övrig sjukvård, vilket särskilt skulle gynna pensionärer. Slutligen bör premiepensionsystemet avskaffas då det på det stora hela varit ett misslyckande.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

22 läkare kunna ansvara för ett begränsat antal patienter, 1100 enligt Socialstyrelsens rekommendation. Vi vill se fler digitaliseringssatsningar i vården så att fler snabbt kan få hjälp digitalt och över telefon. Dagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem ska styras upp till att bli ett komplement till vårdcentralerna och knytas till dem. Den digitala utomlänstaxan ska avskaffas. Det måste bli lättare för den som söker vård att se var det finns lediga tider. Och det måste bli enklare att få rätt vård snabbt vid psykisk ohälsa. Oavsett om man behöver hjälp för ångest, depression eller har ont i kroppen ska man kunna vända sig till sin vårdcentral för samtal, stöd och vård. • Sjukhusvård och tandvård ska vara tillgänglig för fler. Ett bra sjukhus är en plats för vård, värdighet och omtanke. Vi har rätt att förvänta oss att sjukhusen är tillräckligt bemannade och väl utrustade. För att säkerställa en vård i världsklass och efter behov måste finansieringen utökas. Akutsjukhus ska drivas i offentlig regi. Olika regioner i Sverige har olika förutsättningar att garantera tillgänglighet till specialistvård. Vi vill stärka tillgängligheten och vårdgarantin så att alla får den vård de behöver genom att samarbetet mellan regionerna förbättras. En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga och är en förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges efter behov. Därför måste tandvården vara tillgänglig för alla och i hela landet. Men ojämlikheten vad gäller tandhälsa växer. I många regioner är det svårt att få tag i en tandläkare. Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga över hela landet. Det behöver ses över hur privata tandvårdsutförare som tar del av offentliga tandvårdsstöd tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna. De ofta höga priserna gör att många som borde söka tandvård inte gör det. De finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är viktigt att en tandvårdsreform kombineras med en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden och att insatser görs för att motverka kriminalitet inom tandvården. • Det ska gå att få tag i mediciner i hela landet. Efter avregleringen av apoteksmarknaden ser vi att privata apotek tenderar att etablera sig där köpkraften är stark, snarare än där behoven är som störst. Det är ett samhällsansvar och en del av vår beredskap att se till att vi har tillgång till mediciner i alla delar av landet. Därför vill vi se ett system med riksapotek. Högkostnadsskyddet för läkemedel måste utformas så att människor med stora behov skyddas. För att sänka kostnaderna för mediciner vill vi se mer gemensam upphandling av läkemedel, både på nationell nivå, i Norden och i EU. Därutöver vill vi se en större likvärdighet vad gäller vaccinationer. Samma vaccinationer ska gälla i hela landet till samma kostnad för den enskilde. Vi vill upprätta ett nationellt vaccinationsregister och se ett utvidgat vaccinationsprogram. • Äldreomsorgen ska finnas där för dig. Det ska vara tryggt att åldras och bli gammal i Sverige. Man ska kunna vara självständig och leva livet hela livet. När behov av hjälp och omsorg kommer ska man kunna lita på att äldreomsorgen finns, och att dess kapacitet växer i takt med att den äldre befolkningen växer. Kvaliteten i äldreomsorgen får inte bli beroende av privat betalda tilläggstjänster. De äldre har byggt det land vi lever i. Därför ska de få den vård och omsorg som de behöver. Det är en fråga om värdighet och respekt. Vi vill se en hemtjänst där personalen inte styrs med minutscheman, där de har rätt kompetens, pratar det svenska språket och där de har möjlighet att möta den äldre efter dennes behov. Personalen inom äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och inflytande över sitt arbete för att kunna göra ett bra jobb. Det är också viktigt för att fler ska vilja jobb

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Brottsbekämpning och trygghet Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste. Läs mer