Jämför två partier

2026-09-12 · Helt för

Skärpt straffrätt med brottsofferfokus och skydd av samhället Dagens straffrätt bygger i stor utsträckning på att rehabilitera gärningsmannen och bortser ofta från brottsoffrets behov. Den som utsätts för våld, förnedring eller ekonomisk exploatering ska inte behöva uppleva att förövaren snabbt återvänder till gatan. När rättsordningen prioriterar gärningsmannens intressen framför brottsoffrets upprättelse, då är det ett svek från samhällets sida. Svensk straffrätt måste placera brottsoffer och deras rätt till rättvisa i centrum. Ett straff ska spegla brottets allvar och ge brottsoffer och allmänhet ett reellt skydd. För att uppnå detta vill vi höja minimistraffen för systemhotande brott, gängrelaterad kriminalitet, våldsbrott samt förmögenhetsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Straffrabatter och villkorlig frigivning för dessa brottstyper ska avskaffas, och en dom ska som utgångspunkt innebära att straffet avtjänas fullt ut. Vidare ska bestämmelsen i Brottsbalken 30 kap. 4 §, som ålägger domstolen att alltid pröva om en lindrigare påföljd än fängelse kan väljas, slopas. Domstolens fokus ska ligga på brottets allvar, brottsoffrets rätt till upprättelse och skyddet för allmänheten – inte på att finna den mildaste möjliga påföljden. Vidare ska laglydiga medborgare aldrig riskera att straffas hårdare än den som angriper dem. Självförsvarsrätten måste därför stärkas och utformas så att den alltid tar det verkliga brottsoffrets perspektiv i första hand.

2026-09-12 · Helt emot

Grova brott Ju grövre brott en person begått, desto kraftigare måste samhället reagera. För att knäcka gängkriminaliteten krävs insatser från hela samhället. Sverige var länge ett land med lägre kriminalitet än många andra länder – en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola samt tillgång till arbete och bostäder. Men det gäller inte längre överallt. De ökande klassklyftorna har slitit isär samhället. Det har gjort att en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott. En del förorter har drabbats av öppen narkotikahandel, våldsbrott och organiserad kriminalitet under många år utan att samhället har reagerat tillräckligt. På landsbygden ges beskedet att det inte finns någon polis att skicka. Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att minimera rekryteringen till kriminella gäng. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. Längre och hårdare straff får däremot inte människor att sluta begå brott. I exempelvis USA är straffen ofta enormt hårda, men brottsligheten hög. För att få ned den grova brottsligheten måste mycket mer fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av barn och unga till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i politiskt eftersatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteter och samhället i övrigt fungerar väl så minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i kriminalitet. Barn och ungdomar måste få möjligheter till kommunalt stödda fritidsaktiviteter, skolan måste få bättre resurser för att stödja elever som behöver det för att klara betygen och socialtjänsten behöver förstärkas med tillräckliga resurser och kunskap för att arbeta både förebyggande och med barnskydd. Även civilsamhällets organisationer måste involveras i detta breda samarbete. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida Sluta skjut-projektet till hela landet och att satsa på åtgärder som skapar trygghet i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. För att på allvar stärka tryggheten i samhället och i politiskt eftersatta områden vill vi skapa trygghetszoner i stället för visitationszoner. I en trygghetszon kan förslagsvis skolor, socialtjänst, polis och andra myndigheter och civila organisationer få extra resurser under en längre period. Syftet skulle vara att stärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. ökad närvaro och ett ökat socialt engagemang för att bygga lokalt förtroende tillsammans med och för människorna i området. Vänsterpartiet har också sedan flera år tillbaka föreslagit en nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella. Insmugglingen av narkotika och illegala vapen måste stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi. Grov brottslighet som gängkriminalitet och våldsbejakande extremism ska bekämpas. Det ska finnas poliser i närheten oavsett om man bor i innerstaden, i en förort eller på landsbygden. Det behöver också uppmärksammas hur poliserna arbetar och vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Polisen ska visitera människor när det finns konkret misstanke om brott. Men slumpmässiga visitationer av människor bara för att de råkar befinna sig i ett visst område, så kallade visitationszoner eller säkerhetszoner som regeringen valt att kalla dem, riskerar att skada förtroendet för polisen. Helt oskyldiga drabbas och det ökar även risken för rasprofiliering. När människors förtroende för polisen

2026-09-12 · Helt emot

Ambition Sverige ska verka för: Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser. Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft. Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is. Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs. Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud. Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats. Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet. Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet. Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering. Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva). Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige. Skriv ut

2025-05-21 · Helt för

Infrastruktur och bostäder En radikal utbyggnad av den förnybara elproduktionen är avgörande för Sveriges klimatomställning, krisberedskap och ekonomiska utveckling. Det möjliggör en elektrifiering som kan ta landet ur beroendet av importerad fossil energi. Vi vill se en energipolitisk strategi som bygger på förnybar el och låga klimatutsläpp. Nya projekt behöver jämföras i miljökonsekvenser och säkerhet över hela sin livscykel. Vi ser el och värme som en del av Sveriges infrastruktur, där investeringar och priser behöver utgå från samhällsekonomiska mål. Vi vill bygga ett samhälle där varje människas rätt att ha någonstans att bo är verklighet. Mot det står de ägarintressen som vinner på bostadsbristen genom höga hyror och bostadspriser. Hyresgäster behöver ett starkt stöd i lagstiftningen för att tillsammans stå starka och försvara sina intressen. Vi vill se en generell bostadspolitik med goda och jämlika villkor för alla boendeformer. Staten behöver ta huvudansvaret för att stärka investeringarna i byggande, upprustning och energi­effektivisering av hyresbostäder. Vi vill prioritera att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Den gemensamt ägda Allmännyttan behöver stärkas. Allmännyttan ska i första hand ha ett samhällsansvar och inte styras av affärsmässiga principer. Bostäderna behöver vara en del av ett större samhällsbygge, där vi skapar goda boendemiljöer med skyddande grönska, mötesplatser, service och arbetsplatser. Planeringen behöver en genuin demokratisk förankring och utgå från människors kärlek till platsen man bor på. Vi vill bryta upp segregationen och skapa en blandning av hustyper och upplåtelseformer, för att bygga städer där människor möts i vardagen. Det gemensamma ägandet av bostäder och mark ger starka verktyg för stadsplaneringen. Byggande, förnyelse och förvaltning fungerar bättre utan ensidigt vinstsyfte. Allemansrätten, som ger var och en fritt tillträde till naturen utan att behöva äga den, och kulturmiljö­lagen, som skyddar vårt kulturarv, är viktiga för att alla människor ska kunna leva goda liv. Samma sak gäller strandskyddet, som ger allmänheten tillträde till kuster och sjöar, bevarar känsliga djur- och växtliv och stärker motståndskraften mot klimatförändringarnas konsekvenser. Vi vill se en samhällsplanering som så långt som möjligt undviker att låsa människor i bilberoende. Det behöver bli enklare att röra sig i städerna och närmare till välfärd och service på landsbygden. Vi vill se en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna, där stadsplanering, kollektivtrafik och elfordon alla har viktiga roller att spela. Det behövs en omfattande och långsiktig investeringsplan för det, som bland annat innehåller en utbyggnad av järnvägen. Gemensamma ägandeformer och samordning är avgörande för att trafiken och underhållet ska fungera bra. Flygtrafiken är en av de stora utmaningarna i omställningen. Eftersom möjligheterna till större tekniska skiften i flyget ligger så långt i framtiden är det viktigt att bygga upp ekonomiska ramverk där flyget börjar stå för sina samhällsekonomiska kostnader. Det skulle sänka utsläppen och samtidigt stärka jämlikheten, eftersom de ohållbara resvanorna framför allt finns i samhällets toppskikt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Helt för

Ambition Sverige ska verka för: Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser. Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft. Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is. Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs. Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud. Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats. Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet. Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet. Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering. Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva). Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige. Skriv ut

2026-09-12 · Helt emot

Ut ur fossilberoendet Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en utsläppsbudget och ett omställningsprogram som kan ta oss hela vägen till utsläpp nära noll. Det kommer att behövas stora investeringar, ett aktivt gemensamt ägande och en beredskap att ta konflikt med fossila ekonomiska intressen för att genomföra det. Vänsterpartiet avvisar planerna på att bygga ut kärnkraften som en väg ut ur fossilberoendet. En politisk strategi för omställning behöver lägga fokus på åtgärder som både har stora utsläppseffekter och kan vinna brett politiskt stöd. Den behöver bygga på förtroende för att de flesta människor gör sitt bästa i vardagen och se till att det blir så enkelt som möjligt. Den behöver en trygg och stabil takt i omställningen, där vi tillsammans ser till att de tekniska skiften vi genomför fungerar för alla. Den behöver bygga på rättvisa och tydlighet i att de som står för de största utsläppen är först med att förändra sina vanor. Vi vill visa att det går att förena en radikal omställning med att bygga ett samhälle som är enklare att leva i, med full sysselsättning, välfärd och trygghet. Den politiska verktygslåda som behövs för att fasa ut det fossila kommer också att kunna användas för att lösa andra stora samhällsproblem.

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Miljöproblem får inte längre negligeras I takt med en alltmer alarmistisk syn på klimatet har de traditionella miljöproblem i stor utsträckning negligeras, inte minst då effekter av fossilfri energi diskuteras, dvs vind- och solenergianläggningar. Även när det gäller satsningen på eldrivna transporter saknas till stor del en redovisning av miljöpåverkan från annat än “klimatutsläpp”. I dagens debatt svartmålas kött, skogs- och jordbruk. För köttfrågan och jordbruket finns numera forskning som visar att jordbruket bidrar till minskade utsläpp av koldioxid. Säd, åkrar och betesmarker binder stora mängder kol, vilket IPCC och Naturvårdsverket märkligt nog inte tillgodoräknar jordbruket. Beträffande kött redovisas aldrig något annat än metan- och koldioxidutsläpp som viktiga faktorer när det gäller miljöpåverkan. Köttets fördelar med sitt rika innehåll av näringsämnen diskuteras inte. Kornas koppling och bidrag till öppna landskap med alla sina biologiska mervärden lyfts aldrig fram i media. Människans beroende av kött genom årtusenden, särskilt i ej odlingsbara områden, hör vi inget om i debatten. Vad vegetabilisk föda och andra ersättningar till kött orsakar för miljöproblem hör man inte heller talas om. Det finns idag nästan ingen debatt om organiska miljögifter som sprids i luft, vatten och mat. För 20–30 år sedan var den debatten levande. En stor källa till utsläpp är kommunernas avloppsvatten och avloppsslam, där PFAS, läkemedelsrester och andra miljögifter sprids i stora mängder till sjöar, vattendrag och åkrar. Andra källor för till exempel PFAS-utsläpp är brandövningsplatser, militäranläggningar och flygplatser. Miljö- och hälsoproblem som uppstår på grund av organiska miljögifter måste åter sättas i centrum.

Energiprestandadirektivet EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) gäller i EU från 2024 och ska vara infört i Sverige senast 29 maj 2026. Om Sverige sin vana trogen överimplementerar de nya reglerna, finns en risk för omfattande renoveringskrav på gamla hus. Det drabbar landsbygden hårdast. Tillsammans med EU-kommissionens förordningar om “ekodesignkrav för rumsvärmare/värmepannor för fastbränsle” kan de nya kraven bli en ekonomisk börda för människor på landsbygden. Vi säger nej till ständigt ökande krav på “klimatanpassningar” för bostäder. Staten ska inte bestämma när och hur en fastighetsägare måste renovera, eller vilken vedpanna som får installeras. Ambition Sverige vill se enkla, tydliga regler som ger mer frihet för fastighetsägaren. På landsbygden finns det sällan någon anledning att detaljkontrollera komplementbyggnader eller utbyggnader. Då bygglovskontoren och lantmäteriet finansieras huvudsakligen med skattepengar, anser vi att medborgarna ska ha full insyn i deras beslutsprocesser och avgiftssystem.

Ambition Sverige ska verka för: Att öka lönsamheten i jordbruket genom att ta bort klimatrelaterade krav och minska den administrativa bördan. Att minska inflytandet från överstatliga organ som EU, FN, WHO och WEF. Sverige som suverän nation ska återta makten över vårt jord- och skogsbruk. Att så länge vi är med i EU ska EU-förordningar tolkas strikt till Sveriges fördel. I händelse av ett EU-utträde vill vi ha ett nationellt stöd till jordbruket, med målet att öka vår självförsörjning på livsmedel. Att stärka ägande- och nyttjanderätten gällande skogs- och jordbruksmark. Statens möjlighet att stoppa skogsavverkning och tvångsinlösa skog måste begränsas. Att Sverige säger nej till EU:s avskogningsförordning, handel med kolkrediter, ETS2 och planerna på satellitövervakning av skogsmark. Att införa ett strikt tjänstemannaansvar och stoppa aktivism inom myndigheter och statliga verk. Statliga myndigheter och kommunala tjänstemän ska främja lantbruks- och skogsproduktion, inte försvåra den. Att ta bort beteskravet men gynna betesdrift. Bonden vet bäst vad som passar på hans gård. Att underlätta för försäljning av kött och mjölk direkt från gårdarna. Reglerna för småskalig livsmedelsförädling och försäljning behöver förenklas. Att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning genom att tillåta och förenkla jakt på varg (se kapitel om landsbygd).

2023-11-30 · Helt för

Så når vi klimatmålen till 2030 Regeringens klimatpolitik gör att Sverige nu ser ut att missa klimatmålen uppställda för 2030. Vänsterpartiet har flera förslag på politik som inte bara gör det enklare och billigare att ställa om. Med förslag som Sverigebiljetten, utökad elbilspremie och reseavdrag som även omfattar de som väljer att åka kollektivt till jobbet, bygger vi ett starkare, tryggare och mer hållbart Sverige. – Genom att införa ett rikstäckande kollektivtrafikkort minskar vi utsläppen med 4 miljoner ton. Lägger vi dessutom till en bredare elbilspremie som gör att fler har råd med elbil och ett statligt stöd för laddinfrastruktur och stöd till transportsektorn för att ställa om till andra miljövänliga drivmedel har vi möjlighet att nå klimatmålen, säger Kajsa Fredholm, Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson. Vänsterpartiet tycker att det är en självklarhet att det är staten som ansvarar för att ge landets medborgare rätt förutsättningar för att ställa om. Bland annat föreslår vi Sverigebiljetten, som med en totalkostnad på 450 kronor för vuxna och 225 kronor för barn, unga och pensionärer, gör det billigare och enklare att välja kollektivtrafiken. För landets bilister vill vi införa en bredare elbilspremie som når 3 miljoner hushåll, och vårt förslag om reformerat avdrag för resor till och från jobbet omfattar även de som cyklar eller tar bussen. För att skynda på omställningen för kommuner och regioner vill vi införa ett statligt ekonomiskt stöd för de åtgärder som behövs för att minska biltrafiken. För att göra det möjligt för företag och offentligheten att bryta sitt fossilberoende krävs fler laddstationer för elfordon, vilket vi åstadkommer genom att även utöka Klimatklivet, statens investeringsstöd för laddinfrastruktur och andra hållbara drivmedel. Vi anser att de som står för de stora utsläppen ska hållas ansvariga för det. Du som gör klimatsmarta val ska inte behöva stå för notan från regeringens politik som saknar åtgärder för att minska utsläppen från de som påverkar klimatet mest. Läs mer om våra förslag för klimatet här… Uppdaterad: 26 maj 2026

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 2, V): Kajsa Fredholm (V) anför: Regeringens förslag om att sänka reduktionsplikten till 6 procent för bensin och diesel under perioden 2024–2026 är utmärkande för regeringens och Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitik. I likhet med en rad tidigare beslutade åtgärder och anslagsnivåer på dessa två områden försämras möjligheterna att nå de mål som riksdagen enats om med förslaget. Man beslutar om och föreslår åtgärder på klimatområdet som ökar utsläppen av växthusgaser när dessa i stället behöver minska kraftigt, dessutom utan att föreslå andra åtgärder som kompenserar för dessa utsläppsökningar. Sommaren 2023 var den i särklass varmaste som någonsin uppmätts i världen. Även havstemperaturerna låg på rekordnivåer. Det krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder från alla länder, inklusive Sverige, för att minska utsläppen och begränsa effekterna av ett förändrat klimat. Sverige måste accelerera takten i omställningen för att nå de nationella klimatmålen till 2030 samt våra klimatåtaganden inom EU till samma år. Dessa mål ska enligt Vänsterpartiet inte överges och förutsätter att utsläppen från våra transporter kraftigt minskar kvarvarande år till 2030 för att målen ska nås. Klimatpolitiska rådet har tidigare konstaterat att den aviserade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten är den enskilda åtgärd som har absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. I synnerhet gäller detta Sveriges etappmål om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030. Därutöver försvåras möjligheterna för Sverige att klara sina åtaganden att minska utsläppen gentemot EU till 2030, vilket riskerar att även få ekonomiska konsekvenser. En ökad nationell produktion av förnybara drivmedel stärker Sveriges självförsörjningsförmåga på drivmedel under en övergångsperiod innan elektrifieringen av transportsektorn är genomförd. Vänsterpartiet anser att reduktionsplikten är en av flera nödvändiga åtgärder för att detta ska vara möjligt. En drastisk sänkning av reduktionsplikten enligt regeringens förslag är enligt vår uppfattning inte förenlig med ovannämnda inriktningar. Vänsterpartiet är dock kritiskt till det ensidiga fokus på reduktionsplikten som enda styrmedel för att uppnå en fossiloberoende transportsektor till 2030 som den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hade. Den tidigare regeringen lade därmed i stor utsträckning alla ägg i samma korg. I stället för att i grunden styra vårt transportsystem till håll

2026-09-12 · Helt för

Ambition Sverige ska verka för: Ett stopp för ytterligare invandring – en återhämtningsperiod med undantag för ömmande fall av anhörighetsinvandring samt arbetskraftsinvandring där egen försörjning kan garanteras. Denna ordning bör gälla under så lång tid som krävs för att säkerställa uthålligheten i Sveriges välfärdssystem och tills dess Sverige har fått bukt med den eskalerande brottsligheten. Att den som arbetar, försörjer sig själv och respekterar svensk lag, demokrati, jämställdhet, grundläggande fri- och rättigheter och religionsfrihet ska kunna bygga ett bra liv i Sverige. Att kriminella, hatpredikanter, våldsbejakande extremister och klanbaserade nätverk ska utvisas ur landet. Att icke svenska medborgare ska avtjäna sitt straff i hemlandet. Att stoppa skuggsamhället. Inför sanktioner mot illegala arbetsgivare/hyresvärdar och utför utresekontroller. Att tillfälliga uppehållstillstånd innebär regelbunden omprövning där grov brottslighet bryter rätten att stanna. Att lägga språk- och integrationsansvar på individen. Hemspråksundervisning och SFI avskaffas, tolkstöd beviljas under högst ett år. Att genomföra en nationell folkräkning för att säkerställa att det finns ett person-/samordningsnummer per person. Nullitet vid bedrägligt medborgarskap. Att skattepengar inte ska gå till organisationer som försvårar utvisningar. Att tala klarspråk med ursprungsländerna – Sverige är inte en bidragsdestination. Att hedersbrott, tvångsäktenskap och parallella normsystem möts med omedelbart skydd för barn och kvinnor. Straffskärpningar och utvisning av förövarna. Att motverka klankriminalitet genom vistelseförbud, vittnesskydd och utvisning.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Integration Vänsterpartiet arbetar för alla människors frihet. Det är samhällets ansvar och kräver en politik som ger alla, oavsett bakgrund, religion, hudfärg, kön eller sexualitet, samma möjligheter och samma rätt till god utbildning, arbete och bostad. För Vänsterpartiet innebär integration att föra en inkluderande politik som lägger grunden för ett mer jämlikt samhälle. Ett välfungerande flyktingmottagande är en viktig del i en politik för inkludering och etablering. Mottagandet av människor på flykt ska – från asylprocessen till etableringen i samhället – präglas av att den enskilda människans rättigheter står i centrum. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Ett solidariskt, välkomnande och värdigt flyktingmottagande är ett nationellt åtagande. Även om det är kommunerna som i praktiken genomför en stor del av de insatser som krävs för ett bra mottagande och en fungerande etablering i samhället, har staten det övergripande ansvaret för att det fungerar. Staten måste därmed säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar för att kunna genomföra sina uppdrag, både ekonomiskt och praktiskt. Mottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering. Idag finns det stora brister i etableringsprogrammet. Vänsterpartiet vill förlänga tiden man kan delta i programmet så att den bättre motsvarar den tid det faktiskt tar att etablera sig. Vi vill höja ersättningen för att minska behovet av försörjningsstöd som belastar kommunernas ekonomi och stärka kommunernas möjligheter att samordna etableringsinsatserna samt deras finansiering. Vi bekämpar diskriminering på alla nivåer i samhället. Bostadsbrist och arbetslöshet drabbar dem som är nyanlända i Sverige extra hårt. Därför krävs både en kraftfull politik för generell välfärd och individuella lösningar för att ta till vara erfarenheter och resurser. I Vänsterpartiets Sverige ska det vara nolltolerans mot diskriminering och den som diskriminerar ska tvingas betala för det. Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

Flyktingpolitik Människor på flykt behöver få skydd, därför vill vi försvara asylrätten. Sverige ska inte vara ett land som splittrar familjer. Vi vill bygga ett starkt samhälle med robust välfärd och politik för full sysselsättning. Det är så man löser samhällsproblemen, inte genom att urholka asylrätten. Vår flyktingpolitik bygger på solidarisk realism. Det betyder att vår politik grundar sig i asylrätten, i solidariteten mellan människor och i en robust välfärd. Därmed placerar vi oss tydligt i de grundläggande politiska konflikter som skär igenom debatten i Sverige och övriga västvärlden: konflikten om fördelningen av samhällets resurser och konflikten mellan solidarisk vänsterpolitik och reaktionär nationalism. I Vänsterpartiets Sverige är solidaritet och gemenskap utgångspunkten. Vårt mål är en värld där människor inte behöver fly. Det kräver ett långsiktigt arbete för global klimaträttvisa och ekonomisk jämlikhet, för fred, jämställdhet och frihet att vara den man är. Vägen är lång och ambitionerna måste höjas för att nå dit. Under tiden måste Sverige vara en klar och tydlig röst för asylrätt och mänskliga rättigheter genom att ge skydd åt dem som behöver det. Vänsterpartiets flyktingpolitik ger den som söker skydd en rättvis prövning av asylskäl. Den som beviljas skydd ska tillsammans med sin familj få goda möjligheterna att finna fotfäste i samhället. Permanenta uppehållstillstånd gör att människor kan planera sin framtid och börja bygga ett liv. Det gör att man satsar på att lära sig svenska och komma in i det svenska samhället. När människor istället bara får tillfälliga uppehållstillstånd så försvårar det integrationen. Det förlorar hela samhället på. Rätten att leva med sin familj, med de man älskar, ska inte avgöras av hur stor bostad man lyckas få tag på eller hur mycket man tjänar. Därför är vi emot försörjningskraven för att få återförenas med sin familj. Sverige ska inte vara ett land som splittrar familjer. För Vänsterpartiet är en robust och solidarisk välfärd förutsättningen för lyckad integration. Den integrationen omfattar oss alla, inte bara nyligen anlända. Genom skattefinansierade välfärds- och trygghetssystem ges vi alla möjlighet att utvecklas från isolerade satelliter till att bli en del av en gemenskap och ett samhällsbygge. Vänsterpartiet vet att vi genom att investera i samhället och varandra kan bygga ett starkare, tryggare och mer inkluderande Sverige. Detta är den realistiska och solidariska vägen att försvara och utveckla den välfärdsmodell som har ett så brett stöd i Sverige. Kampen mot rasistiska krafter, för ett värdigt flyktingmottagande i samklang med samtida behov, och för att utveckla välfärden i ett öppnare Sverige, där vi är fler, är tätt sammanvävda. Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Riksdagsmotion En svensk utvecklings- och biståndspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-svensk-utvecklings-och-bistandspolitik-for_hd022818/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

2026-09-12 · Delvis för

Ambition Sverige ska verka för: Att straff ska spegla brottets allvar – sett utifrån både brottsoffrets och allmänhetens synvinkel. Att straffrabatter och villkorlig frigivning avskaffas för dessa brottstyper, en dom ska innebära att straffet avtjänas fullt ut. Att domstolar inte längre ska vara skyldiga att pröva lindrigare påföljder än fängelse, utan i stället fokusera på brottets allvar, brottsoffrets upprättelse och skydd för allmänheten. Att genomföra en kraftig utbyggnad av fängelser, häkten och förvarsplatser så att häktningar och straffverkställighet alltid kan ske utan dröjsmål. Att införa obligatorisk utvisning av utländska medborgare som begår grova brott eller uppvisar upprepad kriminalitet. Att den som döms till utvisning ska avtjäna sitt straff utomlands, via internationella avtal om fängelseplatser och med mottagarländer som tar emot de dömda. Att medborgarskap som erhållits på falska grunder ska kunna återkallas eller förklaras ogiltiga. Att Sverige villkorar biståndsavtal med att biståndslandet förbinder sig att ta emot sina medborgare som döms till utvisning. Att använda nya metoder och modern teknik – polisen får särskilda enheter och AI-baserade verktyg för att upptäcka mönster, stoppa brott i tid och lagföra ligorna. Att stärka skyddet för personuppgifter – känsliga persondata som inkomstuppgifter, telefonnummer och e-postadresser får inte vara lättillgängliga. Att stärka skyddet för barn på nätet – lagstiftningen mot sexuella övergrepp ska skärpas så att polisen kan använda förebyggande metoder innan ett övergrepp har skett. Att införa en författningsdomstol med befogenhet att ogiltigförklara lagar som strider mot grundlagen eller internationella rättskällor. Att återupprätta tjänstemannaansvaret i praktiken– att Brottsbalkens bestämmelser om tjänstefel tillämpas konsekvent och rättssäkert. Att införa en särskild resursstark tjänstefelsenhet inom polis och åklagare med exklusivt uppdrag att utreda anmälningar om tjänstefel. Att säkra meritokratiska utnämningar – Myndighetschefer, polischefer, åklagare och domare ska tillsättas på saklig grund, med fokus på kompetens och erfarenhet, inte politisk lojalitet. Att reformera nämndemannasystemet, politiska partier ska inte längre utse nämndemän. Nya tillsättningsmetoder ska införas som garanterar opartiskhet i domstolarna. Att öppna polisstationerna och synliggöra områdespoliser: Receptionerna på polisstationerna ska åter öppnas och fler närvarande områdespoliser ska finnas i lokalsamhällena. Att polisen syns i skolan: Undervisning om lag, trafik, droger och trygghet ska återinföras – barn och ungdomar behöver polisen som kunskapskälla och förebild. Att säkra en konsekvent ordning i det offentliga rummet. Demonstrationer utan tillstånd ska upplösas omedelbart, och motdemonstrationer som stör ordningen ska aldrig tolereras. Den som anordnar demonstrationer ska ha tydligt ansvar och maskering ska förbjudas och aggressivt beteende ska stoppas. Att upprätta en särskild enhet mot systemhotande kriminalitet inom Polismyndigheten. Den ska ha samlade resurser från polis, tull och kustbevakning samt särskilda befogenheter för att bekämpa klanbaserade nätverk, myndighetsinfiltration och organiserad ekonomisk brottslighet. Att polisen systematiskt ska kontrollera utlänningars rätt att vistas i Sverige. Personer som vistas illegalt ska lokaliseras, omhändertas och utvisas. Att avskaffa lagen om hets mot folkgrupp, eftersom den inskränker yttrandefriheten och tillämpas på ett sätt som skapar olika skyddsnivåer för olika grupper. Och förtalslagstiftningen ska reformeras, det ska aldrig vara olagligt att yttra eller publicera sanningen. Att stärka rätten till självförsvar – brottsoffer ska aldrig straffas hårdare än gärningsmän. Att slå fast att endast svensk lag gäller – sharia och hatpredikanter ska motverkas, medborgarskap kunna återkallas och utländsk finansiering av religiösa samfund förbjudas. Skriv ut

2025-02-27 · Delvis emot

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 2: Försörjnings- och lönekrav (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 2, V, C, MP): av Martina Johansson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22 och 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, bifaller delvis motionerna 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2. Ställningstagande Förslaget om ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare bör inte genomföras. Att ställa betydligt högre krav än i dag på lönenivå kommer inte att minska fusket som oftast innebär att arbetskraftsinvandraren betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare. Om förslaget genomförs skulle det i stället leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

4. Stoppa all bidragsinvandring – Motverka social oro och kriminalitet. Sverige står inför en av vår tids största utmaningar – att återta kontrollen över migrationen, återupprätta integrationen och skydda välfärden. Under flera decennier har migrationen varit större än vad samhället klarat av att hantera. Det är inte människorna som är problemet, utan politiken som saknat tydliga krav, planering och ansvar. Svensk migrationspolitik har fastnat i en destruktiv dragkamp mellan två ytterligheter. På den ena sidan står vänstern, som vill ha nästan helt öppna gränser. På den andra sidan står Sverigedemokraterna som gärna talar om att stoppa invandringen helt men när de väl fick inflytande ökade invandringen ändå – och problemen bestod. Samtidigt var det den moderatledda regeringen som 2015 drev massinvandringen till sin spets. 2015 års politik gav EU:s högsta migration per capita. Att så många människor kom till Sverige på så kort tid har varit övermäktigt för det svenska samhällssystemet. Följden blev fördjupad segregation och ökad otrygghet för alla. Välfärden har pressats till bristningsgränsen. Frågan är om inte både vänstern och högern gärna ser att problemen består eftersom båda tycks hämta sina röster ur den misslyckade migrationspolitiken. Resultatet av dessa poler är ett polariserat samhälle där människor tvingas välja sida, i stället för att söka lösningar. Vi har hamnat i ett klimat där man är för eller emot invandring, men ingen diskuterar hur fler invandrare ska ta sig ur bidragsberoendet och bli en del av samhället. Sverige behöver inte fler vallöften, vi behöver en politik som klarar av att hantera verkligheten. Ambition Sverige vill därför ersätta årtionden av naivitet med ordning, ansvar och framtidstro. Därför är Ambition Sveriges invandringspolitik enkel: den som arbetar, försörjer sig själv och respekterar svensk lag, demokrati, jämställdhet, grundläggande fri- och rättigheter och religionsfrihet ska kunna bygga ett bra liv i Sverige. Det är detta som är definitionen av integration. Samtidigt föreslår Ambition Sverige en migrationspolitiken som innebär en återhämtningsperiod – ett stopp för ytterligare invandring med undantag för ömmande fall av anhörighetsinvandring samt arbetskraftsinvandring där egen försörjning garanteras. Denna ordning bör gälla under så lång tid som krävs för att säkerställa uthålligheten i Sveriges välfärdssystem och tills dess Sverige har fått bukt med den eskalerande brottsligheten. Under den perioden ska Sverige fokusera på att skapa trygghet, arbete och delaktighet för dem som redan bor här. Arbete och respekt för svensk lag ska vara grunden för varje människas väg in i samhället och till medborgarskap. Samtidigt behöver vi behålla möjligheten till kvalificerad arbetskraftsinvandring. Den som har ett arbete och bidrar till samhället ska inte nekas att komma hit.

Tvångsblandning är inte integration Ambition Sverige anser att det är upp till individen om man vill lära sig svenska. Vissa yrkeskategorier, såsom exempelvis arbete inom äldrevården kräver goda kunskaper i det svenska språket samtidigt som det inom andra yrken inte är lika viktigt. Språkfärdigheter styr alltså inte hur väl integrerad en individ är. Det som däremot är viktigt är respekten för de Svenska grundläggande normer som håller ett samhälle samman: lag, frihet och ansvar. Det är inte heller nödvändigt att bo på en viss plats med svenskar som grannar. Det är snarare rätt naturligt att personer som kommer från andra kulturer väljer att bo med sina landsmän, åtminstone under den första tiden. Vi tror inte på tvångsblandning, utan på att förändring ska ske naturligt, genom arbete, utbildning och delaktighet.

Ambition Sverige ska verka för: Att återta Sveriges roll som ett starkt värdland med en tydlig, trygg och levande kultur som genomsyrar hela samhället. Att återupprätta och värna svensk kultur inom skola, offentliga institutioner, rättsväsendet och det offentliga rummet. Att erkänna kulturens roll för integration och sammanhållning, där nya medborgare inte bara får ta del av välfärd, utan även av de värderingar som bygger upp samhället. Att främja svenska traditioner, språket, historien och samhällsbärande värderingar genom statliga och kommunala insatser. Att avsluta offentligt stöd till verksamheter och skolor som motverkar svenska värderingar, inklusive könssegregerande och värdekonfliktskapande undervisning. Att omfördela resurser till verksamheter som stärker svensk identitet, integration och social gemenskap, särskilt bland unga och nyanlända. Att återinföra ett tydligt samhällskontrakt, där rättigheter balanseras med skyldigheter och där respekt för svensk lag och normer är en grundförutsättning. Att stärka kulturens plats i samhällsbygget för att möjliggöra verklig mångfald, grundad i respekt och gemensamt ansvar – inte splittring och undfallenhet.

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Integration Vänsterpartiet arbetar för alla människors frihet. Det är samhällets ansvar och kräver en politik som ger alla, oavsett bakgrund, religion, hudfärg, kön eller sexualitet, samma möjligheter och samma rätt till god utbildning, arbete och bostad. För Vänsterpartiet innebär integration att föra en inkluderande politik som lägger grunden för ett mer jämlikt samhälle. Ett välfungerande flyktingmottagande är en viktig del i en politik för inkludering och etablering. Mottagandet av människor på flykt ska – från asylprocessen till etableringen i samhället – präglas av att den enskilda människans rättigheter står i centrum. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Ett solidariskt, välkomnande och värdigt flyktingmottagande är ett nationellt åtagande. Även om det är kommunerna som i praktiken genomför en stor del av de insatser som krävs för ett bra mottagande och en fungerande etablering i samhället, har staten det övergripande ansvaret för att det fungerar. Staten måste därmed säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar för att kunna genomföra sina uppdrag, både ekonomiskt och praktiskt. Mottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering. Idag finns det stora brister i etableringsprogrammet. Vänsterpartiet vill förlänga tiden man kan delta i programmet så att den bättre motsvarar den tid det faktiskt tar att etablera sig. Vi vill höja ersättningen för att minska behovet av försörjningsstöd som belastar kommunernas ekonomi och stärka kommunernas möjligheter att samordna etableringsinsatserna samt deras finansiering. Vi bekämpar diskriminering på alla nivåer i samhället. Bostadsbrist och arbetslöshet drabbar dem som är nyanlända i Sverige extra hårt. Därför krävs både en kraftfull politik för generell välfärd och individuella lösningar för att ta till vara erfarenheter och resurser. I Vänsterpartiets Sverige ska det vara nolltolerans mot diskriminering och den som diskriminerar ska tvingas betala för det. Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Fängelse och utvisning Svenska medborgare har rätt att kräva att domar verkställs utan dröjsmål. För att säkerställa detta ska en kraftig utbyggnad av fängelse-, häktes- och förvarsplatser genomföras. Utvisning ska vara obligatorisk för icke-svenska medborgare som begår grova brott eller upprepad kriminalitet. Som huvudregel ska den som döms till utvisning avtjäna sitt straff utomlands. Sverige ska därför ingå internationella samarbetsavtal som gör det möjligt att hyra fängelseplatser i andra länder, i utbyte mot ekonomiskt eller annat stöd. En särskild utredning ska tillsättas för att säkerställa att medborgarskap som erhållits på falska grunder kan återkallas. Det som varit olagligt från början ska inte anses vara giltigt och ges skyddsvärde. Om tredjeländer vägrar ta tillbaka sina medborgare efter lagakraftvunnen utvisningsdom, ska Sverige kunna använda ekonomiska eller diplomatiska sanktioner för att framtvinga återtagandet. Statens uppgift är att skydda sina egna medborgare – inte att agera fristad för återfallsförbrytare från andra länder och tvinga svenska folket finansiera deras vardag. Även det svenska biståndet borde villkoras med att dömda brottslingar från biståndsländer ska tas emot för att landet ska kunna erhålla ekonomiskt bidrag från Sverige.

2026-09-12 · Helt emot

Bistånd Vänsterpartiet vill se en rättvis och jämlik värld där alla människor har samma möjligheter att leva de liv de vill. Utvecklings- och biståndspolitiken är viktiga medel för att nå dit. Vi vill att Sverige ska ta tillbaka enprocentsmålet i biståndet. Dagens värld är präglad av djupa orättvisor. Klyftorna är stora mellan såväl fattiga och rika länder och människor som mellan kvinnor och män. Världens rikaste 1 procent av befolkningen äger mer än vad världens fattigaste 95 procent gör tillsammans. Över två miljarder människor saknar idag tillräckligt med mat och tillgång till rent vatten. Antalet krig och konflikter ökar kraftigt i världen. Regeringen och Sverigedemokraternas politik innebär en helt ny biståndspolitik för Sverige. Ett av de första besluten man tog som ny regering var att överge det etablerade enprocentsmålet i biståndet – att en procent av BNI ska gå till internationellt bistånd. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Regeringen har också tagit fram en ny reformagenda för biståndet. Den innebär en total omläggning av svenskt bistånd. Bl.a. är det numera svenska intressen som ska vara grunden för biståndspolitiken. Det går helt emot principerna om hur bistånd ska bedrivas: från mottagarens egna prioriteringar och behov. Regeringen använder också biståndet som ett verktyg för att uppnå migrationspolitiska villkor och för att kunna skicka tillbaka människor till de länder de flytt ifrån. Också det går emot själva grundprincipen om bistånd och är dessutom ett väldigt ineffektivt bistånd. Regeringen knyter också samman biståndet och handelspolitiken. Vänsterpartiet ser med oro på en sådan utveckling. Kan handelspolitiken användas för att lyfta människor ur fattigdom är det naturligtvis välkommet. Men man ska vara mycket noga med att det inte är detsamma som bistånd. Utvecklings- och biståndspolitiken handlar inte om att gynna svenska intressen utan om att hjälpa de människor som har störst behov. Världen skulle kunna se annorlunda ut. Det finns tillräckligt med resurser för att utrota fattigdomen, men istället hamnar merparten av resurserna i den rika delen av världen. Vänsterpartiet menar att utveckling och fattigdomsbekämpning kräver en rad åtgärder: skuldavskrivningar, en klimatpolitik där rika länder och multinationella företag tar ansvar, stopp för skatte- och kapitalflykt, ett stärkt regelverk för vapenhandel och rättvisa handelsregler. Biståndspolitiken är en viktig del i att nå utvecklingsmålen. Därför måste biståndet värnas. Det får inte gå till sådant som bör finansieras på andra sätt eller som står i direkt konflikt med utvecklingspolitikens mål. Läs mer Riksdagsmotionen En svensk utvecklings- och biståndspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-svensk-utvecklings-och-bistandspolitik-for_hd022818/ Riksdagsmotionen Jämställdhet och bistånd https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/jamstalldhet-och-bistand_hc02870/ Riksdagsmotionen Folkrörelsebiståndet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/folkrorelsebistandet_hc0263/ Riksdagsmotionen Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i världen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i_h802170/ Riksdagsmotionen HBTQI-frågor i världen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hbtqi-fragor-i-varlden_ha0253/ Riksdagsmotionen Säkerhetspolitik för en fredligare värld https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sakerhetspolitik-for-en-fredligare-varld_hd022368/ Riksdagsmotion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-feministisk-utrikes-och-sakerhetspolitik_h902449/ Riksdagsmotionen Demokratins krympande utrymme https://www.riksdagen.se

Internationella relationer Vi vill se ett robust samhälle som är byggt för att klara olika sorters kriser. Investeringar i samhällets kärnverksamheter, gemensamt ägande i nyckelsektorer och medvetna strategier för landets ekonomiska utveckling är viktiga delar av det. Sverige har goda möjligheter att bli mer självförsörjande på energi och livsmedel. Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför. Sveriges försvarsmakt behöver kapacitet att delta i fredsbevarande insatser med FN-mandat. Världen behöver gå mot fred, nedrustning och färre vapen i cirkulation. Det behövs en politisk medvetenhet om hur både vinstintressen och stormaktsintressen drar åt helt andra håll. Vi vill se ett starkt statligt ägande i vapenproduktionen för att säkerhets­politiska nyckelbeslut ska fattas med ett helhetsperspektiv. Vi vill att Sverige ska vara ett land med höga ambitioner i det internationella arbetet för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling. Vi arbetar också för att förbjuda vapenexport till diktaturer, stater som för angreppskrig och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att Sverige kan agera självständigt från stormakter som USA, Kina och Ryssland för att inte dras in i geopolitiska konflikter utan tvärtom kunna verka för att förebygga dem. Vi ser grundläggande problem med Natos uppbyggnad. Vi arbetar för att Sverige ska vara en motvikt till det, som istället bygger upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato. Sverige behöver vara fritt från främmande militärbaser på eget territorium. Vänsterpartiet står för fred och deeskalering. Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning. Vi vill se ett förbud mot kärnvapen på svensk mark och arbetar för en värld helt fri från kärnvapen. Vår utgångspunkt är att politiska konflikter i andra länder är komplexa historiska processer, särskilt när de tar sig väpnade former. Sverige kan ofta göra störst skillnad genom att konsekvent försvara internationell rätt, mänskliga rättigheter och gemensamma ekonomiska insatser. Människor världen över har gemensamma intressen av ekonomisk och demokratisk frigörelse. Det syns till exempel i arbetet för att säkra generiska läkemedel eller mot handelsavtal som inskränker utrymmet för demokratiska beslut. Vi vill att Sverige verkar för skuldavskrivning, solidariskt bistånd och rättvisa handelsvillkor. Sverige behöver utveckla ett konstruktivt samarbete med andra länder i klimatomställningen. Vi vill att Sverige ska spela en pådrivande roll för långtgående internationella klimatavtal, som både underlättar omställningen och ställer krav på takten. Tekniköverföring och klimattullar är viktiga verktyg för det. De länder som historiskt stått för de största utsläppen har ett särskilt ansvar att ta. Omställningen behöver gå hand i hand med att ta världen ur fattigdom. Väl fungerande internationella samarbeten behöver byggas med den nationella självbestämmanderätten som grund. Alla länder och regioner ska ges möjlighet att kontrollera sin produktion, sina finansiella flöden och sina naturresurser. Folkrätten behöver försvaras och fördjupas. På områden där det finns specifika behov av bindande samarbeten är mellanstatligt överenskomna minimi­regler vanligtvis en bättre väg att gå än överstatliga beslut. Vi vill se ett tätt samarbete mellan de nordiska länderna och ett gott samarbete mellan de europeiska länderna. Det är särskilt viktigt på områden som klimat, miljö, energi, transporter och krishantering. Genom att agera tillsammans ökar också ländernas möjligheter att reglera finansiella flöden och internationella storföretag. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en bra grund för samarbete. Vi är däremot kritiska till EU:s odemokratiska struktur, som får allvarliga konsekvenser för många länder både i och utanför EU. Kommissionens och centralbankens grundlägg

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Från hästkraft till kärnkraft Historien om Sveriges rikedom går parallellt med utvecklingen av våra energislag. När jordbruket gick från handkraft till hästkraft kunde vi bruka större arealer. Skördarna ökade. Säden behöver malas, det är hårt arbete. Med vattendrivna kvarnar frigjordes arbetstid och välståndet steg. Skogen hade vi länge haft som kraftkälla, men med industrialiseringen skövlades den under en period för att driva alltfler hyttor och ångmaskiner. Träkolet ersattes av de mer kompakta – men importerade – energislagen stenkol och olja. Skogen kunde då återhämta sig. Älvarna i Norrland dämdes sedan upp och landet elektrifierades utan att vi var beroende av utländska energiråvaror. På 60-talet kom kärnkraften. För första gången fick vi riktigt billig energi utan att göra stora ingrepp i naturen. En människas livstidsbehov av el kan utvinnas ur en mängd uran lika stor som 30 sockerbitar. Sverige är ett av världens uranrikaste länder, men sedan 2018 förbjuder miljöbalken utvinning av uran i vårt land. Att importera från andra länder går däremot bra. Vi hade nu ett av världens bästa elsystem. Svensk industri gick på högvarv. Vanligt folk fick el ur två hål i väggen, utan att behöva tänka på om spotpriset var lämpligt för att baka en sockerkaka. Ett antal politiska beslut har sedan förstört vårt robusta elsystem. Elen har blivit betydligt dyrare, samtidigt som priset har blivit mer ostabilt. I södra Sverige är det svårt att bygga nya industrier, eftersom levererad effekt inte kan garanteras.

Ambition Sverige ska verka för: Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser. Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft. Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is. Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs. Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud. Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats. Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet. Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet. Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering. Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva). Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige. Skriv ut

2025-05-21 · Helt emot

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Helt för

Försvarsmakten och civilförsvaret Den samlade förmågan i det civila samhället ska kunna mobiliseras och ledas i händelse av kris eller angrepp, inte minst för skydd av strategiska funktioner och infrastruktur. Vi ser behov av en omfattande uppgradering av vår sjukvårdskapacitet, vårt skydd av kritisk infrastruktur och vår samordning av aktörer som kustbevakning, tull, polis och räddningstjänst. Sverige måste kunna stå emot långvariga störningar och kriser, oavsett om de orsakas av yttre eller inre angrepp. Försvarsmakten och civilförsvaret måste som helhet snabbutredas och snabbt förändras i grunden utifrån den totalt förändrade taktiken och strategin som utvecklats i Ukrainakriget. Hemvärnet utgör en viktig del av det svenska försvaret och ska därför förstärkas i linje med det övergripande upprustninge av försvarsmakten. Även hemvärnet bör därför få resurser till att tillhandahålla nya tekniska verktyg såsom drönare och anti-drönartenik. Resurser som jägarkåren och övriga vapenlicensinnehavare är viktiga delar i försvaret av Sverige. Därför ska licensierade vapenägare få inneha halvautomatiska vapen i den utsträckning som de behöver utan statens involvering.

2026-09-12 · Delvis för

Försvaret Det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på mycket länge. Det handlar både om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, naturkatastrofer, cyberattacker, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter. Det är hot som måste mötas av ett robust och starkt samhälle. Det måste därför vara en del av vårt säkerhetspolitiska arbete att göra samhället mer jämlikt och stärka samhällets bottenplatta – välfärden. Svensk säkerhetspolitik ska bygga på fredliga lösningar och på att förebygga kriser snarare än att förespråka militära alternativ. Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Det kräver en modern försvarsmakt som har förmågan att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför och försvara landet utifrån egen beredskap. Men det krävs också att vårt samhälle är robust och motståndskraftigt och att samhällsviktiga verksamheter har tillräckligt med resurser i normalläge så att det är möjligt att klara av stora kriser och i värsta fall krig. Vänsterpartiet vill se ett modernt försvar grundat på folklig förankring. Vi är för en allmän och könsneutral värnplikt. För oss är det en demokratifråga att försvaret utgörs av människor med olika bakgrunder. En ökning av antalet värnpliktiga är viktigt både för den folkliga förankringen och för personalförsörjningen. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att stärka totalförsvaret. Det är nödvändigt för att skapa ett robust samhälle som kan stå emot kriser och konflikter och om det värsta skulle inträffa, väpnad konflikt. Ett starkt totalförsvar räddar Sverige från kriser. Både det militära försvaret och det civila försvaret har ett behov av mer resurser, men behovet av resurser är också stort i många andra delar av samhället. När konflikter uppstår mellan olika intressen måste det finnas en helhetssyn på vad som är bäst för samhällets utveckling. Medlemskapet i Nato kan inte ersätta uppbyggnaden av vårt eget försvar. Vi ska ha ett folkligt förankrat totalförsvar som klarar att hålla Sverige och svenska medborgare säkra. Sverige ska vara tydliga med att vi inte accepterar kärnvapen på svenskt territorium. Vänsterpartiet vill att det stiftas en ny lag som förbjuder kärnvapen i Sverige. Vi vill att Norden ska vara en kärnvapenfri zon. Vi ska heller inte ha några permanenta baser med soldater från andra länder i Sverige. Vårt lands säkerhet förutsätter också en aktiv, självständig utrikespolitik med ett brett engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt, för kvinnors frigörelse och global social rättvisa. Läs mer Riksdagsmotion om totalförsvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-20242534-totalforsvaret_hc023247/ Riksdagsmotion om Sveriges nationella säkerhetsstrategi: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-skr-202324163-nationell_hc02192/ Riksdagsmotionen Det civila försvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/det-civila-forsvaret_hb0266/ Riksdagsmotionen Säkerhetspolitik för en fredligare värld: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sakerhetspolitik-for-en-fredligare-varld_hd022368/ Riksdagsmotion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-feministisk-utrikes-och-sakerhetspolitik_h902449/ Vänsterpartiets syn på krisberedskap och samhällsskydd: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/krisberedskap-och-samhallsskydd/ Vänsterpartiets syn på Nato: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/nato/ Uppdaterad: 27 januari 2026

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Höga skatter kväver ekonomisk tillväxt Människor som skapar mervärde för samhället ska belönas, genom rimlig lön och annan ersättning. Det ska löna sig att arbeta. Om det inte lönar sig att arbeta så avtar arbetsviljan. Säg att 90 procent av bondens skörd konfiskeras i skatt. Det gör honom fattigare. Men det minskar också hans vilja att investera, vilket även gör oss andra fattigare. Varför anstränga sig om man inte får behålla resultatet? Då gör man hellre något annat med sin tid. Höga skatter kväver viljan att investera för ekonomisk tillväxt. Men höga skatter innebär även att pengar flyttas från marknadsekonomi till planekonomi. Planekonomi innebär att staten tar merparten av din löneinkomst och bestämmer vad dina införtjänade pengar ska användas till, istället för att du själv bestämmer. All erfarenhet visar att planekonomiska system tenderar att ge en stark tillväxt av byråkratin. Ju mer byråkrati, desto mer stagnerar ett lands ekonomi eftersom byråkrati skapar minimimalt med mervärde för samhället.

Tag bort den statliga inkomstskatten Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig bättre att arbeta ännu mer. Minskat skattetryck ger utrymme för ökad kreativitet och ekonomisk tillväxt. Därför vill vi ta bort den statliga inkomstskatten på 20% som inträder vid månadsinkomst överstigande 51 200 kr. Inkomstskatten kommer därefter att utgöras av den kommunala skattesatsen. Skatteintäkterna från den statliga inkomstskatten uppgår till ca 54 miljarder kronor. Ambition Sverige vill avveckla den statliga inkomstskatten genom stegvis förfarande under några år tills den är helt borttagen.

2026-09-12 · Delvis för

Stora investeringar Det är människors arbete som driver den ekonomiska utvecklingen. Vi vill bygga ett samhälle där det finns bra och meningsfulla jobb till alla. Omfattande investeringar för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna bildar kärnan i den samlade strategi för full sysselsättning vi vill se. Riksbanken behöver demokratiseras och driva en penningpolitik som prioriterar sysselsättningen högt. Vi vill att regeringen arbetar med en utsläppsbudget som knyter ihop klimatmålen med konkreta, siffersatta förslag. Det gör det möjligt att bygga upp strategier med fokus på det som är mest avgörande. Sverige behöver också ett medvetet och heltäckande arbete med att skapa goda villkor för rika ekosystem, bland annat genom att återställa natur och kompensera för förlorade naturvärden. Våtmarker spelar en särskild roll för att sänka klimatutsläppen. Vi vill se ambitiösa miljömål som följs upp med skarp lagstiftning och praktiskt arbete. För att ta tag i de stora samhällsutmaningarna kommer skattenivåerna att behöva öka igen, framför allt på stora förmögenheter, fastigheter, arv och höga inkomster. Vi vill se ett enkelt, stabilt och solidariskt skattesystem där de rikaste åter börjar betala sin del. Skatterna bidrar på många sätt till ett tryggt, jämlikt och jämställt samhälle, särskilt om de utformas progressivt och används till saker alla har användning av. Skatter kan spela en viktig kompletterande roll för att driva på klimatomställningen. De behöver utformas klokt för att få verklig effekt och vinna politiskt stöd. Kostnaderna för utsläpp behöver öka långsiktigt på ett sätt som är tryggt och förutsägbart, i takt med att samhället bygger upp nya, bättre alternativ.

2026-09-12 · Helt för

Genom egna beslut har Sverige ökat krigshotet Den svenska vapenexporten till Ukraina, inträdet i NATO- och DCA-avtalet har tillsammans bidragit till att markant försämra Sveriges säkerhetsläge. Myndigheter som MUST, FRA och FOI konstaterade tidigt att Rysslands invasion av Ukraina inte i sig innebar ett ökat hot mot Sverige. Det är därför oroväckande att samtliga riksdagspartier, oavsett ideologisk hemvist, tycks ha en gemensam vilja att driva en konfrontativ försvars- och säkerhetspolitik. Ambition Sverige anser att denna väg är strategiskt riskfylld, både säkerhetsmässigt och ekonomiskt. Sverige har skänkt mycket resurser, både materiellt och i pengar, till Ukraina sedan kriget startade. Stödet till Ukraina måste nu upphöra för att fullt ut prioritera upprustningen av det svenska försvaret och för att minska hotbilden mot Sverige. Sveriges säkerhet byggs bäst genom att stå utanför militära block, med målet att hålla landet borta från framtida konflikter. Under 200 år av fred har alliansfriheten visat sig vara en framgångsrik säkerhetsstrategi. Vi vill se en fortsättning på denna tradition.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Försvaret Det säkerhetspolitiska läget är allvarligare än på mycket länge. Det handlar både om Rysslands anfallskrig mot Ukraina, naturkatastrofer, cyberattacker, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter. Det är hot som måste mötas av ett robust och starkt samhälle. Det måste därför vara en del av vårt säkerhetspolitiska arbete att göra samhället mer jämlikt och stärka samhällets bottenplatta – välfärden. Svensk säkerhetspolitik ska bygga på fredliga lösningar och på att förebygga kriser snarare än att förespråka militära alternativ. Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Det kräver en modern försvarsmakt som har förmågan att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför och försvara landet utifrån egen beredskap. Men det krävs också att vårt samhälle är robust och motståndskraftigt och att samhällsviktiga verksamheter har tillräckligt med resurser i normalläge så att det är möjligt att klara av stora kriser och i värsta fall krig. Vänsterpartiet vill se ett modernt försvar grundat på folklig förankring. Vi är för en allmän och könsneutral värnplikt. För oss är det en demokratifråga att försvaret utgörs av människor med olika bakgrunder. En ökning av antalet värnpliktiga är viktigt både för den folkliga förankringen och för personalförsörjningen. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att stärka totalförsvaret. Det är nödvändigt för att skapa ett robust samhälle som kan stå emot kriser och konflikter och om det värsta skulle inträffa, väpnad konflikt. Ett starkt totalförsvar räddar Sverige från kriser. Både det militära försvaret och det civila försvaret har ett behov av mer resurser, men behovet av resurser är också stort i många andra delar av samhället. När konflikter uppstår mellan olika intressen måste det finnas en helhetssyn på vad som är bäst för samhällets utveckling. Medlemskapet i Nato kan inte ersätta uppbyggnaden av vårt eget försvar. Vi ska ha ett folkligt förankrat totalförsvar som klarar att hålla Sverige och svenska medborgare säkra. Sverige ska vara tydliga med att vi inte accepterar kärnvapen på svenskt territorium. Vänsterpartiet vill att det stiftas en ny lag som förbjuder kärnvapen i Sverige. Vi vill att Norden ska vara en kärnvapenfri zon. Vi ska heller inte ha några permanenta baser med soldater från andra länder i Sverige. Vårt lands säkerhet förutsätter också en aktiv, självständig utrikespolitik med ett brett engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt, för kvinnors frigörelse och global social rättvisa. Läs mer Riksdagsmotion om totalförsvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-20242534-totalforsvaret_hc023247/ Riksdagsmotion om Sveriges nationella säkerhetsstrategi: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-skr-202324163-nationell_hc02192/ Riksdagsmotionen Det civila försvaret: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/det-civila-forsvaret_hb0266/ Riksdagsmotionen Säkerhetspolitik för en fredligare värld: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/sakerhetspolitik-for-en-fredligare-varld_hd022368/ Riksdagsmotion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-feministisk-utrikes-och-sakerhetspolitik_h902449/ Vänsterpartiets syn på krisberedskap och samhällsskydd: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/krisberedskap-och-samhallsskydd/ Vänsterpartiets syn på Nato: https://www.vansterpartiet.se/var-politik/politik-a-o/nato/ Uppdaterad: 27 januari 2026

Internationella relationer Vi vill se ett robust samhälle som är byggt för att klara olika sorters kriser. Investeringar i samhällets kärnverksamheter, gemensamt ägande i nyckelsektorer och medvetna strategier för landets ekonomiska utveckling är viktiga delar av det. Sverige har goda möjligheter att bli mer självförsörjande på energi och livsmedel. Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför. Sveriges försvarsmakt behöver kapacitet att delta i fredsbevarande insatser med FN-mandat. Världen behöver gå mot fred, nedrustning och färre vapen i cirkulation. Det behövs en politisk medvetenhet om hur både vinstintressen och stormaktsintressen drar åt helt andra håll. Vi vill se ett starkt statligt ägande i vapenproduktionen för att säkerhets­politiska nyckelbeslut ska fattas med ett helhetsperspektiv. Vi vill att Sverige ska vara ett land med höga ambitioner i det internationella arbetet för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling. Vi arbetar också för att förbjuda vapenexport till diktaturer, stater som för angreppskrig och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att Sverige kan agera självständigt från stormakter som USA, Kina och Ryssland för att inte dras in i geopolitiska konflikter utan tvärtom kunna verka för att förebygga dem. Vi ser grundläggande problem med Natos uppbyggnad. Vi arbetar för att Sverige ska vara en motvikt till det, som istället bygger upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato. Sverige behöver vara fritt från främmande militärbaser på eget territorium. Vänsterpartiet står för fred och deeskalering. Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning. Vi vill se ett förbud mot kärnvapen på svensk mark och arbetar för en värld helt fri från kärnvapen. Vår utgångspunkt är att politiska konflikter i andra länder är komplexa historiska processer, särskilt när de tar sig väpnade former. Sverige kan ofta göra störst skillnad genom att konsekvent försvara internationell rätt, mänskliga rättigheter och gemensamma ekonomiska insatser. Människor världen över har gemensamma intressen av ekonomisk och demokratisk frigörelse. Det syns till exempel i arbetet för att säkra generiska läkemedel eller mot handelsavtal som inskränker utrymmet för demokratiska beslut. Vi vill att Sverige verkar för skuldavskrivning, solidariskt bistånd och rättvisa handelsvillkor. Sverige behöver utveckla ett konstruktivt samarbete med andra länder i klimatomställningen. Vi vill att Sverige ska spela en pådrivande roll för långtgående internationella klimatavtal, som både underlättar omställningen och ställer krav på takten. Tekniköverföring och klimattullar är viktiga verktyg för det. De länder som historiskt stått för de största utsläppen har ett särskilt ansvar att ta. Omställningen behöver gå hand i hand med att ta världen ur fattigdom. Väl fungerande internationella samarbeten behöver byggas med den nationella självbestämmanderätten som grund. Alla länder och regioner ska ges möjlighet att kontrollera sin produktion, sina finansiella flöden och sina naturresurser. Folkrätten behöver försvaras och fördjupas. På områden där det finns specifika behov av bindande samarbeten är mellanstatligt överenskomna minimi­regler vanligtvis en bättre väg att gå än överstatliga beslut. Vi vill se ett tätt samarbete mellan de nordiska länderna och ett gott samarbete mellan de europeiska länderna. Det är särskilt viktigt på områden som klimat, miljö, energi, transporter och krishantering. Genom att agera tillsammans ökar också ländernas möjligheter att reglera finansiella flöden och internationella storföretag. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en bra grund för samarbete. Vi är däremot kritiska till EU:s odemokratiska struktur, som får allvarliga konsekvenser för många länder både i och utanför EU. Kommissionens och centralbankens grundlägg

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Ambition Sverige ska verka för: Att öka det regionala självbestämmandet. Att införa lokal förvaltning av statlig mark. Att sänka bensin- och dieselskatten. Att avskaffa alla tvingande lagar om dyra klimatanpassningar när det gäller bostäder och byggande. Att införa förbud mot att tvinga fastighetsägare med fungerande enskilda avloppslösningar att ansluta sig till kommunala nät – såvida inte akuta hälso- eller miljöskäl föreligger. Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner att bedriva skola, vård och äldreomsorg på landsbygden. Små skolor och äldreboenden ska inte behöva uppfylla samma detaljerade villkor som stora enheter. Att avveckla sametinget. Samma rättigheter och skyldigheter ska gälla oavsett etnicitet. Att utvidga § 28 i jaktförordningen, dvs att tillåta och förenkla jakt på varg. Detta för att möjliggöra fäbodbruk och övrig betesbaserad djurhållning. Att förenkla tillståndsprocesserna när det gäller mindre besöks- och turistföretag som caféer, “Bed & Breakfast” och gårdsbutiker. Att ersätta tillståndskrav på verksamheter med djur, till exempel turridning och hundpensionat, med ett anmälningsförfarande.

2026-09-12 · Helt för

Skolan Svensk skola ska vara jämlik, alla barn och unga ska ges samma rätt till utbildning. En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar. Under lång tid fanns det en vilja till detta. Politiska reformer lade grunden för en av världens bästa skolor. Så är det inte längre. Alldeles för många barn går idag miste om en bra skolgång. Det är ett misslyckande, inte bara för det enskilda barnet, utan också för samhället i stort. Sverige är extremt. Som enda land i världen är möjligheten att göra vinst på skolverksamhet obegränsad. Pengarna du och jag betalar för våra barns skolgång och framgång går till vinster i skolkoncerner och hamnar i skatteparadis eller används till annat än skolverksamhet. Dessutom leder den marknadsanpassade skolan till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet. Privatiseringsexperimentet med friskolor har förstört möjligheterna för tusentals barn. Barnens rätt till utbildning kan inte vänta. Varje år är det nya elever som skickas igenom systemet utan tillräckliga kunskaper. För varenda en av dem är det en förlorad livschans. Därför måste skolornas möjlighet att gå med vinst avskaffas. Det räcker inte att åtgärda systemfelen med den privatiserade skolan. Skolan måste också tillföras mer resurser, det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov. De senaste årtiondena har pengarna till skolan minskat. Det krävs satsningar inte bara på undervisning utan också på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd. Lärarnas arbetsvillkor måste förbättras. Arbetsbördan ska lätta genom fler kollegor och genom att administration liksom antalet nationella prov minskar. De senaste åren har många lärare lämnat yrket och det är prioriterat att få dem att vilja återvända. Vänsterpartiet vill också satsa på bättre och mer hållbar skolmat, mat som har låga utsläpp och gynnar gott djurskydd och biologisk mångfald, som är vegetarisk och/eller ekologisk. Grundskolan Vänsterpartiet vill återupprätta den jämlika och sammanhållna skolan. Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle. Den svenska grundskolan dras isär och elever med olika bakgrund och studieförutsättningar samlas på olika skolor. En förklaring är det fria skolvalet. Vänsterpartiet vill inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till. En jämlik skola är bra för alla. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. Vi vill att det ska finnas tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Vänsterpartiet vill att staten tar tillbaka huvudansvaret för skolorna från kommunerna. På så sätt kan pengar fördelas mer anpassat efter skolornas och elevernas behov. Fritidshemmen är en viktig del i utbildningssystemet för att ge barnen en bra och meningsfull fritid samt stödja deras utveckling. Fritidshemmen ska ingå som en integrerad del i en samlad skoldag. Vänsterpartiet vill lyfta fram deras pedagogiska uppgift och betydelse i och med att läroplanen även gäller för fritidshemmen. Därför anser vi att fritidshemmen måste göras tillgängliga för alla elever. Gymnasieskolan Gymnasieskolan är en frivillig skolform men samtidigt är en gymnasieexamen den absolut viktigaste nyckeln till arbetsmarknaden och ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behöver gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från målsättningen att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer. Betydligt större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en

Utbildning En väl fungerande utbildning, från förskolan till yrkesutbildningar och universitet, är helt avgörande för att alla människor ska ha en stark grund att stå på genom livet. Vi vill se en skola med ett brett uppdrag och kapacitet att stödja varje barn under uppväxten. Den har en viktig roll att spela i att kompensera för klasskillnader och andra skillnader i förutsättningar. Möjligheterna att vara på fritidshem betyder mycket för att alla barn ska ha en meningsfull fritid. Skolan behöver bygga på en människosyn och pedagogik som är grundad i vetenskap och inriktad på att stärka människors möjligheter att leva goda liv. Den är en viktig del av den demokratiska infrastrukturen, som kan bygga sammanhållning och stärka förmågan att delta som aktiv medborgare i samhället. Därför ska elever och studenter ha rätt till inflytande över sin utbildning genom hela utbildningssystemet. Marknadsskolan är ett historiskt misslyckande, som visar vilka djupgående konsekvenser fel ägandeformer och minskad gemensam styrning kan leda till. Gemensamt ägande är det tryggaste alternativet för att säkra att skolor drivs med helhetssyn och genuin omsorg om elevernas bästa. För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar över huvudansvaret från kommunerna och att friskolesystemet avskaffas. Istället för dagens skolval vill vi se en skolplacering av elever som motverkar segregation. Vi vill göra stora investeringar i att höja kvaliteten i utbildnings­systemet. Det lägger en bättre grund för hela samhällets ekonomiska utveckling. Utbildningsystemet behöver svara mot människors långsiktiga behov i ett föränderligt arbetsliv, med breda kunskaper under uppväxten och goda möjligheter till lärande genom hela livet. Folkbildningen i form av bland annat bibliotek och studieförbund betyder mycket för det. Folkhögskolorna har en särskild roll i det svenska utbildningsystemet, som vi vill stärka och utveckla. Forskning behövs för att förstå den värld vi lever i. Den öppnar för social, politisk och ekonomisk utveckling. Vi betonar vikten av självständiga akademier utan politisk styrning och vill se en utbyggnad av den fria grundforskningen.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Ambition Sverige ska verka för: Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser. Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft. Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is. Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs. Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud. Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats. Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet. Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet. Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering. Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva). Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige. Skriv ut

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Skärpt straffrätt med brottsofferfokus och skydd av samhället Dagens straffrätt bygger i stor utsträckning på att rehabilitera gärningsmannen och bortser ofta från brottsoffrets behov. Den som utsätts för våld, förnedring eller ekonomisk exploatering ska inte behöva uppleva att förövaren snabbt återvänder till gatan. När rättsordningen prioriterar gärningsmannens intressen framför brottsoffrets upprättelse, då är det ett svek från samhällets sida. Svensk straffrätt måste placera brottsoffer och deras rätt till rättvisa i centrum. Ett straff ska spegla brottets allvar och ge brottsoffer och allmänhet ett reellt skydd. För att uppnå detta vill vi höja minimistraffen för systemhotande brott, gängrelaterad kriminalitet, våldsbrott samt förmögenhetsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Straffrabatter och villkorlig frigivning för dessa brottstyper ska avskaffas, och en dom ska som utgångspunkt innebära att straffet avtjänas fullt ut. Vidare ska bestämmelsen i Brottsbalken 30 kap. 4 §, som ålägger domstolen att alltid pröva om en lindrigare påföljd än fängelse kan väljas, slopas. Domstolens fokus ska ligga på brottets allvar, brottsoffrets rätt till upprättelse och skyddet för allmänheten – inte på att finna den mildaste möjliga påföljden. Vidare ska laglydiga medborgare aldrig riskera att straffas hårdare än den som angriper dem. Självförsvarsrätten måste därför stärkas och utformas så att den alltid tar det verkliga brottsoffrets perspektiv i första hand.