← Alla politiker

Åsa Coenraads

Moderaterna · Blekinge län
Om uppgifterna om parti och valkrets

Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.

Riksdagens person-id: 0564126739422

Inga framträdanden i registret.

Framträdanden
0
Röster i riksdagen
176 ja 175 · nej 1 · avstår 0
Mot partilinjen
Aldrig

Framträdanden

Inga framträdanden i registret.

Så röstade Åsa

Åsa har lagt 176 röster i riksdagen mellan 2024-10-16 och 2026-06-17: 175 ja, 1 nej och 0 avstår.

Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.

Frånvarande i 8 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.

46 ärenden med 112 beslutspunkter i riksmötet 2025/26, av 172 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.

Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Åsa röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.

Lagstiftning och beslut 2026-06-17 · Skatteutskottet · SkU30

Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 4. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 5. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 6. lag om ändring i lagen (2022:1697) om samordningsnummer, 7. lag om ändring i folkbokföringsdatalagen (2026:126), 8. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:261 punkterna 1-8 och avslår motion 2025/26:4187 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Rättssäker folkbokföring
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4191 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-17 · Justitieutskottet · JuU45

Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:267 och avslår motionerna 2025/26:4188 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och 2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-17 · Socialförsäkringsutskottet · SfU31

Skärpta regler om uppsikt och förvar

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att 9 kap. 11 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 3. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 4. lag om ändring i lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare, 5. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., 6. lag om ändring i skollagen (2010:800), 7. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i de delar det avser 4 §. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:229 punkt 9.2 och 2025/26:265 punkterna 1-6 och avslår motionerna 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1-7 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1. Voteringsresultat punkt 1 med särskild beslutsregel, från 15 juni

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Översyn
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 5, 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 8 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Barn och andra utsatta personer
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4160 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1-4.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-17 · Socialförsäkringsutskottet · SfU34

Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen

  1. MOT
    Motionsförslag: Rättssäkerhet m.m.
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:3983 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Beslut om förvar
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:3976 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Kompetensförsörjning och barnperspektivet
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:3968 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 3 och 4.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-17 · Justitieutskottet · JuU47

Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering

  1. MOT
    Motionsförslag: Utvärdering av den nya lagstiftningen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4195 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-17 · Civilutskottet · CU40

Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:257 och avslår motion 2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Lagstiftningens framtida utformning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-17 · Trafikutskottet · TU20

Infrastrukturfrågor

  1. MOT
    Motionsförslag: Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 35, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 28, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 8, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 5 i denna del, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4179 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 8.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Myndighetsstrukturen inom transportområdet
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 75, 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 5, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 103 och 2025/26:4179 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Transportsektorns klimatmål
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 i denna del, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 9 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Klimatanpassning av infrastrukturen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1947 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2058 av Mona Smedman och Anders Ådahl (båda C), 2025/26:2873 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:2902 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M), 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 16, 2025/26:3278 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2025/26:3427 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 101, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 11 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 47.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Kostnadskontroll, produktivitet och effektivitet
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:33 av Josef Fransson (SD) yrkande 3, 2025/26:661 av Kristoffer Lindberg (S) yrkande 2, 2025/26:1940 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S), 2025/26:3631 av Magnus Jacobsson (KD), 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 33, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 11.

    Hela voteringen och originalkällan

  6. MOT
    Motionsförslag: Om återtagandet av eftersatt järnvägsunderhåll
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1945 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 1, 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 16 och 17, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 36, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-17 · Försvarsutskottet · FöU14

Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete

  1. MOT
    Motionsförslag: Avslag på propositionen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4171 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Regeringens förslag: Förutsättningar för operativt militärt samarbete
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i de delar det avser att 3 a § ska betecknas 3 §, 2 §, den nya 3 § i övrigt och 4–5 §§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:254 punkt 4 i denna del och avslår motion 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Regeringens förslag: Utförsel av krigsmateriel
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:254 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:4180 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-17 · Finansutskottet · FiU47

Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern

  1. Ja
    Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 4, b) bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som utskottet föreslår i bilaga 7, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag, d) bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor, e) bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem, f) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, g) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 5-11 och avslår motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2. Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3. lag om ändring i lagen (2026:373) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1. Punktskattebefrielse för jetbensin Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 9 till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Krisstöd till hushåll och företag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-17 · Utbildningsutskottet · UbU31

En mer ändamålsenlig reglering av etikprövning av forskning som avser människor

  1. MOT
    Motionsförslag: Etikprövningslagens framtida utformning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4156 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-16 · Konstitutionsutskottet · KU39

Ökad insyn i politiska processer

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Ökad insyn i politiska processer
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut, 2. lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål, 3. lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier, med den ändringen att 32 § ska bestå av ett enda stycke. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:258 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4151 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och 2025/26:4184 av Malin Björk m.fl. (C).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-16 · Finansutskottet · FiU45

Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:508) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:255 och avslår motion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Lagstiftningens framtida utformning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4186 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-16 · Socialförsäkringsutskottet · SfU33

Skärpta regler om utvisning på grund av brott

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:235 och avslår motionerna 2025/26:4090 av Tony Haddou m.fl. (V), 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Utlänningar som kom till Sverige innan de fyllde 15 år
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-16 · Försvarsutskottet · FöU19

Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålning

  1. MOT
    Motionsförslag: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Kärnkraft och totalförsvaret
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 50 och 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 44.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-16 · Konstitutionsutskottet · KU42

Indelning i utgiftsområden

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner a) regeringens förslag till 1. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.1 i propositionen), 2. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 5 Internationell samverkan (avsnitt 11.2 i propositionen), 3. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.3 i propositionen), b) riksdagsstyrelsens förslag till 1. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 4.2.6 i framställningen), 2. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (avsnitt 4.2.6 i framställningen). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:100 punkterna 2-4 och framställning 2025/26:RS5 punkterna 11 och 12 samt avslår motion 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-16 · Arbetsmarknadsutskottet · AU13

Frihet från våld, förtryck och utnyttjande – En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck

  1. MOT
    Motionsförslag: En nationell strategi mot våld, förtryck och utnyttjande
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 35, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 51, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 18, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 130, 2025/26:4133 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) yrkandena 4 och 7 samt 2025/26:4140 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt lägger skrivelse 2025/26:245 till handlingarna.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1506 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1, 2025/26:2747 av Annika Strandhäll (S) yrkande 7, 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 14, 21, 22, 27 och 32, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 52-54 och 74, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 17, 26 och 29, 2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 5, 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 18 och 21 samt 2025/26:4133 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) yrkandena 1-3, 5 och 6.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-16 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU29

Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk

  1. MOT
    Motionsförslag: Avslag på propositionen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4147 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Regeringens förslag: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 16 kap. 13 § och 29 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 1-5 och avslår motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Produktionshöjande åtgärder och miljöhänsyn
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4143 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) och 2025/26:4145 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Konsekvensanalys och uppföljning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4144 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-16 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU28

Ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet

  1. MOT
    Motionsförslag: Återbetalning av utbetald ersättning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4113 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Finansiering av ersättning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4117 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-15 · Näringsutskottet · NU27

Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1) lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 2) lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter, 3) till lag om ändring i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:168 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Kommunalt inflytande när det gäller utvinning av kärnämnen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Förbud mot utvinning av uran
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Förbud mot brytning i alunskiffer
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-15 · Arbetsmarknadsutskottet · AU14

Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare, 2. lag om ändring i jordabalken, 3. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, 4. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:215 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-15 · Socialförsäkringsutskottet · SfU32

Stärkt återvändandeverksamhet

  1. MOT
    Motionsförslag: Avslag på propositionen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4169 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Regeringens förslag: Nya uppgiftsskyldigheter
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del, 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2, 5 och 6 i denna del.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Regeringens förslag: Lagförslaget i övrigt
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 3. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan, 4. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 5. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 6. lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, 7. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:263 punkterna 1, 2, 3 i denna del och 4-7 samt avslår motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Ansvaret för att uppgifter lämnas ut och behandlingen av sidoinformation
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  6. MOT
    Motionsförslag: Rätt till offentligt biträde
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 3 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 4.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-15 · Socialförsäkringsutskottet · SfU36

Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 2. lag om ändring i lagen (2023:337) om ändring i utlänningslagen (2005:716). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:264 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4149 av Tony Haddou m.fl. (V), 2025/26:4168 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Begreppet vandel
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Vandelsprövningen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4168 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-15 · Näringsutskottet · NU25

Nya lagar om elsystemet

  1. MOT
    Motionsförslag: Flexibilitet och obalanser
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1-4.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Anvisade elavtal
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Energigemenskaper
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4130 av Linus Lakso m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-15 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU24

Ny myndighet för miljöprövning

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Ny myndighet för miljöprövning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 19 kap. 5 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkterna 1-3 och avslår motion 2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Myndighetens uppdrag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1-4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-15 · Näringsutskottet · NU24

Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Områden för kärnkraft och havsvindkraft
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-15 · Justitieutskottet · JuU40

Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar

  1. MOT
    Motionsförslag: Avslag på propositionen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4107 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V), 2025/26:4116 av Mats Berglund m.fl. (MP) och 2025/26:4123 av Daniel Riazat m.fl. (-).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Regeringens förslag: Missbruk av offentlig ställning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 20 kap. 2 §, b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:217 punkterna 1 i denna del och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Undantag för tvingande samhällsintresse
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-15 · Socialutskottet · SoU34

En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd

  1. MOT
    Motionsförslag: Finansiering av reformen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: En nationell stöd- och samordningsfunktion
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: En nationell övergångsplan
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Genomföranderedovisning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Uppföljning och utvärdering av reformen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-15 · Justitieutskottet · JuU42

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i rättegångsbalken, 3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 4. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, 5. lag om ändring i bidragsbrottslagen (2007:612), 6. lag om ändring i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, 7. lag om ändring i lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden, 8. lag om ändring i subventionsbrottslagen (2025:1267). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:218 punkterna 1-8 och avslår motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 3, 5 och 6, 2025/26:3229 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 16, 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4121 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Skärpta straff m.m.
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 1, 2025/26:1410 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:1412 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M), 2025/26:1672 av Katarina Tolgfors m.fl. (M) delyrkande 2, 2025/26:2604 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) delyrkande 1, 2025/26:2845 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3, 2025/26:3022 av Markus Wiechel m.fl. (SD), 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:3121 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 9, 2025/26:3571 av Christian Carlsson (KD) yrkande 1, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 26, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 39, 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-11 · Trafikutskottet · TU19

Ny lag om kommunal hamnverksamhet

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kommunal hamnverksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:234 och avslår motionerna 2025/26:4103 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4125 av Aylin Nouri m.fl. (S) och 2025/26:4135 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Önskemål om ytterligare utredning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4103 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-11 · Skatteutskottet · SkU29

Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning

  1. MOT
    Motionsförslag: Koncernintern uthyrning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4128 av Niklas Karlsson m.fl. (S).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-10 · Konstitutionsutskottet · KU41

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025 m.m.

  1. MOT
    Motionsförslag: Konsekvensanalyser m.m. i lagstiftningsprocessen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:753 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:1828 av Aylin Nouri (S) och 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 49.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-10 · Utrikesutskottet · UU17

Humanitärt bistånd

  1. MOT
    Motionsförslag: Riksrevisionens granskning av det humanitära biståndet
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4070 av Anna Lasses och Kerstin Lundgren (båda C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4072 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1-3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-10 · Utrikesutskottet · UU22

Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan

  1. MOT
    Motionsförslag: Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4189 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 2-6.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-10 · Utrikesutskottet · UU23

Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan

  1. FÖR
    Utskottets förslag: Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner avtalet om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:248 och avslår motion 2025/26:4190 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Övrigt 2026-06-09 · Finansutskottet · FiU21

Vårändringsbudget för 2026

  1. Ja
    Vårändringsbudget för 2026
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Ändrade ramar och ändrade anslag Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt propositionens förslag med den ändringen att ramen för utgiftsområde 21 Energi ska uppgå till 10 414 815 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkterna 21 och 25 samt avslår motion 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 3 och 4. Ändrade beställningsbemyndiganden Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 22. Avgift för anslutning till Försäkringskassans system för statligt tandvårdsstöd Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 1. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Riksdagen godkänner a) att Riksdagsförvaltningen får finansiera förvärvet av fastigheten Neptunus Större 11 i Stockholms kommun i dess helhet med anslag, b) investeringsplanen för 2026–2028 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkterna 23 och 24. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Riksdagen godkänner att regeringen under 2026 förvärvar fastigheten Solna Haga 2:8 för högst 3 483 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 2. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Riksdagen godkänner a) att ränta på studielån ska bestämmas så att den inte omfattar beräknade framtida kreditförluster för avskrivning av studielån som grundas på tjänstgöring som polisman, b) att avskrivning av studielån som grundas på tjänstgöring som polisman ska finansieras med anslag det år då lånet skrivs av. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkterna 3 och 4. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om förvärv av aktier eller andelar i och om kapitaltillskott till företag för att skydda de personer eller den verksamhet som kommer att bedrivas vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst inom ramen för en särskilt beslutad skyddsidentitet enligt lagen om kvalificerade skyddsidentiteter samt att besluta om försäljning eller avveckling av företag som har förvärvats i motsvarande syften. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 5. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b) bemyndigar regeringen att för 2026 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 47 000 000 000 kronor, c) godkänner att regeringen hyr ut en ubåt av typen A 17 till Polen, d) bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer på högst 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå 2035–2159, e) bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram baserat på etablerad teknik för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från nya kärnkraftsreaktorer på högst 61 miljarder kronor i 2026 års prisnivå 2035–2159, f) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkterna 6-11 och avslår motion 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:9 Läkemedelsverket inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 12. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som följer av renovering och ombyggnad av operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 13. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:7 Trafikavtal inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkt 14. Utgiftsområde 24 Näringsliv Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv, b) bemyndigar regeringen att under 2026 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 386 000 000 kronor till SSC Space AB för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet och Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden, c) bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag förvärva aktier i Videberg Kraft AB som ger staten en röst- och ägarandel på 60 procent i bolaget, vars verksamhet är att projektera, uppföra och inneha kärntekniska anläggningar och driva kärnteknisk verksamhet för energiproduktion samt därmed förenlig verksamhet, och besluta om kapitaltillskott till bolaget på sammanlagt högst 1 800 000 000 kronor, d) bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag ingå ekonomiska åtaganden på högst 34 283 000 000 kronor för att tillskjuta kapital eller förvärva eller avyttra aktier i Videberg Kraft AB, eller på annat sätt öka eller minska statens röst- och ägarandel i bolaget till lägst 51 och högst 65 procent av aktierna och rösterna, fram till och med den tidpunkt då bolagets kärnkraftsreaktorer tas i rutinmässig drift, dock senast 2045, e) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra kapitaltillskott samt förvärv och överlåtelse av aktier enligt c) och d), f) godkänner att de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Videberg Kraft AB enligt e) ovan får avräknas mot försäljningsintäkterna. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:99 punkterna 15-20.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-09 · Näringsutskottet · NU20

Vindkraft i kommuner

  1. MOT
    Motionsförslag: Hanteringen av vindkraftsersättningen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Snabbhetsbonus
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Fastighetsskatt
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4137 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Övrigt om ersättning till kommuner
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4104 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4132 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-09 · Utrikesutskottet · UU10

Verksamheten i Europeiska unionen under 2025

  1. MOT
    Motionsförslag: Övergripande frågor
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 36, 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 34 och 2025/26:3988 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8 och 37.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Utrikespolitik
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2369 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:3570 av Anna Lasses m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 30 och 33, 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 18 och 2025/26:3988 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2, 5 och 15.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Sanktioner
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2369 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 7, 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 40, 2025/26:3411 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 14 och 34, 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 35, 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 39 och 2025/26:3988 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 25, 26 och 28.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-09 · Socialförsäkringsutskottet · SfU30

Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 2. lag om ändring i föräldrabalken, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 5. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 6. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, 7. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, 8. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., 9. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) med den ändringen att halvparentestecknet i 2 kap. 4 § efter ”direktiv 2011/95/EU” ska utgå, 10. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 11. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, 12. lag om ändring i lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn, 13. lag om ändring i lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare, 14. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., 15. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 16. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900), 17. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare, 18. lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, 19. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 20. lag om ändring i lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, 21. lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 22. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 23. lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, 24. lag om ändring i lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende, 25. lag om ändring i lagen (2024:691) om folkbokföring av utlänningar med tillfälligt skydd i vissa fall, 26. lag om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 27. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000), 28. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2023:339) om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 29. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:947) om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:262 punkterna 1-29 och avslår motionerna 2025/26:4170 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4174 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4183 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Alternativ till permanent uppehållstillstånd
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Rätten till offentligt biträde
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4153 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4157 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Rättssäkerhet m.m.
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4170 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkandena 2-4.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-09 · Utbildningsutskottet · UbU25

Tid för undervisningsuppdraget

  1. MOT
    Motionsförslag: Dialog med arbetsmarknadens parter
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Ekonomiska konsekvenser
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4033 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Konsekvenser för lärarbristen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4023 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-09 · Civilutskottet · CU44

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk ”EU Inc.”

  1. FÖR
    Utskottets förslag: Subsidiaritetsprövning av förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen fattar det föreslagna beslutet.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande och lägger utlåtandet till handlingarna.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-09 · Socialutskottet · SoU32

Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård

  1. MOT
    Motionsförslag: Avslag på propositionen
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4083 av Karin Rågsjö m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:216 och avslår motionerna 2025/26:4081 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2025/26:4094 av Christofer Bergenblock m.fl. (C).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-09 · Utrikesutskottet · UU9

Strategisk exportkontroll 2025 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

  1. MOT
    Motionsförslag: Tillämpning av regelverket
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1363 av Dzenan Cisija m.fl. (S) yrkande 9, 2025/26:1814 av Aylin Nouri (S) yrkande 6, 2025/26:3372 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 15, 2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 43 och 2025/26:4102 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8, 15 och 18.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Skrivelsens framtida utformning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4115 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Motioner som bereds förenklat
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-09 · Finansutskottet · FiU20

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

  1. FÖR
    Utskottets förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:100 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:617 av Markus Kallifatides (S), 2025/26:1048 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 2-5, 2025/26:1146 av Anders Karlsson (C), 2025/26:2493 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:2496 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:3150 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 40, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23, 2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S), 2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) och 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2025/26:4109 av Martin Ådahl (C) och lägger skrivelse 2025/26:241 till handlingarna.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-09 · Näringsutskottet · NU23

Privatkopieringsersättning

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 2. lag om ändring i lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, 3. lag om ändring i lagen (2017:322) om medling i vissa upphovsrättstvister. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:184 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Övrigt om privatkopieringsersättning
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6, 2025/26:4005 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1-3, 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och 2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Allmänt om immaterialrättsliga frågor
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2724 av Markus Wiechel (SD), 2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 och 2025/26:3593 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 48, 49 och 51.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2026-06-09 · Utrikesutskottet · UU18

Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, 2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 3. lag om ändring i vapenlagen (2026:000). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Utskottets förslag: Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:228 punkt 4 och avslår motionerna 2025/26:4091 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:4096 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 6.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2026-06-09 · Utbildningsutskottet · UbU26

Ett likvärdigt betygssystem

  1. MOT
    Motionsförslag: Urval till vidare studier
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4044 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Digitala nationella slutprov
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 5.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Genomförande, uppföljning och utvärdering
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:4058 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 6.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Betygssystemets anpassning till komvux
    Vad rösten innebar

    Åsa röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4001 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:4025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.

Partiets ståndpunkter

Valkompassens bedömningar av Moderaterna i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.

Läs alla partiets ståndpunkter och källor

Ska Sverige minska biståndsbudgeten till förmån för svenska välfärds-, säkerhets- och servicebehov?

Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Underlaget räcker inte för en bedömd ståndpunkt.

Ska grundskolan förstatligas för att ge elever och lärare mer likvärdiga villkor?

Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Underlaget räcker inte för en bedömd ståndpunkt.

Ska staten stödja fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft i det svenska energisystemet?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaterna intar en tydligt positiv partyauktoritativ ståndpunkt till statligt stöd för fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft. Partiet redovisar statlig finansiering genom lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal för ett konkret nytt kärnkraftsprojekt och vill fortsätta bygga ut ny kärnkraft.

2026-09-12 · Helt för

Det här har vi gjort Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet. Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats. Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem. Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats. Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.
Kärnkraft | Moderaterna
Öppna originalkällan
Det här vill vi göra Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige. Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats. Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet
Kärnkraft | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige rusta upp det egna försvaret även som medlem i Nato?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaterna stödjer en mycket omfattande förstärkning av det egna försvaret även efter Sveriges Natomedlemskap. Partiets officiella material beskriver historiska försvarssatsningar och att försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020, samtidigt som försvaret anpassas till medlemskapet i Nato.

2026-09-12 · Helt för

Nato Hem › Vår politik › Nato Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.
Nato | Moderaterna
Öppna originalkällan
Det här har vi gjort Den 7 mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato, och därmed sattes punkt för 200 år av allianslöshet. Det var resultatet av ett målmedvetet arbete där Moderaterna under lång tid var det enda stora parti som med kraft och övertygelse drev frågan. Medan Socialdemokraterna länge vägrade och Vänsterpartiet fortfarande opponerar sig, stod vi fast. Under den moderatledda regeringen har försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020 och vi reformerar och anpassar hela vårt försvar utifrån vårt medlemskap i Nato. Sverige deltar nu aktivt i Natos stående marina styrkor, i luftövervakning över Baltikum med JAS Gripen, och vi bidrar till Natos markstyrkor i Lettland och Finland. Våra kunskaper om Östersjöområdet och den subarktiska miljön gör oss till ett värdefullt tillskott i alliansen och vår försvarsindustri stärker Natos samlade innovationskraft.
Nato | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige använda skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning för att minska gängvåld och allvarlig brottslighet?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till just skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning. Den partiauktoritativa källan visar däremot en generell linje för att ge rättsväsendet fler verktyg mot organiserad brottslighet. Det motiverar endast en försiktig och bred slutsats: från ingen tydlig ståndpunkt till något för, utan stöd för en tydligare eller bred användning av denna specifika metod.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Det här vill vi göra Fortsätta att ge rättsväsendet de moderna verktyg som krävs för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Säkerställa att tvångsmedlen används proportionerligt och med stark rättssäkerhet för den enskilde. Utvärdera effekterna löpande för att säkerställa att verktygen används optimalt.
Tvångsmedel | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör energiskatten på el sänkas till EU:s miniminivå för att underlätta elektrifiering i Sverige?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingen partiauktoritativ källa i underlaget behandlar uttryckligen energiskatten på el eller dess EU-miniminivå. Moderaternas dokumenterade allmänna energipolitiska inriktning stödjer ökad elproduktion för elektrifiering. Det ger en försiktig riktning mot en sänkning av energiskatten på el, men underlaget räcker inte för att skilja mellan ingen tydlig ståndpunkt och en sänkning nära EU:s miniminivå.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Vi står inför ett vägval En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader. Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet. En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.
Kärnkraft | Moderaterna
Öppna originalkällan

Tycker du att Sverige ska bygga ut ny kärnkraft för att säkra stabil och planerbar fossilfri el till elektrifiering och industri?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaternas partiauktoritativa dokument stöder utbyggnad av ny kärnkraft som en del av ett robust elsystem med fossilfri och planerbar el. Kärnkraften kopplas uttryckligen till industrins konkurrenskraft och elektrifiering, vilket motsvarar propositionens syfte. Positionen är därför starkt positiv.

2026-09-12 · Helt för

Kärnkraft Hem › Vår politik › Kärnkraft Sverige behöver ny kärnkraft. Vi bygger ett robust elsystem med mer fossilfri, planerbar el – där kärnkraften utgör del av vår baskraft, för att pressa elpriserna, stärka industrins konkurrenskraft och möjliggöra elektrifieringen.
Kärnkraft | Moderaterna
Öppna originalkällan
Det här vill vi göra Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige. Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats. Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet
Kärnkraft | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige upprätthålla en stram migrationspolitik för nya människor som kommer till Sverige?

Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaternas partiauktoritativa material beskriver en stram migrationspolitik som den relevanta skiljelinjen mot Socialdemokraterna och deras samarbetspartier. Det belägger i huvudsak stöd för propositionen, men materialet räcker inte för att fastställa att politiken ska vara helt och hållet stram i alla avseenden.

2026-09-12 · Delvis för

Frågor och svar inom migration Vad gör ni åt tonåringarna som utvisas? För oss är det viktigt att hjälpa dessa ungdomar. Det känns inte bra i hjärtat att de som har gjort rätt för sig hamnar i kläm på det här sättet. Regeringen har tagit fram en lösning som träder i kraft den 1 oktober 2026. Den innebär att unga vuxna som tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn och sedan har fyllt 18 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd om de är under 21 år eller ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. De som har fått utvisningsbeslut efter den 1 januari 2025 ska kunna beviljas ett nytt uppehållstillstånd inifrån Sverige. Moderaterna vill göra mer för att stoppa orättvisa utvisningar. Vi har därför kommit överens med KD, L och SD om att tillsätta en snabbutredning för att se över hur ungdomar som har fyllt 21 år ska få söka ett annat uppehållstillstånd inifrån Sverige. Att unga vuxna har utvisats är främst på grund av lagändringar som genomfördes 2016 och 2021 av S och MP. Orsaken till utvisningarna är att man behöver ett nytt uppehållstillstånd när man fyllt 18 år då man inte längre kan få uppehållstillstånd som barn till sina föräldrar. Varför vill Moderaterna minska invandringen? Sverige har tidigare haft en mycket stor asylinvandring. Bara under Socialdemokraternas åtta år vid makten sökte 320 000 människor asyl i Sverige. Många av dem som kommit till Sverige har tyvärr inte blivit en del av vår samhällsgemenskap – de har inte kommit i arbete och inte lärt sig tillräckligt bra svenska. Vi vill att de som kommer hit och de som redan kommit hit men ännu inte blivit en del av samhällsgemenskapen ska ges bättre förutsättningar att integreras. Det kräver en minimal asylinvandring under överskådlig tid. Varför utvisas så många människor? Det finns olika anledningar till att människor utvisas och det är inte alltid som hela bilden framkommer. En del av de som nu utvisas har fått ett utvisningsbeslut för flera år sedan. En del har fått utvisningsbeslut flera gånger. Men i stället för att lämna landet har de valt att olagligt stanna kvar i Sverige. För att ha ordning i migrationspolitiken måste de som får utvisningsbeslut lämna landet. Det är inte rimligt att människor stannar kvar i Sverige olagligt år efter år. Varför utvisas människor som arbetar och gör rätt för sig? (spårbytare) Det var helt rätt att avskaffa systemet med spårbyte, som innebar att asylsökande som fick avslag i stället kunde söka arbetstillstånd. Systemet ledde till mycket fusk och missbruk. De som arbetar kan ansöka om ett arbetstillstånd och regeringen tittar nu på möjligheten att före detta spårbytare som uppfyller lönekravet ska kunna ansöka om arbetstillstånd inifrån Sverige. Varför är invandringen fortfarande så hög? Den totala invandringen består av asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudenter med mera. Antalet asylsökande förväntas i år vara cirka 4 200 personer, vilket är en minskning med 75 procent sedan 2022. Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, det vill säga asylsökande och deras anhöriga, är det lägsta sedan år 1985. Samtidigt arbetar vi för att fler talanger, forskare och doktorander ska söka sig till Sverige. Socialdemokraterna vill ju också ha en stram migrationspolitik, vad är skillnaden mellan er? Socialdemokraterna kommer aldrig kunna genomföra en stram migrationspolitik tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har röstat nej till i princip alla skärpningar av migrationspolitiken som den moderatledda regeringen genomfört. När Socialdemokraterna styrde med Miljöpartiet lade de fram förslag som ökade asylinvandringen, såsom gymnasielagen.
Asylinvandring | Moderaterna
Öppna originalkällan

Ska Sverige genomföra en kraftfull och skyndsam klimatomställning för att minska fossilberoendet och nå nollutsläpp 2045?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till exakt den föreslagna klimatomställningens takt och omfattning. Dess dokumenterade allmänna klimatlinje kopplar nettonollutsläpp 2045 till elektrifiering och kärnkraft, vilket talar för att genomföra omställningen, men underlaget räcker inte för att slå fast en tydligt kraftfull och skyndsam takt. Därför sätts ett brett intervall mellan ingen tydlig ställning och huvudsakligt stöd, med den materiella reservationen att partiet också har röstat för sänkta reduktionsnivåer för bensin och diesel.

Villkor och förbehåll

Belägg som talar emot
  • Kommentar
    Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande).

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Vi står inför ett vägval En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader. Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet. En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.
Kärnkraft | Moderaterna
Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande). Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel2023-11-30
Öppna originalkällan

Ska användningen av skattepengar effektiviseras innan skatterna höjs för att förbättra välfärden?

Delvis för – Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets auktoritativa politik lägger effektivisering av statsförvaltningen och minskning av onödig administration före frigörande av resurser till bland annat välfärden. Det stöder en positiv position om effektivisering före skattehöjningar, men den uttryckliga inriktningen på administration och undantaget för välfärdens verksamheter motiverar ett intervall snarare än en entydig maxposition.

Villkor och förbehåll

Förbehåll
Effektiviseringarna riktas främst mot onödig administration och ska frigöra resurser till välfärdens kärnuppgifter; välfärdens verksamheter undantas från besparingsmålet.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning. Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.
Skatteslöseri | Moderaterna
Öppna originalkällan
Frågor och svar om skatteslöseri Finns det någon risk för välfärden om man sparar för mycket? Att säga nej till skatteslöseri handlar snarare om att sätta fokus på det som stat, region och kommun har som sitt kärnuppdrag. Skattepengar ska gå till det som viktigt på riktigt. Våra förslag om bland annat en slöserikommission handlar framför allt om att minska onödig administration så att man kan frigöra resurser till just statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning. Meningen är att pengarna ska gå till det som är allra viktigast.
Skatteslöseri | Moderaterna
Öppna originalkällan

Ska Sverige bygga en långsiktigt fungerande avskräckning genom att höja den nationella militära förmågan och fördjupa samarbetet inom Nato?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaternas partiauktoritativa material stödjer både ett aktivt och fördjupat deltagande i Nato och en högre militär förmåga. Partiet betonar att Europa ska ta större ansvar inom alliansen och att Natos trovärdighet bygger på vilja och förmåga. Det belägger en tydlig ståndpunkt för att bygga en långsiktigt fungerande avskräckning genom högre militär förmåga och fördjupat Nato-samarbete.

2026-09-12 · Helt för

Det här vill vi göra Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår. På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Nato | Moderaterna
Öppna originalkällan
Vi står inför ett vägval Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget i Europa sedan andra världskrigets slut. Ändå finns det partier i Sverige som vill leda landet i en riktning som riskerar att underminera just det skydd som Natoalliansen erbjuder. Socialdemokraterna gick till val tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet på att sänka försvarsanslaget. Vänsterpartiet är fortsatt emot Nato och Miljöpartiet driver en Natopolitik som i praktiken skulle urholka alliansens avskräckningsförmåga, bland annat genom sitt motstånd mot kärnvapenavskräckning som metod. Sammantaget är hälften av vänsterblockets regeringsunderlag emot Natomedlemskapet eller mot de förutsättningar som gör alliansen trovärdig. En vänsterstyrd regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet med vetorätt i försvarsfrågor skulle sända en förödande signal till våra allierade. Trovärdighet i Nato bygger på vilja och förmåga.
Nato | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör straffbarhetsåldern sänkas till 14 år för grova brott?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet har inte tagit ställning till själva instrumentet att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för grova brott. Den dokumenterade allmänna hållningen är att ge rättsväsendet starkare verktyg mot grov och organiserad brottslighet, inklusive åtgärder som gäller barn under 15 år. Det pekar försiktigt mot stöd för propositionen, men underlaget räcker inte för en entydig eller skarpare bedömning.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Det här har vi gjort Hemliga tvångsmedel är ofta avgörande för att bekämpa brott som begås inom kriminella nätverk. Under många år var dessa verktyg för begränsade. Polisen och åklagarna kunde inte följa gängkriminella som ständigt byter plats, inte avlyssna nya kommunikationskanaler eller nå de vuxna beställarna bakom barnen som skjuter. Tvångsmedel är ett etablerat verktyg i rättsväsendet – säkerhetspolisen har exempelvis använt det mot terroristmisstänkta under lång tid. Sverige har stått inför en exceptionell situation med rekordmånga skjutningar och barn som rekryterats för att begå grova brott. Den moderatledda regeringen har därför utökat möjligheterna att använda dessa verktyg. Tillstånd för hemlig rumsavlyssning och kameraövervakning kan nu knytas till en person i stället för en plats. Det är avgörande för att följa gängkriminella som ständigt byter plats. Hemlig avlyssning, kameraövervakning och dataavläsning kan användas i preventivt syfte för att förhindra dödliga skjutningar och sprängningar. Preventiva tvångsmedel får användas för att förebygga allvarlig brottslighet, inklusive grovt bedrägeri, grovt skattebrott och grov smuggling. Hemliga och preventiva tvångsmedel får användas mot barn under 15 år för att förebygga och förhindra att barn rekryteras till kriminella nätverk och för att komma åt de vuxna beställarna. Rättssäkerheten har stärkts genom förbättrade möjligheter till insyn, tillsyn och underrättelse. Varje användning kräver domstolsbeslut. Det samlade reformarbetet är omfattande och tempot har varit högt. Listan är ett urval av de åtgärder som genomförts.
Tvångsmedel | Moderaterna
Öppna originalkällan
Vi förlänger ett av polisens viktigaste verktyg mot gängen Polisen ska kunna stoppa grova brott innan någon skjuts eller en bomb detonerar. De preventiva tvångsmedel som den moderatledda regeringen infört har redan bidragit till att förhindra våldsdåd, gripa centrala aktörer i kriminella nätverk och slå mot den organiserade brottsligheten. Med en rödgrön regering riskerar polisen att fråntas verktyg som har hjälpt oss att få ordning på Sverige – vi vill förlänga dem och hålla i kampen mot gängen.
Vallöften 2026
Öppna originalkällan

Ska skattebördan för arbete och företag sänkas för att öka sysselsättningen?

Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaterna beskriver skattesänkningar på arbete som en genomförd prioritering och uttrycker att skatten på människor och företag inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det belägger ett stöd för skattesänkningar på arbete och företagande, men materialet anger inte uttryckligen att syftet är att öka sysselsättningen. Därför kodas ståndpunkten som något för, inte helt för, propositionen.

2026-09-12 · Delvis för

Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck. Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.
Skatteslöseri | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige prioritera utbyggnad av förnybar el genom att avstå från statligt stöd till ny kärnkraft?

Helt emot
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaternas officiella dokumentation och riksdagsagerande stödjer statligt stöd till ny kärnkraft. Det motsäger tydligt frågans prioritering av förnybar el genom att avstå från sådant stöd och placerar partiet vid den tydligt kärnkraftsorienterade ändpunkten.

2025-05-21 · Helt emot

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Moderaterna röstade ja i sakfrågan (60 ja, 0 nej, 0 avstår, 8 frånvarande). Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag2025-05-21
Öppna originalkällan
Det här har vi gjort Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet. Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats. Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem. Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats. Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.
Kärnkraft | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige under lång tid framöver behålla en restriktiv migrationspolitik med hänsyn till landets integrationsförmåga?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaternas partiauktoritativa material förespråkar åtstramad invandring och kopplar minskad invandring till bättre förutsättningar för integration. Det belägger en långsiktigt restriktiv migrationspolitik kopplad till integrationsförmågan.

2026-09-12 · Helt för

Migration Hem › Vår politik › Migration Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.
Asylinvandring | Moderaterna
Öppna originalkällan
Frågor och svar om integration Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete? Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor. Vad krävs för att integrationen ska fungera? Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav. Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet? Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap. Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap? Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet. Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende? Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende. Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden? Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst. Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen? Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.
Integration | Moderaterna
Öppna originalkällan

Ska tandvårdsreformen utökas med ett högkostnadsskydd som omfattar hela befolkningen?

Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Underlaget räcker inte för en bedömd ståndpunkt.

Ska Sverige välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato?

Helt emot
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaternas officiella partimaterial visar att partiet stödjer Sveriges fullvärdiga medlemskap i Nato och vill fördjupa Sveriges militära samarbete och aktiva roll i alliansen. Det placerar partiets belagda position vid ankaret för fullvärdigt medlemskap och fördjupat samarbete, vilket står i direkt motsats till alliansfrihet framför Nato.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Hem › Vår politik › Nato Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.
Nato | Moderaterna
Öppna originalkällan
Det här vill vi göra Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår. På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Nato | Moderaterna
Öppna originalkällan

Ska det vara straffbart att utöva styrning eller kontroll över verksamheten i en kriminell sammanslutning, även om man inte själv utfört brotten?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet har inte behandlat just ett särskilt straffansvar för styrning eller kontroll i kriminella sammanslutningar. Dess dokumenterade generella hållning är att förstärka brottsbekämpningen och värna preventiva verktyg mot gängkriminalitet. Det talar för att ett sådant ansvar kan accepteras, men underlaget räcker inte för en tydligare eller mer specifik position.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Vi förlänger ett av polisens viktigaste verktyg mot gängen Polisen ska kunna stoppa grova brott innan någon skjuts eller en bomb detonerar. De preventiva tvångsmedel som den moderatledda regeringen infört har redan bidragit till att förhindra våldsdåd, gripa centrala aktörer i kriminella nätverk och slå mot den organiserade brottsligheten. Med en rödgrön regering riskerar polisen att fråntas verktyg som har hjälpt oss att få ordning på Sverige – vi vill förlänga dem och hålla i kampen mot gängen.
Vallöften 2026
Öppna originalkällan
Vi står inför ett vägval Socialdemokraterna lämnade efter sig ett land med rekordmånga skjutningar, en underfinansierad kriminalvård och ett rättsväsende som inte räckte till, varken för det grova våldet eller vardagsbrottsligheten. Vänsterpartiet har röstat nej till varje reform av tvångsmedelslagstiftningen. Deras argument är att varje inskränkning banar väg för nästa. Det är en konsekvent principiell hållning som har ett pris: barn rekryteras för att skjuta, familjer vågar inte röra sig fritt i sitt bostadsområde och brottsoffer väntar på upprättelse. Miljöpartiet har röstat mot de mest effektiva verktygen för att följa rörliga gängkriminella. En politisk vänstersväng riskerar att rulla tillbaka de verktyg som nu ger resultat och ta Sverige tillbaka till det blodiga rekordåret 2022. Sverige har inte råd att chansa. Vi tog över ett städjobb och prioriterade omedelbart kampen mot det grövsta gängvåldet, och det ger resultat. Men uppdraget är inte slutfört. Vi söker mandat att få göra klart det vi påbörjat.
Tvångsmedel | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige återinföra en skatt på mycket stora privata förmögenheter?

Delvis emot – Varken eller
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets tillhandahållna material tar inte ställning till just en återinförd förmögenhetsskatt. Det visar däremot en generell inriktning att begränsa skattenivåer när de hämmar tillväxten och att skatter inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Denna indirekta grund talar övervägande emot en återinförd förmögenhetsskatt, men räcker inte för en helt säker eller ytterlig position.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Skatteslöseri Hem › Vår politik › Skatteslöseri Skatter finansierar viktiga gemensamma åtaganden. Det finns i dag inga länder i världen som inte tar ut skatt i någon form. I Sverige betalar vi för skolan, vården, infrastrukturen och många andra helt nödvändiga system via skattsedeln, till förmån för alla som bor och verkar här. Alltför höga skatter hämmar däremot den ekonomiska tillväxten. Varje krona som går till höjd skatt är också en krona mindre som den enskilde skattebetalaren själv får behålla av sina intjänande pengar. För oss moderater är det därför centralt att en skatt aldrig ska vara högre än nödvändigt och absolut inte får tas ut i onödan. Det ligger ett tydligt ansvar på kommuner, regioner och den svenska staten att värna skattebetalarnas pengar och löpande se över möjligheterna till effektiviseringar och att skära bort onödiga utgifter. Allt annat är att visa bristande respekt för såväl de viktiga verksamheter som behöver skatten som alla de människor som arbetat hårt för att betala den.
Skatteslöseri | Moderaterna
Öppna originalkällan
Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck. Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.
Skatteslöseri | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige fortsätta med en stram och restriktiv migrationspolitik för nya asylsökande och anhöriga?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaternas officiella partimaterial stöder uttryckligen minskad asylrelaterad invandring och en stramare migrationspolitik. Det placerar partiets ståndpunkt tydligt vid den högsta positiva ankaren för att hålla fast vid en stram migrationspolitik för nya asylsökande och anhöriga.

2026-09-12 · Helt för

Därför vill och arbetar Moderaterna för att: Minska den asylrelaterade invandringen till Sverige. Vi har bland annat anpassat asyllagstiftningen till EU-rättens miniminivå. (Tidö) Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, inklusive anhöriga till asylsökande, är nu det lägsta sedan 1985. År 2026 förväntas cirka 4 200 personer söka asyl i Sverige, det är en minskning med 75 procent sedan 2022. Göra en översyn av relevant EU-lagstiftning och konventioner i syfte att uppnå en minimal asylinvandring. (Arbetsstämman 2025) Vi har fått EU:s migrationspakt på plats i syfte att minska invandringen till EU. Vi har uppvärderat det svenska medborgarskapet genom att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, egen försörjning och att ha bott i Sverige en längre tid för att bli svensk medborgare. (Tidö) Vi vill införa ett snabbspår för talanger och välintegrerade att beviljas svenskt medborgarskap. (Vallöfte 2026) Vi vill samtidigt göra det omöjligt för gängkriminella och de som döms för våldtäkt, andra grova sexualbrott eller våld i nära relation att bli svenska medborgare. (Vallöfte 2026) Den 1 september skärps reglerna för utvisning på grund av brott så att huvudregeln blir att den som döms för en påföljd strängare än böter ska utvisas. Vi har äveninfört krav på vandel så att den som på andra sätt missköter sig också ska utvisas.(Tidö)
Asylinvandring | Moderaterna
Öppna originalkällan
Migration Hem › Vår politik › Migration Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.
Asylinvandring | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige införa ett nationellt bidragstak som begränsar det totala beloppet av samlade bidrag för arbetsföra personer?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets officiella politik stöder uttryckligen att införa ett bidragstak för att öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete. Det belägger en tydligt positiv ståndpunkt för ett nationellt bidragstak för arbetsföra personer.

2026-09-12 · Helt för

Därför vill och arbetar Moderaterna för att: Främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring genom bland annat snabbare handläggning av arbetstillstånd. (Tidö) För denna grupp har handläggningstiderna minskat från över 100 dagar till under 20 dagar. Höja försörjningskravet (lönekravet) för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Den 1 juni 2026 höjdes det till 90 procent av medianlönen, motsvarande drygt 34 000 kronor. Samtidigt infördes undantag för vissa yrken för vilka lönekravet i stället är 75 procent av medianlönen, motsvarande knappt 28 000 kronor. (Tidö) Öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete genom att införa ett bidragstak, krav på heltidsaktivering för att få försörjningsstöd och kvalificering till socialförsäkringen. (Tidö)
Asylinvandring | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Europa samordna försvarsupphandlingar och göra riktade investeringar i gemensam försvarsindustriell produktionskapacitet?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet har inte tagit uttrycklig ställning till just samordnade europeiska försvarsupphandlingar eller riktade investeringar i gemensam försvarsindustriell produktionskapacitet. Dess dokumenterade allmänna försvarspolitiska linje stödjer däremot att Europa tar ett större ansvar inom Nato och att försvarssamarbetet med europeiska länder fördjupas. Det ger en försiktig positiv indikation för propositionens inriktning, men inte stöd för en starkare poängsättning.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Det här vill vi göra Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår. På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Nato | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige införa skärpta kontrollåtgärder för sexualförbrytare efter frigivning, såsom elektronisk övervakning och livstidsförbud att vistas nära barn?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaterna har inte adresserat frågans specifika instrument, elektronisk övervakning och livstidsförbud efter frigivning. Partiets dokumenterade krav på hårdare straff för personal som våldtar äldre pekar ändå mot en viss öppenhet för skärpta åtgärder mot sexualbrott, vilket motiverar ett försiktigt intervall från ingen tydlig ståndpunkt till något för.

Villkor och förbehåll

Förbehåll
Moderaterna har inte tagit ställning till just elektronisk övervakning eller livstidsförbud efter frigivning; intervallet återspeglar därför en försiktig deduktion från en dokumenterad generell inriktning mot skärpta sanktioner.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Hårdare straff för äldreomsorgspersonal som våldtar äldre Få saker är så avskyvärda som när personal inom äldreomsorgen utnyttjar sin ställning för att förgripa sig på försvarslösa äldre. Moderaterna går till val på skärpta straff för dessa brott och att anställda inom omsorgen inte längre ska kunna få straffrabatt när de förlorar jobbet till följd av brottet.
Vallöften 2026
Öppna originalkällan

Ska Sverige prioritera lägre företagsskatter, minskad administrativ börda samt stärkt tillgång till kapital för företag?

Delvis för – Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Moderaterna föreslår att effektivisera statsförvaltningen, minska onödig administration och göra offentlig upphandling mer effektiv för att minska kostnaderna. Det ger ett partiauktoritativt stöd för åtgärder som sänker företagskostnader och minskar administration. Underlaget anger däremot inte någon specifik åtgärd för stärkt kapitaltillgång, vilket motiverar ett intervall från något till tydligt för.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning. Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.
Skatteslöseri | Moderaterna
Öppna originalkällan

Bör integrationspolitiken flytta tyngdpunkten från ytterligare offentliga utgifter till individuellt ansvar och tydliga krav på svenska, arbete och delaktighet?

Delvis för – Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets officiella integrationspolitik betonar egen försörjning, tydliga krav på svenska och krav i SFI med möjlighet att minska bidrag när mål inte uppnås. Det pekar mot att individuellt ansvar och konkreta krav ska väga tungt. Samtidigt anges både stöd och fortsatt offentlig finansiering i delar av politiken, vilket motiverar ett intervall från 1 till 2 snarare än en entydig ytterposition.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Frågor och svar om integration Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete? Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor. Vad krävs för att integrationen ska fungera? Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav. Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet? Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap. Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap? Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet. Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende? Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende. Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden? Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst. Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen? Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.
Integration | Moderaterna
Öppna originalkällan
Därför vill och arbetar Moderaterna för att: Inrätta en tvåårig yrkesskola med fokus på yrkesämnen och svenska. (Tidö) Ställa högre krav på den som deltar i SFI-undervisningen. Om individuella kunskapsmål inte uppnås ska exempelvis bidrag kunna minskas. Den moderatledda regeringen har förstärkt SFI och sedan den 1 januari 2026 har den generella rätten att delta i SFI begränsats till tre år. (Tidö) Att minderåriga barn inte ska användas som tolkar för sina vårdnadshavare och att tolk som huvudregel inte ska bekostas av det allmänna efter tre år i Sverige. (Arbetsstämman 2025) Att SFI för personer med kort utbildningsbakgrund som huvudregel ska kombineras med yrkespraktik och motsvara en heltidsaktivering, med möjlighet till specialutbildningar för dem med mycket kort eller ingen utbildning. (Arbetsstämman 2025)
Integration | Moderaterna
Öppna originalkällan