← Alla politiker

Arwin Sohrabi

Socialdemokraterna · Malmö kommun
Om uppgifterna om parti och valkrets

Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.

Riksdagens person-id: 0845783625227

Inga framträdanden i registret.

Framträdanden
0
Röster i riksdagen
121 ja 75 · nej 37 · avstår 9
Mot partilinjen
Aldrig

Framträdanden

Inga framträdanden i registret.

Så röstade Arwin

Arwin har lagt 121 röster i riksdagen mellan 2023-05-24 och 2026-06-11: 75 ja, 37 nej och 9 avstår.

Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.

Frånvarande i 0 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.

44 ärenden med 118 beslutspunkter i riksmötet 2022/23, av 118 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.

Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Arwin röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.

Lagstiftning och beslut 2026-06-11 · Konstitutionsutskottet · KU32

Översyn av JO-ämbetet

  1. FÖR
    Utskottets förslag: Ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser i övrigt
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar framställningens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelser med den ändringen att a) 13 kap. 2, 3 och 4 §§ ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, b) lagen ska träda i kraft den 1 september 2023. Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2022/23:RS2 i denna del.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-21 · Socialutskottet · SoU18

Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta m.m.

  1. MOT
    Motionsförslag: Förebyggande arbete

    Partiet delade sig: Ja 92, Nej 1.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 92, Nej 1.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:54 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 6, 2022/23:863 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 66, 2022/23:864 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 43, 2022/23:894 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 24, 2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 116, 2022/23:2260 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 87 och 89.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Allmänt om våld i nära relationer
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:924 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 24, 2022/23:958 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 8 och 10, 2022/23:1649 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 3, 2022/23:1677 av Helena Vilhelmsson (C), 2022/23:2268 av Rebecka Le Moine (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 112, 113 och 126.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Lagreglering av skyddat boende
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:881 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 39, 2022/23:883 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 9, 2022/23:894 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 20, 2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 54 och 2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 55.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-21 · Socialutskottet · SoU15

Läkemedel och tandvård

  1. MOT
    Motionsförslag: Läkemedel till barn och unga
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:286 av Ann-Christine From Utterstedt (SD), 2022/23:922 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 3, 2022/23:1229 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 6-8 och 2022/23:1636 av Martina Johansson (C).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Läkemedelsgenomgång
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 8-10.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Glesbygdsbidrag
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 79.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Högkostnadsskydd för tandvård
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1292 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2022/23:1377 av Linnéa Wickman m.fl. (S), 2022/23:1848 av Sten Bergheden (M) och 2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 57.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-06-21 · Konstitutionsutskottet · KU41

En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde

  1. FÖR
    Utskottets förslag: En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner det regeringen föreslår om att den 15 september 2023 ska vara en tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50- årsdagen av H.M. Konung Carl XVI Gustafs trontillträde. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:123 och avslår motion 2022/23:2396 av Jessica Wetterling m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-06-20 · Finansutskottet · FiU21

Vårändringsbudget för 2023

  1. MOT
    Utskottets förslag: Ett nytt energipolitiskt mål
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner att målet för elproduktionens sammansättning år 2040 är 100 procent fossilfri elproduktion. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:99 punkt 14 och avslår motion 2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Ett energipolitiskt mål om kraftproduktionsutbyggnad
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Blocköverskridande energisamtal
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Uppmaning till regeringen 2023-06-20 · Utrikesutskottet · UU10

Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

  1. FÖR
    Motionsförslag: Ekocid

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 93.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 93.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1288 av Anna Vikström och Mathias Tegnér (båda S), 2022/23:1960 av Gunilla Carlsson (S) yrkande 1, 2022/23:2278 av Rebecka Le Moine (MP) och 2022/23:2364 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 7.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Uppmaning till regeringen: Terroristlistning av Wagnergruppen
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen riktar en uppmaning till regeringen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en terroristlistning av Wagnergruppen och tillkännager detta för regeringen.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Israel
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1455 av Jacob Risberg och Bassem Nasr (båda MP) yrkande 3 och 2022/23:2364 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 23-25.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Iran
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 23, 2022/23:1769 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-3 och 9, 2022/23:1965 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 4 och 2022/23:2040 av Azadeh Rojhan m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Kuba

    Partiet delade sig: Ja 72, Avstår 1.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 72, Avstår 1.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 33 och 2022/23:1744 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-3.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-06-20 · Justitieutskottet · JuU26

Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden med den ändringen att lagens rubrik ska vara "Lag om polisiära befogenheter i gränsnära områden", 2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att orden "med särskilda bestämmelser" i 9 kap. 9 a § i uttrycket "lagen (2023:000) med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden" ska utgå, 3. lag om ändring i kamerabevakningslagen (2018:1200) med den ändringen att orden "med särskilda bestämmelser" i 14 c § 3 i uttrycket "lagen (2023:000) med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden" ska utgå, 4. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område med den ändringen att orden "med särskilda bestämmelser" i 1 kap. 3 § första stycket 4 i uttrycket "lagen (2023:000) med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden" ska utgå, 5. lag om ändring i lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område med den ändringen att orden "med särskilda bestämmelser" i 1 kap. 2 § första stycket 4 i uttrycket "lagen (2023:000) med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden" ska utgå. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:109 punkterna 1-5 och avslår motionerna 2022/23:2393 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och 2022/23:2394 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Stärkt diskrimineringslag
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2394 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-20 · Trafikutskottet · TU13

Trafiksäkerhet

  1. FÖR
    Motionsförslag: Trafiksäkerhet vid vägarbeten och räddningsinsatser
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:160 av Mirja Räihä (S), 2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 69 och 70, 2022/23:1337 av Mats Wiking (S), 2022/23:1756 av Johan Andersson m.fl. (S) och 2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 37.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:196 av Anne-Li Sjölund (C) yrkandena 1-5, 2022/23:268 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S), 2022/23:414 av Mattias Jonsson (S), 2022/23:656 av Camilla Rinaldo Miller och Magnus Jacobsson (båda KD), 2022/23:734 av Cecilia Rönn (L), 2022/23:830 av Lars Beckman (M), 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 59-61, 2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 49, 2022/23:1099 av Ann-Sofie Alm (M), 2022/23:1321 av Staffan Eklöf (SD), 2022/23:1630 av Martina Johansson (C), 2022/23:1803 av Magnus Jacobsson (KD), 2022/23:1958 av Isak From och Joakim Järrebring (båda S) och 2022/23:1984 av Kenneth G Forslund (S).

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Synkontroller och andra trafikmedicinska frågor
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:675 av Camilla Rinaldo Miller och Magnus Jacobsson (båda KD), 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 73-75, 2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 88 och 89 samt 2022/23:2066 av Jörgen Grubb (SD).

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Vissa frågor om körkortsbehörigheter
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:456 av Kjell Jansson (M), 2022/23:797 av Björn Söder (SD), 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 57, 2022/23:1173 av Monica Haider (S), 2022/23:1272 av Jörgen Grubb (SD), 2022/23:2142 av Markus Wiechel och Lars Andersson (båda SD) yrkande 3 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 112.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-20 · Justitieutskottet · JuU27

Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner

  1. MOT
    Motionsförslag: Stärkt straffrättsligt skydd för opinionsbildare m.fl.
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2391 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-06-20 · Finansutskottet · FiU20

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

  1. MOT
    Utskottets förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:100 punkt 1 och avslår motionerna 2022/23:615 av Markus Kallifatides (S) yrkandena 1-3, 2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 3 och 4, 2022/23:1162 av Joakim Järrebring (S), 2022/23:1313 av Mathias Tegnér (S), 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 15, 2022/23:2383 av Per Bolund m.fl. (MP), 2022/23:2385 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2022/23:2388 av Magdalena Andersson m.fl. (S) och 2022/23:2389 av Martin Ådahl m.fl. (C).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-20 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU18

Livsmedelspolitik

  1. MOT
    Motionsförslag: Offentlig upphandling av livsmedel
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:970 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 15 och 17, 2022/23:1300 av Åsa Eriksson m.fl. (S), 2022/23:1422 av Adnan Dibrani m.fl. (S) och 2022/23:1459 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Ursprungsinformation på restauranger och i andra storhushåll
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1003 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 8, 2022/23:1459 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 1 och 2022/23:2146 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Beredskapsarbetet inom livsmedelskedjan
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:851 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 21, 22, 25 och 29, 2022/23:970 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 19, 2022/23:985 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 8, 2022/23:992 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 4, 2022/23:1571 av Dan Hovskär (KD), 2022/23:1685 av Eric Westroth och Ann-Christine From Utterstedt (båda SD) yrkande 3, 2022/23:1764 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 17, 2022/23:1829 av Sten Bergheden (M), 2022/23:2072 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 8 och 9, 2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 30 och 2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 20 och 21.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Regelförenkling
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:42 av Saila Quicklund (M), 2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4, 2022/23:970 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 1, 23 och 26 samt 2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 16.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-20 · Trafikutskottet · TU14

Järnvägsfrågor

  1. FÖR
    Motionsförslag: Organisering av järnvägsunderhåll
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:3 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 15, 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 44, 2022/23:1016 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 2, 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 26 och 2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 24.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-14 · Utbildningsutskottet · UbU15

Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

  1. FÖR
    Motionsförslag: Frågor om en likvärdig betygssättning

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 93.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 93.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 24, 2022/23:2341 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1-4 och 2022/23:2347 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-14 · Trafikutskottet · TU15

Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn

  1. MOT
    Motionsförslag: Riksrevisionens rapport om Transportstyrelsens tillsyn
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2355 av Thomas Morell m.fl. (SD) och lägger skrivelse 2022/23:68 till handlingarna.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-14 · Utbildningsutskottet · UbU11

Forskning

  1. FÖR
    Motionsförslag: Forskningens frihet och vetenskaplig kvalitet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 2 och 8, 2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkandena 13, 15 och 16, 2022/23:2126 av Boriana Åberg (M) yrkandena 1 och 2 samt 2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 12.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Jämställdhet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkande 4, 2022/23:348 av Rickard Nordin (C) yrkande 2, 2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 78, 2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7, 2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 12 och 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 11.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Forskning om alternativa metoder till djurförsök
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:997 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 26, 2022/23:1088 av Jan Ericson (M), 2022/23:1248 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 18, 2022/23:1320 av Jytte Guteland och Sofia Skönnbrink (båda S) och 2022/23:1785 av Ulrika Heindorff (M) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Innovationsstöd
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:420 av Staffan Eklöf (SD), 2022/23:943 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7, 2022/23:1026 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 5, 2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 35, 2022/23:1200 av Malin Larsson och Peder Björk (båda S) och 2022/23:1363 av Cecilia Engström (KD) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-14 · Utrikesutskottet · UU13

Europarådet

  1. MOT
    Motionsförslag: Europarådet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:53 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkandena 16 och 17, 2022/23:1747 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-6 och 2022/23:2303 av Kerstin Lundgren och Anna Lasses (båda C) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-14 · Trafikutskottet · TU12

Digitaliserings- och postfrågor

  1. FÖR
    Motionsförslag: Digitalisering i offentlig verksamhet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:78 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 16, 2022/23:881 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 8, 2022/23:934 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8, 2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 37, 2022/23:1494 av Bo Broman (SD), 2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2, 12, 13, 22 och 42 samt 2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 47 och 52.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Tillgång till elektronisk kommunikation
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:833 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 2, 11, 12 och 15, 2022/23:934 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7, 2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 23, 2022/23:1013 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1043 av Malin Larsson och Anna-Belle Strömberg (båda S), 2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 39, 2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 4, 2022/23:1342 av Peter Hultqvist m.fl. (S), 2022/23:1627 av Martina Johansson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkandena 1-3, 2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4, 7, 8 och 25, 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 52 och 53, 2022/23:1784 av Johan Löfstrand m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1994 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S), 2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 16 och 17 samt 2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 24.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Mobiltäckningen längs järnvägsnätet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:833 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 18 och 19 samt 2022/23:1016 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 58.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Vissa postala konkurrensfrågor
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 78-80.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-14 · Socialutskottet · SoU17

Barn och unga inom socialtjänsten

  1. FÖR
    Motionsförslag: Tidiga insatser
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 54 och 2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 18 och 19.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Verksamhetsstöd
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:881 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 31 och 32, 2022/23:894 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 31 och 32, 2022/23:1217 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 23 och 2022/23:2250 av Runar Filper (SD) yrkandena 2 och 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Villkor och befogenheter på särskilda ungdomshem
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:95 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) i denna del, 2022/23:595 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2022/23:894 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 17 och 2022/23:923 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 5-7, 9, 12 och 14.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Samverkan mellan myndigheter
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:881 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 54 och 55 samt 2022/23:894 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 12 och 16.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. AVSTOD
    Motionsförslag: Barnkonventionen

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 93.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Avstår i punkt 17. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 93.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 20, 2022/23:924 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 1, 2022/23:1477 av Petter Löberg (S) och 2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 71.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-08 · Utrikesutskottet · UU9

Strategisk exportkontroll 2022 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

  1. MOT
    Motionsförslag: Regelverket för krigsmaterielexport

    Partiet delade sig: Ja 93, Avstår 1.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 93, Avstår 1.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:2384 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1-4 och 13-15 samt 2022/23:2386 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-07 · Socialutskottet · SoU21

Stöd till personer med funktionsnedsättning

  1. MOT
    Motionsförslag: FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 19, 2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2 och 2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Statligt huvudmannaskap för personlig assistans
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:882 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 5 och 2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 16.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Schablonbeloppet för assistansersättning
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 17 och 2022/23:2088 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Stöd till synskadade och tillgång till ledarhundar
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 17. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:87 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2022/23:961 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-07 · Finansutskottet · FiU41

Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling

  1. FÖR
    Motionsförslag: Riksrevisionens rapport om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2374 av Janine Alm Ericson (MP) och lägger skrivelse 2022/23:81 till handlingarna.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-07 · Utrikesutskottet · UU5

Nordiskt samarbete inklusive Arktis

  1. MOT
    Motionsförslag: Nordiskt samarbete och gränshinder m.m.
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 3, 7, 8 och 15, 2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 2-4, 18, 27, 28, 31, 34, 35, 40 och 43 samt 2022/23:2371 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Arbetsmarknad, kultur, utbildning och integration
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 2, 2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 6-13, 29 och 30 samt 2022/23:2371 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 samt 2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 36, 37, 39, 41, 42, 48 och 49.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Arktis
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 17, 2022/23:1460 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 1-5 och 2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 47.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-07 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU16

Klimatpolitik

  1. AVSTOD
    Motionsförslag: Ökad ambition i det internationella klimatarbetet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Avstår i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 63, 2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 6 och 21 samt 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 12.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Utsläppsbudget
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 2 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. AVSTOD
    Motionsförslag: Kompletterande mål och sektorsmål
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Avstår i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:998 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 19, 2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5 och 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Naturbaserade klimatlösningar
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 17. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 11 samt 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 4, 63 och 64.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. FÖR
    Motionsförslag: Klimatklivet och Industriklivet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 21. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 38, 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 29, 2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6, 2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 9, 10 och 18, 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 25 och 62 samt 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 64.

    Hela voteringen och originalkällan

  6. MOT
    Motionsförslag: Reduktionsplikten
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 24. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 36, 37 och 53, 2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 3 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 73 och 75.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-06-07 · Justitieutskottet · JuU25

Genomförande av ändringarna i vapendirektivet

  1. MOT
    Motionsförslag: Genomförande på miniminivå
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2379 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-06-07 · Justitieutskottet · JuU23

En ny lag om ordningsvakter

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Ordningsvakters befogenheter
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m., 2. lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:91 punkterna 3 och 4 samt avslår motionerna 2022/23:2368 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt 2022/23:2375 av Bassem Nasr m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Ordningsvaktsutbildningen
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:2368 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och 2022/23:2375 av Bassem Nasr m.fl. (MP) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-06-07 · Arbetsmarknadsutskottet · AU10

En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2022:1832) om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. 2. lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. 3. lag om ändring i lagen (2022:1834) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. 4. lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. 5. lag om ändring i lagen (2022:1835) om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. 6. lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:85 punkterna 1-6 och avslår motion 2022/23:2372 av Jonny Cato och Helena Vilhelmsson (båda C).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Ytterligare lättnader i arbetsvillkoret och karensvillkoret
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2363 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1-3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-31 · Utbildningsutskottet · UbU14

Ändringar som rör gymnasieskolans nationella program och ämnen m.m.

  1. FÖR
    Motionsförslag: Utbildning till hantverksyrken
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2369 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Upphävande av sekretessbrytande bestämmelse
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2367 av Daniel Riazat m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-31 · Justitieutskottet · JuU28

Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga m.m.

  1. MOT
    Motionsförslag: Framtida utformning av säkerhetsskyddslagen
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2360 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-05-31 · Konstitutionsutskottet · KU35

Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:97 och avslår motion 2022/23:2376 av Jessica Wetterling m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-05-31 · Socialförsäkringsutskottet · SfU19

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling – höjt tak för avdraget

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980). Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:79 och avslår motion 2022/23:2365 av Ida Gabrielsson m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-31 · Trafikutskottet · TU11

Luftfartsfrågor

  1. MOT
    Motionsförslag: Finansiering och stöd till regionala flygplatser
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:568 av Heléne Björklund och Annette Rydell (båda S), 2022/23:832 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 3, 5 och 9, 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 13-15 och 33, 2022/23:845 av Helena Lindahl m.fl. (C), 2022/23:937 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 21, 2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17, 2022/23:1030 av Johan Hultberg (M) yrkande 4, 2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 11, 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 59, 2022/23:1687 av Eric Westroth (SD) och 2022/23:2114 av Boriana Åberg m.fl. (M) yrkande 9.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Särskilt om beredskapsflygplatser
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:102 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) yrkande 5, 2022/23:169 av Ann-Christine From Utterstedt och Angelica Lundberg (båda SD), 2022/23:832 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 4 och 7, 2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 15 och 16 samt 2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 43.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Arlanda och Bromma flygplats
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 3, 2022/23:1067 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 3, 2022/23:2028 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 2, 2022/23:2114 av Boriana Åberg m.fl. (M) yrkande 10 och 2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 40.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Ökad säkerhet vid flygresor
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1017 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 5, 7-11 och 13 samt 2022/23:2231 av Eric Palmqvist och Eric Westroth (båda SD).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-31 · Näringsutskottet · NU17

Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning

  1. FÖR
    Motionsförslag: Blocköverskridande energisamtal
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14, 2022/23:1424 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 1 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 116.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. AVSTOD
    Motionsförslag: Övrigt om energipolitikens inriktning

    Partiet delade sig: Ja 75, Avstår 18.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Avstår i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 75, Avstår 18.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 26, 2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3, 2022/23:964 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1, 2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 12, 2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 12 och 13, 2022/23:1504 av Dzenan Cisija och Amalia Rud Pedersen (båda S), 2022/23:1593 av Sofia Amloh m.fl. (S), 2022/23:1982 av Aylin Fazelian m.fl. (S), 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 7, 8, 44 och 58 samt 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 7, 59, 69, 113-115, 117 och 120.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Vattenkraft
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:944 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1, 2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 15 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 155.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. AVSTOD
    Motionsförslag: Biobränslen och biodrivmedel
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Avstår i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 50-52, 2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 30, 2022/23:1235 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5 i denna del, 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 48 och 49, 2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 17 och 20, 2022/23:2112 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10, 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 51 och 52 samt 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 9, 10, 94, 95 och 100.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-05-31 · Skatteutskottet · SkU17

Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2022:1047) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:69 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2022/23:2358 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) och 2022/23:2361 av Marielle Lahti m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Permanent skattenedsättning på viss dieselanvändning
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2362 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-31 · Kulturutskottet · KrU10

Folkbildningsfrågor

  1. FÖR
    Motionsförslag: Folkbildningens roll
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:271 av Hanna Westerén (S), 2022/23:677 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 7 och 2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 12.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Allmän kurs
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:974 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-24 · Civilutskottet · CU19

Ökad transparens för stora företags skattebetalningar

  1. MOT
    Motionsförslag: Lagstiftningens framtida utformning
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2373 av Katarina Luhr m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-24 · Trafikutskottet · TU10

Vägtrafik- och fordonsfrågor

  1. FÖR
    Motionsförslag: En fossilfri fordonsflotta
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 7.2, 33 i denna del och 35, 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5 och 17, 2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 16, 2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 17, 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 37 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 76.2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Andra styrmedel i fråga om transportsektorns klimatmål
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:79 av Robert Stenkvist (SD), 2022/23:853 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 9, 10 och 40, 2022/23:1254 av Daniel Helldén (MP) yrkande 1 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 78.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Bilpooler
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 58, 2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 25 i denna del, 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 31 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 81.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Historiska fordon och motorhobbyn

    Partiet delade sig: Ja 92, Nej 1.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 92, Nej 1.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:296 av Jan Ericson (M), 2022/23:601 av Marléne Lund Kopparklint (M) och 2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 55, 56 och 94.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Vinterväghållning
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 67, 2022/23:835 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C) och 2022/23:1014 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 44.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-24 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU15

Skogspolitik

  1. FÖR
    Motionsförslag: Skogsbrukets roll i bioekonomin
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:467 av Isak From och Monica Haider (båda S) i denna del, 2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 29, 2022/23:907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 11 och 12, 2022/23:2072 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 6 och 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 172 och 173.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Landskapsplanering
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1246 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 3 och 2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 17 och 19.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Förutsättningar för skydd av skog
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkandena 4-6, 2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 30-32 och 40 samt 2022/23:977 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 19 och 26.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Olika former för skydd av skog
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkandena 7, 8 och 12, 2022/23:1246 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 21 och 2022/23:2110 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 16.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Skydd av skogar med höga naturvärden
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:1246 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 14 och 17.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-24 · Socialförsäkringsutskottet · SfU13

Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning

  1. MOT
    Motionsförslag: Spårbyte
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:2340 av Frida Tånghag m.fl. (V), 2022/23:2344 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) och 2022/23:2345 av Jonny Cato och Martina Johansson (båda C) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-24 · Socialutskottet · SoU13

Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

  1. AVSTOD
    Motionsförslag: Nationella screeningprogram

    Partiet delade sig: Ja 2, Avstår 91.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Avstår i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 2, Avstår 91.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:732 av Anna Starbrink (L) yrkandena 1 och 2, 2022/23:1234 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 21, 2022/23:1291 av Sanna Backeskog och Jim Svensk Larm (båda S), 2022/23:1361 av Sanne Lennström och Sofia Skönnbrink (båda S), 2022/23:1433 av Louise Thunström och Sofia Skönnbrink (båda S), 2022/23:1483 av Adnan Dibrani m.fl. (S) och 2022/23:1606 av Catarina Deremar (C) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Nya könstillhörighetslagar
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 18, 2022/23:731 av Anna Starbrink (L) yrkande 1, 2022/23:881 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 60, 2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 29, 2022/23:2061 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 35 och 2022/23:2281 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Övriga frågor om könstillhörighet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 19. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:253 av Angelica Lundberg (SD), 2022/23:542 av Alexander Christiansson och Markus Wiechel (båda SD) yrkandena 1 och 2, 2022/23:756 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1, 3 och 4, 2022/23:1141 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkandena 9-11 och 2022/23:2047 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1, 2 och 4.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-24 · Kulturutskottet · KrU8

Kultur för alla

  1. MOT
    Motionsförslag: Kulturens oberoende ställning
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 12, 2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 6, 7 och 9 samt 2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Nationella minoriteters språk och kultur
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:988 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 3, 6 och 8, 2022/23:1214 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 8-10 och 2022/23:2098 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 11.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Litteratur och läsande
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1226 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 8, 2022/23:2054 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 9 och 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 39.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Konstnärernas villkor
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:472 av Mattias Jonsson och Dzenan Cisija (båda S), 2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 13, 2022/23:993 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt 2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkandena 3, 7-10 och 13.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. AVSTOD
    Motionsförslag: Kultur i hela landet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Avstår i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 1-4, 8, 11 och 17, 2022/23:979 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 6, 2022/23:993 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2, 2022/23:1169 av Per-Arne Håkansson och Rose-Marie Carlsson (båda S), 2022/23:1226 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12, 2022/23:1614 av Martin Ådahl (C), 2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37, 2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 22, 2022/23:2054 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 3 och 2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 19 och 20.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-24 · Utbildningsutskottet · UbU10

Högskolan

  1. MOT
    Motionsförslag: Styrning och akademisk frihet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 73, 2022/23:912 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1-3, 6, 15 och 16 samt 2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 10.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Resurstilldelningssystemet

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkandena 2, 3 och 5, 2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 77 och 90, 2022/23:912 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 4 och 8, 2022/23:1772 av Jytte Guteland m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 3 och 2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 2 och 9.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Antal och fördelning av högskoleplatser
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:267 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S), 2022/23:912 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10, 2022/23:1353 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), 2022/23:1547 av Patrik Björck och Marcus Andersson (båda S), 2022/23:2079 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 4 och 2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. AVSTOD
    Motionsförslag: Breddad rekrytering
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Avstår i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkande 8, 2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 24 och 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 29.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-24 · Skatteutskottet · SkU12

Företag, kapital och fastighet

  1. FÖR
    Motionsförslag: Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1709 av Peter Ollén (M), 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7 och 2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 32.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Kapitalbeskattning
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 3, 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6 och 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 13.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Boendebeskattning m.m.
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:498 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-4, 2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31, 2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 8, 2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9, 2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 20-23, 2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10 och 2022/23:1249 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 7.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Avdrag för sponsring av kultur
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1364 av Roland Utbult (KD) och 2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 12.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. FÖR
    Motionsförslag: Beredskapsskatt
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1544 av Linus Sköld (S), 2022/23:1705 av Annika Strandhäll (S) och 2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8.

    Hela voteringen och originalkällan

  6. MOT
    Motionsförslag: Övriga skatter

    Partiet delade sig: Ja 74, Nej 1.

    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 74, Nej 1.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:929 av Tobias Andersson m.fl. (SD), 2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt 2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 47 och 54.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2023-05-24 · Justitieutskottet · JuU21

Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Drogtester av barn under 15 år i fler fall
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 36 b §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:78 punkt 2 i denna del och avslår motion 2022/23:2359 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2023-05-24 · Socialutskottet · SoU26

En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke

  1. MOT
    Motionsförslag: Öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2343 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Öppna insatser utan vårdnadshavarens kännedom
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2022/23:2342 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S).

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Processbehörighet
    Vad rösten innebar

    Arwin röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:2343 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2 och 2022/23:2346 av Martina Johansson m.fl. (C).

    Hela voteringen och originalkällan

Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.

Partiets ståndpunkter

Valkompassens bedömningar av Socialdemokraterna i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.

Läs alla partiets ståndpunkter och källor

Ska Sverige minska biståndsbudgeten till förmån för svenska välfärds-, säkerhets- och servicebehov?

Helt emot
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Socialdemokraterna avvisar sänkningar av biståndsbudgeten och vill i stället successivt höja biståndet med det principiella målet att återgå till en procent av BNI. Partiet prioriterar internationellt utvecklingssamarbete, fattigdomsbekämpning och globala åtaganden framför att omfördela biståndsmedel till inhemska ändamål. Ställningstagandet motsvarar därför tydligt att behålla eller höja biståndsbudgeten enligt ett fast mål.

2026-09-12 · Helt emot

38 • Sverige och Europa ska spela en viktig roll när det gäller att utveckla samarbetet och knyta nya partnerskap med länder i det globala syd. Befolkningsutvecklingen i världen innebär att många länder i det globala syd, särskilt i Afrika, kommer att växa betydligt under de kommande decennierna. Om de demokratiska länderna drar sig undan kommer auktoritära makter som Kina och Ryssland att flytta fram sina positioner. Vi behöver utveckla strategiska partnerskap och hitta nya former för ömsesidigt utbyte. Vi vill se en svensk och europeisk Afrikastrategi med målet att stärka samarbetet på olika områden. Fokus bör ligga på handel, demokratiutveckling, klimatåtgärder, kulturutbyte, politiska relationer, fattigdomsbekämpning och investeringar. Vi måste även stärka vårt samarbete med andra demokratier runtom i världen. Länder som Storbritannien, Kanada, Brasilien, Sydkorea, Japan och Indien är viktiga partners för att upprätthålla multilaterala institutioner, tydliga regler och en internationell demokratisk ordning. • Internationell solidaritet är en central hållning i svensk utrikespolitik. De globala klyftorna mellan fattiga och rika har vuxit dramatiskt på senare år, framför allt på grund av att de rikaste drar ifrån. Den växande klimatkrisen och konkurrensen om färskt vatten och mark spär på redan existerande klyftor. Fler människor tvingas på flykt. Den utvecklingen måste vändas. Vi ska bedriva en politik som utjämnar ekonomiska ojämlikheter både inom länder och mellan länder. En jämlikhetskommission bör tillsättas för att kartlägga de globala sociala klyftorna och föreslå åtgärder för att utjämna dem. Ett stärkt internationellt och europeiskt samarbete mot skattesmitning är en viktig del i det arbetet. De senaste åren har det skett en dramatisk omläggning av det svenska biståndet, som sjunkit ned mot 0,7 procent av BNI. Det är långt ifrån där vi tidigare legat och vi vill successivt öka biståndet. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. Vi vill se en skuldavskrivning för de fattigaste länderna där alla kreditgivare är med. Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Som säkerställer kvinnors representation, rättigheter och resurser. Vi socialdemokrater förespråkar en utrikes- och utvecklingspolitik med ett starkt barnrättsperspektiv. HBTQI-personers rättigheter ska garanteras internationellt. Fria fackföreningar och fackliga fri- och rättigheter ska främjas globalt. Utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka fackliga och andra mänskliga rättigheter i arbetslivet. Vi ska också driva klimatfrågorna aktivt och ambitiöst i alla relevanta internationella sammanhang. Vi vill att ekocid erkänns som ett brott i Romstadgan. Vi ska öka ansträngningarna att inom ramen för FN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem. En säkrad klimatfinansiering och överföring av teknik till de fattigaste länderna är viktiga verktyg för att förenkla klimatanpassningen och motverka ökad fattigdom i den globala uppvärmningens spår.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Ska grundskolan förstatligas för att ge elever och lärare mer likvärdiga villkor?

Delvis emot – Varken eller
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till om grundskolan ska förstatligas. Dess dokumenterade skolpolitik ger däremot kommunerna ett fortsatt tydligt ansvar och inflytande genom kommunalt veto vid friskoleetableringar. Det pekar mot att kommunerna även fortsättningsvis bör ha huvudansvar, men underlaget räcker inte för att fastställa en entydig position; därför anges intervallet -1 till 0.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

19 • Den svenska skolan ska ge goda kunskaper åt alla barn. Att läsa, skriva och räkna är den viktiga grund som alla måste erövra. Skolan är den plats där barn lär sig förstå sin omgivning och världen. Men för många innebär skoltiden inte att de får tillgång till de förmågor de behöver. Deras lust att lära tas inte tillvara. Dörrar öppnas inte, utan stängs. Vi vill ha en svensk skola som ger alla barn en bra utbildning. Staten ska därför ta ett ökat ansvar för skolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet samtidigt som bindande regler ska införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska skillnader och fungerar i alla delar av landet. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla. Fristående huvudmän ska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst. Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv arbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt minskade administrations- och kontrollfunktioner. Lärare och annan personal måste ha goda möjligheter till kompetensutveckling. Det svenska språkets ställning ska stärkas genom ett minimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska. Rätten till undervisning i modersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas. Hot och våld i skolan liksom i all annan välfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans ska råda mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa trygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan ska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt. Högre kvalitet och bättre likvärdighet måste också avspeglas i hur skolor finansieras. För att skolor ska kompenseras för elever med större behov, och för att de kommunala skolorna ska kompenseras för skyldigheten att kunna ta emot alla barn, ska skolpengssystemet göras om så att det utjämnar skolornas villkor. Vi vill förenkla skolvalet för familjerna. Därför vill vi se ett gemensamt, likvärdigt och offentligt administrerat skolvalssystem där alla skolor ingår. Alla huvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation. Religiösa skolor och förskolor ska förbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter. Kommunerna ska ha veto vid utökningar och nyetableringar av friskolor. • Skolan måste bli mer barnanpassad. Alla barn ska klara skolan. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas. Idag faller alltför många elever mellan stolarna, och skolan klarar inte av att ge alla tillräckligt stöd. Det gäller både barn som halkar efter och barn som gärna springer före. Särskilt barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) behöver fångas upp tidigare. Genom mindre klasser, halvklasstimmar, fler speciallärare, elevassistenter och specialpedagoger kan skolor snabbare se och stödja alla barn. När de som behöver extra stöd får det blir klassrummet lugnare för alla. Kompetens om NPF måste finnas i varje klassrum. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent behov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier. Eftersom dagens betygssystem bidrar till att sortera och slå ut ett stort antal elever i övergången mellan grund- och gymnasieskolan ser vi behov av att förändra betygssystemet i sin helhet. Framför allt måste den skarpa godkändgränsen i betyget ”F” tas bort. Betygssystemet måste vara rättvist och pålitligt. Betygsinflationen ska stoppas.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Ska staten stödja fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft i det svenska energisystemet?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets officiella energipolitik öppnar för statligt stöd till all storskalig fossilfri kraftproduktion på teknikneutral grund, vilket omfattar ny kärnkraft. Det dokumenterade nejröstandet mot en specifik lag om kärnkraftsstöd visar samtidigt att stödet är villkorat av utformningen, så positionen kodas som delvis för snarare än helt för.

Villkor och förbehåll

Belägg som talar emot
  • Kommentar
    Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Teknikneutralt statligt stöd för storskalig fossilfri kraftproduktion Att statligt stöd även kan utgå till all storskalig fossilfri kraftproduktion - stöd ska vara teknikneutralt.
Kärnkraft | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag2025-05-21
Öppna originalkällan

Bör Sverige rusta upp det egna försvaret även som medlem i Nato?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets auktoritativa försvarspolitiska dokument anger att den nationella försvarsförmågan ska sättas främst och att en snabb militär upprustning behövs. Samma dokument knyter detta till att Sverige ska leva upp till sina Natoåtaganden, vilket innebär en mycket omfattande förstärkning även som Nato-medlem.

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer
Militärt försvar | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige använda skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning för att minska gängvåld och allvarlig brottslighet?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Socialdemokraterna adresserar inte uttryckligen skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning som ett specifikt instrument för att minska gängvåld och allvarlig brottslighet i det tillhandahållna materialet. Partiets dokumenterade allmänna linje i de politiska riktlinjerna för 2025 slår dock fast att kriminalpolitiken måste bli mer effektiv för att skydda samhället, bryta våldsspiralerna, komma åt gängtopparna, strypa pengaflödet samt stärka polisen och rättsväsendet, och partiet förespråkar uttryckligen skärpta straff mot kriminell verksamhet. Från denna allmänna inriktning mot en skärpt och mer verkningsfull kriminalpolitik kan partiet härledas till en övervägande positiv hållning till att straffskärpningar används i viss utsträckning mot allvarlig brottslighet, men utan att partiet tar ställning för en bred användning av ökad inlåsning. Ståndpunkten kodas därför som ett brett intervall från ingen tydlig ståndpunkt om själva inlåsningsinstrumentet till visst stöd (0 till 1).

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

30 3.2 En effektiv kriminalpolitik Vi ska bygga ett samhälle där brottsligheten minskar. Målet kan aldrig vara så många inlåsta som möjligt, utan alltid att minimera antalet brottsoffer. I en allvarlig tid krävs både mod, eftertanke och en kriminalpolitik som är rättssäker och träffsäker. All brottslighet ökar inte i Sverige. Men mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största samhällsproblem och det yttersta uttrycket för att vi lever i ett ojämställt samhälle. Samtidigt har den grova, organiserade brottsligheten och den våldsamma gängkriminaliteten eskalerat till en nationell kris. Många i Sverige känner stor oro för det gängrelaterade våldet, som drabbar fler, blir grövre och letar sig längre ned i åldrarna. Den systemhotande organiserade brottsligheten äter sig in i närings- och arbetslivet. Kriminella gäng infiltrerar rättsväsendet och kan till och med äga tingsrättslokaler och vårdcentraler. Korruptionen ökar. Det finns många förklaringar till hur Sverige har hamnat här. I botten ligger den växande ekonomiska ojämlikheten, klassklyftor och arbetslöshet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka och välfärden skurits ned. Ungdomar växer upp med lägre tilltro till samhällsinstitutionerna och lägre social kontroll. Med ökat bruk av narkotika, partyknarkande och missbruk har vi fått en växande drogmarknad som gängen slåss om. Många människor struntar i effekterna av att de handlar svarta tjänster och på andra sätt göder den organiserade brottsligheten. Till det kommer en invandring som inte stått i paritet med vår integrationskapacitet, vilket har bidragit till en växande segregation. I det sammanhanget har de maffialiknande gängen kunnat flytta fram positionerna. Samhället lyckades inte sätta stopp för framväxten av gängen i tid. Utvecklingen vi ser nu är en snöbollseffekt, där våld föder ytterligare våld. I takt med att kriminaliteten har utvecklats har behovet av en mer effektiv kriminalpolitik ökat. För att skydda samhället, öka tryggheten och säkerheten och ge upprättelse till brottsoffer. Det hör till våra viktigaste uppgifter att bryta våldsspiralerna, skära av smuggelvägarna och slå sönder gängens maktcentra innan den samhällshotande maffian biter sig fast och blir permanenta delar av Sverige. Det kräver nya angreppssätt, som sträcker sig över många politikområden och flera mandatperioder. Fokus ska ligga på att komma åt gängtopparna, bryta nyrekryteringen, strypa pengaflödet och fortsätta stärka polisen och rättsväsendet. Eftersom det innebär även idag oprövade insatser behöver dessa hela tiden utvärderas och följas upp. Detta för att bygga evidensbaserad kunskap kring vad som på riktigt bryter utvecklingen. Därför vill vi: • Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna. Det krävs ny lagstiftning enligt samma modell som varit framgångsrik i bekämpandet av den amerikanska maffian. Vi vill fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och organiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet. Vi vill utveckla möjligheterna att använda tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia: kamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg. Som en del i en ny gängoffensiv vill vi tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som gängkriminella. Det kan handla om kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att resa utomlands, starta företag eller överföra pengar. Medel från kriminellas statusprylar och beslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade områden och för att bryta nyrekryteringen.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan
12 brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och kriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer, kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt inrätta en yrkestrafikinspektion. Vi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt och fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin. Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vil utöka användningen av AI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg. Vi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud och att företag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg, och därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna har ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige eller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt kontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag och bra jobb. • Vi ska skapa en tydlig jobbtrappa mot självförsörjning. Människor vill arbeta och försörja sig. Ett gott arbete ger stolthet, frihet och sammanhang. En politik för full sysselsättning bygger på att det skapas många bra jobb, och att människor kan ta jobben. Det måste också finnas goda förutsättningar för människor och deras familjer att kunna flytta till orter med lediga jobb. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden behöver stärkas. Den svenska arbetsmarknaden är idag uppdelad: i många branscher finns ett skriande personalbehov, samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Många människor hittar snabbt nytt jobb vid tillfällig arbetslöshet. Men alltför många saknar de kompetenser som krävs för att få jobb och fastnar i långtidsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa är arbetslös är ett enormt resursslöseri. Vi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Takten i jobbskapandet ska öka och arbetstagare ska snabbare få de kompetenser som krävs. Den som blir arbetslös ska mötas av starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb. Trappstegen från arbetslöshet till självförsörjning måste bli mycket tydligare än idag. Det börjar i språket – på svensk arbetsmarknad måste man i regel kunna prata svenska. För den som inte kan det är en ordentlig språkutbildning ett viktigt steg till jobb. För personer med försörjningsstöd vill vi se krav på aktivitetsplikt. För dem med svaga kunskaper i svenska vill vi se en språk- och aktivitetsplikt. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb. Yrkesanpassad språkutbildning ska främjas. Därefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och beredskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet. För dem som har mycket stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och förstärkta möjligheter till anpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor. De finansiella samordningsförbunden bör få ett utökat uppdrag att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva. Stöden
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Bör energiskatten på el sänkas till EU:s miniminivå för att underlätta elektrifiering i Sverige?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till instrumentet att sänka energiskatten på el till EU:s miniminivå. Den dokumenterade allmänna hållningen är att elpriserna ska vara låga i hela Sverige, vilket ger stöd för en försiktig slutsats att en sådan skattesänkning kan underlätta elektrifiering, men utan stöd för den starkaste ankarscoren.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Tycker du att Sverige ska bygga ut ny kärnkraft för att säkra stabil och planerbar fossilfri el till elektrifiering och industri?

Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Socialdemokraternas aktuella partiposition stöder utbyggnad av kärnkraft som en del av ett stabilt fossilfritt energisystem, vilket placerar partiet på den positiva sidan av frågan och närmast ankaret för utbyggnad i viss omfattning. Positionen är samtidigt villkorad av säkerhets- och ekonomikraven samt av statlig kontroll över lokalisering, och tidigare nej gäller en specifik tekniksatsning och innebär därför inte ett generellt avståndstagande från ny kärnkraft.

Villkor och förbehåll

Belägg som talar emot
  • Kommentar
    Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
  • Kommentar
    Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå

2026-09-12 · Delvis för

Bygga ut kärnkraften Bygga ut kärnkraften som en del av ett stabilt och fossilfritt energisystem.
Energi | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Kärnkraft Kärnkraft utgör en betydande del av Sveriges elsystem. Tillsammans med vattenkraft är den viktig för en leveranssäker elförsörjning och skapar stabilitet och balans i elsystemet. Socialdemokraterna bejakar kärnkraften, men menar att staten måste ha kontroll över säkerhet, ekonomi och lokalisering. Det finns stora tekniska möjligheter att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer och genomföra effekthöjningar, något som bör ske givet att ekonomi- och säkerhetskrav kan uppfyllas. Med tiden kommer dock reaktorer att behöva ersättas. Ny kärnkraft kan mest effektivt och enklast etableras på de ställen där kärnkraft idag redan finns (Ringhals, Oskarshamn och Forsmark) då infrastruktur och lokal acceptans redan är på plats. Placering av kärnkraftverk är en fråga där staten behöver ha tydlig demokratisk kontroll, ansvar för säkerhet och säkra hanteringen av tillkommande kärnavfall. Läs mer
Kärnkraft | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag2025-05-21
Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan
NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag2025-05-21
Öppna originalkällan

Bör Sverige upprätthålla en stram migrationspolitik för nya människor som kommer till Sverige?

Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets auktoritativa dokument stödjer i huvudsak en stram migrationspolitik för nya människor som kommer till Sverige. Hållningen är samtidigt kvalificerad av att asylrätten ska värnas och att politiken ska ligga i linje med EU:s miniminivåer, vilket sammantaget belägger ankare 1 snarare än en ovillkorlig ytterposition.

2026-09-12 · Delvis för

Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer
Asyl | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Värna asylrätten Värna asylrätten samtidigt som Sverige under överskådlig tid ska ha en stram migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer.
Asyl | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan

Ska Sverige genomföra en kraftfull och skyndsam klimatomställning för att minska fossilberoendet och nå nollutsläpp 2045?

Delvis för – Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets officiella riktlinjer slår fast att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland och att en klimathandlingsplan ska säkra klimatmålen. Den officiella energipolitiken kopplar all fossilfri elproduktion till klimatomställningen, och partiets riksdagslinje motsatte sig en sänkning som bedömdes öka utsläppen. Sammantaget belägger detta en huvudsakligen kraftfull omställning, men underlaget preciserar inte entydigt att varje föreslagen åtgärd ska genomföras i högsta möjliga tempo; därför används intervallet 1–2.

2023-11-30 · Delvis för till Helt för

5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Ett land där alla kan leva på sin lön, har råd med en bra bostad och kan ta ansvar för sin familj. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro. Ett land där alla kan växa och leva ett gott liv. Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. De ekonomiska klyftorna ökar. De otrygga anställningarna blir fler. Tillväxten sjunker. Vanliga löntagare har fått se hur tio års reallöneökningar har sopats bort av inflationen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte längre. Fler företag går i konkurs. Tittar vi ut över världen ser vi hur krig och kriser rasar runt omkring oss. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige och Europa är mycket allvarligt. Handelshinder och tullar reses. I klimatförändringarnas spår följer extremväder, missväxt och fler konflikter om naturresurser. Samtidigt upplever vi massiva teknikskiften i den gröna omställningens och digitaliseringens spår. Det är skiften som både utmanar oss och ger nya förutsättningar för välstånd. Dessa förändringar ställer nya krav på Sverige och på vår ekonomiska politik. Vi behöver investera i allt det som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning och välfärd. I människor och deras kompetenser. I vårt militära och civila försvar. För att ekonomin ska fungera för samhället, och för var och en av oss, måste den byggas mer robust och rättvis. Grunden i en stark ekonomi är arbete. När alla människors kunskaper och erfarenheter kommer till nytta bygger vi vårt land rikare. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar rättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. För att fler bra jobb ska växa fram, så att fler kommer i arbete, behöver Sverige en modern, rättvis och jämställd arbetslinje. Alla som kan arbeta ska arbeta. Tack vare vår unika svenska modell, med starka fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en positiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka för Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och framgångsrikt framöver. För en stark ekonomi krävs också en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Svenskt välstånd bygger på konkurrenskraftiga företag och ett innovativt näringsliv. Världen befinner sig just nu i stora teknikskiften: framväxten av ny grön teknik och artificiell intelligens kommer att få stor påverkan på ekonomins funktionssätt. För att möta den utvecklingen behöver vi göra det som Sverige har gjort historiskt. När vårt land reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste länder, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb. I vårt land finns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetstagare som behövs för att leda utvecklingen även i framtiden. Genom att våra företag ligger i framkant i den tekniska omställningen – och genom en aktiv närings- och regionalpolitik som ger förutsättningar för företag och jobb i hela landet – kan vi öka vår levnadsstandard, förbättra vårt välstånd, trycka tillbaka arbetslösheten och samtidigt nå målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver en klimathandlingsplan som gör att vi klarar klimatmålen både i Sverige och inom EU. Vi står bakom Parisavtalet och driver på för en rättvis klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan
Energi Elpriser och energiförsörjning påverkar din vardag – från elräkningen till jobben i Sverige. Du ska kunna lita på att elen räcker till och att priset är rimligt, oavsett var du bor. Men stora svängningar i pris och brist på ny produktion har skapat otrygghet. Därför behövs en energipolitik som ger låga och stabila priser, mer fossilfri el och trygg försörjning. Sverige ska ha ett robust energisystem med mer fossilfri elproduktion som pressar priserna och skapar jobb. Alla fossilfria kraftslag behövs för att möta efterfrågan och klara klimatomställningen och jobben. Staten behöver ta en aktivare roll för att möjliggöra investeringar och korta ledtider. Målet är stabila och låga elpriser, trygg elförsörjning och tillväxt med fler jobb i hela landet. Läs mer
Energi | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför: Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighets­begränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade invester­ingar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen. Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.
MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel2023-11-30
Öppna originalkällan

Ska användningen av skattepengar effektiviseras innan skatterna höjs för att förbättra välfärden?

Delvis emot – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets auktoritativa material stödjer både att minska läckage och förbättra styrningen av välfärden samt att öka skatteintäkterna för finansieringen. Materialet anger dock ingen prioriteringsordning mellan effektivisering och skattehöjningar. Därför täcker intervallet både en svag lutning mot att effektivisering bör komma först och en svag lutning åt motsatt håll, utan stöd för någon ytterlighetsposition.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

16 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE Välfärden bygger på det ömsesidiga löftet om att ingen står ensam i livet. Oavsett vem du är, i vilken familj du fötts, vad du drabbas av eller vilken väg livet tar så har vi samma grundläggande rättighet att leva ett tryggt och värdigt liv. Vår svenska välfärd är inte bara ett system av offentliga tjänster och finansiellt stöd. Den uttrycker en gemensam värdegrund där vi ser att vi har behov av varandra. En bra och likvärdig förskola och skola ger mer rättvisa chanser åt alla barn. En god sjukvård gör att vi lever längre och bättre. Stabila socialförsäkringar gör att vi kan stå starka i livets olika faser. En bra pension gör det tryggare att åldras. Och vi ser hur en stark generell välfärd gör konkret skillnad i vår vardag. Personal som har tid att trösta ett barn som är ledset. Tonåringen som får det stöd som behövs för att ta sig genom mattekursen. Den äldre som får hjälp att komma ut och känna vårsolen. I ett välfungerande välfärdssamhälle finns starka skyddsnät när vi faller. Där vågar vi tro på framtiden oavsett plånbokens storlek. Sverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Men någonting har hänt. Mycket av det som tidigare fungerat bra håller inte längre. Klassrummen blir stökigare och fler barn hamnar snett trots att varningsklockorna ringt länge. Kontaktar man sin vårdcentral kan det ibland kännas som om läkaren aldrig har tid. Kön till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I äldreomsorgen möts man ofta av personal vars arbete blir tyngre och stressigare, vilket också påverkar de äldre negativt. Med den demografiska förändringen utmanas vår välfärd: behoven ökar samtidigt som färre ska säkra en bra välfärd för fler. Det är hög tid att vända utvecklingen. Vi måste återupprätta välfärdens löfte. Det är våra behov av en bra skola, bra vård och bra omsorg som ska styra hur välfärden ser ut, hur den organiseras och finansieras. Samhället behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll så att vi alla får den välfärd vi har rätt till. Vårt mål är att Sverige ska ha världens bästa välfärd. Och välfärden ska vara Sveriges bästa arbetsplats. 2.1 Ta tillbaka kontrollen Varje dag skapas vård, omsorg och utbildning i mötet mellan medborgarna och personalen. I dessa möten uppstår det som är välfärdssverige. Men medarbetarnas lojalitet med uppdraget kan aldrig kompensera för de problem som välfärden idag står inför. Problemen är flera. Välfärden har för dålig kvalitet. Den läcker pengar. Och den är svår att styra. Dessa problem hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått ett privatiseringsexperiment som är unikt i världen. Underfinansieringen och marknadiseringen har blivit en giftig cocktail. Effekterna är tydliga. Vi ser hur privata företag etablerar sig främst inom lukrativa områden och driver verksamheten med fokus på vinstintresset, inte medborgarnas behov. Pengar som är avsedda för skolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella, används för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när anställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större kontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. Svårigheten att mäta kvalitet i välfärden gör att vinstintresset inte styr mot önskade effekter. Ingen har längre ett helhetsperspektiv på hur våra skattepengar används.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan
10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Ska Sverige bygga en långsiktigt fungerande avskräckning genom att höja den nationella militära förmågan och fördjupa samarbetet inom Nato?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets auktoritativa dokument stödjer både en snabb förstärkning av den nationella militära förmågan och ett aktivt, fördjupat Nato-samarbete. Tillsammans belägger detta tydligt den efterfrågade långsiktigt fungerande avskräckningen.

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer
Militärt försvar | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
36 kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Vi måste bli bättre på att dimensionera och snabbt mobilisera resurser och personal i händelse av kris. Vi måste kunna garantera försörjningen av kritiska produkter, så som livsmedel, energi och mediciner. Beredskapslager behöver inrättas och byggas ut. Vi vill stärka bassjukvården, inrätta beredskapssjukhus samt bredda civilplikten till att gälla fler områden och personer än idag. Hoten och attackerna mot Sverige blir mer komplexa, inte minst genom attacker på elnät, gasledningar och digital infrastruktur. För att säkra Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjning både i fredstid såväl som i kris eller krig, krävs att vi ökar tillgången till utbildad arbetskraft. Vi behöver säkerhetsklassa anläggningarna och ha högt ställda tillträdeskrav. Behovet av grundbemanning och beredskap är avgörande för vår nationella säkerhet. Vi vill säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska verksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet. Vi vill se starkare krav på övervakning och resiliensanalyser. Det behövs en god tillgång till skyddsrum. • Totalförsvaret är beroende av en befolkning som är trygg, välinformerad och har en stark känsla av social sammanhållning. En stark ekonomi och en välfungerande välfärd utgör basen i det svenska folkförsvaret. Det krävs starka kommuner och regioner för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i alla lägen. I sin tur kräver det en robust finansiering där staten tar ett tydligt ansvar. En välutbildad befolkning kan motstå desinformation. Påverkansoperationer och hybridkrig har blivit framträdande i det moderna säkerhetslandskapet, och Sverige är inte opåverkat. Hybridkrig innefattar en mix av konventionella, irreguljära och cyberbaserade operationer samt informationskrigföring, som ofta genomförs i skuggan av traditionell krigföring. Här måste vår kompetens och förmåga att hantera hoten vara under ständig utveckling. Ett gott stöd till folkbildning och civilsamhället samt övningar och information är avgörande för att vi ska kunna stå emot både traditionella och moderna hot. Kultur är en viktig del av totalförsvaret. När samhället rustar för krig och kris behöver vi också stärka det som håller oss samman. Ett starkt public service och fria medier gör att vi har tillförlitliga informationskanaler även under kris, krigsfara eller krig. • Vi vill fördjupa det försvarspolitiska samarbetet i vårt närområde, särskilt inom Norden. Våra nordiska länder har många likheter och vi har liknande politiska och sociala struktur. Vi är genom vår historia tätt sammanvävda med varandra. Vi har många gemensamma geopolitiska intressen. Vi vill fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt. Genom att låta våra länder knytas närmare samman, förbättra gränsöverskridande infrastruktur och ta bort olika typer av hinder kan vi stärka våra samhällen och vår ställning internationellt. Tillsammans med de andra nordiska länderna och med de demokratiska länderna kring Östersjön ska vi ta ett större ansvar för säkerheten i vårt närområde. Vi vill se en nordisk försvarskommission. Vi vill se ett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning. Vi ska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan
Mer pengar till försvaret Kraftigt utöka försvarsutgifterna med ett starkt fokus på ökad operativ militär förmåga. Visa hela faktarutan
Nato | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan

Bör straffbarhetsåldern sänkas till 14 år för grova brott?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Socialdemokraternas officiella riktlinjer avvisar generella sänkningar av straffbarhetsåldern men öppnar för en tillfällig sänkning vid allvarliga brott, med prövning och utvärdering. Det ger stöd för propositionen på den avgränsade och villkorade formen, men inte för ett tydligt eller permanent stöd; därför kodas positionen från neutral till något för.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf 1 z Politiska riktlinjer 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5 1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16 2.1 Ta tillbaka kontrollen 16 2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21 2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25 3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27 3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27 3.2 En effektiv kriminalpolitik 30 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32 3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34 3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37 4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39 4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40 4.2 Stram migration. Snabb integration. 41 4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42 4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44 4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46 4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48 4 ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE NY RIKTNING FÖR SVERIGE När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid. Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög. Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med framtidstro. Där plikt och rätt gäller. Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid. Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften: • Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land • Du har rätt till ett välfungerande samhälle • Du ska leva i trygghet och säkerhet • Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet. Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige. 5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Ska skattebördan för arbete och företag sänkas för att öka sysselsättningen?

Delvis emot – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets underlag tar inte ställning till om skatten på arbete och företagande ska sänkas för att öka sysselsättningen. Det visar däremot en allmän inriktning mot ett effektivt och förutsägbart skattesystem samt fortsatt skatteöversyn. Det ger en försiktig generell indikation, men inte stöd för en skarpare riktning eller ett bestämt skattesänkningsförslag; därför används ett brett intervall.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan
35 Arktis och Nordkalotten är att betrakta som områden där ett högt spänningsläge är en realitet. Naturtillgångar och direkta militära positioneringar präglar området. Ryssland har tydliga säkerhetspolitiska ambitioner. Med anledning av detta är ett starkare säkerhetspolitiskt fokus på Arktis nödvändigt. Gotlands placering i Östersjön gör området till ett strategiskt mål. Placeringen ligger mitt i en friktionsyta mellan Ryssland och Sverige. Gotland har en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och luftvägar i området. Därför har försvaret av Gotland hög prioritet. Satsningarna på att bygga försvarskapaciteterna på Gotland kommer att fortsätta. Inom ramen för Natomedlemskapet stärker vi vår militära och civila beredskap. Inom EU intensiveras arbetet för att bättre koordinera medlemsländernas försvarsförmåga. Genom ett närmare samarbete med våra nordiska grannländer och med de demokratiska länderna kring Östersjön rustar vi oss för en värld där konfliktnivån höjs. Därför vill vi: • Höja den svenska totalförsvarsförmågan. Det militära och civila försvaret utgör tillsammans en helhet där alla delar – från Försvarsmakten till sjukvård, transporter, räddningstjänst och kommunikation – måste samverka för att kunna hantera hot och kriser. Det är det som är det svenska folkförsvaret – ett totalförsvar av svenska folket, för svenska folket. För att vårt försvar ska vara långsiktigt starkt behöver det stå på en stabil ekonomisk grund. Det kommer kräva ökade försvarsanslag. Inrättandet av en totalförsvarsfond skulle skapa förutsättningar för att snabbare bygga upp vårt totalförsvar. Dessutom vill vi se ett skattesystem som är effektivt, förutsägbart och ger de förutsättningar som behövs för att försvara Sverige. Det är inte minst viktigt för att säkra kommuners och regioners basfinansiering. För att finansieringen ska bäras rättvist vill vi se en beredskapsskatt. • Vi måste fortsätta stärka Försvarsmakten och svensk försvarsindustri, vilket innebär satsningar inom såväl marinen som armén och flygvapnet. Vår förmåga till försvar och övervakning av vårt närområde till land, till havs och i luften ska förbättras. Vi vill se ett långsiktigt mål om att utbilda 20 000 värnpliktiga per år. Vi vill förstärka armén och luftförsvarsförmågan. Vi värnar svenska särskilda säkerhetsintressen, såsom stridsflyget och undervattensförmågan. Vi vill utveckla och stödja Försvarsmaktens frivilligorganisationer. Försvaret ska ha stark förankring i hela befolkningen och de värnpliktiga ska spegla hela samhället. Hemvärnet har en viktig roll i bygget av ett svenskt folkförsvar. Socialdemokraterna vill stärka och utveckla hemvärnet. Deras insatser i kriser och katastrofer är ovärderliga och kommer i händelse av ofred att ha avgörande uppgifter inom totalförsvaret. Vi vill att Sverige ökar självförsörjningsgraden vad gäller produktion av vapenammunition. Därutöver är vår starka försvarsindustri en källa till innovation, industriell utveckling och bra jobb i hela landet. Vi måste stärka försvarsindustrins förmåga, och förbättra förutsättningarna för att försvarsindustriella innovationer kan användas i civila syften. • Stärka den civila beredskapen. Den civila beredskapen måste omfatta hela samhället. Som en del i att stärka samhällets motståndskraft och mobiliseringsförmåga behöver vi säkerställa att vi kan upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner i kris- och krigstid. Det behövs ett närmare samarbete mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Bör Sverige prioritera utbyggnad av förnybar el genom att avstå från statligt stöd till ny kärnkraft?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Socialdemokraterna har avvisat statligt stöd till ny kärnkraft i den aktuella riksdagsfrågan, vilket stödjer propositionens avstående från sådant stöd. Samtidigt anger partiets energipolitik teknikneutralitet och partiet värnar kärnkraftens roll, utan en uttrycklig prioritering av förnybar el framför kärnkraft. Därför kodas en försiktig position från neutralitet till lutning mot propositionen.

Villkor och förbehåll

Belägg som talar emot
  • Kommentar
    För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd.

2025-05-21 · Varken eller till Delvis för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag2025-05-21
Öppna originalkällan
7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan
NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag2025-05-21
Öppna originalkällan

Bör Sverige under lång tid framöver behålla en restriktiv migrationspolitik med hänsyn till landets integrationsförmåga?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Socialdemokraterna driver linjen att Sveriges migrationspolitik under överskådlig tid framöver ska vara stram och ligga i nivå med EU:s miniminivåer. Partiet motiverar detta uttryckligen med att landets kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med förmågan att integrera dem som kommer hit, samt behovet av att hantera och motverka den integrationsskuld som byggts upp. Eftersom partiet entydigt förespråkar en strikt och långsiktigt restriktiv migrationspolitik anpassad efter integrationskapaciteten, och inte driver krav på fler undantag eller humana ventiler, motsvarar partiets ställningstagande ankare 2.

2026-09-12 · Helt för

Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer
Asyl | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Värna asylrätten och ha en stram och hållbar politik Värna asylrätten samtidigt som Sverige under överskådlig tid har en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer. Hittade du den information du sökte? Nej Ja Uppdaterades senast: 19 augusti 2026
Invandring och integration | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Migration och flyktingpolitik Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet. Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd. Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige. Läs mer
Migration och flyktingpolitik | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Invandring och integration Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla. Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige. Läs mer
Invandring och integration | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan

Ska tandvårdsreformen utökas med ett högkostnadsskydd som omfattar hela befolkningen?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet stöder ett högkostnadsskydd som utvecklas stegvis och börjar med äldre. Det belägger stöd för en gradvis utvidgning men fastställer inte uttryckligen att skyddet slutligen ska omfatta hela befolkningen, varför intervallet lämnas mellan ingen tydlig sådan ståndpunkt och den stegvisa heltäckande inriktningen.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

22 läkare kunna ansvara för ett begränsat antal patienter, 1100 enligt Socialstyrelsens rekommendation. Vi vill se fler digitaliseringssatsningar i vården så att fler snabbt kan få hjälp digitalt och över telefon. Dagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem ska styras upp till att bli ett komplement till vårdcentralerna och knytas till dem. Den digitala utomlänstaxan ska avskaffas. Det måste bli lättare för den som söker vård att se var det finns lediga tider. Och det måste bli enklare att få rätt vård snabbt vid psykisk ohälsa. Oavsett om man behöver hjälp för ångest, depression eller har ont i kroppen ska man kunna vända sig till sin vårdcentral för samtal, stöd och vård. • Sjukhusvård och tandvård ska vara tillgänglig för fler. Ett bra sjukhus är en plats för vård, värdighet och omtanke. Vi har rätt att förvänta oss att sjukhusen är tillräckligt bemannade och väl utrustade. För att säkerställa en vård i världsklass och efter behov måste finansieringen utökas. Akutsjukhus ska drivas i offentlig regi. Olika regioner i Sverige har olika förutsättningar att garantera tillgänglighet till specialistvård. Vi vill stärka tillgängligheten och vårdgarantin så att alla får den vård de behöver genom att samarbetet mellan regionerna förbättras. En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga och är en förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges efter behov. Därför måste tandvården vara tillgänglig för alla och i hela landet. Men ojämlikheten vad gäller tandhälsa växer. I många regioner är det svårt att få tag i en tandläkare. Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga över hela landet. Det behöver ses över hur privata tandvårdsutförare som tar del av offentliga tandvårdsstöd tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna. De ofta höga priserna gör att många som borde söka tandvård inte gör det. De finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är viktigt att en tandvårdsreform kombineras med en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden och att insatser görs för att motverka kriminalitet inom tandvården. • Det ska gå att få tag i mediciner i hela landet. Efter avregleringen av apoteksmarknaden ser vi att privata apotek tenderar att etablera sig där köpkraften är stark, snarare än där behoven är som störst. Det är ett samhällsansvar och en del av vår beredskap att se till att vi har tillgång till mediciner i alla delar av landet. Därför vill vi se ett system med riksapotek. Högkostnadsskyddet för läkemedel måste utformas så att människor med stora behov skyddas. För att sänka kostnaderna för mediciner vill vi se mer gemensam upphandling av läkemedel, både på nationell nivå, i Norden och i EU. Därutöver vill vi se en större likvärdighet vad gäller vaccinationer. Samma vaccinationer ska gälla i hela landet till samma kostnad för den enskilde. Vi vill upprätta ett nationellt vaccinationsregister och se ett utvidgat vaccinationsprogram. • Äldreomsorgen ska finnas där för dig. Det ska vara tryggt att åldras och bli gammal i Sverige. Man ska kunna vara självständig och leva livet hela livet. När behov av hjälp och omsorg kommer ska man kunna lita på att äldreomsorgen finns, och att dess kapacitet växer i takt med att den äldre befolkningen växer. Kvaliteten i äldreomsorgen får inte bli beroende av privat betalda tilläggstjänster. De äldre har byggt det land vi lever i. Därför ska de få den vård och omsorg som de behöver. Det är en fråga om värdighet och respekt. Vi vill se en hemtjänst där personalen inte styrs med minutscheman, där de har rätt kompetens, pratar det svenska språket och där de har möjlighet att möta den äldre efter dennes behov. Personalen inom äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och inflytande över sitt arbete för att kunna göra ett bra jobb. Det är också viktigt för att fler ska vilja jobb
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Ska Sverige välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato?

Helt emot
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets auktoritativa dokument stödjer Sveriges Natomedlemskap och ett fördjupat militärt samarbete med alliansen. Det motsäger propositionen om att välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato och motsvarar den starkaste medlemskapspositionen i ankarna.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Känner du dig orolig över det allvarliga säkerhetsläget i Europa? Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av Rysslands aggression och garanterar kollektiv trygghet. Socialdemokraterna vill att du ska känna dig säker genom att Sverige är en trovärdig och stark partner som lever upp till sina åtaganden i alliansen. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, och Rysslands aggressiva hållning hotar friheten och demokratin i vår del av världen. Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina. Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet, vilket inkluderar att öka den nationella försvarsförmågan för att bidra till det kollektiva försvaret. Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet. För att garantera den uthållighet som krävs i en ny, farligare tid, måste den ökade försvarsutbyggnaden säkras med permanent finansiering. Natomedlemskapet höjer avskräckningsförmågan, men det ställer samtidigt krav på att Sverige fortsätter stärka sin nationella försvarsförmåga för att vara en trovärdig partner. Läs mer
Nato | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Fördjupa Nato-samarbetet Utveckla samarbetet med allierade för ökad säkerhet och stabilitet inte minst i vårt närområde.
Försvar och beredskap | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan

Ska det vara straffbart att utöva styrning eller kontroll över verksamheten i en kriminell sammanslutning, även om man inte själv utfört brotten?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingen av de tillhandahållna källorna tar ställning till det exakta instrumentet att straffbelägga styrning eller kontroll utan att personen själv utfört brotten. Partiets dokumenterade allmänna linje om kraftfull brottsbekämpning, fler lagföringar och skärpta straff talar ändå i riktning för propositionen. Eftersom kopplingen är indirekt och instrumentet inte behandlas direkt används ett försiktigt intervall.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Brottsbekämpning och trygghet Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste. Läs mer
Brottsbekämpning och trygghet | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige återinföra en skatt på mycket stora privata förmögenheter?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet har inte tagit ställning till just en återinförd förmögenhetsskatt i det tillgängliga underlaget. Dess generella linje är att de allra mest förmögna ska bidra mer och att stora, lågt beskattade kapitalinkomster ska beskattas högre. Det talar för en övervägande positiv men avgränsad hållning till att beskatta stora förmögenheter, utan stöd för ett helt entydigt ställningstagande.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan
Skatter Märker du hur dina pengar räcker till allt mindre samtidigt som de rikaste får stora skattesänkningar? Socialdemokraterna säger nej till en orättvis skattepolitik där de som redan har mest får mer. Det är dags att ta gemensamt ansvar och se till att varje skattekrona går dit den behövs: till vår gemensamma trygghet och välfärd. Socialdemokraterna vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Vi har föreslagit rättvisa skattesänkningar som ger mer pengar i plånboken för vanligt folk. Vi säger nej till skattebonusar för de allra rikaste som finansieras med lånade pengar. Vi vill höja beskattningen av stora, lågt beskattade, kapitalinkomster och göra systemet enklare och mer likformigt. Vi vill stärka kampen mot ekonomisk brottslighet, så att vi kan finansiera välfärden. Läs mer
Skatter | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige fortsätta med en stram och restriktiv migrationspolitik för nya asylsökande och anhöriga?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets auktoritativa dokument anger en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer och omfattar uttryckligen anhöriginvandringen. Det belägger stöd för att hålla fast vid en stram politik för både nya asylsökande och anhöriga, snarare än att öka mottagandet.

2026-09-12 · Helt för

41 4.2 Stram migration. Snabb integration. De allra flesta människor som kommer till Sverige har funnit sin plats här, kunnat bygga sig ett liv och bidrar till det gemensamma. Jämfört med andra länder i Europa har fler människor med utomeuropeisk bakgrund en sysselsättning i Sverige. Utrikesfödda svenskar bor, arbetar, startar företag, bildar familj och engagerar sig ideellt runt om i landet. Det är en självklar del av det som gör Sverige starkt. Men den demografiska förändring vi sett under de senaste decennierna har samtidigt blivit en stor utmaning. I praktiken har den svenska migrationspolitiken inneburit att några få stadsdelar och kommuner burit nästan hela ansvaret. Migrationen tillsammans med en välfärd som lidit svårt i sviterna av 1990-talets ekonomiska kris, marknadsmisslyckanden i centrala samhällssektorer och alltför svaga integrationsinsatser har skapat segregation, utsatthet och kriminalitet. Rasism och diskriminering skapar klyftor och motverkar sammanhållningen i Sverige. Integrationen har också försvårats när många kommit hit från länder som präglas av helt andra samhällssystem än vårt, och där rättsstat, utbildningssystem och demokratiska strukturer är svagare än här. Det krävs långsiktiga åtgärder för att lösa de problem som vårt land står inför. För att kunna ge dem som kommit och kommer hit en god chans att komma in i samhället behöver Sverige under överskådlig tid ha en migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer. Asylrätten värnas. Integrationen måste bli mer effektiv – och fungera bättre. Därför vill vi: • Att asylprocessen präglas av ordning och reda. Asylrätten och FN:s kvotflyktingssystem ska värnas. Det europeiska samarbetet för att dela ansvaret för migrationen mer solidariskt mellan medlemsländerna och öka rättssäkerheten i asylmottagandet ska främjas – där barnens situation särskilt beaktas. Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Men svensk migrationspolitik måste bli mer långsiktigt hållbar. För att de som kommer hit ska ha en chans att bygga sig ett värdigt liv, och för att vi ska motverka den integrationsskuld som byggts upp, måste det totala söktrycket mot Sverige minska ytterligare. Vi vill att Sverige har regler som ligger i linje med miniminivåerna i övriga Europa. Detta inkluderar även anhöriginvandringen. Vi vill – bland annat för att motverka hedersförtryck – skärpa vissa regler kring anhöriginvandringen, exempelvis genom att åldersgränsen för när man inom ramen för EU:s familjeåterföreningsdirektiv som gift kan anhöriginvandra till Sverige, höjs från 21 till 24 år. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen. En mer jämn ansvarsfördelning mellan kommuner motverkar segregation. EBO ska avskaffas och vi vill införa statliga mottagningsboenden i olika delar av landet där den asylsökande bor under asyltiden. Handläggningstiderna ska kortas. Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga återvändandecenter i väntan på att återvända. Antalet förvarsplatser ska byggas ut i takt med behovet. Vi vill motverka framväxten av skuggsamhällen där människor utnyttjas. Därför måste av- och utvisningsbeslut verkställas, så att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Det behövs bättre återtagandeavtal med tredje land, inklusive sambandspersoner på plats. Biståndet ska kunna villkoras så att länder tar emot egna medborgare som utvisas från Sverige – med undantag för civilsamhällesstöd och humanitärt bistånd. Vi vill inte se en svensk angiverilag. För att den nyanlände med positivt beslut om uppehållstillstånd ska få bättre möjligheter till etablering
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan
Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer
Asyl | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Migration och flyktingpolitik Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet. Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd. Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige. Läs mer
Migration och flyktingpolitik | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan

Bör Sverige införa ett nationellt bidragstak som begränsar det totala beloppet av samlade bidrag för arbetsföra personer?

Delvis emot – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingen av de partiauktoritativa källorna tar ställning till just ett nationellt tak för samlade bidrag för arbetsföra personer. Partiets dokumenterade linje att stärka studiemedlet och höja bidragsdelen talar generellt för att ekonomiskt stöd ska värnas; det ger därför endast en försiktig lutning mot att inte införa ett sådant tak, med ett brett intervall.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

21 Vi vill att fler elever ska kunna gå praktiska, yrkesinriktade program. Många yrken kräver färdigheter som inte lärs ut vid teoretiska program, och närheten till arbetsmarknaden gör att man snabbare kan komma i jobb genom en yrkesutbildning. Yrkesutbildningarna ska bli fler och bättre genom att samarbetet med branscherna vidareutvecklas. Eftersom praktiska utbildningar ofta är dyrare än teoretiska måste resurserna till yrkesutbildningarna ökas och dimensioneringen förbättras. Privata aktörer ska inkluderas i det tvingande dimensioneringsarbetet. Vi vill öka resurserna för höjd kvalitet i den arbetsförlagda utbildningen. Vi vill se betald praktik på fler yrkesområden än idag, exempelvis för att göra utbildningarna till välfärdsyrkena mer attraktiva. • Fler ska kunna läsa på högskola och universitet. Sverige ska vara ett land av livslångt lärande och många andra chanser. Det ska vara lätt att återkomma till utbildning hela livet. Fortfarande ser vi en stark social snedrekrytering till högskolor och universitet. Denna måste brytas. Högre utbildning ska finnas i varje län och det måste bli lättare för studenter med olika bakgrund att söka sig dit. Arbetslivserfarenhet ska återigen ses som meriterande vid ansökan till högskolan. För att ge studenterna bättre förutsättningar ska den lärarledda undervisningstiden öka. För att fler ska utbilda sig till välfärdsyrken måste de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna byggas ut. Såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot studenter. Platserna på den högre utbildningen ska i större utsträckning dimensioneras efter arbetsmarknadens behov och fördelas över hela landet. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier. Det totala studiemedelssystemet behöver stärkas så att ännu fler kan ha råd att studera vidare. Vi är beredda att ta steg för en höjning av bidragsdelen av studiemedlet. 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet När man är sjuk behöver man mer än någonsin samhällets hjälp. Oavsett om vi söker vård för öroninflammation eller för att få en ny höft vill vi snabbt kunna få tag i en läkare och veta att vi får den bästa vården. Bra vård är en grundläggande rättighet. Det är också något som gör att vi känner trygghet och tillit till samhället. Vården utvecklas ständigt. Ny forskning ger bättre behandlingar, gör att fler överlever livshotande sjukdomar, så som cancer, och kan leva med kroniska sjukdomar. En god, jämlik och jämställd vård och omsorg gör oss friska längre upp i åldrarna. Därför behöver exempelvis kvinnosjukvården stärkas. Samtidigt ser vi hur hälsoklyftorna växer. Vården och omsorgen är inte tillgänglig för alla på samma villkor. I vårt uppsplittrade system har vi på vissa orter fått en överetablering av vårdgivare och på andra saknas de helt. Man kan köpa sig förbi kön. För många känns vården svår och krånglig att nå. Vi måste styra upp i vård- och omsorgskedjan så att fler får den hjälp de behöver snabbare. Vård ska ges efter behov och i tid, likvärdigt och med hög kvalitet i hela landet. Därför vill vi: • Att man snabbt kan få hjälp på sin vårdcentral, oavsett problem. Det måste vara lätt att få en första kontakt med vården när man behöver det, och primärvården ska vara vägen in i vården. Det ska finnas vårdcentraler i hela landet och det måste gå snabbt att få en tid för vårdbesök. De olika kompetenserna på vårdcentralen bidrar alla till att skapa god vård. För att korta väntetiderna vill vi att det etableras ett fungerande fastläkarsystem, där alla människor, särskilt äldre, är listade hos en egen läkare. För att garantera kvaliteten och tillgängligheten ska varje
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Bör Europa samordna försvarsupphandlingar och göra riktade investeringar i gemensam försvarsindustriell produktionskapacitet?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets officiella riktlinjer stödjer samverkan med andra EU-länder kring försvarsindustriella satsningar. Det omfattar därmed den efterfrågade europeiska samordningen och riktade investeringarna i gemensam försvarsindustriell kapacitet, vilket motsvarar en tydligt positiv position.

2026-09-12 · Helt för

32 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. Vårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest strategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som utgör vår regelbaserade internationella världsordning. Sverige har traditionellt haft en stark utrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande röst för fred, frihet och solidaritet. Den Europeiska Unionen är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena, och en grundsten i ett regelbaserat internationellt samarbete. Vi vill växla upp det svenska EU-arbetet. Vi vill se ett starkt och säkert EU, eftersom det är viktigt för ett starkt och säkert Sverige. Ett starkt Sverige är i sin tur viktigt för att EU ska utvecklas åt det håll vi vill. Säkerhetspolitiskt behöver vi snabbt fördjupa det europeiska samarbetet. Vi måste använda oss av EU för att motverka klimatförändringarna, skapa hållbart välstånd och förbättra vår konkurrenskraft. Regional utveckling är nödvändig för att detta ska kunna ske. Därför behöver regionerna ha ett fortsatt stort ansvar för sammanhållningspolitiken. En ambitiös klimat- och näringspolitik är centralt för att skapa bra jobb i hela unionen och fortsätta stärka den sociala sammanhållningen. Vi vill ligga i framkant i den gröna och digitala tekniken och samtidigt bekämpa digitaliseringens avarter. Dessutom är ett jämställt Europa avgörande för att skapa en framtid som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Vi måste koordinera oss bättre för att bekämpa smuggling och organiserad brottslighet. Vi ska markera mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer eller kränker mänskliga rättigheter. EU ska var en global aktör för fred, fattigdomsbekämpning och internationell rätt. Det är viktigt både för oss, och för maktbalansen i världen, att EU stärks som en framgångsrik, fredlig, hållbar och rättvis union. Därför vill vi: • Stärka det europeiska försvarssamarbetet. Vi vill se ett närmare europeiskt försvarssamarbete, som omfattar både den militära och civila beredskapen. EU-länderna måste snabbt stärka sin egen förmåga till militärt försvar och säkerhet. Vi vill samverka mer med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar. Vi vill se mer koordination exempelvis gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja Ukraina. Särskilt viktigt är att vi står fast vid vårt militära och civila stöd till Ukraina så länge det behövs, och att vi deltar aktivt i återuppbyggnaden av Ukraina. EU ska verka för ökade kapaciteter inom europeisk försvarsindustri. Vi behöver mer gemensamma innovationsprojekt kring försvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel. EU måste också snabbt stärka sin förmåga till civilt försvar och motståndskraft. Vi behöver robusta samhällen, och vi måste bli bättre på att skydda kritisk infrastruktur. Vi måste stärka förutsättningarna för ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft – det är viktigt också för att minska oron och rädslorna i befolkningen kopplat till det nya säkerhetsläget. Säkerhet och ekonomisk stabilitet hänger ihop. Därför är det viktigt att inom ramen för EU möjliggöra omfattande nationella investeringar i stärkt totalförsvar.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Bör Sverige införa skärpta kontrollåtgärder för sexualförbrytare efter frigivning, såsom elektronisk övervakning och livstidsförbud att vistas nära barn?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet har inte tagit ställning till de föreslagna instrumenten elektronisk övervakning och livstidsförbud nära barn efter frigivning. Däremot dokumenterar det en generell linje för kraftfulla åtgärder mot brottslighet. Denna allmänna riktning ger endast ett försiktigt stöd för propositionens skärpta kontrollåtgärder, varför intervallet hålls brett.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Brottsbekämpning och trygghet Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste. Läs mer
Brottsbekämpning och trygghet | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan

Ska Sverige prioritera lägre företagsskatter, minskad administrativ börda samt stärkt tillgång till kapital för företag?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiets officiella riktlinjer stödjer minskad administration och statlig medverkan till viktiga investeringar, vilket täcker två delar av propositionen. Underlaget belägger inte entydigt lägre företagskostnader som en separat åtgärd, så den samlade positionen kodas som försiktigt positiv.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf 1 z Politiska riktlinjer 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5 1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16 2.1 Ta tillbaka kontrollen 16 2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21 2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25 3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27 3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27 3.2 En effektiv kriminalpolitik 30 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32 3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34 3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37 4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39 4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40 4.2 Stram migration. Snabb integration. 41 4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42 4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44 4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46 4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48 4 ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE NY RIKTNING FÖR SVERIGE När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid. Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög. Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med framtidstro. Där plikt och rätt gäller. Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid. Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften: • Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land • Du har rätt till ett välfungerande samhälle • Du ska leva i trygghet och säkerhet • Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet. Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige. 5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan
10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Öppna originalkällan

Bör integrationspolitiken flytta tyngdpunkten från ytterligare offentliga utgifter till individuellt ansvar och tydliga krav på svenska, arbete och delaktighet?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Partiet lägger tydlig vikt vid individuellt ansvar genom krav på svenska, arbete och delaktighet, vilket stödjer en förskjutning mot krav och ansvar. Samtidigt kombineras denna linje med kraftfulla offentliga investeringar i integrationen. Därför är ståndpunkten blandad och intervallet begränsas till 0–1 snarare än den mer långtgående kravpositionen.

Villkor och förbehåll

Belägg som talar emot
  • Kommentar
    Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Integration En fungerande integration är avgörande för att du och alla andra i Sverige ska kunna leva i ett tryggt och sammanhållet samhälle. När människor snabbt lär sig svenska, kommer i arbete och blir en del av gemenskapen minskar utanförskapet och risken för segregation och kriminalitet. Det påverkar inte bara den som är ny i landet, utan hela samhället – från tryggheten i ditt bostadsområde till möjligheten att finansiera välfärden. Därför är integration inte en fråga för några få, utan något som är viktigt för alla som bor i Sverige. Socialdemokrater förespråkar en kravbaserad integrationspolitik där språk, arbete och delaktighet är de bärande pelarna. För att lyckas med detta måste migrationspolitiken vara stram, så att samhället får de resurser och den tid som krävs för att integrera dem som kommit hit. Fokus ligger på att se till att varje individ snabbt kommer i sysselsättning eller utbildning och bryta isoleringen för utrikes födda kvinnor.g. Genom att göra upp med marknadsmisslyckanden i välfärden säkerställs att resurserna används till att bygga upp gemenskapen istället för att försvinna till vinstuttag. Läs mer
Integration | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Invandring och integration Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla. Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige. Läs mer
Invandring och integration | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan
Invandring och integration Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla. Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige. Läs mer
Invandring och integration | Socialdemokraterna
Öppna originalkällan