Jämför två partier

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Vanliga frågor Hur många ska få komma till Sverige? Det är inte upp till politiken att bestämma, eftersom att alla som vill söka asyl i Sverige ska kunna göra det och få sin ansökan prövad. I Sverige gäller asylrätten. Den som får sin asylansökan beviljad ska få goda förutsättningar att starta ett nytt liv i Sverige. Varför vill Miljöpartiet ta emot fler kvotflyktingar? Kvotflyktingar väljs ut av UNHCR för att de är särskilt utsatta. Det kan handla om mycket utsatta barn, kvinnor och flickor, tortyrskadade eller personer med juridiska eller medicinska skyddsbehov. Miljöpartiet vill att Sverige återgår till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Vill Miljöpartiet behålla permanenta uppehållstillstånd? Ja. Permanenta uppehållstillstånd skapar trygghet och stärker integrationen – människor som vet att de får stanna, vågar planera för framtiden, lära sig svenska, arbeta och studera. Tillfälliga tillstånd skapar oro, sämre förutsättningar för integration och bidrar till att människor inte vågar investera i sin framtid. Hur ser Miljöpartiet på arbetskraftsinvandring? Sverige behöver människor som arbetar och bidrar till välfärd och företagande. Villkoren för arbetskraftsinvandring ska utgå från den svenska modellen, bygga på kollektivavtalsenliga villkor och arbetsgivares behov. Fusk och exploatering av arbetskraftsinvandring ska bekämpas. Vilka krav ska ställas på människor som får stanna i Sverige? Alla som lever i Sverige ska bidra efter förmåga och följa de grundläggande regler och värderingar som samhället vilar på. Samtidigt måste krav på människor som lever i Sverige kombineras med verkliga möjligheter att klara dem. Därför behövs bättre stöd för att lära sig svenska, börja arbeta och studera. Det gör vägen in i samhället effektivare och mer inkluderande.

Miljöpartiet vill: Bryta bostadssegregationen genom blandade och trygga bostadsområden. När människor med olika inkomster och bakgrund bor åtskilda ökar segregationen. Fler hyresrätter med rimliga hyror, blandade boendeformer och minskad trångboddhet ska göra det möjligt för fler att bo i samma område. Genom att låta integration, delaktighet och social sammanhållning väga tyngre i stadsplaneringen kan segregationen minska och tryggheten öka. Stärka utvecklingen i socioekonomiskt utsatta områden. Många områden har under lång tid fått vara eftersatta, med för lite investeringar och modernisering. Satsningar på bostäder, offentlig service, föreningsliv och lokala mötesplatser ska stärka livsvillkoren där behoven är störst. Det bidrar till ökad trygghet, bättre framtidsmöjligheter och minskat utanförskap. Ge nyanlända bättre möjligheter att etablera sig i samhället. Ett fungerande mottagande är avgörande för att människor snabbt ska kunna komma i arbete, utbildning och bli delaktiga i samhället. Nyanlända ska erbjudas bättre möjligheter till bostad, etablering och långsiktig trygghet, samtidigt som mottagandet bidrar till mer blandade bostadsområden. Det stärker integrationen och gör det lättare att bygga en framtid i Sverige. Minska skolsegregationen och ge alla barn likvärdiga möjligheter. När skolor blir allt mer uppdelade ökar skillnaderna mellan barn och unga. Resurserna ska därför fördelas efter elevernas behov och skolan ska vara en plats där barn med olika bakgrund möts. Det ger mer jämlika förutsättningar och stärker sammanhållningen i samhället. Stärka sammanhållningen genom lokalt samarbete och fler mötesplatser. Segregation kan inte lösas av en enskild aktör. Kommuner, myndigheter, föreningsliv och lokala företag behöver arbeta långsiktigt tillsammans för att skapa fler mötesplatser för kultur, idrott och gemenskap. Det stärker tilliten mellan människor och ökar delaktigheten i samhället.

2026-09-12 · Helt för

Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer

Värna asylrätten och ha en stram och hållbar politik Värna asylrätten samtidigt som Sverige under överskådlig tid har en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer. Hittade du den information du sökte? Nej Ja Uppdaterades senast: 19 augusti 2026

Migration och flyktingpolitik Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet. Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd. Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige. Läs mer

Invandring och integration Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla. Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige. Läs mer

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Vanliga frågor Hur många ska få komma till Sverige? Det är inte upp till politiken att bestämma, eftersom att alla som vill söka asyl i Sverige ska kunna göra det och få sin ansökan prövad. I Sverige gäller asylrätten. Den som får sin asylansökan beviljad ska få goda förutsättningar att starta ett nytt liv i Sverige. Varför vill Miljöpartiet ta emot fler kvotflyktingar? Kvotflyktingar väljs ut av UNHCR för att de är särskilt utsatta. Det kan handla om mycket utsatta barn, kvinnor och flickor, tortyrskadade eller personer med juridiska eller medicinska skyddsbehov. Miljöpartiet vill att Sverige återgår till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Vill Miljöpartiet behålla permanenta uppehållstillstånd? Ja. Permanenta uppehållstillstånd skapar trygghet och stärker integrationen – människor som vet att de får stanna, vågar planera för framtiden, lära sig svenska, arbeta och studera. Tillfälliga tillstånd skapar oro, sämre förutsättningar för integration och bidrar till att människor inte vågar investera i sin framtid. Hur ser Miljöpartiet på arbetskraftsinvandring? Sverige behöver människor som arbetar och bidrar till välfärd och företagande. Villkoren för arbetskraftsinvandring ska utgå från den svenska modellen, bygga på kollektivavtalsenliga villkor och arbetsgivares behov. Fusk och exploatering av arbetskraftsinvandring ska bekämpas. Vilka krav ska ställas på människor som får stanna i Sverige? Alla som lever i Sverige ska bidra efter förmåga och följa de grundläggande regler och värderingar som samhället vilar på. Samtidigt måste krav på människor som lever i Sverige kombineras med verkliga möjligheter att klara dem. Därför behövs bättre stöd för att lära sig svenska, börja arbeta och studera. Det gör vägen in i samhället effektivare och mer inkluderande.

Miljöpartiet vill: Bryta bostadssegregationen genom blandade och trygga bostadsområden. När människor med olika inkomster och bakgrund bor åtskilda ökar segregationen. Fler hyresrätter med rimliga hyror, blandade boendeformer och minskad trångboddhet ska göra det möjligt för fler att bo i samma område. Genom att låta integration, delaktighet och social sammanhållning väga tyngre i stadsplaneringen kan segregationen minska och tryggheten öka. Stärka utvecklingen i socioekonomiskt utsatta områden. Många områden har under lång tid fått vara eftersatta, med för lite investeringar och modernisering. Satsningar på bostäder, offentlig service, föreningsliv och lokala mötesplatser ska stärka livsvillkoren där behoven är störst. Det bidrar till ökad trygghet, bättre framtidsmöjligheter och minskat utanförskap. Ge nyanlända bättre möjligheter att etablera sig i samhället. Ett fungerande mottagande är avgörande för att människor snabbt ska kunna komma i arbete, utbildning och bli delaktiga i samhället. Nyanlända ska erbjudas bättre möjligheter till bostad, etablering och långsiktig trygghet, samtidigt som mottagandet bidrar till mer blandade bostadsområden. Det stärker integrationen och gör det lättare att bygga en framtid i Sverige. Minska skolsegregationen och ge alla barn likvärdiga möjligheter. När skolor blir allt mer uppdelade ökar skillnaderna mellan barn och unga. Resurserna ska därför fördelas efter elevernas behov och skolan ska vara en plats där barn med olika bakgrund möts. Det ger mer jämlika förutsättningar och stärker sammanhållningen i samhället. Stärka sammanhållningen genom lokalt samarbete och fler mötesplatser. Segregation kan inte lösas av en enskild aktör. Kommuner, myndigheter, föreningsliv och lokala företag behöver arbeta långsiktigt tillsammans för att skapa fler mötesplatser för kultur, idrott och gemenskap. Det stärker tilliten mellan människor och ökar delaktigheten i samhället.

2026-09-12 · Helt för

41 4.2 Stram migration. Snabb integration. De allra flesta människor som kommer till Sverige har funnit sin plats här, kunnat bygga sig ett liv och bidrar till det gemensamma. Jämfört med andra länder i Europa har fler människor med utomeuropeisk bakgrund en sysselsättning i Sverige. Utrikesfödda svenskar bor, arbetar, startar företag, bildar familj och engagerar sig ideellt runt om i landet. Det är en självklar del av det som gör Sverige starkt. Men den demografiska förändring vi sett under de senaste decennierna har samtidigt blivit en stor utmaning. I praktiken har den svenska migrationspolitiken inneburit att några få stadsdelar och kommuner burit nästan hela ansvaret. Migrationen tillsammans med en välfärd som lidit svårt i sviterna av 1990-talets ekonomiska kris, marknadsmisslyckanden i centrala samhällssektorer och alltför svaga integrationsinsatser har skapat segregation, utsatthet och kriminalitet. Rasism och diskriminering skapar klyftor och motverkar sammanhållningen i Sverige. Integrationen har också försvårats när många kommit hit från länder som präglas av helt andra samhällssystem än vårt, och där rättsstat, utbildningssystem och demokratiska strukturer är svagare än här. Det krävs långsiktiga åtgärder för att lösa de problem som vårt land står inför. För att kunna ge dem som kommit och kommer hit en god chans att komma in i samhället behöver Sverige under överskådlig tid ha en migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer. Asylrätten värnas. Integrationen måste bli mer effektiv – och fungera bättre. Därför vill vi: • Att asylprocessen präglas av ordning och reda. Asylrätten och FN:s kvotflyktingssystem ska värnas. Det europeiska samarbetet för att dela ansvaret för migrationen mer solidariskt mellan medlemsländerna och öka rättssäkerheten i asylmottagandet ska främjas – där barnens situation särskilt beaktas. Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Men svensk migrationspolitik måste bli mer långsiktigt hållbar. För att de som kommer hit ska ha en chans att bygga sig ett värdigt liv, och för att vi ska motverka den integrationsskuld som byggts upp, måste det totala söktrycket mot Sverige minska ytterligare. Vi vill att Sverige har regler som ligger i linje med miniminivåerna i övriga Europa. Detta inkluderar även anhöriginvandringen. Vi vill – bland annat för att motverka hedersförtryck – skärpa vissa regler kring anhöriginvandringen, exempelvis genom att åldersgränsen för när man inom ramen för EU:s familjeåterföreningsdirektiv som gift kan anhöriginvandra till Sverige, höjs från 21 till 24 år. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen. En mer jämn ansvarsfördelning mellan kommuner motverkar segregation. EBO ska avskaffas och vi vill införa statliga mottagningsboenden i olika delar av landet där den asylsökande bor under asyltiden. Handläggningstiderna ska kortas. Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga återvändandecenter i väntan på att återvända. Antalet förvarsplatser ska byggas ut i takt med behovet. Vi vill motverka framväxten av skuggsamhällen där människor utnyttjas. Därför måste av- och utvisningsbeslut verkställas, så att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Det behövs bättre återtagandeavtal med tredje land, inklusive sambandspersoner på plats. Biståndet ska kunna villkoras så att länder tar emot egna medborgare som utvisas från Sverige – med undantag för civilsamhällesstöd och humanitärt bistånd. Vi vill inte se en svensk angiverilag. För att den nyanlände med positivt beslut om uppehållstillstånd ska få bättre möjligheter till etablering

Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer

Migration och flyktingpolitik Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet. Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd. Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige. Läs mer

2025-02-27 · Helt emot till Delvis emot

Öppen och human migrationspolitik Hem Politik som gör skillnad Migration och lika rätt Hoppa över menyn Vår politik Partiprogram 2025 Valmanifest 2026 Valmanifest 2024 Valmanifest 2022 Miljöpartiet vill ha en human, solidarisk och rättssäker migrationspolitik. Asylrätten ska värnas i Sverige, i EU och globalt, och varje människa ska ha rätt att få sin ansökan individuellt prövad. Den som kommer till Sverige ska mötas av öppenhet, trygghet och goda möjligheter att snabbt bli en del av samhället. Fler människor än någonsin är på flykt undan krig, förtryck, katastrofer och klimatförändringar. Samtidigt har migrationspolitiken blivit mer otrygg och rättsosäker för människor som redan lever, arbetar eller går i skolan i Sverige.

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 2: Försörjnings- och lönekrav (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 2, V, C, MP): av Martina Johansson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22 och 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, bifaller delvis motionerna 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2. Ställningstagande Förslaget om ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare bör inte genomföras. Att ställa betydligt högre krav än i dag på lönenivå kommer inte att minska fusket som oftast innebär att arbetskraftsinvandraren betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare. Om förslaget genomförs skulle det i stället leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens.

2026-09-12 · Delvis för

Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer

Värna asylrätten Värna asylrätten samtidigt som Sverige under överskådlig tid ska ha en stram migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer.

2025-05-21 · Helt emot

Vanliga frågor Vad tycker Miljöpartiet om kärnkraft? Miljöpartiet vill inte bygga ny kärnkraft i Sverige. Vårt fokus är att fasa ut fossil energi och snabba på elektrifieringen genom en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion i kombination med satsningar på grön baskraft och energieffektivisering. Är inte kärnkraft bra eftersom den är fossilfri? Miljöpartiets mål är att fasa ut det fossila, men för att klara klimatomställningen behövs el som kan komma på plats snabbt och till rimlig kostnad. Ny kärnkraft lever inte upp till de kriterierna, utan fördröjer istället omställningen. Dessutom medför ny kärnkraft stora risker kopplade till uranbrytning, avfall och säkerhet. Vill Miljöpartiet stänga befintliga kärnkraftverk? Nej, Miljöpartiet driver inte på för en politiskt beslutad snabbavveckling av befintlig kärnkraft. Vårt fokus är att ersätta fossil energi, bygga ett robust elsystem och undvika kraftslag som skapar onödiga kostnader och risker för svenska hushåll.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 15 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Teknikneutralt statligt stöd för storskalig fossilfri kraftproduktion Att statligt stöd även kan utgå till all storskalig fossilfri kraftproduktion - stöd ska vara teknikneutralt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-08-10 · Varken eller till Delvis för

Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna alla former av hatbrott ● Kvinnor kan känna sig trygga, ha samma ekonomiska egenmakt och få vård på samma villkor som män ● Stoppa orimliga utvisningar: Människor som byggt upp sina liv i Sverige ska få stanna. Familjer ska hållas ihop ● Familjepolitiken förbättras för regnbågsfamiljer och transpersoners rättigheter försvaras och stärks ● Stärka äldres rättigheter och motverka ålderism ● Värna public service och fri kultur, fri media och fri forskning ● Införa nationellt minoritetsspråk i skolan och stärka de nationella minoriteternas och urfolket samernas kultur och rättigheter En säkrare och mer solidarisk värld Krig, klimatkris och konflikter påverkar inte bara människor långt bort, det märks också här, i vår vardag, genom högre priser och ökad osäkerhet över framtiden. Genom att bidra till fred och utveckling i vår omvärld stärker vi också tryggheten här hemma. När vi investerar i bistånd, internationellt samarbete och beredskap bygger vi ett samhälle som står starkare. Vi måste stötta Ukraina i kampen för frihet och demokrati, verka för ett fritt Palestina och stå upp för alla människors mänskliga rättigheter. Sverige ska stärka sitt totalförsvar, men vi ska inte tillåta kärnvapen på svensk mark. Varken i freds- eller krigstid. Sverige vinner på att ● Driva en feministisk utrikespolitik som ökar jämställdheten globalt, bidrar till rättvis klimatomställning och bygger fred ● Minst 1% av BNI går till bistånd för att bekämpa fattigdom, stärka demokrati och bygga hållbara samhällen ● Bygga ett starkt totalförsvar och ett robust samhälle som står emot både klimatförändringar, kriser och i värsta fall krig ● Främja diplomati, försvara folkrätten och stärka FN ● Vara en stark röst för klimat, natur, demokrati och jämlikhet i EU 8

2026-09-12 · Helt för

32 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. Vårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest strategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som utgör vår regelbaserade internationella världsordning. Sverige har traditionellt haft en stark utrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande röst för fred, frihet och solidaritet. Den Europeiska Unionen är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena, och en grundsten i ett regelbaserat internationellt samarbete. Vi vill växla upp det svenska EU-arbetet. Vi vill se ett starkt och säkert EU, eftersom det är viktigt för ett starkt och säkert Sverige. Ett starkt Sverige är i sin tur viktigt för att EU ska utvecklas åt det håll vi vill. Säkerhetspolitiskt behöver vi snabbt fördjupa det europeiska samarbetet. Vi måste använda oss av EU för att motverka klimatförändringarna, skapa hållbart välstånd och förbättra vår konkurrenskraft. Regional utveckling är nödvändig för att detta ska kunna ske. Därför behöver regionerna ha ett fortsatt stort ansvar för sammanhållningspolitiken. En ambitiös klimat- och näringspolitik är centralt för att skapa bra jobb i hela unionen och fortsätta stärka den sociala sammanhållningen. Vi vill ligga i framkant i den gröna och digitala tekniken och samtidigt bekämpa digitaliseringens avarter. Dessutom är ett jämställt Europa avgörande för att skapa en framtid som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Vi måste koordinera oss bättre för att bekämpa smuggling och organiserad brottslighet. Vi ska markera mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer eller kränker mänskliga rättigheter. EU ska var en global aktör för fred, fattigdomsbekämpning och internationell rätt. Det är viktigt både för oss, och för maktbalansen i världen, att EU stärks som en framgångsrik, fredlig, hållbar och rättvis union. Därför vill vi: • Stärka det europeiska försvarssamarbetet. Vi vill se ett närmare europeiskt försvarssamarbete, som omfattar både den militära och civila beredskapen. EU-länderna måste snabbt stärka sin egen förmåga till militärt försvar och säkerhet. Vi vill samverka mer med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar. Vi vill se mer koordination exempelvis gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja Ukraina. Särskilt viktigt är att vi står fast vid vårt militära och civila stöd till Ukraina så länge det behövs, och att vi deltar aktivt i återuppbyggnaden av Ukraina. EU ska verka för ökade kapaciteter inom europeisk försvarsindustri. Vi behöver mer gemensamma innovationsprojekt kring försvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel. EU måste också snabbt stärka sin förmåga till civilt försvar och motståndskraft. Vi behöver robusta samhällen, och vi måste bli bättre på att skydda kritisk infrastruktur. Vi måste stärka förutsättningarna för ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft – det är viktigt också för att minska oron och rädslorna i befolkningen kopplat till det nya säkerhetsläget. Säkerhet och ekonomisk stabilitet hänger ihop. Därför är det viktigt att inom ramen för EU möjliggöra omfattande nationella investeringar i stärkt totalförsvar.

2025-05-21 · Helt för

Förnybar energi istället för kärnkraft Hem Politik som gör skillnad Förnybar energi istället för kärnkraft Hoppa över menyn _sidebar_title_ Miljöpartiet vill fasa ut det fossila och snabba på elektrifieringen utan att bygga ny kärnkraft. Sverige behöver mer el för att ställa om industrier och transporter från fossilberoendet. Ny elproduktion behöver byggas snabbt för att vi ska klara klimatomställningen och nå klimatmålen. Samtidigt behöver kostnaderna hållas nere. Kärnkraft är alldeles för dyrt och tar för lång tid att bygga. Förnybar elproduktion i kombination med grön baskraft, som kan stabilisera systemet oavsett väder, är alternativet som gör att vi kan nå klimatmålen och ställa om billigt, snabbt och enkelt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 15 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2025-05-21 · Varken eller till Delvis för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan

2024-06-18 · Delvis emot till Delvis för

Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 3: Kärnvapen (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2. Miljöpartiet röstade avstår i sakfrågan (0 ja, 0 nej, 15 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 4, MP): av Emma Berginger (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2. Ställningstagande Kärnvapen ska aldrig ska få finnas inom svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Vi vill se en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium. Kärnvapen har en förödande effekt – och ett större krig med dessa vapen inblandade skulle kunna förstöra förutsättningarna för mänskligt liv. Kärnvapen på svensk mark skulle också utgöra en måltavla och öka hotnivån mot Sverige. Att tillåta kärnvapen på svensk mark skulle kunna ses som en eskalering. Sveriges försvar ska vara krigsavhållande. Diplomati ska prioriteras för att säkra freden i Sverige och vårt närområde. En risk för placering av kärnvapen på svensk mark gör att vi även riskerar att frångå våra internationella rättsliga förpliktelser då det skulle strida mot icke-spridningsavtalet. Vidare är det viktigt att Sverige fortsätter vara en stark global aktör för kärnvapen­nedrustning. DCA-avtalet gör det enklare för amerikansk militär att närvara och att förhandslagra materiel i Sverige. Avtalet säger att ”all svensk lagstiftning […] inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium” ska respekteras. Det hade därför varit lämpligt om regeringen i samband med tecknandet av detta avtal tog fram en lag som förbjuder kärnvapen på svensk mark, likt den som finns i Finland. Alternativet hade varit att precis som Norge och Danmark ta fram en skriftlig policy och i så fall hänvisa till denna i avtalet. Regeringen menar att kärnvapen på svensk mark inte är aktuellt i fredstid och anser därför att en lagstiftning eller policy inte behövs. Begreppen fredstid och krigstid är dock inte lika tydligt dikotoma i det allvarliga säkerhetspolitiska läget. De risker som är förknippade med att tillåta kärnvapen på svenskt territorium i fred lär också vara lika eller än mer relevanta i händelse av krig. Vi menar att frågan om kärnvapen på svenskt territorium inte bör avgöras av vilken regering Sverige har vid tillfället utan att det ytterst är en fråga för Sveriges riksdag. En lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium såväl i fred som i krig är en t

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer

2026-04-22 · Helt emot till Delvis emot

Riksdagens beslut 2025/26:FiU48 punkt 1: Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (2026-04-22). Utskottets förslag: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi, b) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag enligt regeringens förslag, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5-7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen i 2 kap. 1 b § att den mening som inleds med "För bränslen som avses i 1." och som avslutas med "det år då omräkningen sker." ska utgöra andra stycket i denna paragraf och att de efterföljande styckena ska utgöra de tredje och fjärde styckena i denna paragraf. 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, V, MP): av Ida Gabrielsson (V) och Janine Alm Ericson (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) =utskottet, b) =utskottet, c) avslår regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5 och 6 samt avslår proposition 2025/26:236 punkt 7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen bifaller motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:236 punkterna 1–4. Ställningstagande Som en lång rad remissinstanser anför riskerar förslaget om att sänka energiskatten på bensin och diesel att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet om långsiktiga investeringsvillkor. Dessutom är åtgärden kostsam och saknar tillräcklig träffsäkerhet. I det rådande kostnadsläget ska stöd till hushållen vara träffsäkra och rättvisa. Riksdagen bör därför avslå regeringens proposition i de delar som avser sänkt skatt på drivmedel.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

2026-08-10 · Helt emot till Delvis emot

Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna Sverige vinner på att ● Bryta segregationen: Rusta upp allmännyttans hyresrätter, bygg blandat och stärk tryggheten ● Stärka service och mötesplatser på landsbygden – från lanthandlar och skolor till lokala samlingsplatser ● Öka stödet till kulturen och satsa på en civilsamhällesmiljard – det ska finnas kultur och föreningsliv, mötesplatser och bibliotek i hela landet Ett tryggt samhälle för alla Sverige ska vara tryggt att leva i. När hat, våld och kriminalitet ökar hotas människors frihet och tilliten i samhället. Trygghet kräver både att vi stoppar brott här och nu och att vi förebygger att fler dras in i kriminalitet. Den som begår brott ska stoppas och straffas, men också få en väg tillbaka. Straffen för sexualbrott och andra brott som allvarligt kränker och skadar människor ska vara höga och brottsoffer få stöd, hjälp och upprättelse. Samtidigt måste människor kunna lita på att samhället finns där, med en stark välfärd och tidiga insatser. Vi måste strypa gängens finansiering och ge polisen mer resurser för att stoppa våldsvågen. Mäns våld mot kvinnor ska bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Sverige vinner på att ● Fånga upp barn i riskzon tidigt genom samarbete mellan skola, socialtjänst, fritidsverksamhet, sjukvård och polis ● Ta fast fler gängkriminella och stoppa gängens välfärdsbrottslighet ● Inte sätta barn i fängelse ● Stoppa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck: Förövare ska stoppas, stödet till brottsoffer stärkas och idéburna skyddade boenden värnas ● Stärka polisens lokala närvaro och förutsättningar att jobba förebyggande mot både relationsvåld och ungdomskriminalitet ● Säkerställa vårdens kvalitet på HVB-hem och inom SiS så att barn och unga får den hjälp de behöver Försvara demokratin och våra rättigheter Runt om i världen och i Sverige utmanas demokratin från flera håll. När kvinnors och HBTQI-personers rättigheter attackeras, rasism och extremism ökar och civilsamhället pressas tillbaka försvagas vårt öppna samhälle. Regeringens utvisningspolitik skapar också otrygghet och splittring: Barn och unga som vuxit upp här och vuxna som etablerat sig här ska inte utvisas. Sverige ska stärka demokratins motståndskraft. Vi ska försvara allas rätt att leva fritt – oavsett bakgrund, ålder, kön eller vem man älskar. Vi ska säkra långsiktig och stabil finansiering för de verksamheter som håller demokratin levande. Sverige vinner på att ● Stärka arbetet mot rasism och diskriminering i hela samhället och bekämpa 7

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf 1 z Politiska riktlinjer 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5 1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16 2.1 Ta tillbaka kontrollen 16 2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21 2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25 3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27 3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27 3.2 En effektiv kriminalpolitik 30 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32 3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34 3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37 4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39 4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40 4.2 Stram migration. Snabb integration. 41 4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42 4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44 4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46 4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48 4 ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE NY RIKTNING FÖR SVERIGE När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid. Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög. Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med framtidstro. Där plikt och rätt gäller. Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid. Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften: • Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land • Du har rätt till ett välfungerande samhälle • Du ska leva i trygghet och säkerhet • Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet. Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige. 5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan

2026-08-10 · Varken eller till Delvis för

Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna alla former av hatbrott ● Kvinnor kan känna sig trygga, ha samma ekonomiska egenmakt och få vård på samma villkor som män ● Stoppa orimliga utvisningar: Människor som byggt upp sina liv i Sverige ska få stanna. Familjer ska hållas ihop ● Familjepolitiken förbättras för regnbågsfamiljer och transpersoners rättigheter försvaras och stärks ● Stärka äldres rättigheter och motverka ålderism ● Värna public service och fri kultur, fri media och fri forskning ● Införa nationellt minoritetsspråk i skolan och stärka de nationella minoriteternas och urfolket samernas kultur och rättigheter En säkrare och mer solidarisk värld Krig, klimatkris och konflikter påverkar inte bara människor långt bort, det märks också här, i vår vardag, genom högre priser och ökad osäkerhet över framtiden. Genom att bidra till fred och utveckling i vår omvärld stärker vi också tryggheten här hemma. När vi investerar i bistånd, internationellt samarbete och beredskap bygger vi ett samhälle som står starkare. Vi måste stötta Ukraina i kampen för frihet och demokrati, verka för ett fritt Palestina och stå upp för alla människors mänskliga rättigheter. Sverige ska stärka sitt totalförsvar, men vi ska inte tillåta kärnvapen på svensk mark. Varken i freds- eller krigstid. Sverige vinner på att ● Driva en feministisk utrikespolitik som ökar jämställdheten globalt, bidrar till rättvis klimatomställning och bygger fred ● Minst 1% av BNI går till bistånd för att bekämpa fattigdom, stärka demokrati och bygga hållbara samhällen ● Bygga ett starkt totalförsvar och ett robust samhälle som står emot både klimatförändringar, kriser och i värsta fall krig ● Främja diplomati, försvara folkrätten och stärka FN ● Vara en stark röst för klimat, natur, demokrati och jämlikhet i EU 8

Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 3: Kärnvapen (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2. Miljöpartiet röstade avstår i sakfrågan (0 ja, 0 nej, 15 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 4, MP): av Emma Berginger (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2. Ställningstagande Kärnvapen ska aldrig ska få finnas inom svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Vi vill se en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium. Kärnvapen har en förödande effekt – och ett större krig med dessa vapen inblandade skulle kunna förstöra förutsättningarna för mänskligt liv. Kärnvapen på svensk mark skulle också utgöra en måltavla och öka hotnivån mot Sverige. Att tillåta kärnvapen på svensk mark skulle kunna ses som en eskalering. Sveriges försvar ska vara krigsavhållande. Diplomati ska prioriteras för att säkra freden i Sverige och vårt närområde. En risk för placering av kärnvapen på svensk mark gör att vi även riskerar att frångå våra internationella rättsliga förpliktelser då det skulle strida mot icke-spridningsavtalet. Vidare är det viktigt att Sverige fortsätter vara en stark global aktör för kärnvapen­nedrustning. DCA-avtalet gör det enklare för amerikansk militär att närvara och att förhandslagra materiel i Sverige. Avtalet säger att ”all svensk lagstiftning […] inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium” ska respekteras. Det hade därför varit lämpligt om regeringen i samband med tecknandet av detta avtal tog fram en lag som förbjuder kärnvapen på svensk mark, likt den som finns i Finland. Alternativet hade varit att precis som Norge och Danmark ta fram en skriftlig policy och i så fall hänvisa till denna i avtalet. Regeringen menar att kärnvapen på svensk mark inte är aktuellt i fredstid och anser därför att en lagstiftning eller policy inte behövs. Begreppen fredstid och krigstid är dock inte lika tydligt dikotoma i det allvarliga säkerhetspolitiska läget. De risker som är förknippade med att tillåta kärnvapen på svenskt territorium i fred lär också vara lika eller än mer relevanta i händelse av krig. Vi menar att frågan om kärnvapen på svenskt territorium inte bör avgöras av vilken regering Sverige har vid tillfället utan att det ytterst är en fråga för Sveriges riksdag. En lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium såväl i fred som i krig är en t

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer

36 kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Vi måste bli bättre på att dimensionera och snabbt mobilisera resurser och personal i händelse av kris. Vi måste kunna garantera försörjningen av kritiska produkter, så som livsmedel, energi och mediciner. Beredskapslager behöver inrättas och byggas ut. Vi vill stärka bassjukvården, inrätta beredskapssjukhus samt bredda civilplikten till att gälla fler områden och personer än idag. Hoten och attackerna mot Sverige blir mer komplexa, inte minst genom attacker på elnät, gasledningar och digital infrastruktur. För att säkra Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjning både i fredstid såväl som i kris eller krig, krävs att vi ökar tillgången till utbildad arbetskraft. Vi behöver säkerhetsklassa anläggningarna och ha högt ställda tillträdeskrav. Behovet av grundbemanning och beredskap är avgörande för vår nationella säkerhet. Vi vill säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska verksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet. Vi vill se starkare krav på övervakning och resiliensanalyser. Det behövs en god tillgång till skyddsrum. • Totalförsvaret är beroende av en befolkning som är trygg, välinformerad och har en stark känsla av social sammanhållning. En stark ekonomi och en välfungerande välfärd utgör basen i det svenska folkförsvaret. Det krävs starka kommuner och regioner för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i alla lägen. I sin tur kräver det en robust finansiering där staten tar ett tydligt ansvar. En välutbildad befolkning kan motstå desinformation. Påverkansoperationer och hybridkrig har blivit framträdande i det moderna säkerhetslandskapet, och Sverige är inte opåverkat. Hybridkrig innefattar en mix av konventionella, irreguljära och cyberbaserade operationer samt informationskrigföring, som ofta genomförs i skuggan av traditionell krigföring. Här måste vår kompetens och förmåga att hantera hoten vara under ständig utveckling. Ett gott stöd till folkbildning och civilsamhället samt övningar och information är avgörande för att vi ska kunna stå emot både traditionella och moderna hot. Kultur är en viktig del av totalförsvaret. När samhället rustar för krig och kris behöver vi också stärka det som håller oss samman. Ett starkt public service och fria medier gör att vi har tillförlitliga informationskanaler även under kris, krigsfara eller krig. • Vi vill fördjupa det försvarspolitiska samarbetet i vårt närområde, särskilt inom Norden. Våra nordiska länder har många likheter och vi har liknande politiska och sociala struktur. Vi är genom vår historia tätt sammanvävda med varandra. Vi har många gemensamma geopolitiska intressen. Vi vill fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt. Genom att låta våra länder knytas närmare samman, förbättra gränsöverskridande infrastruktur och ta bort olika typer av hinder kan vi stärka våra samhällen och vår ställning internationellt. Tillsammans med de andra nordiska länderna och med de demokratiska länderna kring Östersjön ska vi ta ett större ansvar för säkerheten i vårt närområde. Vi vill se en nordisk försvarskommission. Vi vill se ett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning. Vi ska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.

Mer pengar till försvaret Kraftigt utöka försvarsutgifterna med ett starkt fokus på ökad operativ militär förmåga. Visa hela faktarutan

2026-08-10 · Helt för

Sverige vinner på grön politik Valmanifest 2026 Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna Sverige vinner på grön politik Sverige har allt som krävs för att vara ett bra land att leva i. Men Tidöregeringen leder oss åt fel håll: Utsläppen ökar, klyftorna växer och vardagen blir dyrare. Så behöver det inte vara. Sverige vinner på att vi håller ihop, investerar i framtiden och tar vara på naturen och våra gemensamma resurser. Sverige vinner också på att vi försvarar demokratin och bygger ett samhälle där ingen lämnas efter. Vi behöver en politik som snabbt minskar utsläppen samtidigt som vi bygger ett mer jämställt, jämlikt och tryggt samhälle. Endast med Miljöpartiet i nästa regering klarar vi båda delarna. Med vår politik sänker vi utsläppen, stärker jämlikheten och skyddar naturen. Rättvis klimatomställning i hela landet Sverige vinner på en snabb och rättvis omställning, där klimatmålen ligger fast och vägleder politiken framåt. Klimatomställningen är både en absolut nödvändighet och vår tids största möjlighet: Det är en möjlighet att skapa jobb, stärka välfärden och göra vardagen bättre för fler. Politikens ansvar är att leverera rätt lösning på rätt plats så att klimatomställningen fungerar oavsett var i landet du bor. Efter fyra år med Tidöregeringen är resultaten förödande: utsläppen har ökat, elektrifieringen bromsat in och utbyggnaden av förnybar el tvärnitat. Läget är akut och fönstret för att agera är nu. Sänk utsläppen och skapa nya gröna jobb Det som är bra för klimatet kommer också göra Sverige rikare. En kraftfull klimatpolitik gör livet både tryggare och billigare och skapar nya arbetstillfällen i hela landet. Idag är Sverige beroende av olja och gas som gör oss sårbara för kriser och leder till höga priser på mat, bensin och el. De som tjänar på vårt fossilberoende är stater som Ryssland, Saudiarabien och Iran. Det är alltså både bättre för plånboken och säkerhetspolitiskt smart att Sverige ställer om. Vi vill göra Sverige mer självförsörjande, med ren energi och fungerande transporter. Politiken ska vara rättvis: de som släpper ut mest ska betala mest – och vanliga hushåll ska få ta del av vinsterna. Sverige vinner på att ● Återta en ledarroll i klimatpolitiken: Vi ska minska utsläppen och vara en stark röst för höga klimatambitioner i EU och internationellt ● Storsatsa på klimatinvesteringar som järnväg, förnybar el och grön industri som skapar mängder av nya jobb ● Bli kvitt beroendet av fossila bränslen genom att göra de hållbara alternativen billigare och bättre och det fossila dyrare, samt bli självförsörjande på förnybar energi 1 Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna ● Ge tillbaka pengar till hushållen genom en grön återbäring och låta de största utsläpparna betala ● Förbjuda privatjet och införa en rättvis flygskatt ● Återbruka mer kritiska metaller, plast, byggvaror och textilier, bygga klimatsmart och och rusta upp istället för att riva ● Göra det billigare att handla second hand och lättare att reparera istället för att köpa nytt Sverige ska ha transporter som fungerar Sverige är ett land med långa avstånd och en fungerande infrastruktur är helt avgörande för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. Det behövs också för att företag ska kunna leverera, anställa och växa. Vi måste ha rätt lösning på rätt plats så att alla kan resa grönare med både tåg, buss och bil. Utbyggnaden och underhållet av järnvägen har misskötts under lång tid. Det har lett till dyrare biljetter, fler inställda avgångar, stora förseningar och överfyllda tåg. Det är dags för en politik som gör att du kan lita på tåget. Sverige vinner på att ● Rusta upp och bygga ut järnvägen så att tågen går i tid ● Satsa på fler nattåg i Sverige och ut i Europa ● Rulla ut en nationell elbilsoffensiv: Alla ska ha råd att byta till elbil och laddinfrastrukturen ska byggas ut ● Införa ett Sverigekort för kollektivtrafiken i hela landet: 499 kronor för vuxna 249 kronor för barn, studenter och pensionärer Förnybar energi sänker kostnaden för hushållen

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

22 läkare kunna ansvara för ett begränsat antal patienter, 1100 enligt Socialstyrelsens rekommendation. Vi vill se fler digitaliseringssatsningar i vården så att fler snabbt kan få hjälp digitalt och över telefon. Dagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem ska styras upp till att bli ett komplement till vårdcentralerna och knytas till dem. Den digitala utomlänstaxan ska avskaffas. Det måste bli lättare för den som söker vård att se var det finns lediga tider. Och det måste bli enklare att få rätt vård snabbt vid psykisk ohälsa. Oavsett om man behöver hjälp för ångest, depression eller har ont i kroppen ska man kunna vända sig till sin vårdcentral för samtal, stöd och vård. • Sjukhusvård och tandvård ska vara tillgänglig för fler. Ett bra sjukhus är en plats för vård, värdighet och omtanke. Vi har rätt att förvänta oss att sjukhusen är tillräckligt bemannade och väl utrustade. För att säkerställa en vård i världsklass och efter behov måste finansieringen utökas. Akutsjukhus ska drivas i offentlig regi. Olika regioner i Sverige har olika förutsättningar att garantera tillgänglighet till specialistvård. Vi vill stärka tillgängligheten och vårdgarantin så att alla får den vård de behöver genom att samarbetet mellan regionerna förbättras. En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga och är en förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges efter behov. Därför måste tandvården vara tillgänglig för alla och i hela landet. Men ojämlikheten vad gäller tandhälsa växer. I många regioner är det svårt att få tag i en tandläkare. Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga över hela landet. Det behöver ses över hur privata tandvårdsutförare som tar del av offentliga tandvårdsstöd tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna. De ofta höga priserna gör att många som borde söka tandvård inte gör det. De finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är viktigt att en tandvårdsreform kombineras med en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden och att insatser görs för att motverka kriminalitet inom tandvården. • Det ska gå att få tag i mediciner i hela landet. Efter avregleringen av apoteksmarknaden ser vi att privata apotek tenderar att etablera sig där köpkraften är stark, snarare än där behoven är som störst. Det är ett samhällsansvar och en del av vår beredskap att se till att vi har tillgång till mediciner i alla delar av landet. Därför vill vi se ett system med riksapotek. Högkostnadsskyddet för läkemedel måste utformas så att människor med stora behov skyddas. För att sänka kostnaderna för mediciner vill vi se mer gemensam upphandling av läkemedel, både på nationell nivå, i Norden och i EU. Därutöver vill vi se en större likvärdighet vad gäller vaccinationer. Samma vaccinationer ska gälla i hela landet till samma kostnad för den enskilde. Vi vill upprätta ett nationellt vaccinationsregister och se ett utvidgat vaccinationsprogram. • Äldreomsorgen ska finnas där för dig. Det ska vara tryggt att åldras och bli gammal i Sverige. Man ska kunna vara självständig och leva livet hela livet. När behov av hjälp och omsorg kommer ska man kunna lita på att äldreomsorgen finns, och att dess kapacitet växer i takt med att den äldre befolkningen växer. Kvaliteten i äldreomsorgen får inte bli beroende av privat betalda tilläggstjänster. De äldre har byggt det land vi lever i. Därför ska de få den vård och omsorg som de behöver. Det är en fråga om värdighet och respekt. Vi vill se en hemtjänst där personalen inte styrs med minutscheman, där de har rätt kompetens, pratar det svenska språket och där de har möjlighet att möta den äldre efter dennes behov. Personalen inom äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och inflytande över sitt arbete för att kunna göra ett bra jobb. Det är också viktigt för att fler ska vilja jobb

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

30 3.2 En effektiv kriminalpolitik Vi ska bygga ett samhälle där brottsligheten minskar. Målet kan aldrig vara så många inlåsta som möjligt, utan alltid att minimera antalet brottsoffer. I en allvarlig tid krävs både mod, eftertanke och en kriminalpolitik som är rättssäker och träffsäker. All brottslighet ökar inte i Sverige. Men mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största samhällsproblem och det yttersta uttrycket för att vi lever i ett ojämställt samhälle. Samtidigt har den grova, organiserade brottsligheten och den våldsamma gängkriminaliteten eskalerat till en nationell kris. Många i Sverige känner stor oro för det gängrelaterade våldet, som drabbar fler, blir grövre och letar sig längre ned i åldrarna. Den systemhotande organiserade brottsligheten äter sig in i närings- och arbetslivet. Kriminella gäng infiltrerar rättsväsendet och kan till och med äga tingsrättslokaler och vårdcentraler. Korruptionen ökar. Det finns många förklaringar till hur Sverige har hamnat här. I botten ligger den växande ekonomiska ojämlikheten, klassklyftor och arbetslöshet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka och välfärden skurits ned. Ungdomar växer upp med lägre tilltro till samhällsinstitutionerna och lägre social kontroll. Med ökat bruk av narkotika, partyknarkande och missbruk har vi fått en växande drogmarknad som gängen slåss om. Många människor struntar i effekterna av att de handlar svarta tjänster och på andra sätt göder den organiserade brottsligheten. Till det kommer en invandring som inte stått i paritet med vår integrationskapacitet, vilket har bidragit till en växande segregation. I det sammanhanget har de maffialiknande gängen kunnat flytta fram positionerna. Samhället lyckades inte sätta stopp för framväxten av gängen i tid. Utvecklingen vi ser nu är en snöbollseffekt, där våld föder ytterligare våld. I takt med att kriminaliteten har utvecklats har behovet av en mer effektiv kriminalpolitik ökat. För att skydda samhället, öka tryggheten och säkerheten och ge upprättelse till brottsoffer. Det hör till våra viktigaste uppgifter att bryta våldsspiralerna, skära av smuggelvägarna och slå sönder gängens maktcentra innan den samhällshotande maffian biter sig fast och blir permanenta delar av Sverige. Det kräver nya angreppssätt, som sträcker sig över många politikområden och flera mandatperioder. Fokus ska ligga på att komma åt gängtopparna, bryta nyrekryteringen, strypa pengaflödet och fortsätta stärka polisen och rättsväsendet. Eftersom det innebär även idag oprövade insatser behöver dessa hela tiden utvärderas och följas upp. Detta för att bygga evidensbaserad kunskap kring vad som på riktigt bryter utvecklingen. Därför vill vi: • Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna. Det krävs ny lagstiftning enligt samma modell som varit framgångsrik i bekämpandet av den amerikanska maffian. Vi vill fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och organiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet. Vi vill utveckla möjligheterna att använda tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia: kamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg. Som en del i en ny gängoffensiv vill vi tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som gängkriminella. Det kan handla om kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att resa utomlands, starta företag eller överföra pengar. Medel från kriminellas statusprylar och beslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade områden och för att bryta nyrekryteringen.

12 brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och kriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer, kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt inrätta en yrkestrafikinspektion. Vi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt och fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin. Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vil utöka användningen av AI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg. Vi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud och att företag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg, och därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna har ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige eller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt kontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag och bra jobb. • Vi ska skapa en tydlig jobbtrappa mot självförsörjning. Människor vill arbeta och försörja sig. Ett gott arbete ger stolthet, frihet och sammanhang. En politik för full sysselsättning bygger på att det skapas många bra jobb, och att människor kan ta jobben. Det måste också finnas goda förutsättningar för människor och deras familjer att kunna flytta till orter med lediga jobb. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden behöver stärkas. Den svenska arbetsmarknaden är idag uppdelad: i många branscher finns ett skriande personalbehov, samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Många människor hittar snabbt nytt jobb vid tillfällig arbetslöshet. Men alltför många saknar de kompetenser som krävs för att få jobb och fastnar i långtidsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa är arbetslös är ett enormt resursslöseri. Vi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Takten i jobbskapandet ska öka och arbetstagare ska snabbare få de kompetenser som krävs. Den som blir arbetslös ska mötas av starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb. Trappstegen från arbetslöshet till självförsörjning måste bli mycket tydligare än idag. Det börjar i språket – på svensk arbetsmarknad måste man i regel kunna prata svenska. För den som inte kan det är en ordentlig språkutbildning ett viktigt steg till jobb. För personer med försörjningsstöd vill vi se krav på aktivitetsplikt. För dem med svaga kunskaper i svenska vill vi se en språk- och aktivitetsplikt. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb. Yrkesanpassad språkutbildning ska främjas. Därefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och beredskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet. För dem som har mycket stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och förstärkta möjligheter till anpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor. De finansiella samordningsförbunden bör få ett utökat uppdrag att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva. Stöden

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

16 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE Välfärden bygger på det ömsesidiga löftet om att ingen står ensam i livet. Oavsett vem du är, i vilken familj du fötts, vad du drabbas av eller vilken väg livet tar så har vi samma grundläggande rättighet att leva ett tryggt och värdigt liv. Vår svenska välfärd är inte bara ett system av offentliga tjänster och finansiellt stöd. Den uttrycker en gemensam värdegrund där vi ser att vi har behov av varandra. En bra och likvärdig förskola och skola ger mer rättvisa chanser åt alla barn. En god sjukvård gör att vi lever längre och bättre. Stabila socialförsäkringar gör att vi kan stå starka i livets olika faser. En bra pension gör det tryggare att åldras. Och vi ser hur en stark generell välfärd gör konkret skillnad i vår vardag. Personal som har tid att trösta ett barn som är ledset. Tonåringen som får det stöd som behövs för att ta sig genom mattekursen. Den äldre som får hjälp att komma ut och känna vårsolen. I ett välfungerande välfärdssamhälle finns starka skyddsnät när vi faller. Där vågar vi tro på framtiden oavsett plånbokens storlek. Sverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Men någonting har hänt. Mycket av det som tidigare fungerat bra håller inte längre. Klassrummen blir stökigare och fler barn hamnar snett trots att varningsklockorna ringt länge. Kontaktar man sin vårdcentral kan det ibland kännas som om läkaren aldrig har tid. Kön till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I äldreomsorgen möts man ofta av personal vars arbete blir tyngre och stressigare, vilket också påverkar de äldre negativt. Med den demografiska förändringen utmanas vår välfärd: behoven ökar samtidigt som färre ska säkra en bra välfärd för fler. Det är hög tid att vända utvecklingen. Vi måste återupprätta välfärdens löfte. Det är våra behov av en bra skola, bra vård och bra omsorg som ska styra hur välfärden ser ut, hur den organiseras och finansieras. Samhället behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll så att vi alla får den välfärd vi har rätt till. Vårt mål är att Sverige ska ha världens bästa välfärd. Och välfärden ska vara Sveriges bästa arbetsplats. 2.1 Ta tillbaka kontrollen Varje dag skapas vård, omsorg och utbildning i mötet mellan medborgarna och personalen. I dessa möten uppstår det som är välfärdssverige. Men medarbetarnas lojalitet med uppdraget kan aldrig kompensera för de problem som välfärden idag står inför. Problemen är flera. Välfärden har för dålig kvalitet. Den läcker pengar. Och den är svår att styra. Dessa problem hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått ett privatiseringsexperiment som är unikt i världen. Underfinansieringen och marknadiseringen har blivit en giftig cocktail. Effekterna är tydliga. Vi ser hur privata företag etablerar sig främst inom lukrativa områden och driver verksamheten med fokus på vinstintresset, inte medborgarnas behov. Pengar som är avsedda för skolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella, används för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när anställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större kontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. Svårigheten att mäta kvalitet i välfärden gör att vinstintresset inte styr mot önskade effekter. Ingen har längre ett helhetsperspektiv på hur våra skattepengar används.

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig

2026-09-12 · Helt emot

Nato Känner du dig orolig över det allvarliga säkerhetsläget i Europa? Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av Rysslands aggression och garanterar kollektiv trygghet. Socialdemokraterna vill att du ska känna dig säker genom att Sverige är en trovärdig och stark partner som lever upp till sina åtaganden i alliansen. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, och Rysslands aggressiva hållning hotar friheten och demokratin i vår del av världen. Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina. Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet, vilket inkluderar att öka den nationella försvarsförmågan för att bidra till det kollektiva försvaret. Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet. För att garantera den uthållighet som krävs i en ny, farligare tid, måste den ökade försvarsutbyggnaden säkras med permanent finansiering. Natomedlemskapet höjer avskräckningsförmågan, men det ställer samtidigt krav på att Sverige fortsätter stärka sin nationella försvarsförmåga för att vara en trovärdig partner. Läs mer

Fördjupa Nato-samarbetet Utveckla samarbetet med allierade för ökad säkerhet och stabilitet inte minst i vårt närområde.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

21 Vi vill att fler elever ska kunna gå praktiska, yrkesinriktade program. Många yrken kräver färdigheter som inte lärs ut vid teoretiska program, och närheten till arbetsmarknaden gör att man snabbare kan komma i jobb genom en yrkesutbildning. Yrkesutbildningarna ska bli fler och bättre genom att samarbetet med branscherna vidareutvecklas. Eftersom praktiska utbildningar ofta är dyrare än teoretiska måste resurserna till yrkesutbildningarna ökas och dimensioneringen förbättras. Privata aktörer ska inkluderas i det tvingande dimensioneringsarbetet. Vi vill öka resurserna för höjd kvalitet i den arbetsförlagda utbildningen. Vi vill se betald praktik på fler yrkesområden än idag, exempelvis för att göra utbildningarna till välfärdsyrkena mer attraktiva. • Fler ska kunna läsa på högskola och universitet. Sverige ska vara ett land av livslångt lärande och många andra chanser. Det ska vara lätt att återkomma till utbildning hela livet. Fortfarande ser vi en stark social snedrekrytering till högskolor och universitet. Denna måste brytas. Högre utbildning ska finnas i varje län och det måste bli lättare för studenter med olika bakgrund att söka sig dit. Arbetslivserfarenhet ska återigen ses som meriterande vid ansökan till högskolan. För att ge studenterna bättre förutsättningar ska den lärarledda undervisningstiden öka. För att fler ska utbilda sig till välfärdsyrken måste de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna byggas ut. Såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot studenter. Platserna på den högre utbildningen ska i större utsträckning dimensioneras efter arbetsmarknadens behov och fördelas över hela landet. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier. Det totala studiemedelssystemet behöver stärkas så att ännu fler kan ha råd att studera vidare. Vi är beredda att ta steg för en höjning av bidragsdelen av studiemedlet. 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet När man är sjuk behöver man mer än någonsin samhällets hjälp. Oavsett om vi söker vård för öroninflammation eller för att få en ny höft vill vi snabbt kunna få tag i en läkare och veta att vi får den bästa vården. Bra vård är en grundläggande rättighet. Det är också något som gör att vi känner trygghet och tillit till samhället. Vården utvecklas ständigt. Ny forskning ger bättre behandlingar, gör att fler överlever livshotande sjukdomar, så som cancer, och kan leva med kroniska sjukdomar. En god, jämlik och jämställd vård och omsorg gör oss friska längre upp i åldrarna. Därför behöver exempelvis kvinnosjukvården stärkas. Samtidigt ser vi hur hälsoklyftorna växer. Vården och omsorgen är inte tillgänglig för alla på samma villkor. I vårt uppsplittrade system har vi på vissa orter fått en överetablering av vårdgivare och på andra saknas de helt. Man kan köpa sig förbi kön. För många känns vården svår och krånglig att nå. Vi måste styra upp i vård- och omsorgskedjan så att fler får den hjälp de behöver snabbare. Vård ska ges efter behov och i tid, likvärdigt och med hög kvalitet i hela landet. Därför vill vi: • Att man snabbt kan få hjälp på sin vårdcentral, oavsett problem. Det måste vara lätt att få en första kontakt med vården när man behöver det, och primärvården ska vara vägen in i vården. Det ska finnas vårdcentraler i hela landet och det måste gå snabbt att få en tid för vårdbesök. De olika kompetenserna på vårdcentralen bidrar alla till att skapa god vård. För att korta väntetiderna vill vi att det etableras ett fungerande fastläkarsystem, där alla människor, särskilt äldre, är listade hos en egen läkare. För att garantera kvaliteten och tillgängligheten ska varje