Jämför två partier

2026-09-12 · Helt för

Migration Hem › Vår politik › Migration Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.

Frågor och svar om integration Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete? Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor. Vad krävs för att integrationen ska fungera? Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav. Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet? Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap. Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap? Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet. Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende? Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende. Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden? Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst. Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen? Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

Migration Varje individ i skyddsbehov har rätt att söka asyl enligt FN-konventionen och EU:s gemensamma regler. Att fördela 3,6 miljoner flyktingar på 511 miljoner invånare är inget problem om alla EU-länder ställer upp. Dessvärre är incitamenten hos de flesta EU-länderna väldig svaga. Partiet Nyans anser att migrationsutmaningen kräver att vi gör oss av med partipolitisk och ideologisk prestige och inser att vi inte kan ta ansvar för hela asylmottagandet på egen hand. Partiet Nyans anser att Europas asylmottagningssystem är föråldrat och behöver förnyas. Partiet Nyans vill införa ett ärligt kvotsystem baserat på medlemsländers förmåga. Vi vill omedelbart slopa kravet på att söka asyl i första land och modernisera Dublinförordningen. Vi behöver sätta press på EU-länder som inte vill ta emot flyktingar. Vi behöver dra in EU-bidraget om ovilligheten fortsätter och införa ytterligare sanktioner. Partiet Nyans vill bygga mottagningsplatser i Bulgarien och Grekland. Vi behöver se till att samtliga medlemsländer har sina myndigheter på plats så att varje asylansökan kan handläggas skyndsamt och flyktingar flyttas vidare via säkra vägar.

Familjeåterförening Partiet Nyans anser att invandring berikar Sverige med ny kultur och nya kompetenser. Vi vill därför bland annat underlätta anhöriginvandring. Den som förälskar sig i en utlänning eller har en familjeanknytning, skall ha möjlighet till förening i Sverige så fort som möjligt under förutsättning att man kan försörja sig själv och personen i fråga. Partiet Nyans vill se kortare handläggningstider hos Migrationsverket. Migrationsverkets uppdrag behöver ses över. Vi vill utreda möjligheten att flytta en del av myndighetens uppdrag till kommunerna. Vid familjeåterförening skall den sökande inte behöva vänta längre än 6 månader för att få ett beslut från Migrationsverket.

Integration Debatten rörande integration ägs tyvärr av populistiska och främlingsfientliga krafter och deras s.k. meningsmotståndare som ogärna sopar framför egen dörr. Debatten har gått från arbetsmarknadspolitiska lösningar till att allt oftare röra värderingar och i många fall förespråka assimilering. Människor som flyr krig och förtryck möts ofta av fördomar och förtryck kopplat till kultur- och/eller religionstillhörighet. Faktum är att utlandsfödda är överrepresenterade bland arbetslösa och hårt drabbade av de problem som existerar i våra förorter. Vi anser därför att fokus bör flyttas från människors privatliv till arbetsmarknadspolitiska aspekter. Fungerande skolor, ett rikt föreningsliv och framgångsrika företag är grunden för ett hållbart samhälle. Men den rådande otryggheten och bristen på framtidstro i landets utsatta områden är ett hinder för detta. Det behövs en rad åtgärder inom flera områden för att vända utvecklingen. Partiet Nyans vill kombinera SFI-undervisning med yrkesförberedande utbildningar för de som saknar jobb. Yrkesförberedande utbildningar förser arbetsgivare med kompetent arbetskraft, människor med jobb, staten med skatteintäkter och landets företag med stärkt konkurrenskraft på den globala marknaden. Yrkesutbildningarnas status behöver höjas, utbildningsplatserna behöver bli fler och utbildningens innehåll utformas i samarbete med arbetsgivarna så långt det är möjligt. Vi vill dessutom utreda möjligheten att göra språkundervisning obligatorisk. Dock skiljer sig våra argument från de främlingsfientliga krafternas. Partiet Nyans anser att alla som kommer till Sverige skall lära sig så pass bra svenska att de kan stå upp för sina rättigheter och vara delaktiga i samhället utan att behöva hjälp från andra. Kunniga invandrare är nog det som skrämmer de främlingsfientliga krafterna mest. Vi behöver inse att kommunerna har misslyckats med skolan. Skolan bör omedelbart förstatligas och styras av experter, inte fritidspolitiker med begränsad kunskap om hur en skola fungerar. Skolor med dåliga resultat belägna i förorter behöver öppnas för privata utförare som visat att de kan leverera resultat. Helst stiftelser som inte har lika stort vinstintresse. Det behöver bli lättare att starta skola som fristående aktör. Fler friskolor är vad som behövs inte färre. Vi behöver utöka stöd i form av lokaler och kompetenshöjande åtgärder till Sveriges civilsamhälle. De religiösa församlingarna behöver inkluderas i arbetet, inte trängas undan och försummas. Partiet Nyans vill prioritera medborgarnas väl och ve före partiet. Vårt syfte är att bli ett enande och lösningsorienterat parti som möter minoritetsbefolkningens utmaningar, hand i hand och sida vid sida med majoritetsbefolkningen, genom dialog och ömsesidig respekt för varandras olikheter. Partiet Nyans vill tillåta positiv särbehandling med hänsyn tagen till ras eller etnicitet i samma utsträckning som det idag råder könskvotering inom arbetsliv och utbildning.

2026-09-12 · Helt för

Det här vill vi göra Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår. På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.

Vi står inför ett vägval Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget i Europa sedan andra världskrigets slut. Ändå finns det partier i Sverige som vill leda landet i en riktning som riskerar att underminera just det skydd som Natoalliansen erbjuder. Socialdemokraterna gick till val tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet på att sänka försvarsanslaget. Vänsterpartiet är fortsatt emot Nato och Miljöpartiet driver en Natopolitik som i praktiken skulle urholka alliansens avskräckningsförmåga, bland annat genom sitt motstånd mot kärnvapenavskräckning som metod. Sammantaget är hälften av vänsterblockets regeringsunderlag emot Natomedlemskapet eller mot de förutsättningar som gör alliansen trovärdig. En vänsterstyrd regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet med vetorätt i försvarsfrågor skulle sända en förödande signal till våra allierade. Trovärdighet i Nato bygger på vilja och förmåga.

2026-09-12 · Delvis emot

Försvar Sverige har länge varit ett neutralt land som inte haft krig på mer än 200 år. Under de senaste decennierna har det svenska försvaret bantats rejält. Partiet Nyans anser att Sverige skall ha ett starkt försvar. Det är viktigt att bibehålla inflytande inom Östersjöregionen. Det svenska försvaret behöver stärkas och effektiveras för att kunna skydda svenska intressen och bevara freden i vårt närområde. Försvaret är också viktigt för att hantera krissituationer. Svenskt försvar kostar svenska skattebetalare 65 miljarder kronor årligen. Partiet Nyans vill att staten skall undersöka vilka uppgifter försvaret måste fylla samt hur försvarets uppdrag kan utföras så kostnadseffektivt som möjligt. Partiet Nyans anser att Hemvärnet behöver stärkas ytterligare. Hemvärnet är en viktig brygga mellan militär och civilsamhället och engagerar idag 22 000 frivilliga. Utöver en rent militär roll kan hemvärnet även kallas in i krissituationer för att sätta upp militärsjukhus, assistera brandkår, hjälpa till vid översvämningar m.m. Hemvärnstanken bygger på ett lokalförankrat försvar med ständig beredskap hos civilsamhället, brett engagemang bland befolkningen samt utrustning som finns tillgänglig hos mindre lokala förband. Vi vill anställa fler hemvärnssoldater och ge Hemvärnet utökade befogenheter och kompetens att stärka upp polis, försvar och räddningstjänst vid behov. Detaljerna kring förslaget behöver studeras vidare. Partiet Nyans är mot NATO. Vi vill istället arbeta för att bilda en europeisk militärallians. Partiet Nyans är för obligatorisk värnplikt. Partiet Nyans vill utöka det svenska stödet till FN:s fredsstyrkor. Partiet Nyans vill fördjupa det militära samarbetet mellan nordiska länder. Partiet Nyans vill bilda en nationell digital försvarsstyrka för att skydda landet mot cyberattacker.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Hem › Vår politik › Nato Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.

Det här vill vi göra Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår. På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser. Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.

2026-09-12 · Delvis för

NATO Partiet Nyans är mot NATO. Vi vill istället arbeta för att bilda en europeisk militärallians. P

Försvar Sverige har länge varit ett neutralt land som inte haft krig på mer än 200 år. Under de senaste decennierna har det svenska försvaret bantats rejält. Partiet Nyans anser att Sverige skall ha ett starkt försvar. Det är viktigt att bibehålla inflytande inom Östersjöregionen. Det svenska försvaret behöver stärkas och effektiveras för att kunna skydda svenska intressen och bevara freden i vårt närområde. Försvaret är också viktigt för att hantera krissituationer. Svenskt försvar kostar svenska skattebetalare 65 miljarder kronor årligen. Partiet Nyans vill att staten skall undersöka vilka uppgifter försvaret måste fylla samt hur försvarets uppdrag kan utföras så kostnadseffektivt som möjligt. Partiet Nyans anser att Hemvärnet behöver stärkas ytterligare. Hemvärnet är en viktig brygga mellan militär och civilsamhället och engagerar idag 22 000 frivilliga. Utöver en rent militär roll kan hemvärnet även kallas in i krissituationer för att sätta upp militärsjukhus, assistera brandkår, hjälpa till vid översvämningar m.m. Hemvärnstanken bygger på ett lokalförankrat försvar med ständig beredskap hos civilsamhället, brett engagemang bland befolkningen samt utrustning som finns tillgänglig hos mindre lokala förband. Vi vill anställa fler hemvärnssoldater och ge Hemvärnet utökade befogenheter och kompetens att stärka upp polis, försvar och räddningstjänst vid behov. Detaljerna kring förslaget behöver studeras vidare. Partiet Nyans är mot NATO. Vi vill istället arbeta för att bilda en europeisk militärallians. Partiet Nyans är för obligatorisk värnplikt. Partiet Nyans vill utöka det svenska stödet till FN:s fredsstyrkor. Partiet Nyans vill fördjupa det militära samarbetet mellan nordiska länder. Partiet Nyans vill bilda en nationell digital försvarsstyrka för att skydda landet mot cyberattacker.

2026-09-12 · Helt för

Därför vill och arbetar Moderaterna för att: Minska den asylrelaterade invandringen till Sverige. Vi har bland annat anpassat asyllagstiftningen till EU-rättens miniminivå. (Tidö) Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, inklusive anhöriga till asylsökande, är nu det lägsta sedan 1985. År 2026 förväntas cirka 4 200 personer söka asyl i Sverige, det är en minskning med 75 procent sedan 2022. Göra en översyn av relevant EU-lagstiftning och konventioner i syfte att uppnå en minimal asylinvandring. (Arbetsstämman 2025) Vi har fått EU:s migrationspakt på plats i syfte att minska invandringen till EU. Vi har uppvärderat det svenska medborgarskapet genom att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, egen försörjning och att ha bott i Sverige en längre tid för att bli svensk medborgare. (Tidö) Vi vill införa ett snabbspår för talanger och välintegrerade att beviljas svenskt medborgarskap. (Vallöfte 2026) Vi vill samtidigt göra det omöjligt för gängkriminella och de som döms för våldtäkt, andra grova sexualbrott eller våld i nära relation att bli svenska medborgare. (Vallöfte 2026) Den 1 september skärps reglerna för utvisning på grund av brott så att huvudregeln blir att den som döms för en påföljd strängare än böter ska utvisas. Vi har äveninfört krav på vandel så att den som på andra sätt missköter sig också ska utvisas.(Tidö)

Migration Hem › Vår politik › Migration Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Migration Varje individ i skyddsbehov har rätt att söka asyl enligt FN-konventionen och EU:s gemensamma regler. Att fördela 3,6 miljoner flyktingar på 511 miljoner invånare är inget problem om alla EU-länder ställer upp. Dessvärre är incitamenten hos de flesta EU-länderna väldig svaga. Partiet Nyans anser att migrationsutmaningen kräver att vi gör oss av med partipolitisk och ideologisk prestige och inser att vi inte kan ta ansvar för hela asylmottagandet på egen hand. Partiet Nyans anser att Europas asylmottagningssystem är föråldrat och behöver förnyas. Partiet Nyans vill införa ett ärligt kvotsystem baserat på medlemsländers förmåga. Vi vill omedelbart slopa kravet på att söka asyl i första land och modernisera Dublinförordningen. Vi behöver sätta press på EU-länder som inte vill ta emot flyktingar. Vi behöver dra in EU-bidraget om ovilligheten fortsätter och införa ytterligare sanktioner. Partiet Nyans vill bygga mottagningsplatser i Bulgarien och Grekland. Vi behöver se till att samtliga medlemsländer har sina myndigheter på plats så att varje asylansökan kan handläggas skyndsamt och flyktingar flyttas vidare via säkra vägar.

EU Partiet Nyans är ett EU-vänligt parti. Vi anser att EU är oerhört viktigt för att bevara freden och värna demokratin. I en globaliserad värld behöver alla länder samarbeta, dels för att värna ekonomin dels för kulturutbytet. Det europeiska samarbetet ska värnas, inte avvecklas. Vi tycker dock att det finns allvarliga brister i samarbetet, till exempel gällande flyktingmottagandet. Dessutom har EU i högre grad börjat agera som en kristen klubb och alltmer stängt dörren mot omvärlden. EU behöver utvidgas. Vi är därför positiva till ett bosniskt och turkiskt medlemskap i unionen. Det skulle minska risken för interna konflikter i dessa länder och föra dem närmare oss. Partiet Nyans säger nej till EMU. Partiet Nyans vill se ett bättre samarbete gällande säkerheten inom EU:s gränser för att motverka organiserad kriminalitet. 3,6 miljoner flyktingar fördelade på 511 miljoner invånare är inget problem om alla EU-länder ställer upp. Partiet Nyans vill därför införa ett ärligt kvotsystem baserat på medlemsländers förmåga. Partiet Nyans vill omedelbart slopa kravet på att söka asyl i första land. Dublinförordningen behöver förnyas eller ersättas. Partiet Nyans vill sätta press på EU-länder som inte vill ta emot flyktingar och dra in EU-bidraget om ovilligheten fortsätter och kunna införa ytterligare sanktioner. Partiet Nyans vill bygga mottagningsplatser i Bulgarien och Grekland. Vi vill se till att samtliga medlemsländer har sina myndigheter på plats så att varje asylansökan kan handläggas skyndsamt och flyktingar flyttas vidare via säkra vägar.

2026-09-12 · Helt för

Därför vill och arbetar Moderaterna för att: Främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring genom bland annat snabbare handläggning av arbetstillstånd. (Tidö) För denna grupp har handläggningstiderna minskat från över 100 dagar till under 20 dagar. Höja försörjningskravet (lönekravet) för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Den 1 juni 2026 höjdes det till 90 procent av medianlönen, motsvarande drygt 34 000 kronor. Samtidigt infördes undantag för vissa yrken för vilka lönekravet i stället är 75 procent av medianlönen, motsvarande knappt 28 000 kronor. (Tidö) Öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete genom att införa ett bidragstak, krav på heltidsaktivering för att få försörjningsstöd och kvalificering till socialförsäkringen. (Tidö)

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Familjen Sveriges befolkning blir allt äldre. Födelsetalet uppskattades av SCB år 2019 till 1,7 barn per kvinna. Med ett sådant födelsetal blir varje ny generation 20 % mindre än föräldragenerationen. För att ha ett fungerade samhälle och ekonomi i framtiden utan att vara helt beroende av arbetskraftsinvandring, får Sveriges födelsetal inte bli för lågt. Partiet Nyans vill uppmuntra familjebildning, barnafödande och adoption. Vi är helt medvetna om att vi behöver en starkare infrastruktur d.v.s. gott om förskole- och skolplatser, bostäder och jobb för att människor ska känna sig trygga nog att våga bli föräldrar. Vår hållning är dock att det är föräldrarna som själva skall försörja sina barn. Bidrag skall i första hand gå till dem som inte klarar sin egen försörjning.

2025-05-21 · Helt emot

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Moderaterna röstade ja i sakfrågan (60 ja, 0 nej, 0 avstår, 8 frånvarande). Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Det här har vi gjort Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet. Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats. Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem. Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats. Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

2026-09-12 · Helt för

Nato Hem › Vår politik › Nato Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.

Det här har vi gjort Den 7 mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato, och därmed sattes punkt för 200 år av allianslöshet. Det var resultatet av ett målmedvetet arbete där Moderaterna under lång tid var det enda stora parti som med kraft och övertygelse drev frågan. Medan Socialdemokraterna länge vägrade och Vänsterpartiet fortfarande opponerar sig, stod vi fast. Under den moderatledda regeringen har försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020 och vi reformerar och anpassar hela vårt försvar utifrån vårt medlemskap i Nato. Sverige deltar nu aktivt i Natos stående marina styrkor, i luftövervakning över Baltikum med JAS Gripen, och vi bidrar till Natos markstyrkor i Lettland och Finland. Våra kunskaper om Östersjöområdet och den subarktiska miljön gör oss till ett värdefullt tillskott i alliansen och vår försvarsindustri stärker Natos samlade innovationskraft.

2026-09-12 · Delvis för

Försvar Sverige har länge varit ett neutralt land som inte haft krig på mer än 200 år. Under de senaste decennierna har det svenska försvaret bantats rejält. Partiet Nyans anser att Sverige skall ha ett starkt försvar. Det är viktigt att bibehålla inflytande inom Östersjöregionen. Det svenska försvaret behöver stärkas och effektiveras för att kunna skydda svenska intressen och bevara freden i vårt närområde. Försvaret är också viktigt för att hantera krissituationer. Svenskt försvar kostar svenska skattebetalare 65 miljarder kronor årligen. Partiet Nyans vill att staten skall undersöka vilka uppgifter försvaret måste fylla samt hur försvarets uppdrag kan utföras så kostnadseffektivt som möjligt. Partiet Nyans anser att Hemvärnet behöver stärkas ytterligare. Hemvärnet är en viktig brygga mellan militär och civilsamhället och engagerar idag 22 000 frivilliga. Utöver en rent militär roll kan hemvärnet även kallas in i krissituationer för att sätta upp militärsjukhus, assistera brandkår, hjälpa till vid översvämningar m.m. Hemvärnstanken bygger på ett lokalförankrat försvar med ständig beredskap hos civilsamhället, brett engagemang bland befolkningen samt utrustning som finns tillgänglig hos mindre lokala förband. Vi vill anställa fler hemvärnssoldater och ge Hemvärnet utökade befogenheter och kompetens att stärka upp polis, försvar och räddningstjänst vid behov. Detaljerna kring förslaget behöver studeras vidare. Partiet Nyans är mot NATO. Vi vill istället arbeta för att bilda en europeisk militärallians. Partiet Nyans är för obligatorisk värnplikt. Partiet Nyans vill utöka det svenska stödet till FN:s fredsstyrkor. Partiet Nyans vill fördjupa det militära samarbetet mellan nordiska länder. Partiet Nyans vill bilda en nationell digital försvarsstyrka för att skydda landet mot cyberattacker.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Skatteslöseri Hem › Vår politik › Skatteslöseri Skatter finansierar viktiga gemensamma åtaganden. Det finns i dag inga länder i världen som inte tar ut skatt i någon form. I Sverige betalar vi för skolan, vården, infrastrukturen och många andra helt nödvändiga system via skattsedeln, till förmån för alla som bor och verkar här. Alltför höga skatter hämmar däremot den ekonomiska tillväxten. Varje krona som går till höjd skatt är också en krona mindre som den enskilde skattebetalaren själv får behålla av sina intjänande pengar. För oss moderater är det därför centralt att en skatt aldrig ska vara högre än nödvändigt och absolut inte får tas ut i onödan. Det ligger ett tydligt ansvar på kommuner, regioner och den svenska staten att värna skattebetalarnas pengar och löpande se över möjligheterna till effektiviseringar och att skära bort onödiga utgifter. Allt annat är att visa bristande respekt för såväl de viktiga verksamheter som behöver skatten som alla de människor som arbetat hårt för att betala den.

Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck. Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.

2026-09-12 · Helt emot

Förmögenhetsskatt Partiet Nyans anser att förmögenhetsskatt bara är symbolpolitik som tvingar svenskt kapital ut ur landet. Vi säger därför nej till förmögenhetsskatt.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Frågor och svar om integration Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete? Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor. Vad krävs för att integrationen ska fungera? Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav. Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet? Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap. Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap? Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet. Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende? Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende. Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden? Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst. Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen? Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.

Därför vill och arbetar Moderaterna för att: Inrätta en tvåårig yrkesskola med fokus på yrkesämnen och svenska. (Tidö) Ställa högre krav på den som deltar i SFI-undervisningen. Om individuella kunskapsmål inte uppnås ska exempelvis bidrag kunna minskas. Den moderatledda regeringen har förstärkt SFI och sedan den 1 januari 2026 har den generella rätten att delta i SFI begränsats till tre år. (Tidö) Att minderåriga barn inte ska användas som tolkar för sina vårdnadshavare och att tolk som huvudregel inte ska bekostas av det allmänna efter tre år i Sverige. (Arbetsstämman 2025) Att SFI för personer med kort utbildningsbakgrund som huvudregel ska kombineras med yrkespraktik och motsvara en heltidsaktivering, med möjlighet till specialutbildningar för dem med mycket kort eller ingen utbildning. (Arbetsstämman 2025)

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

Integration Debatten rörande integration ägs tyvärr av populistiska och främlingsfientliga krafter och deras s.k. meningsmotståndare som ogärna sopar framför egen dörr. Debatten har gått från arbetsmarknadspolitiska lösningar till att allt oftare röra värderingar och i många fall förespråka assimilering. Människor som flyr krig och förtryck möts ofta av fördomar och förtryck kopplat till kultur- och/eller religionstillhörighet. Faktum är att utlandsfödda är överrepresenterade bland arbetslösa och hårt drabbade av de problem som existerar i våra förorter. Vi anser därför att fokus bör flyttas från människors privatliv till arbetsmarknadspolitiska aspekter. Fungerande skolor, ett rikt föreningsliv och framgångsrika företag är grunden för ett hållbart samhälle. Men den rådande otryggheten och bristen på framtidstro i landets utsatta områden är ett hinder för detta. Det behövs en rad åtgärder inom flera områden för att vända utvecklingen. Partiet Nyans vill kombinera SFI-undervisning med yrkesförberedande utbildningar för de som saknar jobb. Yrkesförberedande utbildningar förser arbetsgivare med kompetent arbetskraft, människor med jobb, staten med skatteintäkter och landets företag med stärkt konkurrenskraft på den globala marknaden. Yrkesutbildningarnas status behöver höjas, utbildningsplatserna behöver bli fler och utbildningens innehåll utformas i samarbete med arbetsgivarna så långt det är möjligt. Vi vill dessutom utreda möjligheten att göra språkundervisning obligatorisk. Dock skiljer sig våra argument från de främlingsfientliga krafternas. Partiet Nyans anser att alla som kommer till Sverige skall lära sig så pass bra svenska att de kan stå upp för sina rättigheter och vara delaktiga i samhället utan att behöva hjälp från andra. Kunniga invandrare är nog det som skrämmer de främlingsfientliga krafterna mest. Vi behöver inse att kommunerna har misslyckats med skolan. Skolan bör omedelbart förstatligas och styras av experter, inte fritidspolitiker med begränsad kunskap om hur en skola fungerar. Skolor med dåliga resultat belägna i förorter behöver öppnas för privata utförare som visat att de kan leverera resultat. Helst stiftelser som inte har lika stort vinstintresse. Det behöver bli lättare att starta skola som fristående aktör. Fler friskolor är vad som behövs inte färre. Vi behöver utöka stöd i form av lokaler och kompetenshöjande åtgärder till Sveriges civilsamhälle. De religiösa församlingarna behöver inkluderas i arbetet, inte trängas undan och försummas. Partiet Nyans vill prioritera medborgarnas väl och ve före partiet. Vårt syfte är att bli ett enande och lösningsorienterat parti som möter minoritetsbefolkningens utmaningar, hand i hand och sida vid sida med majoritetsbefolkningen, genom dialog och ömsesidig respekt för varandras olikheter. Partiet Nyans vill tillåta positiv särbehandling med hänsyn tagen till ras eller etnicitet i samma utsträckning som det idag råder könskvotering inom arbetsliv och utbildning.

2026-09-12 · Helt för

Det här har vi gjort Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet. Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats. Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem. Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats. Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.

Det här vill vi göra Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige. Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats. Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

Kärnkraft Det finns en del myter om kärnkraften som vi bestämt tar avstånd ifrån. För det första så går det inte att framställa kärnvapenplutonium med civila reaktorer. I en civil reaktor bildas alldeles för höga halter av Plutonium 240/241 som får ett tänkbart kärnvapen att överhettas och falla sönder eller fördetonera. Detta beror på att Plutonium-240/241 naturligt avger stora mängder neutroner som spontant startar kedjereaktioner innan Plutoniumet komprimerats av en inledande implosionsexplosion. Amerikanerna försökte under Manhattanprojektet att tillverka en bomb med plutonium motsvarande det från en civil reaktor. Bombmodellen kallades Thin Man, men fungerade aldrig. Detonationen blev aldrig större än motsvarande massa TNT. Alla länder som skaffat kärnvapen har gjort det innan de skaffat civil kärnkraft. De har gjort det antingen med reaktorer avsedda att tillverka kärnvapenplutonium (Pu-239). Eller genom kraftiga centrifuger som separerar klyvbart Uran-235 från Uran-238 under rotationshastigheter på flera tiotusen varv per sekund. Viktigt att poängtera är också att amerikanska kärnreaktorer efter kalla krigets slut hjälpte till att oskadliggöra motsvarande 20.000 ryska stridsspetsar genom att använda dem som bränsle. Projektet hette ”Megatons to Megawatts”. Vi ser snarare att energifattigdom är en källa till konflikter och här kan kärnkraften vara en del i att förse världens fattiga med el. Kärnkraften är mycket koldioxidsnål. Detta beror på att energiinnehållet i bränslet är mycket stort. Sett till elproduktion så är materialåtgång i form av stål, cement m.m. lägre än för andra elslag. Brytning av metaller och cementtillverkning blir mindre omfattande, vilket kräver mindre mängd fossila bränslen för diverse maskiner. Vattenfall uppger i sin livscykelanalys att kärnkraften i deras nordiska elmix ger växthusgasutsläpp motsvarande 5 gram koldioxid per producerad kWh. Siffran för vattenkraft är 9 g/kWh, vindkraft 15 g/kWh, naturgas 503 g/kWh, torv 636 g/kWh och kolkraft 781 gram/kWh. Kärnkraften är alltså vårt mest koldioxidsnåla elslag. Kolkraften ger tveklöst störst utsläpp. WHO slår i sin rapport fast att 53 människor dog i samband med reaktorexplosionen i Tjernobyl samt i det efterföljande uppröjningsarbetet. Upp till 4000 människor kan komma att dö i förtid till följd av exponering för strålningen. Tjernobylkatastrofen och dess offer får inte glömmas bort. Men kärnkraftens dödlighet måste också ses i ljuset av andra energikällor. Det finns dessvärre ingen helt säker energikälla. Människor dör i gruvolyckor i brytning av stenkol, uran, koppar, järn m.m. De dör i gasexplosioner eller på förolyckade oljeplattformar. Miljoner dör varje år till följd av luftföroreningar, cancerogena ämnen eller kvicksilver som kolkraftverk släpper ut. Brustna dammar dödar också. Räknar man samman de olika kraftslagens dödsoffer sett till mängden producerad el, så slår flera studier fast att kärnkraften är det kraftslag som dödat minst människor per producerad TWh. Den allra dödligaste energikällan är brunkolet. Our World in data ger att kärnkraften dödat 0,07 människor per producerad TWh medan brunkolet dödat 32,72. Kritiker som påstår att kärnkraften är dyr och inte bär sina egna kostnader hänvisar ofta till projekten Flamanville i Frankrike, Olkiluoto i Finland och Hinkley Point i Storbritannien. Alla dessa projekt dras med förseningar men utgörs av en och samma reaktordesign, nämligen den franska Areva EPR (European Pressurised Reactor). Denna reaktordesign har dragits med inledande designfel som försvårat utbyggnad och gjort utbyggnaden mer kostsam. Det finns dock betydligt fler lyckade projekt med reaktordesigner som byggts ut enligt kostnads och tidsplanen såsom den koreanska APR-1400. Från 1996 fram till 2016 byggde Sydkorea ut 13 reaktorer och den genomsnittliga konstruktionstiden var 56 månader dvs. 4 år och 8 månader. Japan och Kina har byggt ut kärnkraft än snabbare under samma tidsperiod. Med en väl beprövad reaktordesign och en

2026-09-12 · Helt för

Kärnkraft Hem › Vår politik › Kärnkraft Sverige behöver ny kärnkraft. Vi bygger ett robust elsystem med mer fossilfri, planerbar el – där kärnkraften utgör del av vår baskraft, för att pressa elpriserna, stärka industrins konkurrenskraft och möjliggöra elektrifieringen.

Det här vill vi göra Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige. Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats. Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

2026-09-12 · Helt för

Integration Debatten rörande integration ägs tyvärr av populistiska och främlingsfientliga krafter och deras s.k. meningsmotståndare som ogärna sopar framför egen dörr. Debatten har gått från arbetsmarknadspolitiska lösningar till att allt oftare röra värderingar och i många fall förespråka assimilering. Människor som flyr krig och förtryck möts ofta av fördomar och förtryck kopplat till kultur- och/eller religionstillhörighet. Faktum är att utlandsfödda är överrepresenterade bland arbetslösa och hårt drabbade av de problem som existerar i våra förorter. Vi anser därför att fokus bör flyttas från människors privatliv till arbetsmarknadspolitiska aspekter. Fungerande skolor, ett rikt föreningsliv och framgångsrika företag är grunden för ett hållbart samhälle. Men den rådande otryggheten och bristen på framtidstro i landets utsatta områden är ett hinder för detta. Det behövs en rad åtgärder inom flera områden för att vända utvecklingen. Partiet Nyans vill kombinera SFI-undervisning med yrkesförberedande utbildningar för de som saknar jobb. Yrkesförberedande utbildningar förser arbetsgivare med kompetent arbetskraft, människor med jobb, staten med skatteintäkter och landets företag med stärkt konkurrenskraft på den globala marknaden. Yrkesutbildningarnas status behöver höjas, utbildningsplatserna behöver bli fler och utbildningens innehåll utformas i samarbete med arbetsgivarna så långt det är möjligt. Vi vill dessutom utreda möjligheten att göra språkundervisning obligatorisk. Dock skiljer sig våra argument från de främlingsfientliga krafternas. Partiet Nyans anser att alla som kommer till Sverige skall lära sig så pass bra svenska att de kan stå upp för sina rättigheter och vara delaktiga i samhället utan att behöva hjälp från andra. Kunniga invandrare är nog det som skrämmer de främlingsfientliga krafterna mest. Vi behöver inse att kommunerna har misslyckats med skolan. Skolan bör omedelbart förstatligas och styras av experter, inte fritidspolitiker med begränsad kunskap om hur en skola fungerar. Skolor med dåliga resultat belägna i förorter behöver öppnas för privata utförare som visat att de kan leverera resultat. Helst stiftelser som inte har lika stort vinstintresse. Det behöver bli lättare att starta skola som fristående aktör. Fler friskolor är vad som behövs inte färre. Vi behöver utöka stöd i form av lokaler och kompetenshöjande åtgärder till Sveriges civilsamhälle. De religiösa församlingarna behöver inkluderas i arbetet, inte trängas undan och försummas. Partiet Nyans vill prioritera medborgarnas väl och ve före partiet. Vårt syfte är att bli ett enande och lösningsorienterat parti som möter minoritetsbefolkningens utmaningar, hand i hand och sida vid sida med majoritetsbefolkningen, genom dialog och ömsesidig respekt för varandras olikheter. Partiet Nyans vill tillåta positiv särbehandling med hänsyn tagen till ras eller etnicitet i samma utsträckning som det idag råder könskvotering inom arbetsliv och utbildning.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Tandvård Partiet Nyans vill upprätta en ny myndighet som skall ansvara för sjukvården i hela landet och som även inkluderar tandvården. Partiet Nyans vill höja tandvårdsbidraget och anser att tandvårdsbidraget skall vara behovsprövat. Vi vill också införa gratis tandvård för pensionärer. U