Jämför två partier

2026-06-16 · Helt emot

Det här vill Centerpartiet göra Centerpartiets valmanifest 2026 Ett starkare Sverige i en farligare värld | 85 7. Det här vill Centerpartiet göra Bygg starkare allianser och ett starkare EU för Sveriges säkerhet Ett starkare samarbete inom Nato och EU gör Sverige tryggare. I en farligare värld ska Sverige bygga starkare allianser, ta större ansvar i vårt närområde och bidra till Europas säkerhet. Stå upp för Ukraina och den fria världen Sverige ska vara en tydlig röst för frihet, demokrati och internationell rätt. Stödet till Ukraina ska öka och ligga fast så länge det krävs. Ukraina måste vinna, för deras och vår säkerhet. Stärk Sveriges beredskap, militära motståndskraft och försörjningsförmåga Motståndskraften i det svenska samhället och totalförsvaret måste öka, så att vi kan stå emot militära angrepp och så att el, mat, läkemedel, transporter, betalning- ar och kommunikation fungerar även under hård press. En rättvis, rättssäker och hållbar migrationspolitik Migrationspolitiken ska ha tydliga krav och kombineras med snabba vägar till arbe- te, där integrationen börjar från dag ett och fler får möjlighet att bidra till samhället. Ett aktivt och välfinansierat bistånd för frihet och egenmakt stärker Sveriges säkerhet och inflytande. I en tid när demokratier pressas tillbaka ska biståndet bygga friare och rikare sam- hällen, minska fattigdom och öka människors möjligheter att forma sina egna liv.

2026-09-12 · Helt emot

38 • Sverige och Europa ska spela en viktig roll när det gäller att utveckla samarbetet och knyta nya partnerskap med länder i det globala syd. Befolkningsutvecklingen i världen innebär att många länder i det globala syd, särskilt i Afrika, kommer att växa betydligt under de kommande decennierna. Om de demokratiska länderna drar sig undan kommer auktoritära makter som Kina och Ryssland att flytta fram sina positioner. Vi behöver utveckla strategiska partnerskap och hitta nya former för ömsesidigt utbyte. Vi vill se en svensk och europeisk Afrikastrategi med målet att stärka samarbetet på olika områden. Fokus bör ligga på handel, demokratiutveckling, klimatåtgärder, kulturutbyte, politiska relationer, fattigdomsbekämpning och investeringar. Vi måste även stärka vårt samarbete med andra demokratier runtom i världen. Länder som Storbritannien, Kanada, Brasilien, Sydkorea, Japan och Indien är viktiga partners för att upprätthålla multilaterala institutioner, tydliga regler och en internationell demokratisk ordning. • Internationell solidaritet är en central hållning i svensk utrikespolitik. De globala klyftorna mellan fattiga och rika har vuxit dramatiskt på senare år, framför allt på grund av att de rikaste drar ifrån. Den växande klimatkrisen och konkurrensen om färskt vatten och mark spär på redan existerande klyftor. Fler människor tvingas på flykt. Den utvecklingen måste vändas. Vi ska bedriva en politik som utjämnar ekonomiska ojämlikheter både inom länder och mellan länder. En jämlikhetskommission bör tillsättas för att kartlägga de globala sociala klyftorna och föreslå åtgärder för att utjämna dem. Ett stärkt internationellt och europeiskt samarbete mot skattesmitning är en viktig del i det arbetet. De senaste åren har det skett en dramatisk omläggning av det svenska biståndet, som sjunkit ned mot 0,7 procent av BNI. Det är långt ifrån där vi tidigare legat och vi vill successivt öka biståndet. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. Vi vill se en skuldavskrivning för de fattigaste länderna där alla kreditgivare är med. Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Som säkerställer kvinnors representation, rättigheter och resurser. Vi socialdemokrater förespråkar en utrikes- och utvecklingspolitik med ett starkt barnrättsperspektiv. HBTQI-personers rättigheter ska garanteras internationellt. Fria fackföreningar och fackliga fri- och rättigheter ska främjas globalt. Utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka fackliga och andra mänskliga rättigheter i arbetslivet. Vi ska också driva klimatfrågorna aktivt och ambitiöst i alla relevanta internationella sammanhang. Vi vill att ekocid erkänns som ett brott i Romstadgan. Vi ska öka ansträngningarna att inom ramen för FN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem. En säkrad klimatfinansiering och överföring av teknik till de fattigaste länderna är viktiga verktyg för att förenkla klimatanpassningen och motverka ökad fattigdom i den globala uppvärmningens spår.

2026-06-16 · Delvis emot till Delvis för

Sverige kan mer . Valmanifest 2026 Centerpartiets valmanifest 2026 2 Centerpartiets valmanifest 2026 3 Sverige kan mer . Sverige är inte färdigt. Sverige kan mer. Det finns en särskild känsla i ett samhälle som fungerar. Den märks i det som tas för givet, i morgontimmen när barn går till skolan utan oro, i pendlingen som faktiskt går någonstans, i tryggheten att veta att vården finns när den behövs. Den märks i tilliten mellan människor, i viljan att bidra och i vetskapen om att det går att bygga ett bättre liv som håller, både för sig själv och för nästa generation. Den märks också i tryggheten. I möjligheten att röra sig fritt, att kunna gå hem sent en kväll utan oro, att veta att samhället finns där när nå- got händer. I ett samhälle som fungerar är tryggheten inte något som ifrågasätts, den är verklig i människors vardag, i det lilla och i det stora. Den märks i hur vi tar ansvar för framtiden. I ett Sverige som leder klimatomställningen, där utsläppen minskar samtidigt som vi bygger morgondagens välstånd på ett fundament av grön industri och ny teknik. Där det är enkelt att leva hållbart, där omställningen är en möjlighet, inte en börda, och där vi lämnar över ett starkare samhälle till nästa generation. Och den märks i vår plats i världen. I ett Sverige som står stadigt i en mer osäker omvärld, som försvarar sin frihet, samarbetar med andra demokratier och har beredskap att möta hot, både civilt, ekonomiskt och mili- tärt. Ett land där tryggheten också handlar om vår förmåga att hantera det som sker utanför våra gränser. Känslan finns också i friheten att forma sitt eget liv. I lika möjligheter för alla, oavsett bakgrund, utseende, kön eller vem du älskar. I möjligheten att välja väg, byta riktning och ta ansvar för sin framtid. I företag som vågar växa, i människor som vågar satsa och i beslut som fattas nära dem som berörs. När den friheten fungerar i praktiken stärks individen och vi får ett samhälle som klarar av att utvecklas när omvärlden förändras, som löser problem i tid och som bygger vidare på det som redan är starkt. Där tilliten bär mer än reglerna, och där det gemensamma fungerar när det verkligen behövs. Sverige har byggts av just den kraften. Av människor som arbetat, utbildat sig och tagit ansvar. Av företag som vågat satsa och skapat jobb. Av en öppenhet mot världen som gjort oss starkare, av en jämställdhet som vill ge alla samma förutsättningar och av en tillit oss emellan som gjort det möjligt att lösa svåra pro- blem tillsammans. Det är inte retorik, det är en konkret historia om ett land som om och om igen visat på framtidstro och att förändring är möjlig. Det finns en särskild känsla i ett samhälle som fungerar. Centerpartiets valmanifest 2026 4 Den framtidstron försvagas idag. Det är inte en slump. Och det sker inte av sig självt. Det är resultatet av politiska prioriteringar och svagt politiskt ledarskap. Det är resultatet av att byråkrati och överreglering tillåtits ta över från enskilda människors drivkraft och kompetens. Det är resultatet av att krafter tagit plats i svensk politik som ställer människor mot varandra istället för att lösa problemen, som förenklar komplexa frågor till enkla syndabockar och som underminerar den öppenhet och tillit som byggt Sverige starkt. Det märks i plånboken. Vid köksbord i hela Sverige går familjer igenom sin ekonomi med en växande insikt om att marginalerna blivit mindre, trots att ansträngningen är densamma. Det märks på arbetsmarknaden. Den som har utbildat sig och gjort det som förväntas möts idag inte alltid av möjligheter, utan av stängda dörrar. Vägen in på arbetsmarknaden har blivit längre och mer osäker, samtidigt som företag som vill anställa tvekar inför kostnader och regelverk som gör varje beslut mer riskfyllt. Det handlar också om en ökad brist på rättvisa. Vi vet att människor sorteras bort redan innan de fått en chans, på grund av sitt namn, sin bakgrund eller varifrån de kommer. Det är en erfarenhet som sätter sig i kroppen hos den som drabba

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

19 • Den svenska skolan ska ge goda kunskaper åt alla barn. Att läsa, skriva och räkna är den viktiga grund som alla måste erövra. Skolan är den plats där barn lär sig förstå sin omgivning och världen. Men för många innebär skoltiden inte att de får tillgång till de förmågor de behöver. Deras lust att lära tas inte tillvara. Dörrar öppnas inte, utan stängs. Vi vill ha en svensk skola som ger alla barn en bra utbildning. Staten ska därför ta ett ökat ansvar för skolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet samtidigt som bindande regler ska införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska skillnader och fungerar i alla delar av landet. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla. Fristående huvudmän ska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst. Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv arbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt minskade administrations- och kontrollfunktioner. Lärare och annan personal måste ha goda möjligheter till kompetensutveckling. Det svenska språkets ställning ska stärkas genom ett minimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska. Rätten till undervisning i modersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas. Hot och våld i skolan liksom i all annan välfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans ska råda mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa trygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan ska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt. Högre kvalitet och bättre likvärdighet måste också avspeglas i hur skolor finansieras. För att skolor ska kompenseras för elever med större behov, och för att de kommunala skolorna ska kompenseras för skyldigheten att kunna ta emot alla barn, ska skolpengssystemet göras om så att det utjämnar skolornas villkor. Vi vill förenkla skolvalet för familjerna. Därför vill vi se ett gemensamt, likvärdigt och offentligt administrerat skolvalssystem där alla skolor ingår. Alla huvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation. Religiösa skolor och förskolor ska förbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter. Kommunerna ska ha veto vid utökningar och nyetableringar av friskolor. • Skolan måste bli mer barnanpassad. Alla barn ska klara skolan. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas. Idag faller alltför många elever mellan stolarna, och skolan klarar inte av att ge alla tillräckligt stöd. Det gäller både barn som halkar efter och barn som gärna springer före. Särskilt barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) behöver fångas upp tidigare. Genom mindre klasser, halvklasstimmar, fler speciallärare, elevassistenter och specialpedagoger kan skolor snabbare se och stödja alla barn. När de som behöver extra stöd får det blir klassrummet lugnare för alla. Kompetens om NPF måste finnas i varje klassrum. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent behov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier. Eftersom dagens betygssystem bidrar till att sortera och slå ut ett stort antal elever i övergången mellan grund- och gymnasieskolan ser vi behov av att förändra betygssystemet i sin helhet. Framför allt måste den skarpa godkändgränsen i betyget ”F” tas bort. Betygssystemet måste vara rättvist och pålitligt. Betygsinflationen ska stoppas.

2026-09-12 · Helt för

Försvar Centerpartiet vill bygga ett starkt och modernt försvar. Försvarets uppgift är att trygga Sveriges frihet, fred och demokrati. För att klara detta krävs ökade resurser, ett försvar som är närvarande i hela landet och ett nära samarbete med Nato och våra grannländer. Så skapar vi ett motståndskraftigt och tryggt Sverige där vi alla kan känna oss säkra.

Centerpartiet vill: Öka försvarsanslagen till 3,5 procent av BNP. Den bredauppgörelsen mellan riksdagenspartier ska fullföljas. Så snart det är praktiskt möjligt behöver vi också nå de ytterligare anslagshöjningar som vi behöver nå för att följa Natos mål. Stärka det civila försvaret genom ökade resurser till bland annat kommuner och regioner, för att hela samhället ska klara en kris. Utveckla och modernisera armén, marinen och flygvapnet med mer personal och bättre materiel. Fullfölja och fördjupa samarbetet inom Nato för att stärka den gemensamma försvarsförmågan. Stödja de frivilliga försvarsorganisationerna, som spelar en nyckelroll för att engagera människor och bygga lokal motståndskraft.

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

5.2 Hårda straff där det gör skillnad Centerpartiets valmanifest 2026 Rättsstaten ska fungera på riktigt | 63 5.2 Hårda straff där det gör skillnad Sverige behöver straff som faktiskt leder till färre brott. Symbolåt- gärder som ser tuffa ut men inte fungerar, eller generella krav på hårdare straff utan tydliga effekter, ger inte önskade resultat. Samti- digt innebär varje brott en kränkning av ett brottsoffer som förtjänar upprättelse. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest. Straffen ska vara skarpa där det gör skillnad, verktygen effektiva och insatserna följas upp och utvärde- ras, så att fler brott klaras upp och färre drabbas. Hela straffskalan ska användas och den som begår upprepade brott ska inte få rabatt på straffet. 1. Dubbla straff för den som rekryterar barn till kriminalitet. Den som lockar, rekryterar eller utnyttjar barn och unga för att begå brott ska dömas för både för bar- nets brott och för rekryteringen av barnet. Att utnyttja ett barn som verktyg för kriminalitet är ett av de allvarligaste brotten mot ett samhälle och ska bestraffas därefter. 2. Skydda dem som vågar vittna. Skyddet för rättsprocessen måste stärkas. Straffen för övergrepp i rättssak och mened ska skärpas och vittnesskyddet stärkas. Då vågar fler vittna och fler brott kan klaras upp. 3. Öka användningen av fotboja. Elektronisk intensivövervakning ska användas mer som en del av påföljder och skyddsåtgärder, särskild för att förebygga nya brott. 4. Skydda den som är utsatt för våld i nära relationer och begränsa förövaren. Arbetet mot våld i nära relationer ska skärpas med mer effektiva kontaktförbud, så att förövaren be- gränsas till ett särskilt område istället för som nu, då brottsoffret fredas i ett särskilt område. 5. Nej till sänkt straffmyndighetsålder . Att låsa in 13- och 14-åringar i fängelse stoppar inte rekryteringen till gängen. Barn som begår grova brott ska mötas av intensiva insatser och tas bort från gatan, inte riskera att drivas djupare in i krimina- liteten i en fängelsecell. 6. Utvärdera vad som faktiskt fungerar . Nya påföljder och brottsförebyggande verktyg ska följas upp var för sig och samlat, samt utvärderas mot tydliga mål. Det säkerställer att åtgärderna leder till högre uppklarningsgrad och fler lagföringar. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

30 3.2 En effektiv kriminalpolitik Vi ska bygga ett samhälle där brottsligheten minskar. Målet kan aldrig vara så många inlåsta som möjligt, utan alltid att minimera antalet brottsoffer. I en allvarlig tid krävs både mod, eftertanke och en kriminalpolitik som är rättssäker och träffsäker. All brottslighet ökar inte i Sverige. Men mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största samhällsproblem och det yttersta uttrycket för att vi lever i ett ojämställt samhälle. Samtidigt har den grova, organiserade brottsligheten och den våldsamma gängkriminaliteten eskalerat till en nationell kris. Många i Sverige känner stor oro för det gängrelaterade våldet, som drabbar fler, blir grövre och letar sig längre ned i åldrarna. Den systemhotande organiserade brottsligheten äter sig in i närings- och arbetslivet. Kriminella gäng infiltrerar rättsväsendet och kan till och med äga tingsrättslokaler och vårdcentraler. Korruptionen ökar. Det finns många förklaringar till hur Sverige har hamnat här. I botten ligger den växande ekonomiska ojämlikheten, klassklyftor och arbetslöshet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka och välfärden skurits ned. Ungdomar växer upp med lägre tilltro till samhällsinstitutionerna och lägre social kontroll. Med ökat bruk av narkotika, partyknarkande och missbruk har vi fått en växande drogmarknad som gängen slåss om. Många människor struntar i effekterna av att de handlar svarta tjänster och på andra sätt göder den organiserade brottsligheten. Till det kommer en invandring som inte stått i paritet med vår integrationskapacitet, vilket har bidragit till en växande segregation. I det sammanhanget har de maffialiknande gängen kunnat flytta fram positionerna. Samhället lyckades inte sätta stopp för framväxten av gängen i tid. Utvecklingen vi ser nu är en snöbollseffekt, där våld föder ytterligare våld. I takt med att kriminaliteten har utvecklats har behovet av en mer effektiv kriminalpolitik ökat. För att skydda samhället, öka tryggheten och säkerheten och ge upprättelse till brottsoffer. Det hör till våra viktigaste uppgifter att bryta våldsspiralerna, skära av smuggelvägarna och slå sönder gängens maktcentra innan den samhällshotande maffian biter sig fast och blir permanenta delar av Sverige. Det kräver nya angreppssätt, som sträcker sig över många politikområden och flera mandatperioder. Fokus ska ligga på att komma åt gängtopparna, bryta nyrekryteringen, strypa pengaflödet och fortsätta stärka polisen och rättsväsendet. Eftersom det innebär även idag oprövade insatser behöver dessa hela tiden utvärderas och följas upp. Detta för att bygga evidensbaserad kunskap kring vad som på riktigt bryter utvecklingen. Därför vill vi: • Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna. Det krävs ny lagstiftning enligt samma modell som varit framgångsrik i bekämpandet av den amerikanska maffian. Vi vill fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och organiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet. Vi vill utveckla möjligheterna att använda tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia: kamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg. Som en del i en ny gängoffensiv vill vi tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som gängkriminella. Det kan handla om kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att resa utomlands, starta företag eller överföra pengar. Medel från kriminellas statusprylar och beslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade områden och för att bryta nyrekryteringen.

12 brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och kriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer, kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt inrätta en yrkestrafikinspektion. Vi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt och fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin. Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vil utöka användningen av AI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg. Vi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud och att företag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg, och därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna har ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige eller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt kontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag och bra jobb. • Vi ska skapa en tydlig jobbtrappa mot självförsörjning. Människor vill arbeta och försörja sig. Ett gott arbete ger stolthet, frihet och sammanhang. En politik för full sysselsättning bygger på att det skapas många bra jobb, och att människor kan ta jobben. Det måste också finnas goda förutsättningar för människor och deras familjer att kunna flytta till orter med lediga jobb. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden behöver stärkas. Den svenska arbetsmarknaden är idag uppdelad: i många branscher finns ett skriande personalbehov, samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Många människor hittar snabbt nytt jobb vid tillfällig arbetslöshet. Men alltför många saknar de kompetenser som krävs för att få jobb och fastnar i långtidsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa är arbetslös är ett enormt resursslöseri. Vi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Takten i jobbskapandet ska öka och arbetstagare ska snabbare få de kompetenser som krävs. Den som blir arbetslös ska mötas av starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb. Trappstegen från arbetslöshet till självförsörjning måste bli mycket tydligare än idag. Det börjar i språket – på svensk arbetsmarknad måste man i regel kunna prata svenska. För den som inte kan det är en ordentlig språkutbildning ett viktigt steg till jobb. För personer med försörjningsstöd vill vi se krav på aktivitetsplikt. För dem med svaga kunskaper i svenska vill vi se en språk- och aktivitetsplikt. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb. Yrkesanpassad språkutbildning ska främjas. Därefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och beredskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet. För dem som har mycket stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och förstärkta möjligheter till anpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor. De finansiella samordningsförbunden bör få ett utökat uppdrag att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva. Stöden

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

2. Utsläppen ska ner Centerpartiets valmanifest 2026 24 | Utsläppen ska ner 2. 2. Utsläppen ska ner Klimatkrisen är vår tids största utmaning, men kan innebära en möjlighet för Sverige. Omställningen handlar inte bara om att minska utsläpp, utan om att bygga ett starkare, rikare och mer självständigt land. Svenska företag leder utvecklingen och Sverige har alla förutsättningar för att vara ledande i omställningen. Vi har stor tillgång på fossilfri el, en stark industri och ett näringsliv i teknologisk framkant som vill ställa om, bara politiken inte hindrar det. Men idag är vi på väg åt fel håll. Utsläppen minskar inte i den takt som krävs. Under Tidöregeringen har de istället ökat. Samtidigt har utbyggnaden av energiproduktion avstannat. Det har gjort klimatomställningen dyrare och krångligare än nödvändigt för både hushåll och företag, när alternativen till det fossila egentli- gen är långsiktigt billigare och säkrare än importerad olja. Så ska det inte vara. Omställningen och åtgär- derna vi måste vidta ska gå att förstå och de måste fungera i människors vardag. De ska göra det enklare och billigare att välja rätt, inte svårare. De ska sänka kostnader över tid, inte öka dem. Och de ska skapa jobb och tillväxt i hela landet. Sverige är idag fortfarande onödigt och skadligt beroende av fossila bränslen i transporter, industri och jordbruket. Det gör oss sårbara både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. När vi importerar fossil energi stärker vi oftast auktoritära regimer och gör oss själva mer utsatta. Vårens blockad av Hormuzsundet har visat hur snabbt ett sådant fossilberoende kan slå hårt mot svenskarnas vardag. Att bryta det beroendet är därför inte bara en klimatfråga. Det är en fråga om frihet, säkerhet och eko- nomisk utveckling. För att få ner utsläppen krävs en tydlig riktning: elektrifiera där det går, ersätta fossila bränslen med förnybart där elen inte är ett alternativ och ge näringslivet alla de möjligheter de strävar efter för att driva på omställningen i industri, transporter och jordbruk. Samtidigt måste energisystemet byggas ut snabbt, robust och kostnadseffektivt. För att öka takten krävs att avgifter och skatter sänks på det som är hållbar konsumtion och hållbara investeringar, i det som blir en grön skatteväxling utan fossila subven- tioner. Sverige ska återta ledartröjan i den gröna omställningen. Svenska hushåll och företag förtjänar ett politiskt ledarskap på alla nivåer, i riksdag, regioner och kommuner, och långsiktiga spelregler och reformer som gör skillnad på riktigt. Centerpartiets klimatpolitik bygger på tre principer: Att utsläppen ska minska, att före- tagen kan bidra till och driva omställningen med innovationer och enklare regler, samt att den ska fungera i människors vardag. Sverige kan mer. Vi kan gå före och visa att klimatansvar och tillväxt hör ihop.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

Centerpartiet vill: Skärpa klimatmålet till nettonollutsläpp i Sverige och EU senast 2040. Bygga ut all fossilfri kraft, som sol, vind och vatten. Ny kärnkraft ska kunna byggas på marknadsmässiga villkor och utan subventioner. Fasa ut fossila bränslen och stoppa subventioner till fossil verksamhet. Satsa på minusutsläpp (bio-CCS) – teknik som fångar in och lagrar koldioxid. Snabba på tillståndsprocesser för elnät, grön industri och klimatsmarta investeringar.

Riksdagens beslut 2025/26:FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader (2026-06-16). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 24 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Ställningstagande När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inled­ningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energi­systemet. Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärn­kraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkrafts­aktörerna för dessa ända­mål. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Riksdagens beslut 2025/26:NU24 punkt 1: Regeringens lagförslag (2026-06-15). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP). Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 24 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160. Ställningstagande Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimat­omställ­ningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen för­slag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, när­ings­livet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga invest­e­ringar i annan fossilfri elproduktion. I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärn­krafts­anläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrå­ga­sätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anlägg­ningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna vik­tiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärn­­kraftsetablering riskerar det att skada den bio­log­iska mångfalden och vik­tiga lokala näringar såsom turism och fiske. Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika pro­po­si­tio­ner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett fler­tal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag över­lämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande för­svårar en samlad bedömning av lag­förslagen och deras sammantagna konsekvenser för ener­gi­politiken som helhet. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

2026-09-12 · Delvis för

Bygga ut kärnkraften Bygga ut kärnkraften som en del av ett stabilt och fossilfritt energisystem.

Kärnkraft Kärnkraft utgör en betydande del av Sveriges elsystem. Tillsammans med vattenkraft är den viktig för en leveranssäker elförsörjning och skapar stabilitet och balans i elsystemet. Socialdemokraterna bejakar kärnkraften, men menar att staten måste ha kontroll över säkerhet, ekonomi och lokalisering. Det finns stora tekniska möjligheter att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer och genomföra effekthöjningar, något som bör ske givet att ekonomi- och säkerhetskrav kan uppfyllas. Med tiden kommer dock reaktorer att behöva ersättas. Ny kärnkraft kan mest effektivt och enklast etableras på de ställen där kärnkraft idag redan finns (Ringhals, Oskarshamn och Forsmark) då infrastruktur och lokal acceptans redan är på plats. Placering av kärnkraftverk är en fråga där staten behöver ha tydlig demokratisk kontroll, ansvar för säkerhet och säkra hanteringen av tillkommande kärnavfall. Läs mer

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan

2025-02-27 · Delvis emot till Delvis för

Ordning och reda med hjärta – därför måste integrationen fungera Människor flyr från krig och förtryck, och andra söker sig till Sverige för att arbeta. Men dagens system leder ofta till lång väntan, utanförskap och osäkerhet – både för den som kommer hit och för samhället. Det skapar frustration och gör det svårt att snabbt komma in i jobb och gemenskap. Centerpartiet vill ha en politik som fungerar i verkligheten, som förenar medmänsklighet med tydliga krav och möjligheter för den som vill bygga sitt nya liv i Sverige.

Hur påverkar detta Sverige, jobben och tryggheten? En fungerande integration och en reglerad migration stärker Sverige. Företag som behöver anställa får tillgång till viktig kompetens, vilket skapar tillväxt och fler jobb i hela landet. När nyanlända snabbt kommer i arbete och blir en del av samhället minskar utanförskapet och tryggheten ökar. Centerpartiet vill ha en migrationspolitik som förenar medmänsklighet med ordning och reda. Genom att fokusera på jobb som vägen in i samhället, välkomna arbetskraft och ta ett gemensamt EU-ansvar skapar vi en hållbar integration. Resultatet är ett öppet och tryggt Sverige som ger människor som kommer hit en verklig chans att arbeta, bygga sin framtid och bidra till vår gemensamma välfärd.

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 2: Försörjnings- och lönekrav (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16. Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 2, V, C, MP): av Martina Johansson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22 och 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, bifaller delvis motionerna 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2. Ställningstagande Förslaget om ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare bör inte genomföras. Att ställa betydligt högre krav än i dag på lönenivå kommer inte att minska fusket som oftast innebär att arbetskraftsinvandraren betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare. Om förslaget genomförs skulle det i stället leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens.

2026-09-12 · Delvis för

Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer

Värna asylrätten Värna asylrätten samtidigt som Sverige under överskådlig tid ska ha en stram migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer.

2026-09-12 · Helt för

Klimatkrisen är här – och politiken måste fungera i vardagen Klimatförändringarna hotar vår framtid, natur och ekonomi. Samtidigt är omställningen ofta krånglig och orättvis. Många som vill göra rätt möts av höga kostnader, långsamma tillståndsprocesser och osäkra spelregler. Det skapar hinder i stället för möjligheter. Centerpartiet vill lösa klimatkrisen med politik som fungerar i verkligheten. Utsläppen ska minska snabbt, men omställningen ska också skapa jobb, stärka företagen och ge människor frihet att välja hållbara lösningar – oavsett om man bor i stad eller på landsbygd.

Klimat Centerpartiet vill att Sverige leder klimatomställningen. Genom att göra det enkelt och lönsamt att välja grönt och satsa på ny teknik, kan vi minska utsläppen snabbt och på riktigt. Målet är ett fossilfritt samhälle som skapar jobb, stärker företagen och ger människor frihet att leva sina liv hållbart – i hela landet.

2023-11-30 · Delvis för till Helt för

5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Ett land där alla kan leva på sin lön, har råd med en bra bostad och kan ta ansvar för sin familj. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro. Ett land där alla kan växa och leva ett gott liv. Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. De ekonomiska klyftorna ökar. De otrygga anställningarna blir fler. Tillväxten sjunker. Vanliga löntagare har fått se hur tio års reallöneökningar har sopats bort av inflationen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte längre. Fler företag går i konkurs. Tittar vi ut över världen ser vi hur krig och kriser rasar runt omkring oss. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige och Europa är mycket allvarligt. Handelshinder och tullar reses. I klimatförändringarnas spår följer extremväder, missväxt och fler konflikter om naturresurser. Samtidigt upplever vi massiva teknikskiften i den gröna omställningens och digitaliseringens spår. Det är skiften som både utmanar oss och ger nya förutsättningar för välstånd. Dessa förändringar ställer nya krav på Sverige och på vår ekonomiska politik. Vi behöver investera i allt det som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning och välfärd. I människor och deras kompetenser. I vårt militära och civila försvar. För att ekonomin ska fungera för samhället, och för var och en av oss, måste den byggas mer robust och rättvis. Grunden i en stark ekonomi är arbete. När alla människors kunskaper och erfarenheter kommer till nytta bygger vi vårt land rikare. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar rättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. För att fler bra jobb ska växa fram, så att fler kommer i arbete, behöver Sverige en modern, rättvis och jämställd arbetslinje. Alla som kan arbeta ska arbeta. Tack vare vår unika svenska modell, med starka fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en positiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka för Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och framgångsrikt framöver. För en stark ekonomi krävs också en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Svenskt välstånd bygger på konkurrenskraftiga företag och ett innovativt näringsliv. Världen befinner sig just nu i stora teknikskiften: framväxten av ny grön teknik och artificiell intelligens kommer att få stor påverkan på ekonomins funktionssätt. För att möta den utvecklingen behöver vi göra det som Sverige har gjort historiskt. När vårt land reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste länder, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb. I vårt land finns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetstagare som behövs för att leda utvecklingen även i framtiden. Genom att våra företag ligger i framkant i den tekniska omställningen – och genom en aktiv närings- och regionalpolitik som ger förutsättningar för företag och jobb i hela landet – kan vi öka vår levnadsstandard, förbättra vårt välstånd, trycka tillbaka arbetslösheten och samtidigt nå målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver en klimathandlingsplan som gör att vi klarar klimatmålen både i Sverige och inom EU. Vi står bakom Parisavtalet och driver på för en rättvis klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet.

Energi Elpriser och energiförsörjning påverkar din vardag – från elräkningen till jobben i Sverige. Du ska kunna lita på att elen räcker till och att priset är rimligt, oavsett var du bor. Men stora svängningar i pris och brist på ny produktion har skapat otrygghet. Därför behövs en energipolitik som ger låga och stabila priser, mer fossilfri el och trygg försörjning. Sverige ska ha ett robust energisystem med mer fossilfri elproduktion som pressar priserna och skapar jobb. Alla fossilfria kraftslag behövs för att möta efterfrågan och klara klimatomställningen och jobben. Staten behöver ta en aktivare roll för att möjliggöra investeringar och korta ledtider. Målet är stabila och låga elpriser, trygg elförsörjning och tillväxt med fler jobb i hela landet. Läs mer

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför: Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighets­begränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade invester­ingar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen. Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

3.9 Mindre administration och mer tid för människan i välfärden Centerpartiets valmanifest 2026 44 | Bättre vård, skola och omsorg för fler 3.9 Mindre administration och mer tid för människan i välfärden För mycket av tiden i välfärden går till administration istället för till människor. Krångliga statsbidrag, återrapportering och onödig byrå- krati stjäl resurser från vård, skola och omsorg. Bara administrationen av riktade statsbidrag kostar miljardbelopp varje år, pengar som istäl- let skulle kunna användas där de gör verklig skillnad. För att frigöra tid och resurser i välfärden krävs en genomgripande förenkling. Administrationen ska minska och digitaliseringen använ- das för att förenkla, inte för att skapa mer krångel. 1. Mindre administration av statsbidrag – mer resurser till välfär- den. Kommuner och regioner ska befrias från riktade statsbidrag med omfattande ansökningar, villkor och återrapportering. Det gör att mer pengar och tid kan gå direkt till vård, skola och omsorg. 2. Ta bort onödig byråkrati. Detaljstyrning från staten och det administrativa trycket på välfärden ska minska genom att onödiga regler och krav tas bort. Se över antal myndigheter och krav med mål om bantning. Beslut från riksdag, regering och myndigheter ska också landsbygdssäkras. 3. Lämna uppgifter en gång. Principen att samma uppgifter bara ska behöva lämnas en gång ska införas. En gemensam myndighets- portal ska göra det enklare för invånare och verksamheter att hantera sina ärenden. 4. Smart digitalisering. Teknik ska förenkla, inte försvåra. En tydlig strategi för digitalisering ska säkerställa att AI och annan ny teknik används för att effektivisera arbetet, förbättra servicen och frigöra tid inte för att skapa nya parallella system. 5. Fler i det offentliga Sverige ska dra nytta av AI. Myndigheter ska få i uppdrag och resurser att införa AI i stor skala, från vård till handläggning, och ska- pa nya arbetssätt där AI är grunden. Sverige ska införa snabbspår för AI-upphandling och regelverk som gör det möjligt att testa och skala lösningar snabbt. Administrationen ska minska och digitaliseringen användas för att förenkla, inte för att skapa mer krångel.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

16 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE Välfärden bygger på det ömsesidiga löftet om att ingen står ensam i livet. Oavsett vem du är, i vilken familj du fötts, vad du drabbas av eller vilken väg livet tar så har vi samma grundläggande rättighet att leva ett tryggt och värdigt liv. Vår svenska välfärd är inte bara ett system av offentliga tjänster och finansiellt stöd. Den uttrycker en gemensam värdegrund där vi ser att vi har behov av varandra. En bra och likvärdig förskola och skola ger mer rättvisa chanser åt alla barn. En god sjukvård gör att vi lever längre och bättre. Stabila socialförsäkringar gör att vi kan stå starka i livets olika faser. En bra pension gör det tryggare att åldras. Och vi ser hur en stark generell välfärd gör konkret skillnad i vår vardag. Personal som har tid att trösta ett barn som är ledset. Tonåringen som får det stöd som behövs för att ta sig genom mattekursen. Den äldre som får hjälp att komma ut och känna vårsolen. I ett välfungerande välfärdssamhälle finns starka skyddsnät när vi faller. Där vågar vi tro på framtiden oavsett plånbokens storlek. Sverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Men någonting har hänt. Mycket av det som tidigare fungerat bra håller inte längre. Klassrummen blir stökigare och fler barn hamnar snett trots att varningsklockorna ringt länge. Kontaktar man sin vårdcentral kan det ibland kännas som om läkaren aldrig har tid. Kön till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I äldreomsorgen möts man ofta av personal vars arbete blir tyngre och stressigare, vilket också påverkar de äldre negativt. Med den demografiska förändringen utmanas vår välfärd: behoven ökar samtidigt som färre ska säkra en bra välfärd för fler. Det är hög tid att vända utvecklingen. Vi måste återupprätta välfärdens löfte. Det är våra behov av en bra skola, bra vård och bra omsorg som ska styra hur välfärden ser ut, hur den organiseras och finansieras. Samhället behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll så att vi alla får den välfärd vi har rätt till. Vårt mål är att Sverige ska ha världens bästa välfärd. Och välfärden ska vara Sveriges bästa arbetsplats. 2.1 Ta tillbaka kontrollen Varje dag skapas vård, omsorg och utbildning i mötet mellan medborgarna och personalen. I dessa möten uppstår det som är välfärdssverige. Men medarbetarnas lojalitet med uppdraget kan aldrig kompensera för de problem som välfärden idag står inför. Problemen är flera. Välfärden har för dålig kvalitet. Den läcker pengar. Och den är svår att styra. Dessa problem hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått ett privatiseringsexperiment som är unikt i världen. Underfinansieringen och marknadiseringen har blivit en giftig cocktail. Effekterna är tydliga. Vi ser hur privata företag etablerar sig främst inom lukrativa områden och driver verksamheten med fokus på vinstintresset, inte medborgarnas behov. Pengar som är avsedda för skolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella, används för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när anställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större kontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. Svårigheten att mäta kvalitet i välfärden gör att vinstintresset inte styr mot önskade effekter. Ingen har längre ett helhetsperspektiv på hur våra skattepengar används.

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig

2026-09-12 · Helt för

Centerpartiet vill: Öka försvarsanslagen till 3,5 procent av BNP. Den bredauppgörelsen mellan riksdagenspartier ska fullföljas. Så snart det är praktiskt möjligt behöver vi också nå de ytterligare anslagshöjningar som vi behöver nå för att följa Natos mål. Stärka det civila försvaret genom ökade resurser till bland annat kommuner och regioner, för att hela samhället ska klara en kris. Utveckla och modernisera armén, marinen och flygvapnet med mer personal och bättre materiel. Fullfölja och fördjupa samarbetet inom Nato för att stärka den gemensamma försvarsförmågan. Stödja de frivilliga försvarsorganisationerna, som spelar en nyckelroll för att engagera människor och bygga lokal motståndskraft.

Centerpartiet vill Bygga ett starkt försvar som kan försvara hela landet, från norr till söder. Nå försvarsanslaget påminst 3,5 procent av BNP till 2030. För att stärka vår militära förmåga. Stärka försvarsviljan och folkförankringen genom ett aktivt civilt försvar.

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer

36 kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Vi måste bli bättre på att dimensionera och snabbt mobilisera resurser och personal i händelse av kris. Vi måste kunna garantera försörjningen av kritiska produkter, så som livsmedel, energi och mediciner. Beredskapslager behöver inrättas och byggas ut. Vi vill stärka bassjukvården, inrätta beredskapssjukhus samt bredda civilplikten till att gälla fler områden och personer än idag. Hoten och attackerna mot Sverige blir mer komplexa, inte minst genom attacker på elnät, gasledningar och digital infrastruktur. För att säkra Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjning både i fredstid såväl som i kris eller krig, krävs att vi ökar tillgången till utbildad arbetskraft. Vi behöver säkerhetsklassa anläggningarna och ha högt ställda tillträdeskrav. Behovet av grundbemanning och beredskap är avgörande för vår nationella säkerhet. Vi vill säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska verksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet. Vi vill se starkare krav på övervakning och resiliensanalyser. Det behövs en god tillgång till skyddsrum. • Totalförsvaret är beroende av en befolkning som är trygg, välinformerad och har en stark känsla av social sammanhållning. En stark ekonomi och en välfungerande välfärd utgör basen i det svenska folkförsvaret. Det krävs starka kommuner och regioner för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i alla lägen. I sin tur kräver det en robust finansiering där staten tar ett tydligt ansvar. En välutbildad befolkning kan motstå desinformation. Påverkansoperationer och hybridkrig har blivit framträdande i det moderna säkerhetslandskapet, och Sverige är inte opåverkat. Hybridkrig innefattar en mix av konventionella, irreguljära och cyberbaserade operationer samt informationskrigföring, som ofta genomförs i skuggan av traditionell krigföring. Här måste vår kompetens och förmåga att hantera hoten vara under ständig utveckling. Ett gott stöd till folkbildning och civilsamhället samt övningar och information är avgörande för att vi ska kunna stå emot både traditionella och moderna hot. Kultur är en viktig del av totalförsvaret. När samhället rustar för krig och kris behöver vi också stärka det som håller oss samman. Ett starkt public service och fria medier gör att vi har tillförlitliga informationskanaler även under kris, krigsfara eller krig. • Vi vill fördjupa det försvarspolitiska samarbetet i vårt närområde, särskilt inom Norden. Våra nordiska länder har många likheter och vi har liknande politiska och sociala struktur. Vi är genom vår historia tätt sammanvävda med varandra. Vi har många gemensamma geopolitiska intressen. Vi vill fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt. Genom att låta våra länder knytas närmare samman, förbättra gränsöverskridande infrastruktur och ta bort olika typer av hinder kan vi stärka våra samhällen och vår ställning internationellt. Tillsammans med de andra nordiska länderna och med de demokratiska länderna kring Östersjön ska vi ta ett större ansvar för säkerheten i vårt närområde. Vi vill se en nordisk försvarskommission. Vi vill se ett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning. Vi ska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.

Mer pengar till försvaret Kraftigt utöka försvarsutgifterna med ett starkt fokus på ökad operativ militär förmåga. Visa hela faktarutan

2026-09-12 · Helt emot

Centerpartiet vill: att försvaret ska finnas i hela landet, med regementen och personal som kan verka i alla miljöer, från Skånes slätter till Norrlands skogar. att försvarsviljan är avgörande. Ett försvar är ingenting utan människor som är villiga att skydda det. Därför är folkförankring och frivillighet grunden för vår motståndskraft. att samarbete med andra demokratier är en självklarhet. Som medlem i Nato bygger vi säkerhet tillsammans med våra allierade i Europa och Nordamerika.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Känner du dig orolig över det allvarliga säkerhetsläget i Europa? Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av Rysslands aggression och garanterar kollektiv trygghet. Socialdemokraterna vill att du ska känna dig säker genom att Sverige är en trovärdig och stark partner som lever upp till sina åtaganden i alliansen. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, och Rysslands aggressiva hållning hotar friheten och demokratin i vår del av världen. Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina. Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet, vilket inkluderar att öka den nationella försvarsförmågan för att bidra till det kollektiva försvaret. Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet. För att garantera den uthållighet som krävs i en ny, farligare tid, måste den ökade försvarsutbyggnaden säkras med permanent finansiering. Natomedlemskapet höjer avskräckningsförmågan, men det ställer samtidigt krav på att Sverige fortsätter stärka sin nationella försvarsförmåga för att vara en trovärdig partner. Läs mer

Fördjupa Nato-samarbetet Utveckla samarbetet med allierade för ökad säkerhet och stabilitet inte minst i vårt närområde.

2026-06-16 · Delvis för

5.3 Rädda barn och unga från kriminella nätverk Centerpartiets valmanifest 2026 64 | Rättsstaten ska fungera på riktigt 5.3 Rädda barn och unga från kriminella nätverk För många barn och unga rekryteras in i våld, utnyttjas för brott och växer upp med en normalisering av gängens krimi- nella värld. Samhällets insatser kommer ofta för sent, hänger inte ihop och är för svaga för att bryta utvecklingen. Barn och unga som borde mötas av stöd, trygghet och framtidstro läm- nas istället i otrygghet och utanförskap. För att bryta nyrekryteringen och ge unga en väg bort från kriminalitet krävs tidiga insatser, tydligt ansvar och en starkare kedja från förebyggande arbete till vård, uppfölj- ning och stöd. Den som rekryterar barn till kriminalitet ska stoppas och möta hårda straff. Samhället ska finnas där från början och ge varje barn rätt stöd i rätt tid. För att fler barn och unga ska rekryteras till det goda samhället krävs föräld- rar som kan stötta sina barn och själv få stöttning i det, ett starkt föreningsliv och lokalsamhälle och en skola som ser och stöttar varje elev. Alla insatser måste hållas ihop av pålitliga vuxna och alla ansvariga måste kunna samarbeta. Unga som begår brott eller riskerar att dras in i kriminalitet ska mötas upp av samhället, inte lämnas på gatan. 1. Den som rekryterar barn in i kriminalitet ska mötas av särskilt skarpa konsekvenser . Polisens och socialtjänstens arbete ska inriktas mer mot dem som styr, pressar och rekryterar barn till brott. Den som lockar, rekryterar eller utnyttjar barn och unga för att begå brott ska alltid dömas minst lika hårt som för brottet i sig och straffet ska kunna bli väsentligt hårdare. 2. Stärk föräldraansvaret och föräldrarollen. Föräldrar ska få stöd att vara det viktigaste skyddet mot att barn dras in i kriminalitet. Föräldrar ska kunna delta i barns behandling och sociala insatser utan att förlora inkomst, men samtidigt vill vi se tydliga krav på föräldrar vars barn har begått upprepade brott att aktivt samverka med socialtjänsten. 3. Skapa barnskyddsteam. Skola, socialtjänst, polis och vård ska vara i tät samverkan och kunna dela information och arbeta efter tydliga gemensamma arbetssätt. Nödvändiga sekretessändringar ska genomföras så att insatser kan sättas in i tid. 4. En ansvarig vuxen för varje barn i riskzon, i hela landet. En barnansvarig ska utses för unga i hög riskzon, så att familjen vet vem som ansvarar för att insatser samordnas och följs upp. Antalet trygghetsvärdar ska öka och civilsamhällets brottsförebyggande arbe- te ska underlättas. Det skapar fler trygga vuxna som kan fånga upp unga i tid. 5. Barnens larmnummer till trygghet och skydd. Inför en nationell linje dit barn själva, föräldrar och andra vuxna kan vända sig när ett barn hotas, pres- sas eller riskerar att dras in i kriminalitet. Larm ska snabbt leda vidare till polis och barnskyddsteam som kan skydda barnet och familjen. Alla barn ska få information om linjen i skolan. För att bryta nyrekryteringen och ge unga en väg bort från kriminalitet krävs tidiga insatser, tydligt ansvar och en starkare kedja från förebyggande arbete till vård, uppföljning och stöd.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Brottsbekämpning och trygghet Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste. Läs mer

2026-06-16 · Delvis emot till Delvis för

Inkomstskatt Centerpartiet vill sänka skatten på arbete och företagande. Du som jobbar ska få behålla mer av din lön, och det ska bli lättare för företag att anställa. Genom att göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag skapar vi fler jobb i hela landet, stärker ekonomin och får mer resurser till vår gemensamma välfärd.

6.7 Jobb är vägen till ekonomisk frihet och egenmakt Centerpartiets valmanifest 2026 80 | Frihet och framtidstro 6.7 Jobb är vägen till ekonomisk frihet och egenmakt Jobb är grunden för människors frihet och framtidstro. För att fler ska kunna stå på egna ben, bidra till samhället och forma sina liv krävs en arbetsmarknad där vägen till arbete är tydlig och möjlig. Idag ser vi hur arbetslösheten biter sig fast och hur allt fler, inte minst unga, får vänta för länge på sitt första jobb. För att bryta arbetslösheten krävs reformer som gör det enklare att anställa och mer lönsamt att arbeta. För att fler ska kunna ta klivet in på arbetsmarknaden måste skatter och regelverk utformas så att arbete och företagande lönar sig. Och för att människors egenmakt ska öka behöver fler få behålla mer av sin lön och kunna bygga sin egen trygghet 1. Stärk äganderätten som grund för ekonomisk frihet. Grundlagsskydda äganderätten och försvara den konsekvent, så att människor och företag vågar investera, bygga och utveckla verksamheter i hela landet. 2. Sänk skatter för arbete och företagande. Minska skatter och avgifter, särskilt för dem med lägre inkomster, så att det blir mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Det stärker drivkrafterna att gå från bidrag till jobb och skapar fler möjligheter på arbetsmarknaden. 3. Gör det enklare att anställa. Förenkla regelverk och minska kostnaderna för att anställa, särskilt för små och växande företag, så att fler jobb kan skapas snabbare. 4. Fler vägar till första jobbet. Sänk trösklarna in på arbetsmarknaden genom reformer som gör det lättare för unga och nyanlända att få sitt första jobb och bygga erfarenhet. För att fler ska kunna stå på egna ben, bidra till samhället och forma sina liv krävs en arbetsmarknad där vägen till arbete är tydlig och möjlig.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig

Skatter Märker du hur dina pengar räcker till allt mindre samtidigt som de rikaste får stora skattesänkningar? Socialdemokraterna säger nej till en orättvis skattepolitik där de som redan har mest får mer. Det är dags att ta gemensamt ansvar och se till att varje skattekrona går dit den behövs: till vår gemensamma trygghet och välfärd. Socialdemokraterna vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Vi har föreslagit rättvisa skattesänkningar som ger mer pengar i plånboken för vanligt folk. Vi säger nej till skattebonusar för de allra rikaste som finansieras med lånade pengar. Vi vill höja beskattningen av stora, lågt beskattade, kapitalinkomster och göra systemet enklare och mer likformigt. Vi vill stärka kampen mot ekonomisk brottslighet, så att vi kan finansiera välfärden. Läs mer

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

1.1 Vänd arbetslöshetskrisen Centerpartiets valmanifest 2026 14 | Jobben ska bli fler 1.1 Vänd arbetslöshetskrisen Sverige befinner sig i en arbetslöshetskris där allt för många människor står utan jobb, samtidigt som företagen inte hittar rätt kompetens. Arbetslösheten breddas nu till nya grupper, inklusive akademiker. Utrikes födda fastnar i ineffektiva system, långtidsar- betslösa möter stängda dörrar och personer med funktionsnedsätt- ning lämnas utanför arbetsmarknaden. Det handlar om personer som inte får bidra och uppnå sin potential, om barn som inte får se sina föräldrar gå till jobbet och om nyexaminerade akademiker som inte får använda sina kunskaper i praktiken. Dagens arbetsmarknadspoli- tik misslyckas med att skapa riktiga vägar till arbete. Om 150 000 fler gick från arbetslöshet till jobb skulle det ge 50 miljarder mer i skatte- intäkter till vår gemensamma välfärd. Det innebär resurser för uppåt hundratusen fler sjuksköterskor, läkare och lärare. Det motsvarar mer än en extra lärare i varje svenskt klassrum. För att bryta arbetslösheten krävs en politik som sänker trösklarna till jobb och gör det enklare att anställa. Det måste bli lönsamt, enkelt och tryggt att anställa den som står långt ifrån arbetsmarknaden. Då kan vi lyckas med arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppdrag: Att ge människor chansen till ett arbete. 1. Ta bort anställningsskatten för unga och för låga löner . Sverige har bland världens högsta skatter på att anställa personer med låga inkomster där över en tred- jedel av de så kallade arbetsgivaravgifterna är en ren skatt på anställningen utan att finansiera förmåner som sjukledighet eller pension. Den straffskatten på att anställa unga och de som behöver komma in på arbetsmarknaden, anställningsskatten, måste bort. 2. Gör det billigare att anställa från lång arbetslöshet. Företag som anställer en person som är långtidsarbetslös ska automatiskt undantas anställningsskat- ten på den anställningen. Vi vill också se förenklade jobb där det blir billigare och enklare att anställa den som varit långvarigt arbetslös och inte enkelt kommer i arbete igen. Det ska gälla under begränsad tid och samtliga företag oavsett kollektivavtal. 3. Obligatoriskt nystartsår för snabbare integration. Inför ett obligatoriskt nystartsår för den som ännu inte börjat jobba eller studera i Sverige. Året ska innehålla studier, inklusive i svenska vid behov, kombinerat med praktik och matchning mot arbets- marknaden. Ett avslutat nystartsår ska innebära lägre kostnad för arbetsgivaren att anställa. Om man inte genomför nystartsåret, trots att man varit långvarigt arbetslös, har arbetsförmåga och omfattas av kravet, ska påtagligt lägre bidrag bli följden. 4. Jobbsvenska och integration från dag ett. Reformera SFI till Jobbsvenska med fokus på att snabbt och med hjälp av tätt samarbete med näringsli- vet komma i arbete, med ett ytterligare spår i akademisk svenska för de som redan har en utbildning. Vi vill också införa ett jobbsvenskacertifikat som efter avslutad språkutbildning garanterar att eleven kan arbeta på svenska. Det måste bli lönsamt, enkelt och tryggt att anställa den som står långt ifrån arbetsmarknaden.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

21 Vi vill att fler elever ska kunna gå praktiska, yrkesinriktade program. Många yrken kräver färdigheter som inte lärs ut vid teoretiska program, och närheten till arbetsmarknaden gör att man snabbare kan komma i jobb genom en yrkesutbildning. Yrkesutbildningarna ska bli fler och bättre genom att samarbetet med branscherna vidareutvecklas. Eftersom praktiska utbildningar ofta är dyrare än teoretiska måste resurserna till yrkesutbildningarna ökas och dimensioneringen förbättras. Privata aktörer ska inkluderas i det tvingande dimensioneringsarbetet. Vi vill öka resurserna för höjd kvalitet i den arbetsförlagda utbildningen. Vi vill se betald praktik på fler yrkesområden än idag, exempelvis för att göra utbildningarna till välfärdsyrkena mer attraktiva. • Fler ska kunna läsa på högskola och universitet. Sverige ska vara ett land av livslångt lärande och många andra chanser. Det ska vara lätt att återkomma till utbildning hela livet. Fortfarande ser vi en stark social snedrekrytering till högskolor och universitet. Denna måste brytas. Högre utbildning ska finnas i varje län och det måste bli lättare för studenter med olika bakgrund att söka sig dit. Arbetslivserfarenhet ska återigen ses som meriterande vid ansökan till högskolan. För att ge studenterna bättre förutsättningar ska den lärarledda undervisningstiden öka. För att fler ska utbilda sig till välfärdsyrken måste de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna byggas ut. Såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot studenter. Platserna på den högre utbildningen ska i större utsträckning dimensioneras efter arbetsmarknadens behov och fördelas över hela landet. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier. Det totala studiemedelssystemet behöver stärkas så att ännu fler kan ha råd att studera vidare. Vi är beredda att ta steg för en höjning av bidragsdelen av studiemedlet. 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet När man är sjuk behöver man mer än någonsin samhällets hjälp. Oavsett om vi söker vård för öroninflammation eller för att få en ny höft vill vi snabbt kunna få tag i en läkare och veta att vi får den bästa vården. Bra vård är en grundläggande rättighet. Det är också något som gör att vi känner trygghet och tillit till samhället. Vården utvecklas ständigt. Ny forskning ger bättre behandlingar, gör att fler överlever livshotande sjukdomar, så som cancer, och kan leva med kroniska sjukdomar. En god, jämlik och jämställd vård och omsorg gör oss friska längre upp i åldrarna. Därför behöver exempelvis kvinnosjukvården stärkas. Samtidigt ser vi hur hälsoklyftorna växer. Vården och omsorgen är inte tillgänglig för alla på samma villkor. I vårt uppsplittrade system har vi på vissa orter fått en överetablering av vårdgivare och på andra saknas de helt. Man kan köpa sig förbi kön. För många känns vården svår och krånglig att nå. Vi måste styra upp i vård- och omsorgskedjan så att fler får den hjälp de behöver snabbare. Vård ska ges efter behov och i tid, likvärdigt och med hög kvalitet i hela landet. Därför vill vi: • Att man snabbt kan få hjälp på sin vårdcentral, oavsett problem. Det måste vara lätt att få en första kontakt med vården när man behöver det, och primärvården ska vara vägen in i vården. Det ska finnas vårdcentraler i hela landet och det måste gå snabbt att få en tid för vårdbesök. De olika kompetenserna på vårdcentralen bidrar alla till att skapa god vård. För att korta väntetiderna vill vi att det etableras ett fungerande fastläkarsystem, där alla människor, särskilt äldre, är listade hos en egen läkare. För att garantera kvaliteten och tillgängligheten ska varje

2026-06-16 · Helt för

7.2 Ett starkare EU i världen är bra för Sverige Centerpartiets valmanifest 2026 Ett starkare Sverige i en farligare värld | 87 7 .2 Ett starkare EU i världen är bra för Sverige Sveriges styrka hänger nära samman med Europas. Idag försvagas EU:s handlingskraft av långsamma beslutsprocesser och inre splittring, samtidigt som omvärlden blir mer osäker och konkurrensutsatt. När Europa inte agerar tillräckligt snabbt ökar både sårbarheten och beroendet av andra. För att höja Sveriges säkerhet och inflytande krävs ett mer handlingskraftigt EU som kan fatta snabbare beslut, bygga egen kapacitet och stå starkt i konkurrensen med andra globala aktörer. 1. Avskaffa vetorätten i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Öka användningen av majoritetsbeslut där enhällighet blockerar EU:s handlingskraft så att vi kan agera snabbare och tydligare. Stärk Nordens och Östersjöländernas röst inom EU genom tätare samordning och gemensamma positioner. 2. Stärk Europas försvar . Bygg ett gemensamt försvar i EU som komplement till Nato, med gemensamma investeringar, militär koordinering, snabbare upphandlingar och bättre försvarsindustriell kapacitet. 3. Utred möjligheten till ett svenskt euromedlemskap. Eftersom över 20 år har gått sedan folkomröstningen, och mycket har hänt sedan dess, behöver en stat- lig utredning se över för- och nackdelarna med ett svenskt euromedlemskap utifrån det säkerhetspoli- tiska läge vi befinner oss i idag. 4. Europa ska stå på egna ben. Bygg europeisk kapacitet inom energi, teknik och livsmedelsförsörjning så att Europa minskar farliga beroenden, genom snabbare tillstånd, gemensam upphandling, fler leverantörer och lägre beroenden av auktoritära stater. 5. Dra åt demokratilåset i EU. Medlemsstater som bryter mot rättsstatens principer ska räkna med att förlora full tillgång till EU- medel och sin rösträtt i ministerrådet. 6. Släpp in fler länder i EU. Snabba på utvidgningsprocesserna och förstärk relationerna med kandidatländer. 7. Bistånd för stärkt demokrati. EU:s biståndspolitik ska ha ett fokus på demokrati och jämställdhet globalt, för att mota den starka tillbakagång som sker för friheter och rättigheter i världen. 8. Sverige ska vara en aktiv röst om AI. Sverige ska vara en aktiv röst om AI i EU och internationellt för att säkra gemensamma regler som både stärker möjligheterna och minskar riskerna med kraftfull AI. 9. Bygg EU underifrån. Stärk regionernas och kommunernas inflytande i EU. Europas utveckling blir mer robust, demokratisk och träffsäker när beslut och investeringar utgår från lokala och regionala behov istället för att centrali- seras till nationell nivå.

2026-09-12 · Helt för

32 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. Vårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest strategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som utgör vår regelbaserade internationella världsordning. Sverige har traditionellt haft en stark utrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande röst för fred, frihet och solidaritet. Den Europeiska Unionen är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena, och en grundsten i ett regelbaserat internationellt samarbete. Vi vill växla upp det svenska EU-arbetet. Vi vill se ett starkt och säkert EU, eftersom det är viktigt för ett starkt och säkert Sverige. Ett starkt Sverige är i sin tur viktigt för att EU ska utvecklas åt det håll vi vill. Säkerhetspolitiskt behöver vi snabbt fördjupa det europeiska samarbetet. Vi måste använda oss av EU för att motverka klimatförändringarna, skapa hållbart välstånd och förbättra vår konkurrenskraft. Regional utveckling är nödvändig för att detta ska kunna ske. Därför behöver regionerna ha ett fortsatt stort ansvar för sammanhållningspolitiken. En ambitiös klimat- och näringspolitik är centralt för att skapa bra jobb i hela unionen och fortsätta stärka den sociala sammanhållningen. Vi vill ligga i framkant i den gröna och digitala tekniken och samtidigt bekämpa digitaliseringens avarter. Dessutom är ett jämställt Europa avgörande för att skapa en framtid som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Vi måste koordinera oss bättre för att bekämpa smuggling och organiserad brottslighet. Vi ska markera mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer eller kränker mänskliga rättigheter. EU ska var en global aktör för fred, fattigdomsbekämpning och internationell rätt. Det är viktigt både för oss, och för maktbalansen i världen, att EU stärks som en framgångsrik, fredlig, hållbar och rättvis union. Därför vill vi: • Stärka det europeiska försvarssamarbetet. Vi vill se ett närmare europeiskt försvarssamarbete, som omfattar både den militära och civila beredskapen. EU-länderna måste snabbt stärka sin egen förmåga till militärt försvar och säkerhet. Vi vill samverka mer med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar. Vi vill se mer koordination exempelvis gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja Ukraina. Särskilt viktigt är att vi står fast vid vårt militära och civila stöd till Ukraina så länge det behövs, och att vi deltar aktivt i återuppbyggnaden av Ukraina. EU ska verka för ökade kapaciteter inom europeisk försvarsindustri. Vi behöver mer gemensamma innovationsprojekt kring försvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel. EU måste också snabbt stärka sin förmåga till civilt försvar och motståndskraft. Vi behöver robusta samhällen, och vi måste bli bättre på att skydda kritisk infrastruktur. Vi måste stärka förutsättningarna för ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft – det är viktigt också för att minska oron och rädslorna i befolkningen kopplat till det nya säkerhetsläget. Säkerhet och ekonomisk stabilitet hänger ihop. Därför är det viktigt att inom ramen för EU möjliggöra omfattande nationella investeringar i stärkt totalförsvar.

2026-06-16 · Delvis för

5.2 Hårda straff där det gör skillnad Centerpartiets valmanifest 2026 Rättsstaten ska fungera på riktigt | 63 5.2 Hårda straff där det gör skillnad Sverige behöver straff som faktiskt leder till färre brott. Symbolåt- gärder som ser tuffa ut men inte fungerar, eller generella krav på hårdare straff utan tydliga effekter, ger inte önskade resultat. Samti- digt innebär varje brott en kränkning av ett brottsoffer som förtjänar upprättelse. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest. Straffen ska vara skarpa där det gör skillnad, verktygen effektiva och insatserna följas upp och utvärde- ras, så att fler brott klaras upp och färre drabbas. Hela straffskalan ska användas och den som begår upprepade brott ska inte få rabatt på straffet. 1. Dubbla straff för den som rekryterar barn till kriminalitet. Den som lockar, rekryterar eller utnyttjar barn och unga för att begå brott ska dömas för både för bar- nets brott och för rekryteringen av barnet. Att utnyttja ett barn som verktyg för kriminalitet är ett av de allvarligaste brotten mot ett samhälle och ska bestraffas därefter. 2. Skydda dem som vågar vittna. Skyddet för rättsprocessen måste stärkas. Straffen för övergrepp i rättssak och mened ska skärpas och vittnesskyddet stärkas. Då vågar fler vittna och fler brott kan klaras upp. 3. Öka användningen av fotboja. Elektronisk intensivövervakning ska användas mer som en del av påföljder och skyddsåtgärder, särskild för att förebygga nya brott. 4. Skydda den som är utsatt för våld i nära relationer och begränsa förövaren. Arbetet mot våld i nära relationer ska skärpas med mer effektiva kontaktförbud, så att förövaren be- gränsas till ett särskilt område istället för som nu, då brottsoffret fredas i ett särskilt område. 5. Nej till sänkt straffmyndighetsålder . Att låsa in 13- och 14-åringar i fängelse stoppar inte rekryteringen till gängen. Barn som begår grova brott ska mötas av intensiva insatser och tas bort från gatan, inte riskera att drivas djupare in i krimina- liteten i en fängelsecell. 6. Utvärdera vad som faktiskt fungerar . Nya påföljder och brottsförebyggande verktyg ska följas upp var för sig och samlat, samt utvärderas mot tydliga mål. Det säkerställer att åtgärderna leder till högre uppklarningsgrad och fler lagföringar. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Brottsbekämpning och trygghet Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste. Läs mer