Ska det vara förbjudet för aktiebolag att ta ut vinst från skattefinansierade skolor och välfärdsverksamheter?

2026-08-13 · Helt emot till Delvis emot

Vinster i välfärden Kort info om KD:s politik rörande vinster i välfärden. Valfrihet och mångfald innebär ökad kvalitet, ökad makt åt den enskilde och fler arbetsgivare att välja på för den anställda. Att förbjuda vinstdrivande företag skulle innebära att utbudet av alternativ minskade, vilket vore en inskränkning i medborgarens valmöjligheter. Den som drivs av ett vinstsyfte har ett incitament att utveckla kvaliteten. Samtidigt som vi värnar valfriheten så ser vi också behov av tydliga regleringar, i till exempel friskolesystemet, för att oseriösa aktörer inte ska kunna skära ner på kvaliteten för att ta ut mer vinst. Den som inte håller hög kvalitet ska inte få vara kvar i välfärden.

Riksdagens beslut 2025/26:UbU30 punkt 2: Förbud mot vinstutdelning (2026-08-13). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1. Kristdemokraterna röstade ja i sakfrågan (19 ja, 0 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Kristdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Riksdagens beslut 2025/26:FiU26 punkt 4: Aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter (2026-03-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:171 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 9, 2025/26:322 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:1083 av Markus Kauppinen m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:1482 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:1807 av Aida Birinxhiku (S), 2025/26:2083 av Maria Stockhaus m.fl. (M), 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 35, 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 50, 2025/26:3557 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 3, 4 och 11, 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2. Kristdemokraterna röstade ja i sakfrågan (17 ja, 0 nej, 0 avstår, 2 frånvarande). Kristdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-08-13 · Helt emot till Delvis emot

Riksdagens beslut 2025/26:UbU30 punkt 2: Förbud mot vinstutdelning (2026-08-13). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1. Moderaterna röstade ja i sakfrågan (66 ja, 0 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-08-13 · Helt emot till Delvis emot

Riksdagens beslut 2025/26:FiU26 punkt 4: Aktörer och vinster inom välfärdens verksamheter (2026-03-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:171 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 9, 2025/26:322 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:1083 av Markus Kauppinen m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:1482 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:1807 av Aida Birinxhiku (S), 2025/26:2083 av Maria Stockhaus m.fl. (M), 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 35, 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 50, 2025/26:3557 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 3, 4 och 11, 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2. Sverigedemokraterna röstade ja i sakfrågan (62 ja, 0 nej, 0 avstår, 9 frånvarande). Sverigedemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Riksdagens beslut 2025/26:UbU30 punkt 2: Förbud mot vinstutdelning (2026-08-13). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1. Sverigedemokraterna röstade ja i sakfrågan (70 ja, 0 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Sverigedemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-09-12 · Helt för

Vinster i välfärden När vi går till vårdcentralen vill vi vara trygga med att vi bemöts utifrån våra behov, inte utifrån hur lönsamma vi är. När vi får en behandling ska vi kunna vara säkra på att den ges för att göra oss friska, inte för att den är den mest lönsamma. När våra barn börjar i skolan vill vi att de möts som elever, inte som kunder eller vinstmöjligheter. Där vinsttänkandet styr påverkas våra relationer till varandra. Välfärden ska vara en fristad från sådant. Det som kostar mest pengar, och som är avgörande för kvaliteten i välfärden, är personal. Därför är det inte konstigt att det är personalen företagen oftast sparar in på för att göra vinst. Till exempel har privat äldreomsorg och privata skolor lägre personaltäthet än vad kommunala äldreboenden och skolor har. Då blir det mindre tid för de äldre och för eleverna. Samtidigt är lönerna lägre i de privatiserade skolorna och äldreomsorgen. Dessutom är otrygga anställningar betydligt vanligare i den privatiserade äldreomsorgen. Lägre personaltäthet ökar också stressen för de anställda. Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera. Vårdcentraler och läkarmottagningar etablerar sig mycket oftare i områden där folk är välbeställda och relativt friska. Det gör att vårdens pengar går dit och inte räcker till vården i områden där människor har lägre inkomster och där ohälsan är högre. På liknande sätt prioriterar ofta vinstdrivna skolor att dra till sig elever från studievana hem eller att locka till sig många elever med löften och reklam som inte motsvarar kvaliteten på undervisningen. Segregationen ökar i svensk skola vilket påverkar alla elever och skolor negativt. Samhället håller på att förlora den demokratiska kontrollen över välfärden. Vård, omsorg och skolan har utvecklats till nya områden för den organiserade brottsligheten. Kriminella gäng har etablerat sig i välfärden och tränger sig allt längre in i våra vardagsnära legala strukturer. Vänsterpartiet motsätter sig denna utveckling. Vinstjakten i välfärden måste stoppas. Ett förbud mot vinster i välfärden bör utredas och införas. Läs mer Riksdagsmotion Kommunerna och välfärden: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/kommunerna-och-valfarden_hd02322/ Uppdaterad: 19 februari 2026

Demokratiska ägandeformer Vi vill att fler av de beslut som har stora, komplexa konsekvenser för samhället ska fattas med ett genomtänkt helhetsperspektiv. I nyckelsektorer som finans, infrastruktur, bostäder och energi­försörjning vill vi kraftigt stärka det gemensamma ägandet, eftersom det är verksamheter där besluten i alla led behöver väga in långsiktiga samhällsekonomiska mål. I vård, skola och omsorg vill vi överhuvudtaget inte se några aktörer som är där för att göra vinster i välfärden. Överhuvudtaget vill vi gå mot arbetsplatser där de som står för arbetet spelar en större roll i de beslut som fattas. Ju mer utvecklingen går i riktning mot komplex produktion, desto viktigare blir det med delaktighet och förtroende för människors yrkeskunnande. Vi vill stödja mer demokratiska ägandeformer, som företag som drivs av dem som arbetar där, och utveckla arbetsrätten i riktning mot ett större inflytande för anställda. Världen behöver gå i riktning mot att upplösa den illegitima politiska makt som till exempel fossilkapitalet sitter på. Det är inte långsiktigt hållbart att ett litet fåtal samlar på sig absurda förmögenheter, byggda med andra människors arbete. Varje genuint demokratisk kraft behöver ta på sig uppgiften att förändra det. Vi vill utveckla mer övergripande demokratisk samordning av den riktning ekonomin utvecklas i. De stora besluten om vår gemensamma framtid behöver fattas demokratiskt, med en genuin förståelse för hur människor, samhällen och ekosystem fungerar.

Bättre välfärd utan vinstjakt Skattepengar ska gå till vård, skola och omsorg, inte till privata vinster. Sjukvården ska vara till för patienterna, skolan för eleverna. Så kan vi korta vårdköerna och ge våra barn en bättre start i livet.

2026-09-11 · Delvis emot till Helt för

Stoppa vinstdrivande friskolor Våra förslag Stoppa etablering av nya vinstdrivande friskolor Fasa ut befintliga tillstånd för vinstdrivande skolor Återgå till det restriktiva friskolesystem som gällde tidigare Friskolor har funnits i Sverige betydligt längre än den stora friskolereformen 1990-talet, som öppnade upp för att vinstdrivande bolag skulle driva skolor finansierade av skattepengar. De tidigare friskolorna drevs istället i ideellt syfte och främst för att man erbjöd någon viss profil som inte fanns i det offentliga skolsystemet, till exempel en annan typ av pedagogik eller en kristen inriktning. Den stora reformen på 1990-talet är dock något helt annat och har skapat stora problem i det svenska skolsystemet idag. Det handlar bland annat om att friskolor lockar elever med höga betyg, att kommunala skolor får svårare att hävda sig, att mindre skolor och byaskolor tvingas läggas ned på grund av sviktande elev- och lärarunderlag, och att inhemska och utländska bolag plockar ut miljardvinster från skattepengar. Till råga på allt har kommunen ingen möjlighet att stoppa en friskoleetablering, inte ens om den innebär allvarliga negativa effekter för övriga skolor. Beslutet ligger hos Skolinspektionen. Alternativ för Sverige är motståndare till vinstdrivande skolor. Vi är inte motståndare till att företag i vissa branscher tar ut vinst som kommer från skattepengar, så länge det är det bästa möjliga sättet att uppnå målen och så länge det inte skapar större problem för det offentliga. Skolan är dock inte vilken bransch som helst. En skola som lockar med glädjebetyg, som säger upp lärare på grund av vinstkrav till aktieägarna, eller som plötsligt lägger ned sin verksamhet på grund av att verksamheten inte längre är lönsam, skapar stora negativa effekter inte bara för lärare och elever utan för hela skolsystemet. Vi vill att ideellt drivna friskolor ska tillåtas om de kan påvisa att de fyller ett behov som den offentliga skolan inte kan erbjuda. Möjligheten att starta nya vinstdrivande friskolor bör stoppas, och tillstånden för befintliga vinstdrivande skolor bör successivt fasas ut. Expandera hela programmet › Navigera HemSenaste nyttDoneraButikKontakt Politik Återvandrings­politikDemokratipolitikKriminalpolitikAlla våra program Partiet PartistyrelsenStadgar © 2026, Alternativ för Sverige. GDPR

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Avgift för att ansöka om att bedriva fristående skola och förskola Örebropartiet har tidigare föreslagit en egen avgiftsmodell för ansökan om att bedriva fristående skola och förskola. Syftet är tvåfaldigt: Vår avgiftsmodell innebär flera checkar mot de islamistiska verksamheter som hittills fritt har fått etablera sig i vår kommun. För dessa skulle ansökan bli oöverkomligt dyr i vår modell. På så sätt kommer vi runt kommunens begränsade rådighet vid skoletableringar. Vår avgiftsmodell skattesubventionerar inte de fristående koncernernas handläggningsavgifter så som vi gör idag. Vi vill att de ska betala för sina kostnader. Det är inget skattebetalarna ska stå för.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Skolpolitik Vi behöver inse att kommunerna har misslyckats med skolan. Skolan bör omedelbart förstatligas och styras av experter, inte fritidspolitiker med begränsade kunskaper om hur en skola fungerar. Partiet Nyans vill öppna samtliga misslyckade skolor i förorterna för privata utförare som visat att de kan leverera resultat. Helst för stiftelser som inte har lika stort vinstintresse. Partiet Nyans är för friskolor och anser att det behöver bli lättare att starta skola som fristående aktör. Kvalitén på utbildningen är viktigare än huvudmannen. Fler friskolor är vad som behövs inte färre. Vi vill däremot stärka kontrollen över skolorna. Skolor som inte levererar goda resultat, skall inte tolereras oavsett huvudman. Partiet Nyans vill införa s.k. föräldraansvar i skolan. Föräldrarna måste aktivt delta i barnens utveckling i skolan. Det ska vara obligatoriskt för föräldrar att medverka på skolmöten. Föräldrar som har svårigheter skall stödjas bland annat genom godmanskap. Partiet Nyans vill höja lönerna för lärare. Partiet Nyans vill utöka antalet lärarutbildningsplatser på högskolor och universitet för att på sikt minska lärarbristen. Vi vill utreda hur lärarutbildningen skall utformas för att ge nya lärare så goda färdigheter som möjligt. Partiet Nyans vill utreda hur vi så fort som möjligt kan täcka efterfrågan på nya lärare och underlätta administrationsbörda för befintliga lärare så att mer tid ges för undervisning. Många förändringar har dock utförts på kort tid i svensk skola alltsedan början av nittiotalet. Nya förändringar måste vara genomtänkta, utvärderas noga och inte vara för många på en gång. Partiet Nyans vill förbättra arbetsvillkoren för lärare. Lärare bör endast ha hand om läraruppgifter såsom undervisning. De mer administrativa uppgifterna skall i högre grad skötas av lärarassistenter. Därför vill vi anställa fler lärarassistenter. Vi vill ta hänsyn till lärarnas egna önskemål. Psykologförbundets rekommendation är att varje skolpsykolog skall finnas tillgänglig för max 500 elever vilket motsvarar en skolenhet. I dag är många skolpsykologer ansvariga för tredubbla antalet elever. Skolpsykologer är en viktig del av elevhälsan och utför utredningar gällande läs- och skrivsvårigheter, för samtal med barn, fungerar som rådgivare för lärare och utformar gemensamt strategier för barn som behöver särskilt stöd. Partiet Nyans vill göra skolpsykologyrket och andra elevhälsoyrken mer attraktiva för att mota den psykiska ohälsan hos barn. För att göra detta kommer vi vända oss till människor som jobbar inom elevhälsan för att ta reda på vad dessa yrkesgrupper saknar. Partiet Nyans vill att psykologutbildningarna håller ett större fokus på arbete med barn och arbete inom skola. Vi vill också mota bristen på psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, specialpedagoger, logopeder m.fl. genom att bygga ut fler utbildningsplatser.