Rebecka Le Moine

2026-08-10 · Delvis emot till Varken eller

Valmanifest 2026 Miljöpartiet de gröna alla former av hatbrott ● Kvinnor kan känna sig trygga, ha samma ekonomiska egenmakt och få vård på samma villkor som män ● Stoppa orimliga utvisningar: Människor som byggt upp sina liv i Sverige ska få stanna. Familjer ska hållas ihop ● Familjepolitiken förbättras för regnbågsfamiljer och transpersoners rättigheter försvaras och stärks ● Stärka äldres rättigheter och motverka ålderism ● Värna public service och fri kultur, fri media och fri forskning ● Införa nationellt minoritetsspråk i skolan och stärka de nationella minoriteternas och urfolket samernas kultur och rättigheter En säkrare och mer solidarisk värld Krig, klimatkris och konflikter påverkar inte bara människor långt bort, det märks också här, i vår vardag, genom högre priser och ökad osäkerhet över framtiden. Genom att bidra till fred och utveckling i vår omvärld stärker vi också tryggheten här hemma. När vi investerar i bistånd, internationellt samarbete och beredskap bygger vi ett samhälle som står starkare. Vi måste stötta Ukraina i kampen för frihet och demokrati, verka för ett fritt Palestina och stå upp för alla människors mänskliga rättigheter. Sverige ska stärka sitt totalförsvar, men vi ska inte tillåta kärnvapen på svensk mark. Varken i freds- eller krigstid. Sverige vinner på att ● Driva en feministisk utrikespolitik som ökar jämställdheten globalt, bidrar till rättvis klimatomställning och bygger fred ● Minst 1% av BNI går till bistånd för att bekämpa fattigdom, stärka demokrati och bygga hållbara samhällen ● Bygga ett starkt totalförsvar och ett robust samhälle som står emot både klimatförändringar, kriser och i värsta fall krig ● Främja diplomati, försvara folkrätten och stärka FN ● Vara en stark röst för klimat, natur, demokrati och jämlikhet i EU 8

Öppna originalkällan

2026-03-18 · Helt emot

Riksdagens beslut 2025/26:SfU15 punkt 1: Försörjnings- och lönekrav (2026-03-04). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:502 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 18, 2025/26:1470 av Magnus Jacobsson (KD), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 23. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 15 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 23, bifaller delvis motion 2025/26:502 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 18 och avslår motion 2025/26:1470 av Magnus Jacobsson (KD). Ställningstagande Vi är kritiska till lönegolvet, som försvårar för arbetskraftsinvandrare och har stor påverkan på företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Det handlar t.ex. om industrier i norra Sverige som har behov av bl.a. processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker vars löner inte alltid ligger över lönekravet. Vi anser att lönekravet bör avskaffas. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2025/26:SfU12 punkt 13: Regleringen av arbetskraftsinvandringen (2026-03-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 16 nej, 0 avstår, 2 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 12, C, MP): av Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3. Ställningstagande Regeringens kontinuerliga försämring av villkoren för arbetskraftsinvandring är skadlig för svensk ekonomi och för de många människor som kommit till Sverige och bidrar till tillväxten och utvecklingen i svenska företag och svensk välfärd. Regleringen av arbetskraftsinvandringen bör utgå från företagens kompetensbehov och att arbetslivskriminalitet bekämpas genom effektiva riktade kontroller i stället för generella lönegolv och exkludering av yrkes­grupper. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Öppna originalkällan

Vanliga frågor Hur många ska få komma till Sverige? Det är inte upp till politiken att bestämma, eftersom att alla som vill söka asyl i Sverige ska kunna göra det och få sin ansökan prövad. I Sverige gäller asylrätten. Den som får sin asylansökan beviljad ska få goda förutsättningar att starta ett nytt liv i Sverige. Varför vill Miljöpartiet ta emot fler kvotflyktingar? Kvotflyktingar väljs ut av UNHCR för att de är särskilt utsatta. Det kan handla om mycket utsatta barn, kvinnor och flickor, tortyrskadade eller personer med juridiska eller medicinska skyddsbehov. Miljöpartiet vill att Sverige återgår till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Vill Miljöpartiet behålla permanenta uppehållstillstånd? Ja. Permanenta uppehållstillstånd skapar trygghet och stärker integrationen – människor som vet att de får stanna, vågar planera för framtiden, lära sig svenska, arbeta och studera. Tillfälliga tillstånd skapar oro, sämre förutsättningar för integration och bidrar till att människor inte vågar investera i sin framtid. Hur ser Miljöpartiet på arbetskraftsinvandring? Sverige behöver människor som arbetar och bidrar till välfärd och företagande. Villkoren för arbetskraftsinvandring ska utgå från den svenska modellen, bygga på kollektivavtalsenliga villkor och arbetsgivares behov. Fusk och exploatering av arbetskraftsinvandring ska bekämpas. Vilka krav ska ställas på människor som får stanna i Sverige? Alla som lever i Sverige ska bidra efter förmåga och följa de grundläggande regler och värderingar som samhället vilar på. Samtidigt måste krav på människor som lever i Sverige kombineras med verkliga möjligheter att klara dem. Därför behövs bättre stöd för att lära sig svenska, börja arbeta och studera. Det gör vägen in i samhället effektivare och mer inkluderande.

Öppna originalkällan

2024-04-10 · Helt emot till Delvis emot

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt avslår proposition 2023/24:84. Ställningstagande Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå. Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjut­ningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden. Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakom­liggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångs­åtgärder. En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 3: Regleringen av säkerhetszoner (2024-04-09). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2-4. Beslutet fattades med acklamation, utan omröstning. Miljöpartiet reserverade sig (reservation 3, MP): av Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2–4. Ställningstagande Regeringen föreslår att en säkerhetszon ska få införas i ett visst område om det med hänsyn till en konflikt mellan grupper finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning i området och åtgärden är av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra denna brottsliga verksam­het. Det räcker dock med att det finns minst två personer på varje sida i kon­flikten. Det finns vidare inga krav på att konflikten ska ha en viss dignitet, intensitet, omfattning eller varaktighet eller ett visst ändamål. Införandet av en säkerhetszon måste vara proportionerligt, särskilt med tanke på hur allvarligt intrånget är i den personliga integriteten och på riskerna för etnisk profilering. Jag anser att regeringens förslag riskerar att leda till en alltför vidsträckt tillämpning och att kraven för att få införa en säkerhetszon bör höjas. Av propositionen framgår att zonerna ska vara geografiskt avgränsade och tydligt markerade i polisens beslut, exempelvis på en karta. Men någon bortre gräns för zonens omfattning finns inte. Det innebär att en zon i teorin skulle kunna omfatta hela städer eller regioner, något som jag menar skulle vara oproportionerligt. Jag anser att det bör införas en maximal gräns för hur stort område det får handla om. Ett beslut om att införa en säkerhetszon ska gälla för en viss tid, högst två veckor, och kunna förlängas genom ett nytt beslut. Det finns ingen begräns­ning av antalet förlängningar. I praktiken kan detta innebära att en zon kan gälla tills vidare, även om en ny bedömning av nödvändighet och proportiona­litet måste göras vid varje enskilt beslut om en förlängning. Jag menar att detta är oproportionerligt och att en sammantagen tidsgräns borde etableras för hur länge en säkerhetszon får gälla.

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 6: Tidsbegränsning och utvärdering (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4 och 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 8-10. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 8, V, MP): av Gudrun Nordborg (V) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 8–10 och bifaller delvis motion 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4. Ställningstagande Lagrådet anser att reglerna om säkerhetszoner bör tidsbegränsas, vilket reger­ingen inte hörsammar i sin proposition. I stället vill regeringen inleda en utvär­dering tre år efter att lagen har trätt i kraft. Detta är något helt annat och riskerar att göra säkerhetszoner permanenta. Vi anser, liksom Lagrådet, att förslaget om säkerhetszoner bör tidsbegränsas. Som utredaren föreslår i den promemo­ria som ligger till grund för propositionen bör Polismyndigheten regelbundet följa upp och utvärdera hur de nya reglerna har tillämpats. Med hänsyn till den stora risk för etnisk profilering och diskriminering som införandet av zonerna innebär bör regeringen också utvärdera om den nya lagstiftningen tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt och vid behov återkomma med förslag som ger enskilda ett fullgott skydd mot diskriminering.

Öppna originalkällan

2026-06-03 · Delvis emot

Riksdagens beslut 2024/25:JuU21 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-02-26). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, 2. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, dels ändring i samma lag, 3. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, 4. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, 5. lag om ändring i lagen (2024:332) om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:51 punkterna 1-5 och avslår motion 2024/25:3271 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 4 och 5. Miljöpartiet röstade ja i sakfrågan (15 ja, 0 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2025/26:JuU37 punkt 1: Regeringens lagförslag (2026-06-03). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 3. lag om ändring i lagen (2025:862) om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 4. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 5. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, 6. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, 7. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 8. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, 9. lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710), 10. lag om ändring i lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:227 punkterna 1-10 och avslår motion 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3-5. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 18 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, MP): av Ulrika Westerlund (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken i de delar det avser 23 kap. 8 a och 8 b §§ samt antar lagförslaget i övrigt, b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 36 c och 36 k–36 m §§ och punkt 2 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna samt antar lagförslaget i övrigt med den ändringen att uttrycket ”och 36 k–36 m” i 38 b § andra stycket ska utgå, c) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, d) antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2025:862) om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare med den ändringen att uttrycket ”och 36 k–36 m” i 38 b § andra stycket ska utgå, 3. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, 4. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, 5. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, 6. lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710), 7. lag om ändring i lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot, e) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:227 punkterna 3, 5, 6 och 8–10 samt motion 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3–5, bifaller delvis proposition 2025/26:227 punkterna 1, 2 och 4 samt avslår proposition 2025/26:227 punkt 7. Ställningstagande Det är mycket angeläget att brott kan utredas på ett effektivt sätt, att brottsoffer får upprättelse och att barn skyddas från att utnyttjas av kriminella. Samtidigt måste lagstiftning som berör barn leva upp till högt ställda krav på rätts­säker­het, proportionalitet och träffsäkerhet. Det gäller särskilt i frågor om bl.a. tvångs­medel. Jag ser positivt på många av de förslag som regeringen lägger fram i propo­sitionen. Det gäller bl.a. de förslag som handlar om en utvidgad rätt till juridiskt biträde vid en § 31-utredning och om en förtydligad rätt till offentlig försvarare vid en bevistalan. Det är viktiga

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2024/25:JuU21 punkt 7: En samlad översyn av hemliga tvångsmedel (2025-02-26). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 50, 2024/25:3271 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 7 och 2024/25:3279 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 4. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 15 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 7, S, V, C, MP): av Teresa Carvalho (S), Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 50, 2024/25:3271 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 7 och 2024/25:3279 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 4. Ställningstagande Som Lagrådet framhåller har de senaste årens ändringar i bestämmelserna om hemliga tvångsmedel fått till följd att det samlade regelverket blivit mycket komplicerat. Det har därmed blivit svårt att få en samlad bild av lagstiftningen på området och av omfattningen av det intrång i den personliga integriteten som enskilda kan drabbas av. Mot den bakgrunden anser Lagrådet att det är synnerligen angeläget att det inom en snar framtid görs en samlad översyn av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas. Vi delar denna uppfattning och ser positivt på att regeringen också ser behovet av en sådan översyn. Det är angeläget att regeringen skyndsamt återkommer med besked om när och hur en samlad översyn av regleringen av hemliga tvångsmedel kan genomföras.

Öppna originalkällan

2026-08-17 · Helt emot

Daniel Helldén (MP, språkrör) uttalar sig i sin roll som role:coleader:MP:daniel_hellden i P4 Extras partiledarintervju 2026-08-17 och talar för partiet. Han avvisar tydligt stora statliga budgetåtaganden för ny kärnkraft och kopplar det direkt till skattebetalarnas ekonomiska risk: "Man pratar om, nu har man låst in i budgeten tusen miljarder för att bygga ny kärnkraft." och "Det här är ju skattebetalarnas pengar. Det är ju hushållen som ska betala det här." Han framhåller också att "Kärnkraften är extremt dyr." Uttalandet motsvarar ankaret -2: mycket tydligt emot statliga subventioner och kreditgarantier till kärnkraft, eftersom skattebetalarna enligt Helldén inte ska bära den ekonomiska risken. Inget villkor eller motstående stöd förekommer i uttalandet, så intervallet är en punkt (-2 till -2). I förhållande till partiets baslinje (valmanifestet, kodat till -1, som avvisar ny kärnkraft som lösning men inte uttryckligen uttalar sig om kreditgarantier) utgör detta personliga men rollauktoriserade uttalande varken en uttrycklig ny partipolicy eller en förklarad korrigering av tolkningen av manifestet. Eftersom uttalandet ger en starkare gradering (-2) än baslinjen (-1) utan någon etablerad ersättningsrelation, kvarstår relationen som en konflikt mellan källorna.

Och gör vi det, då behöver vi ingen ny kärnkraft. Kärnkraften är extremt dyr. […] Man pratar om, nu har man låst in i budgeten tusen miljarder för att bygga ny kärnkraft. […] Inte hälften av allt som de har tänkt sig bygga. Det här är ju skattebetalarnas pengar. Det är ju hushållen som ska betala det här. Och det är...

Öppna originalkällan Lyssna på uttalandet