Muharrem Demirok (Centerpartiet, Partiledare, Östergötlands län) har lagt 1769 röster i riksdagen och röstat mot partilinjen 1 gång, och 10 framträdanden i poddar, radio och tv i registret.
Om uppgifterna om parti och valkrets
Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.
Riksdagens person-id: 0251136832626
Rolltiteln kommer från projektets företrädarregister och kan ha en annan aktualitet än voteringsunderlaget.
I registret finns tio avsnitt från sju program med Muharrem Demirok, 2022–2026.
Muharrem Demirok (C) frågas ut i Almedalen | Studio Ett
24 min
2024-01-26
Kvartal: Fredagsintervjun
Dagens migrationsdebatt gör mig beklämd
31 min
2023
2023-10-07
Ekots Lördagsintervju (SR P1)
Muharrem Demirok (C): Vi har öppnat en bakdörr för gängkriminella
35 min
2022
2022-11-19
Centerpartiet
Kandidatutfrågning Muharrem Demirok
41 min
Så röstade Muharrem
Muharrem har lagt 1769 röster i riksdagen mellan 2022-11-16 och 2026-08-13: 877 ja, 513 nej och 379 avstår.
Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.
Frånvarande i 774 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.
1 ärende med 1 beslutspunkt, av 1749 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.
Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Muharrem röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.
Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.
Partiets ståndpunkter
Valkompassens bedömningar av Centerpartiet i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.
Kriminella och de som saknar uppehållsrätt ska lämna Sverige snabbare genom bättre samordning
mellan myndigheter, kortare handläggningstider och skärpt verkställighet.
Underlagets typ är inte märkt i den här versionen.
Underlaget räcker inte för en bedömd ståndpunkt.
Källorna beskriver krav på språk, arbete och integration men tar inte ställning till om invandrare ska överge ursprungskultur och fullt ut anamma svensk kultur och livsstil.
Tidigare dokumentbedömning
Den tidigare bedömningen har ersatts efter en ny genomgång av dokumentunderlaget.
2026-09-08 · Helt emot
C ser mångfald och kulturellt utbyte som en styrka och tar starkt avstånd från assimileringstvång.
Centerpartiet tog en mycket tydlig ställning mot säkerhetszoner i den aktuella riksdagsfrågan. Partiets nej och reservation mot regeringens förslag, tillsammans med bedömningen att säkerhetszoner är fel väg att gå, motsvarar den starkaste negativa ankaren.
2024-04-10 · Helt emot
Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).
Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande).
Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1,
2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1,
2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och
2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt
avslår proposition 2023/24:84.
Ställningstagande
Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå.
Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjutningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden.
Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakomliggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångsåtgärder.
En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö
Förslag som innebär generell övervakning av medborgares kommunikation ska bekämpas, till exempel EU:s förslag om Chat Control. Meddelandefriheten och rätten till kryptering ska värnas.
Källorna stöder sänkta skatter på arbete och företagande samt minskat regelkrångel, men anger inte uttryckligen hela propositionens finansiering genom halverade politikerlöner.
Dokumentunderlag för den aktuella bedömningen
Minska skatter och avgifter, särskilt för dem med lägre inkomster, så att det blir mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa.
Centerpartiets partiauktoritativa riksdagsröst för att avslå motionen mot DCA-avtalet visar stöd för avtalet. Partiets ja-röster mot motioner om kärnvapen och permanenta baser med utländsk trupp visar samtidigt att det inte drev ett lagfäst kärnvapenförbehåll eller ett generellt stopp för sådan basnärvaro. Detta belägger en stödjande position på instrumentet, men underlaget anger inte uttryckligen att syftet är just att avskräcka rysk aggression eller att nordisk samordning föredras. Därför används intervallet 1–2.
2026-06-16 · Delvis för till Helt för
Riksdagens beslut 2025/26:UU6 punkt 2: Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet (2026-04-22).
Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1.
Centerpartiet röstade ja i sakfrågan (20 ja, 0 nej, 0 avstår, 4 frånvarande).
Centerpartiet stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
UU6 punkt 2: Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet2026-04-22
Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 3: Kärnvapen (2024-06-18).
Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2.
Centerpartiet röstade ja i sakfrågan (21 ja, 0 nej, 0 avstår, 3 frånvarande).
Centerpartiet stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 4: Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark (2024-06-18).
Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3.
Centerpartiet röstade ja i sakfrågan (21 ja, 0 nej, 0 avstår, 3 frånvarande).
Centerpartiet stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
UFöU1 punkt 4: Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark2024-06-18
7. Ett starkare Sverige i en farligare värld
Centerpartiets valmanifest 2026
84 | Ett starkare Sverige i en farligare värld
7.
7 . Ett starkare Sverige
i en farligare värld
Sveriges beredskap måste bli bättre. Under lång tid har Sverige levt i en tid av fred och stabilitet. Det har
präglat både politiken och samhällsdebatten. Men idag krävs ett tydligare fokus på säkerhet, beredskap
och motståndskraft, både militärt och civilt.
För världen har blivit farligare. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina förändrade Europas säkerhetsläge
i grunden. Krigen i Mellanöstern skapar enormt mänskligt lidande och destabiliserar hela regionen. Sam-
tidigt växer hoten från auktoritära regimer som använder cyberattacker, påverkanskampanjer och ekono-
miskt beroende som politiska verktyg. Världens demokratiska utveckling går åt fel håll när allt färre länder
står upp för öppenhet, frihet, internationell rätt och samarbete.
I en sådan värld räcker det inte att hoppas på det bästa. Sverige måste vara förberett och Sveriges säkerhet
byggs i flera lager.
Det handlar om ett internationellt samarbete som ökar vår säkerhet. Om ett starkt försvar som kan möta
militära hot. Om ett robust samhälle som klarar kriser. Om en ekonomi som inte gör oss beroende av dem
som vill oss illa. Om en trygg internationell rättsordning som säkrar folkrättens principer. Om en svensk
migrationspolitik präglad av ordning och principer, inte orimliga utvisningar. Sveriges Natomedlemskap är
en historisk förändring. Det innebär både ett skydd och ett ansvar. Sverige ska vara en aktiv och pålitlig
partner som bidrar till säkerheten i vårt närområde och i hela alliansen.
Samtidigt är EU avgörande för vår ekonomiska och politiska styrka. I en värld där stormakter konkurrerar
måste Europa hålla ihop. Sverige ska vara en drivande kraft för ett mer handlingskraftigt EU.
Men säkerhet handlar inte bara om militär styrka. Det handlar också om motståndskraft i samhället. Om
att klara energiförsörjning, livsmedel, transporter, vård, skola, omsorg och digital infrastruktur även i kris.
Om att skydda demokratin mot påverkan och desinformation.
Sverige ska inte vara sårbart.
Vi ska stå upp för frihet, demokrati och rättsstat både hemma och internationellt. Vi ska ha en rättvis,
rättssäker och hållbar migrationspolitik. Vi ska stödja Ukraina så länge det krävs. Och vi ska bidra till att
bygga en säkrare värld.
Sverige ska vara ett öppet land – men aldrig ett svagt land.
Sverige kan mer. Och Sverige ska stå starkt.
Centerpartiets valmanifest 2026 – Sverige kan mer2026-06-16
Centerpartiets partiauktoritativa dokument slår genomgående fast att kärnkraft kan ingå i energisystemet men enbart på marknadsmässiga villkor och utan statliga subventioner (policysidan 'Kärnkraft' och valmanifestets klimatavsnitt). Denna formulering motsvarar den villkorade, svagare emot-positionen (ankare -1). Partiets riksdagsagerande går dock längre: Centerpartiet röstade nej till regeringens lagförslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft (NU20 punkt 1) och vidhöll i FöU19 punkt 2 att kärnkraftsaktörer fullt ut själva ska bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring, utan statlig avlastning. Denna mer kategoriska hållning motsvarar ankare -2. Eftersom båda intensitetsnivåerna är belagda med partiauktoritativa källor och ingen uttrycklig prioritering finns dem emellan, kodas intervallet från den starkaste till den svagaste belagda positionen (-2 till -1) i enlighet med regeln för blandade belägg. Valmanifestets tal om bättre betalt för den 'systemnytta' som kärnkraft bidrar med avser ersättning för stabiliserande drift i elsystemet, inte lån, prissäkringsmodeller eller kreditgarantier för nybyggnation, och det ändrar därför inte bedömningen av den specifika propositionen. Ingen belagd källa stödjer statliga lån eller kreditgarantier på hundratals miljarder kronor för kärnkraftsutbyggnad.
2026-06-16 · Helt emot till Delvis emot
Kärnkraft
Centerpartiet ser kärnkraft som en del av ett fossilfritt energisystem, under förutsättning att den byggs på marknadsmässiga villkor utan statliga subventioner. Befintlig kärnkraft ska inte stängas med politiska beslut. Vi vill att alla fossilfria energikällor bidrar till snabb och billig elproduktion för att möta Sveriges elbehov. Målet är ett robust och effektivt energisystem som sänker elpriser och driver klimatomställningen framåt.
Centerpartiet vill:
Skärpa klimatmålet till nettonollutsläpp i Sverige och EU senast 2040.
Bygga ut all fossilfri kraft, som sol, vind och vatten. Ny kärnkraft ska kunna byggas på marknadsmässiga villkor och utan subventioner.
Fasa ut fossila bränslen och stoppa subventioner till fossil verksamhet.
Satsa på minusutsläpp (bio-CCS) – teknik som fångar in och lagrar koldioxid.
Snabba på tillståndsprocesser för elnät, grön industri och klimatsmarta investeringar.
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande).
Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V),
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och
avslår proposition 2024/25:150.
Ställningstagande
Det kommer att krävas en kraftig utbyggnad av det svenska kraftsystemet för att möta det ökade elbehov som elektrifieringen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimatmålen, vidmakthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska självförsörjningen i ett säkerhetspolitiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kunna leverera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenomtänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alternativa lösningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vattenkraften och kraftvärmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energilagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett självklart sätt att avlasta kraftsystemet och något som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet.
Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter noggranna analyser och överväganden ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som behövs långt innan någon ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
Riksdagens beslut 2025/26:FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader (2026-06-16).
Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33.
Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 24 nej, 0 avstår, 0 frånvarande).
Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33.
Ställningstagande
När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inledningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energisystemet.
Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkraftsaktörerna för dessa ändamål.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader2026-06-16
2.3 Billig el och robust energiförsörjning
Centerpartiets valmanifest 2026
28 | Utsläppen ska ner
2.3 Billig el och robust energiförsörjning
Sverige kan bygga ett energisystem som ger lägre elpriser, stärker fö-
retagen och driver klimatomställningen framåt. Med mer fossilfri el,
starkare elnät och smartare lösningar kan vi skapa ett robust system
som fungerar för både hushåll och företag i hela landet.
För att nå dit måste elproduktionen öka snabbt och kostnadseffek-
tivt, samtidigt som lagring, flexibilitet och lokal acceptans stärks. Ett
sammanhållet energisystem är avgörande för att pressa ner utsläp-
pen, minska sårbarheten och ge stabila och rimliga elpriser över tid.
1. Bygg ut den fossilfria elproduktionen kraftigt.
Sverige ska ha mer av den elproduktion som ger mest effekt till
lägst kostnad. Idag bromsas utbyggnaden av osäkra marknads-
villkor, otydliga spelregler, bromsande politik och höga risker. Vi
vill ha en teknikneutral energiöverenskommelse som gör det enklare att bygga ny elproduktion utan att
förnybara energislag missgynnas. Korta tillståndsprocesserna för att bereda väg för en snabb utbyggnad
av alla förnybara kraftslag.
2. Mer av pengarna ska stanna där elen produceras.
Se till att en större del av värdet från vatten- och vindkraft stannar lokalt där det produceras, för stärkt
rättvisa och ökad acceptans, med ersättning till närboende, kommunen och för utveckling av omkring-
liggande områden.
3. Sänk kostnaden för elen.
Vi vill bromsa höjningarna av elnätsavgifterna, pausa effektavgifterna och sänka elskatten. Inför en
samlad elräkning som visar samtliga kostnader för elförbrukning, elnätsavgifter och skatter för att ge
full översikt för konsumenter om deras samlade energikostnader.
4. Mer vindkraft till havs: bygg kablarna.
Peka ut områden för havsbaserad vindkraft och auktionera ut rättigheterna att bygga vindparker där.
Använd flaskhalsintäkterna för att bygga nätanslutningar. Så skapar vi förutsägbarhet för investeringar
och gör att de kan komma till stånd snabbare.
5. Mer el från befintliga resurser .
Ta fram en strategi för att höja effekten i vattenkraften och kraftvärmen och bättre använda befintlig
fossilfri elproduktion. Ge bättre betalt för den systemnytta som batterier, storskalig lagring, vattenkraft,
kraftvärme, biogas och kärnkraft bidrar med, så att elsystemet blir robustare och fler stabiliserande
lösningar kan bära sig ekonomiskt.
6. Stärkt funktion och miljöanpassning för vattenkraften.
Vattenkraftens funktion för elproduktion, kulturmiljöer, vattenreglering och landsbygdernas livskraft
måste säkras och stärkas. Samtidigt behöver särskilt skyddsvärda fiskbestånd och andra miljövärden
värnas. En inventering av miljövärden i våra vattendrag ska genomföras för att säkerställa att miljönyt-
tan blir maximal i förhållande till de politiskt beslutade energi- och effektförlusterna. Vattenförvaltning-
en bör samtidigt ses över.
Med mer fossilfri el,
starkare elnät och
smartare lösningar kan vi
skapa ett robust system
som fungerar i hela landet
Centerpartiets valmanifest 2026 – Sverige kan mer2026-06-16
Partiet vill ha låga priser vid pump genom förnybara drivmedel och sänkt skatt, samtidigt som omställning och utsläppsminskningar ska fortsätta.
Dokumentunderlag för den aktuella bedömningen
Alla ska kunna tanka svenskt med förnybart bränsle i tanken med låga priser vid pump. Sänk skatten på
förnybart i alla led och låt staten vara garant för tillgången på förnybart bränsle för svenska hushåll och
företag.