Mats Sander (Moderaterna, Skåne läns västra) har lagt 541 röster i riksdagen och inte röstat mot partilinjen, och 0 framträdanden i poddar, radio och tv i registret.
Om uppgifterna om parti och valkrets
Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.
Riksdagens person-id: 0150200797210
Inga framträdanden i registret.
Framträdanden
0
Röster i riksdagen
541 ja 538 · nej 2 · avstår 1
Mot partilinjen
Aldrig
Framträdanden
Program där Mats Sander finns med i registret. En länk öppnar det offentliga programmet när källan är känd. Citat från transkriptet visas bara när talarens röst är verifierad — de är inte valkompassens ståndpunkter.
Inga framträdanden i registret.
Så röstade Mats
Mats har lagt 541 röster i riksdagen mellan 2024-09-25 och 2025-05-22: 538 ja, 2 nej och 1 avstår.
Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.
Frånvarande i 18 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.
40 ärenden med 536 beslutspunkter i riksmötet 2024/25, av 537 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.
Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Mats röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.
Lagstiftning och beslut2025-05-22 · Socialutskottet · SoU27
Uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:144 och avslår motionerna 2024/25:3358 av Karin Rågsjö m.fl. (V), 2024/25:3369 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2024/25:3380 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsyrkanden2025-05-22 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU17
Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt
MOT
Motionsförslag: Nya modeller för reduktionsplikten och reduktionspliktsavgiften
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 80, 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 54 och 2024/25:3368 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 1.
Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta
MOT
Motionsförslag: Särskilt om delmål om jämställdhet
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3, 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 5, 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 5 och 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 9.
Mats röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 7 och 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 15.
Mats röstade Ja i punkt 19. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14, 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12, 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 6-8, 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 8 och 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 6 och 12.
Mats röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:928 av Tomas Eneroth och Hanna Westerén (båda S), 2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14, 2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3 och 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 56.
Motionsförslag: Övergripande åtgärder för att värna svensk fiskerinäring
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:597 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C), 2024/25:1025 av Anders W Jonsson (C), 2024/25:1828 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1, 2024/25:2050 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 51.
Motionsförslag: Fördelning av fiskemöjligheter och överlåtbara fiskerättigheter
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 11, 13, 14 och 28, 2024/25:1928 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2803 av Sten Bergheden (M) och 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 80.
Lagstiftning och beslut2025-05-21 · Civilutskottet · CU19
Lättnader i byggkraven för studentbostäder
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:132 och avslår motionerna 2024/25:3361 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) och 2024/25:3386 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsförslag: Finansiering och stöd till regionala flygplatser
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1232 av Lars Johnsson m.fl. (M) yrkande 8, 2024/25:1560 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C), 2024/25:1639 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S), 2024/25:1771 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2024/25:1987 av Ann-Sofie Alm (M), 2024/25:2274 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2279 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2362 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 48, 51 och 67, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 58 och 2024/25:3183 av Bo Broman (SD).
Mats röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:123 av Rashid Farivar (SD) yrkande 1, 2024/25:510 av Josef Fransson (SD), 2024/25:1234 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) yrkande 5, 2024/25:1427 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 12, 2024/25:2262 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 53 och 68, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 65 och 2024/25:3236 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 31.
Motionsförslag: Arlanda, Bromma och Skavsta flygplats
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1693 av Sofia Amloh m.fl. (S) yrkande 2, 2024/25:1771 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:2363 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 18, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 66 och 2024/25:3235 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 20.
Lagstiftning och beslut2025-05-21 · Näringsutskottet · NU20
Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsförslag: Alternativ till regeringens förslag
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering
MOT
Motionsförslag: Upphovsrätt och AI
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8, 2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 26, 2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 6 och 7, 2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 34 och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 22.
Mats röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 15, 2024/25:847 av Lili André (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 5-7, 2024/25:1963 av Margareta Cederfelt (M) och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24.
Motionsförslag: Kunskapscentrum för immaterialrätt
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 27.
Lagstiftning och beslut2025-05-20 · Justitieutskottet · JuU30
Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:124 och avslår motionerna 2024/25:1903 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15, 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 40, 2024/25:2620 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 71, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 45.1 och 2024/25:3391 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2025-05-20 · Justitieutskottet · JuU29
Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m.
FÖR
Regeringens förslag: Lagförslaget om ändringar i brottsbalken
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:141 punkt 1 och avslår motionerna 2024/25:2233 av Johanna Rantsi (M) och 2024/25:3381 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter
MOT
Motionsförslag: Arbete med frivillig återvandring
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3339 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 11 och 2024/25:3341 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.
Motionsförslag: Uppföljning av ett barns situation
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3326 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2024/25:3341 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.
Mats röstade Ja i punkt 23. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3337 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 och 2024/25:3339 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 18.
Mats röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:860 av Sofia Amloh (S), 2024/25:884 av Magnus Manhammar (S), 2024/25:1246 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S), 2024/25:1508 av Louise Thunström (S), 2024/25:1580 av Karin Sundin (S) yrkande 3, 2024/25:1847 av Gunilla Svantorp och Hanna Westerén (båda S), 2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2024/25:2186 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), 2024/25:2348 av Johan Andersson m.fl. (S), 2024/25:2440 av Denis Begic m.fl. (S), 2024/25:2454 av Jennie Nilsson m.fl. (S), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 3, 2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.
Mats röstade Ja i punkt 22. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 10-18 och 21 samt 2024/25:1973 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 2.
Lagstiftning och beslut2025-05-15 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU16
Lättnader i strandskyddet – ett första steg
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, 3. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) med den ändringen att ingressen till regeringens förslag ska ha följande lydelse: Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) dels att 3 kap. 5, 10 och 16 §§, 4 kap. 17 §, 9 kap. 3 § och 11 kap. 10 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 17 a §, av följande lydelse. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:102 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2024/25:3348 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 1 och 2024/25:3351 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsförslag: Strandskyddet vid små och anlagda vattenförekomster
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 32, 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 5-7, 2024/25:3348 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 2, 2024/25:3350 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 2 och 2024/25:3351 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2 i denna del.
Mats röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 31 och 2024/25:3349 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S).
Motionsförslag: Ett differentierat strandskyddsregelverk med ökat kommunalt och lokalt inflytande
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:46 av Martina Johansson (C) yrkande 1, 2024/25:200 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2024/25:615 av Gudrun Brunegård (KD), 2024/25:1018 av Kerstin Lundgren (C), 2024/25:1061 av Christofer Bergenblock och Anders Karlsson (båda C), 2024/25:1454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11, 2024/25:1675 av Ludvig Ceimertz (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2039 av Kjell Jansson (M), 2024/25:2207 av Lars Isacsson m.fl. (S), 2024/25:2397 av Viktor Wärnick (M), 2024/25:2415 av Oliver Rosengren m.fl. (M), 2024/25:2674 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2024/25:2831 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2858 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 4 och 8 i denna del, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 20, 2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 7, 2024/25:2986 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD), 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 73, 2024/25:3122 av Eric Westroth (SD) och 2024/25:3143 av Josefin Malmqvist (M).
Lagstiftning och beslut2025-05-15 · Skatteutskottet · SkU17
Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
FÖR
Regeringens förslag: Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av förnybar el
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:109 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2024/25:3357 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V), 2024/25:3374 av Anders Ådahl m.fl. (C) och 2024/25:3382 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).
Mats röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:255 av Josef Fransson (SD), 2024/25:347 av Markus Kallifatides (S) yrkandena 2-4, 2024/25:730 av Yasmine Bladelius och Hanna Westerén (båda S), 2024/25:1812 av Patrik Lundqvist m.fl. (S), 2024/25:1926 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1-3, 7 och 11, 2024/25:2127 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2024/25:2131 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2024/25:2338 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 22, 2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 12, 2024/25:2637 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1-3, 2024/25:3028 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2, 2024/25:3052 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 12-15, 17 och 18 samt 2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 30.
Mats röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:545 av Kalle Olsson (S), 2024/25:604 av Alexander Christiansson (SD), 2024/25:956 av Martin Ådahl (C), 2024/25:1141 av Mathias Bengtsson (KD), 2024/25:1147 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2, 2024/25:1251 av Louise Thunström m.fl. (S), 2024/25:1400 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkande 5, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 22, 2024/25:1800 av Annika Strandhäll (S), 2024/25:1926 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 8, 2024/25:3028 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 8 och 2024/25:3097 av Markus Wiechel (SD).
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3342 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 3, 2024/25:3346 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9 samt 2024/25:3347 av Alireza Akhondi m.fl. (C) i denna del.
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 6, 7 och 9 samt 2024/25:2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 15.
Mats röstade Ja i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 35 och 2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 20.
Motionsförslag: Konsumentkrediter och överskuldsättning
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:93 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 3, 2024/25:130 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S) yrkande 3, 2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 4 och 12, 2024/25:603 av Alexander Christiansson (SD), 2024/25:808 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP), 2024/25:1146 av Mikael Oscarsson (KD), 2024/25:1230 av Yusuf Aydin (KD), 2024/25:1381 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8, 2024/25:1782 av Carl Nordblom (M), 2024/25:2385 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2024/25:2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 6, 2024/25:3074 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 9 och 11 samt 2024/25:3095 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1, 2 och 5.
Motionsförslag: Jämställdhetspolitikens mål och metoder
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:204 av Josef Fransson (SD), 2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 42, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 4, 5, 19 och 27 samt 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4.
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 30, 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 39 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 11.
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 15, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 46.
Motionsförslag: Diskriminering på grund av funktionsnedsättning
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1602 av Rickard Nordin och Ulrika Heie (båda C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt 2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 56.
Mats röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:46 av Martina Johansson (C) yrkande 4, 2024/25:1260 av Dzenan Cisija (S), 2024/25:1310 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 28, 2024/25:1745 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 10, 2024/25:1747 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 4, 2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 12, 2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 5, 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2-5.
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1323 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2, 2024/25:1439 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 3, 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1, 24, 26 och 32 samt 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1, 3 och 52.
Motionsförslag: Jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:870 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkandena 2, 3 och 6, 2024/25:2625 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2, 2024/25:3106 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 19 och 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 29, 36 och 37.
Motionsförslag: Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:785 av Monica Haider (S), 2024/25:845 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S), 2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 30, 2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 14 och 15, 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 28 och 2024/25:3096 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
Mats röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1992 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 26 och 27 samt 2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10.
Motionsförslag: Bristande fastighetsförvaltning och underhåll
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 20-22, 2024/25:1584 av Karin Sundin och Matilda Ernkrans (båda S), 2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 18.
Motionsförslag: Skolans arbete med hedersrelaterade frågor
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9, 2024/25:1448 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 9, 2024/25:2318 av Sanne Lennström (S), 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 27 och 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 34.
Motionsförslag: Skolans arbete mot rasism och antisemitism
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1733 av Mathias Bengtsson (KD) yrkande 1, 2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15, 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 24 och 25 samt 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 35.
Mats röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:631 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 28 och 29, 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 26 och 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 20, 59, 60 och 63.
Mats röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:635 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 47 och 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.
Mats röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1817 av Peter Ollén (M), 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 samt 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 43.
Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
MOT
Motionsförslag: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:898 av Magnus Manhammar (S), 2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 28, 2024/25:1414 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 6, 8, 9, 12 och 13, 2024/25:1574 av Åsa Karlsson och Björn Wiechel (båda S), 2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 14, 2024/25:1925 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 30, 2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 18, 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 79 och 88, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 4, 15 och 21 samt 2024/25:3307 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.
Motionsförslag: Nollvision för mäns våld mot kvinnor
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 113, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 16 och 2024/25:3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 2.
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:421 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 3, 2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 14 och 20-22, 2024/25:1972 av Fredrik Saweståhl (M), 2024/25:2091 av Noria Manouchi (M) yrkande 2, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 32 och 2024/25:3307 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 6.
Motionsförslag: Övergripande mål för planering av elsystemet
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 4, 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 48, 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1, 5 och 6, 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 76.
Motionsförslag: Övrigt om energipolitikens inriktning
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:479 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1-3, 2024/25:728 av Hanna Westerén (S), 2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1, 2024/25:1034 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1388 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 9-11, 2024/25:1407 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 7, 2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2323 av Niklas Karlsson m.fl. (S), 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 36 och 37, 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7, 2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 49 och 50 samt 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 82.
Mats röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:199 av Dan Hovskär (KD), 2024/25:1153 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1, 2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6, 2024/25:1526 av Lars Isacsson (S), 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11 och 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 100 och 101.
Motionsyrkanden2025-05-08 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU15
Riksrevisionens rapport om Industriklivet
MOT
Motionsförslag: Samordning av insatser för klimatomställning
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3317 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:3320 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:155 av Victoria Tiblom (SD), 2024/25:563 av David Perez (SD), 2024/25:669 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:1150 av Charlotte Nordström (M), 2024/25:1238 av Lars Engsund (M) yrkande 1, 2024/25:1352 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4, 2024/25:1418 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkande 9, 2024/25:1450 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6, 2024/25:1474 av Larry Söder och Cecilia Engström (båda KD), 2024/25:1480 av Helena Gellerman (L), 2024/25:1518 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S), 2024/25:1609 av Anna Lasses m.fl. (C), 2024/25:1636 av Lawen Redar (S), 2024/25:1858 av Kristina Axén Olin m.fl. (M), 2024/25:1950 av Margareta Cederfelt (M), 2024/25:2195 av Johanna Rantsi (M), 2024/25:2280 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2785 av Sten Bergheden (M), 2024/25:2882 av Sten Bergheden (M), 2024/25:2883 av Sten Bergheden (M), 2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 27, 2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 2.2, 2024/25:3079 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2, 2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 56, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 45, 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 52 och 2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 4.
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:566 av David Perez (SD), 2024/25:1352 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 2, 2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 19, 2024/25:2411 av Magnus Resare och Marléne Lund Kopparklint (båda M), 2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 16, 2024/25:2697 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 83 och 2024/25:3079 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:989 av Rickard Nordin (C), 2024/25:1352 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 3, 2024/25:1607 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C), 2024/25:2102 av Lars Beckman (M), 2024/25:2109 av Lars Beckman (M), 2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 15 och 19 samt 2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 12.
Motionsyrkanden2025-05-08 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU14
Klimatpolitik
MOT
Motionsförslag: Ambitionsnivån i det svenska klimatarbetet
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1789 av Jytte Guteland och Mattias Vepsä (båda S) yrkande 1, 2024/25:2294 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkande 1, 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 16, 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 198, 2024/25:2694 av Serkan Köse (S), 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 195, 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 2-4 och 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Mats röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1370 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 43 och 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 6, 97 och 157.
Motionsförslag: Tillgång till elektronisk kommunikation
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:243 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2024/25:458 av Isak From (S), 2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1, 2024/25:787 av Monica Haider (S), 2024/25:995 av Rickard Nordin (C), 2024/25:1393 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 11-13, 2024/25:1454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7, 2024/25:2201 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S), 2024/25:2369 av Thomas Ragnarsson (M), 2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1-3, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 26, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 23, 2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 17 och 18, 2024/25:3127 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 5, 6, 8 och 19 samt 2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 17.
Mats röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1393 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 8, 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 59 och 2024/25:3127 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 21.
Mats röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1447 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 2 och 15, 2024/25:1631 av Lawen Redar (S) och 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 49, 50 och 52.
Mats röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:827 av Arber Gashi (S), 2024/25:2456 av Lena Johansson (S), 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 3, 7 och 9, 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 11 och 12 samt 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 10 och 29.
Mats röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 27, 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 12, 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 40 och 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 14 i denna del.
Mats röstade Ja i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:373 av Adrian Magnusson (S), 2024/25:1683 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 2, 2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 5, 6 och 10, 2024/25:2503 av Linnéa Wickman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4, 2024/25:2692 av Arber Gashi (S), 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 44, 46 och 47 samt 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 8 och 9.
Lagstiftning och beslut2025-05-07 · Konstitutionsutskottet · KU19
Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725). Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:80 och avslår motion 2024/25:3328 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1.
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 35, 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 6 och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 36.
Motionsförslag: Ratificering av ILO:s konvention nr 169
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 23 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 20.
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:171 av Cecilia Engström och Magnus Oscarsson (båda KD), 2024/25:1321 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 1, 2024/25:1421 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 12 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 17.
Mats röstade Ja i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1745 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 3, 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3, 2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 21 och 2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 17.
Mats röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:592 av Josef Fransson (SD), 2024/25:1055 av Christofer Bergenblock (C), 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 35, 2024/25:1383 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 20 och 21, 2024/25:2434 av Saila Quicklund (M), 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 2 och 3, 2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 35 och 2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12.
Mats röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:490 av Mikael Larsson (C), 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 37, 2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 15-17, 2024/25:1927 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 2, 2024/25:2482 av Stina Larsson och Christofer Bergenblock (båda C) och 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 15.
Motionsförslag: Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:354 av Johan Andersson (S), 2024/25:1313 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5, 2024/25:1701 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S), 2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 4, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 27 och 79 samt 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 62.
Motionsförslag: Myndighetssamarbete och nationell vattensamordning
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1318 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 10, 2024/25:1382 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:2365 av Thomas Ragnarsson (M), 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 150, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 28 och 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 29.
Mats röstade Ja i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 3 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 33.
Mats röstade Ja i punkt 34. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:909 av Magnus Manhammar (S), 2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 45, 2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 6 och 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 16.
Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget
Ja
Extra ändringsbudget för 2025 - Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget
Vad rösten innebar
Mats röstade Ja i punkt 1.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen a) antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 4. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), b) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2025 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:156 punkterna 1-7 och avslår motionerna 2024/25:3401 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2024/25:3410 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) och 2024/25:3411 av Martin Ådahl och Anders Ådahl (båda C).
Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.
Partiets ståndpunkter
Valkompassens bedömningar av Moderaterna i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.
Moderaterna intar en tydligt positiv partyauktoritativ ståndpunkt till statligt stöd för fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft. Partiet redovisar statlig finansiering genom lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal för ett konkret nytt kärnkraftsprojekt och vill fortsätta bygga ut ny kärnkraft.
2026-09-12 · Helt för
Det här har vi gjort
Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet.
Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats.
Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem.
Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats.
Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.
Det här vill vi göra
Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige.
Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats.
Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet
Moderaterna stödjer en mycket omfattande förstärkning av det egna försvaret även efter Sveriges Natomedlemskap. Partiets officiella material beskriver historiska försvarssatsningar och att försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020, samtidigt som försvaret anpassas till medlemskapet i Nato.
2026-09-12 · Helt för
Nato
Hem › Vår politik › Nato
Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.
Det här har vi gjort
Den 7 mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato, och därmed sattes punkt för 200 år av allianslöshet. Det var resultatet av ett målmedvetet arbete där Moderaterna under lång tid var det enda stora parti som med kraft och övertygelse drev frågan. Medan Socialdemokraterna länge vägrade och Vänsterpartiet fortfarande opponerar sig, stod vi fast.
Under den moderatledda regeringen har försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020 och vi reformerar och anpassar hela vårt försvar utifrån vårt medlemskap i Nato. Sverige deltar nu aktivt i Natos stående marina styrkor, i luftövervakning över Baltikum med JAS Gripen, och vi bidrar till Natos markstyrkor i Lettland och Finland. Våra kunskaper om Östersjöområdet och den subarktiska miljön gör oss till ett värdefullt tillskott i alliansen och vår försvarsindustri stärker Natos samlade innovationskraft.
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till just skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning. Den partiauktoritativa källan visar däremot en generell linje för att ge rättsväsendet fler verktyg mot organiserad brottslighet. Det motiverar endast en försiktig och bred slutsats: från ingen tydlig ståndpunkt till något för, utan stöd för en tydligare eller bred användning av denna specifika metod.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Det här vill vi göra
Fortsätta att ge rättsväsendet de moderna verktyg som krävs för att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Säkerställa att tvångsmedlen används proportionerligt och med stark rättssäkerhet för den enskilde.
Utvärdera effekterna löpande för att säkerställa att verktygen används optimalt.
Ingen partiauktoritativ källa i underlaget behandlar uttryckligen energiskatten på el eller dess EU-miniminivå. Moderaternas dokumenterade allmänna energipolitiska inriktning stödjer ökad elproduktion för elektrifiering. Det ger en försiktig riktning mot en sänkning av energiskatten på el, men underlaget räcker inte för att skilja mellan ingen tydlig ståndpunkt och en sänkning nära EU:s miniminivå.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Vi står inför ett vägval
En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader.
Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet.
En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.
Moderaternas partiauktoritativa dokument stöder utbyggnad av ny kärnkraft som en del av ett robust elsystem med fossilfri och planerbar el. Kärnkraften kopplas uttryckligen till industrins konkurrenskraft och elektrifiering, vilket motsvarar propositionens syfte. Positionen är därför starkt positiv.
2026-09-12 · Helt för
Kärnkraft
Hem › Vår politik › Kärnkraft
Sverige behöver ny kärnkraft. Vi bygger ett robust elsystem med mer fossilfri, planerbar el – där kärnkraften utgör del av vår baskraft, för att pressa elpriserna, stärka industrins konkurrenskraft och möjliggöra elektrifieringen.
Det här vill vi göra
Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige.
Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats.
Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet
Moderaternas partiauktoritativa material beskriver en stram migrationspolitik som den relevanta skiljelinjen mot Socialdemokraterna och deras samarbetspartier. Det belägger i huvudsak stöd för propositionen, men materialet räcker inte för att fastställa att politiken ska vara helt och hållet stram i alla avseenden.
2026-09-12 · Delvis för
Frågor och svar inom migration
Vad gör ni åt tonåringarna som utvisas?
För oss är det viktigt att hjälpa dessa ungdomar. Det känns inte bra i hjärtat att de som har gjort rätt för sig hamnar i kläm på det här sättet. Regeringen har tagit fram en lösning som träder i kraft den 1 oktober 2026. Den innebär att unga vuxna som tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn och sedan har fyllt 18 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd om de är under 21 år eller ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. De som har fått utvisningsbeslut efter den 1 januari 2025 ska kunna beviljas ett nytt uppehållstillstånd inifrån Sverige. Moderaterna vill göra mer för att stoppa orättvisa utvisningar. Vi har därför kommit överens med KD, L och SD om att tillsätta en snabbutredning för att se över hur ungdomar som har fyllt 21 år ska få söka ett annat uppehållstillstånd inifrån Sverige.
Att unga vuxna har utvisats är främst på grund av lagändringar som genomfördes 2016 och 2021 av S och MP. Orsaken till utvisningarna är att man behöver ett nytt uppehållstillstånd när man fyllt 18 år då man inte längre kan få uppehållstillstånd som barn till sina föräldrar.
Varför vill Moderaterna minska invandringen?
Sverige har tidigare haft en mycket stor asylinvandring. Bara under Socialdemokraternas åtta år vid makten sökte 320 000 människor asyl i Sverige. Många av dem som kommit till Sverige har tyvärr inte blivit en del av vår samhällsgemenskap – de har inte kommit i arbete och inte lärt sig tillräckligt bra svenska. Vi vill att de som kommer hit och de som redan kommit hit men ännu inte blivit en del av samhällsgemenskapen ska ges bättre förutsättningar att integreras. Det kräver en minimal asylinvandring under överskådlig tid.
Varför utvisas så många människor?
Det finns olika anledningar till att människor utvisas och det är inte alltid som hela bilden framkommer. En del av de som nu utvisas har fått ett utvisningsbeslut för flera år sedan. En del har fått utvisningsbeslut flera gånger. Men i stället för att lämna landet har de valt att olagligt stanna kvar i Sverige. För att ha ordning i migrationspolitiken måste de som får utvisningsbeslut lämna landet. Det är inte rimligt att människor stannar kvar i Sverige olagligt år efter år.
Varför utvisas människor som arbetar och gör rätt för sig? (spårbytare)
Det var helt rätt att avskaffa systemet med spårbyte, som innebar att asylsökande som fick avslag i stället kunde söka arbetstillstånd. Systemet ledde till mycket fusk och missbruk. De som arbetar kan ansöka om ett arbetstillstånd och regeringen tittar nu på möjligheten att före detta spårbytare som uppfyller lönekravet ska kunna ansöka om arbetstillstånd inifrån Sverige.
Varför är invandringen fortfarande så hög?
Den totala invandringen består av asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudenter med mera. Antalet asylsökande förväntas i år vara cirka 4 200 personer, vilket är en minskning med 75 procent sedan 2022. Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, det vill säga asylsökande och deras anhöriga, är det lägsta sedan år 1985. Samtidigt arbetar vi för att fler talanger, forskare och doktorander ska söka sig till Sverige.
Socialdemokraterna vill ju också ha en stram migrationspolitik, vad är skillnaden mellan er?
Socialdemokraterna kommer aldrig kunna genomföra en stram migrationspolitik tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har röstat nej till i princip alla skärpningar av migrationspolitiken som den moderatledda regeringen genomfört. När Socialdemokraterna styrde med Miljöpartiet lade de fram förslag som ökade asylinvandringen, såsom gymnasielagen.
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till exakt den föreslagna klimatomställningens takt och omfattning. Dess dokumenterade allmänna klimatlinje kopplar nettonollutsläpp 2045 till elektrifiering och kärnkraft, vilket talar för att genomföra omställningen, men underlaget räcker inte för att slå fast en tydligt kraftfull och skyndsam takt. Därför sätts ett brett intervall mellan ingen tydlig ställning och huvudsakligt stöd, med den materiella reservationen att partiet också har röstat för sänkta reduktionsnivåer för bensin och diesel.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande).
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Vi står inför ett vägval
En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader.
Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet.
En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.
Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande).
Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel2023-11-30
Partiets auktoritativa politik lägger effektivisering av statsförvaltningen och minskning av onödig administration före frigörande av resurser till bland annat välfärden. Det stöder en positiv position om effektivisering före skattehöjningar, men den uttryckliga inriktningen på administration och undantaget för välfärdens verksamheter motiverar ett intervall snarare än en entydig maxposition.
Villkor och förbehåll
Förbehåll
Effektiviseringarna riktas främst mot onödig administration och ska frigöra resurser till välfärdens kärnuppgifter; välfärdens verksamheter undantas från besparingsmålet.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri
Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning.
Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.
Frågor och svar om skatteslöseri
Finns det någon risk för välfärden om man sparar för mycket?
Att säga nej till skatteslöseri handlar snarare om att sätta fokus på det som stat, region och kommun har som sitt kärnuppdrag. Skattepengar ska gå till det som viktigt på riktigt.
Våra förslag om bland annat en slöserikommission handlar framför allt om att minska onödig administration så att man kan frigöra resurser till just statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning. Meningen är att pengarna ska gå till det som är allra viktigast.
Moderaternas partiauktoritativa material stödjer både ett aktivt och fördjupat deltagande i Nato och en högre militär förmåga. Partiet betonar att Europa ska ta större ansvar inom alliansen och att Natos trovärdighet bygger på vilja och förmåga. Det belägger en tydlig ståndpunkt för att bygga en långsiktigt fungerande avskräckning genom högre militär förmåga och fördjupat Nato-samarbete.
2026-09-12 · Helt för
Det här vill vi göra
Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår.
På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.
Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Vi står inför ett vägval
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget i Europa sedan andra världskrigets slut. Ändå finns det partier i Sverige som vill leda landet i en riktning som riskerar att underminera just det skydd som Natoalliansen erbjuder. Socialdemokraterna gick till val tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet på att sänka försvarsanslaget.
Vänsterpartiet är fortsatt emot Nato och Miljöpartiet driver en Natopolitik som i praktiken skulle urholka alliansens avskräckningsförmåga, bland annat genom sitt motstånd mot kärnvapenavskräckning som metod. Sammantaget är hälften av vänsterblockets regeringsunderlag emot Natomedlemskapet eller mot de förutsättningar som gör alliansen trovärdig.
En vänsterstyrd regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet med vetorätt i försvarsfrågor skulle sända en förödande signal till våra allierade. Trovärdighet i Nato bygger på vilja och förmåga.
Partiet har inte tagit ställning till själva instrumentet att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för grova brott. Den dokumenterade allmänna hållningen är att ge rättsväsendet starkare verktyg mot grov och organiserad brottslighet, inklusive åtgärder som gäller barn under 15 år. Det pekar försiktigt mot stöd för propositionen, men underlaget räcker inte för en entydig eller skarpare bedömning.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Det här har vi gjort
Hemliga tvångsmedel är ofta avgörande för att bekämpa brott som begås inom kriminella nätverk. Under många år var dessa verktyg för begränsade. Polisen och åklagarna kunde inte följa gängkriminella som ständigt byter plats, inte avlyssna nya kommunikationskanaler eller nå de vuxna beställarna bakom barnen som skjuter.
Tvångsmedel är ett etablerat verktyg i rättsväsendet – säkerhetspolisen har exempelvis använt det mot terroristmisstänkta under lång tid. Sverige har stått inför en exceptionell situation med rekordmånga skjutningar och barn som rekryterats för att begå grova brott. Den moderatledda regeringen har därför utökat möjligheterna att använda dessa verktyg.
Tillstånd för hemlig rumsavlyssning och kameraövervakning kan nu knytas till en person i stället för en plats. Det är avgörande för att följa gängkriminella som ständigt byter plats.
Hemlig avlyssning, kameraövervakning och dataavläsning kan användas i preventivt syfte för att förhindra dödliga skjutningar och sprängningar.
Preventiva tvångsmedel får användas för att förebygga allvarlig brottslighet, inklusive grovt bedrägeri, grovt skattebrott och grov smuggling.
Hemliga och preventiva tvångsmedel får användas mot barn under 15 år för att förebygga och förhindra att barn rekryteras till kriminella nätverk och för att komma åt de vuxna beställarna.
Rättssäkerheten har stärkts genom förbättrade möjligheter till insyn, tillsyn och underrättelse. Varje användning kräver domstolsbeslut.
Det samlade reformarbetet är omfattande och tempot har varit högt. Listan är ett urval av de åtgärder som genomförts.
Vi förlänger ett av polisens viktigaste verktyg mot gängen
Polisen ska kunna stoppa grova brott innan någon skjuts eller en bomb detonerar. De preventiva tvångsmedel som den moderatledda regeringen infört har redan bidragit till att förhindra våldsdåd, gripa centrala aktörer i kriminella nätverk och slå mot den organiserade brottsligheten. Med en rödgrön regering riskerar polisen att fråntas verktyg som har hjälpt oss att få ordning på Sverige – vi vill förlänga dem och hålla i kampen mot gängen.
Moderaterna beskriver skattesänkningar på arbete som en genomförd prioritering och uttrycker att skatten på människor och företag inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det belägger ett stöd för skattesänkningar på arbete och företagande, men materialet anger inte uttryckligen att syftet är att öka sysselsättningen. Därför kodas ståndpunkten som något för, inte helt för, propositionen.
2026-09-12 · Delvis för
Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri
För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck.
Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.
Moderaternas officiella dokumentation och riksdagsagerande stödjer statligt stöd till ny kärnkraft. Det motsäger tydligt frågans prioritering av förnybar el genom att avstå från sådant stöd och placerar partiet vid den tydligt kärnkraftsorienterade ändpunkten.
2025-05-21 · Helt emot
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Moderaterna röstade ja i sakfrågan (60 ja, 0 nej, 0 avstår, 8 frånvarande).
Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
Det här har vi gjort
Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet.
Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats.
Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem.
Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats.
Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.
Moderaternas partiauktoritativa material förespråkar åtstramad invandring och kopplar minskad invandring till bättre förutsättningar för integration. Det belägger en långsiktigt restriktiv migrationspolitik kopplad till integrationsförmågan.
2026-09-12 · Helt för
Migration
Hem › Vår politik › Migration
Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.
Frågor och svar om integration
Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete?
Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor.
Vad krävs för att integrationen ska fungera?
Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav.
Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet?
Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap.
Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap?
Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet.
Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende?
Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende.
Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden?
Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst.
Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen?
Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.
Moderaternas officiella partimaterial visar att partiet stödjer Sveriges fullvärdiga medlemskap i Nato och vill fördjupa Sveriges militära samarbete och aktiva roll i alliansen. Det placerar partiets belagda position vid ankaret för fullvärdigt medlemskap och fördjupat samarbete, vilket står i direkt motsats till alliansfrihet framför Nato.
2026-09-12 · Helt emot
Nato
Hem › Vår politik › Nato
Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.
Det här vill vi göra
Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår.
På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.
Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Partiet har inte behandlat just ett särskilt straffansvar för styrning eller kontroll i kriminella sammanslutningar. Dess dokumenterade generella hållning är att förstärka brottsbekämpningen och värna preventiva verktyg mot gängkriminalitet. Det talar för att ett sådant ansvar kan accepteras, men underlaget räcker inte för en tydligare eller mer specifik position.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Vi förlänger ett av polisens viktigaste verktyg mot gängen
Polisen ska kunna stoppa grova brott innan någon skjuts eller en bomb detonerar. De preventiva tvångsmedel som den moderatledda regeringen infört har redan bidragit till att förhindra våldsdåd, gripa centrala aktörer i kriminella nätverk och slå mot den organiserade brottsligheten. Med en rödgrön regering riskerar polisen att fråntas verktyg som har hjälpt oss att få ordning på Sverige – vi vill förlänga dem och hålla i kampen mot gängen.
Vi står inför ett vägval
Socialdemokraterna lämnade efter sig ett land med rekordmånga skjutningar, en underfinansierad kriminalvård och ett rättsväsende som inte räckte till, varken för det grova våldet eller vardagsbrottsligheten.
Vänsterpartiet har röstat nej till varje reform av tvångsmedelslagstiftningen. Deras argument är att varje inskränkning banar väg för nästa. Det är en konsekvent principiell hållning som har ett pris: barn rekryteras för att skjuta, familjer vågar inte röra sig fritt i sitt bostadsområde och brottsoffer väntar på upprättelse. Miljöpartiet har röstat mot de mest effektiva verktygen för att följa rörliga gängkriminella.
En politisk vänstersväng riskerar att rulla tillbaka de verktyg som nu ger resultat och ta Sverige tillbaka till det blodiga rekordåret 2022. Sverige har inte råd att chansa. Vi tog över ett städjobb och prioriterade omedelbart kampen mot det grövsta gängvåldet, och det ger resultat. Men uppdraget är inte slutfört. Vi söker mandat att få göra klart det vi påbörjat.
Partiets tillhandahållna material tar inte ställning till just en återinförd förmögenhetsskatt. Det visar däremot en generell inriktning att begränsa skattenivåer när de hämmar tillväxten och att skatter inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Denna indirekta grund talar övervägande emot en återinförd förmögenhetsskatt, men räcker inte för en helt säker eller ytterlig position.
2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller
Skatteslöseri
Hem › Vår politik › Skatteslöseri
Skatter finansierar viktiga gemensamma åtaganden. Det finns i dag inga länder i världen som inte tar ut skatt i någon form. I Sverige betalar vi för skolan, vården, infrastrukturen och många andra helt nödvändiga system via skattsedeln, till förmån för alla som bor och verkar här.
Alltför höga skatter hämmar däremot den ekonomiska tillväxten. Varje krona som går till höjd skatt är också en krona mindre som den enskilde skattebetalaren själv får behålla av sina intjänande pengar. För oss moderater är det därför centralt att en skatt aldrig ska vara högre än nödvändigt och absolut inte får tas ut i onödan.
Det ligger ett tydligt ansvar på kommuner, regioner och den svenska staten att värna skattebetalarnas pengar och löpande se över möjligheterna till effektiviseringar och att skära bort onödiga utgifter. Allt annat är att visa bristande respekt för såväl de viktiga verksamheter som behöver skatten som alla de människor som arbetat hårt för att betala den.
Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri
För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck.
Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.
Moderaternas officiella partimaterial stöder uttryckligen minskad asylrelaterad invandring och en stramare migrationspolitik. Det placerar partiets ståndpunkt tydligt vid den högsta positiva ankaren för att hålla fast vid en stram migrationspolitik för nya asylsökande och anhöriga.
2026-09-12 · Helt för
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
Minska den asylrelaterade invandringen till Sverige. Vi har bland annat anpassat asyllagstiftningen till EU-rättens miniminivå. (Tidö) Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, inklusive anhöriga till asylsökande, är nu det lägsta sedan 1985. År 2026 förväntas cirka 4 200 personer söka asyl i Sverige, det är en minskning med 75 procent sedan 2022.
Göra en översyn av relevant EU-lagstiftning och konventioner i syfte att uppnå en minimal asylinvandring. (Arbetsstämman 2025) Vi har fått EU:s migrationspakt på plats i syfte att minska invandringen till EU.
Vi har uppvärderat det svenska medborgarskapet genom att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, egen försörjning och att ha bott i Sverige en längre tid för att bli svensk medborgare. (Tidö)
Vi vill införa ett snabbspår för talanger och välintegrerade att beviljas svenskt medborgarskap. (Vallöfte 2026)
Vi vill samtidigt göra det omöjligt för gängkriminella och de som döms för våldtäkt, andra grova sexualbrott eller våld i nära relation att bli svenska medborgare. (Vallöfte 2026)
Den 1 september skärps reglerna för utvisning på grund av brott så att huvudregeln blir att den som döms för en påföljd strängare än böter ska utvisas. Vi har äveninfört krav på vandel så att den som på andra sätt missköter sig också ska utvisas.(Tidö)
Migration
Hem › Vår politik › Migration
Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.
Partiets officiella politik stöder uttryckligen att införa ett bidragstak för att öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete. Det belägger en tydligt positiv ståndpunkt för ett nationellt bidragstak för arbetsföra personer.
2026-09-12 · Helt för
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
Främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring genom bland annat snabbare handläggning av arbetstillstånd. (Tidö) För denna grupp har handläggningstiderna minskat från över 100 dagar till under 20 dagar.
Höja försörjningskravet (lönekravet) för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Den 1 juni 2026 höjdes det till 90 procent av medianlönen, motsvarande drygt 34 000 kronor. Samtidigt infördes undantag för vissa yrken för vilka lönekravet i stället är 75 procent av medianlönen, motsvarande knappt 28 000 kronor. (Tidö)
Öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete genom att införa ett bidragstak, krav på heltidsaktivering för att få försörjningsstöd och kvalificering till socialförsäkringen. (Tidö)
Partiet har inte tagit uttrycklig ställning till just samordnade europeiska försvarsupphandlingar eller riktade investeringar i gemensam försvarsindustriell produktionskapacitet. Dess dokumenterade allmänna försvarspolitiska linje stödjer däremot att Europa tar ett större ansvar inom Nato och att försvarssamarbetet med europeiska länder fördjupas. Det ger en försiktig positiv indikation för propositionens inriktning, men inte stöd för en starkare poängsättning.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Det här vill vi göra
Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår.
På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.
Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Moderaterna har inte adresserat frågans specifika instrument, elektronisk övervakning och livstidsförbud efter frigivning. Partiets dokumenterade krav på hårdare straff för personal som våldtar äldre pekar ändå mot en viss öppenhet för skärpta åtgärder mot sexualbrott, vilket motiverar ett försiktigt intervall från ingen tydlig ståndpunkt till något för.
Villkor och förbehåll
Förbehåll
Moderaterna har inte tagit ställning till just elektronisk övervakning eller livstidsförbud efter frigivning; intervallet återspeglar därför en försiktig deduktion från en dokumenterad generell inriktning mot skärpta sanktioner.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Hårdare straff för äldreomsorgspersonal som våldtar äldre
Få saker är så avskyvärda som när personal inom äldreomsorgen utnyttjar sin ställning för att förgripa sig på försvarslösa äldre. Moderaterna går till val på skärpta straff för dessa brott och att anställda inom omsorgen inte längre ska kunna få straffrabatt när de förlorar jobbet till följd av brottet.
Moderaterna föreslår att effektivisera statsförvaltningen, minska onödig administration och göra offentlig upphandling mer effektiv för att minska kostnaderna. Det ger ett partiauktoritativt stöd för åtgärder som sänker företagskostnader och minskar administration. Underlaget anger däremot inte någon specifik åtgärd för stärkt kapitaltillgång, vilket motiverar ett intervall från något till tydligt för.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri
Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning.
Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.
Partiets officiella integrationspolitik betonar egen försörjning, tydliga krav på svenska och krav i SFI med möjlighet att minska bidrag när mål inte uppnås. Det pekar mot att individuellt ansvar och konkreta krav ska väga tungt. Samtidigt anges både stöd och fortsatt offentlig finansiering i delar av politiken, vilket motiverar ett intervall från 1 till 2 snarare än en entydig ytterposition.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Frågor och svar om integration
Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete?
Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor.
Vad krävs för att integrationen ska fungera?
Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav.
Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet?
Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap.
Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap?
Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet.
Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende?
Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende.
Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden?
Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst.
Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen?
Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
Inrätta en tvåårig yrkesskola med fokus på yrkesämnen och svenska. (Tidö)
Ställa högre krav på den som deltar i SFI-undervisningen. Om individuella kunskapsmål inte uppnås ska exempelvis bidrag kunna minskas. Den moderatledda regeringen har förstärkt SFI och sedan den 1 januari 2026 har den generella rätten att delta i SFI begränsats till tre år. (Tidö)
Att minderåriga barn inte ska användas som tolkar för sina vårdnadshavare och att tolk som huvudregel inte ska bekostas av det allmänna efter tre år i Sverige. (Arbetsstämman 2025)
Att SFI för personer med kort utbildningsbakgrund som huvudregel ska
kombineras med yrkespraktik och motsvara en heltidsaktivering, med möjlighet till specialutbildningar för dem med mycket kort eller ingen utbildning. (Arbetsstämman 2025)