Markus Kauppinen

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Islamofobi Islamofobi och diskriminering hotar vår samhällsgemenskap och skapar farliga klyftor. Socialdemokraterna vägrar att acceptera att du begränsas på grund av din tro eller bakgrund. Vi kräver kraftfulla åtgärder för att skydda alla medborgares rättigheter. Socialdemokraterna bekämpar kraftfullt alla former av diskriminering och rasism, vilka går emot principen om alla människors lika värde. För att motverka hat och hot vill vi dels stärka säkerheten för utsatta religiösa samfund, dels genomföra en översyn av diskriminering på arbetsmarknaden. Samhället ska ta ett tydligare grepp mot de extremistiska grupper som sprider hat och vill bryta den segregation där utanförskap och kriminalitet kan gro. Läs mer

2024-04-10 · Helt emot

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 14 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt avslår proposition 2023/24:84. Ställningstagande Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå. Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjut­ningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden. Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakom­liggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångs­åtgärder. En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö

2026-06-03 · Varken eller till Delvis för

Riksdagens beslut 2025/26:JuU2 punkt 1: Lagförslagen (2025-09-17). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 3. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 4. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, 5. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, 6. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, 7. lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, 8. lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, 9. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, 10. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, 11. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:175 punkterna 1-11 och avslår motionerna 2024/25:3444 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och 2024/25:3447 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade ja i sakfrågan (93 ja, 0 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Riksdagens beslut 2025/26:JuU37 punkt 1: Regeringens lagförslag (2026-06-03). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 3. lag om ändring i lagen (2025:862) om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 4. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 5. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, 6. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, 7. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 8. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, 9. lag om ändring i tullbefogenhetslagen (2024:710), 10. lag om ändring i lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:227 punkterna 1-10 och avslår motion 2025/26:4074 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3-5. Socialdemokraterna röstade ja i sakfrågan (106 ja, 0 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Socialdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Riksdagens beslut 2024/25:JuU21 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-02-26). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, 2. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, dels ändring i samma lag, 3. lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, 4. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, 5. lag om ändring i lagen (2024:332) om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:51 punkterna 1-5 och avslår motion 2024/25:3271 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 4 och 5. Socialdemokraterna röstade ja i sakfrågan (92 ja, 0 nej, 0 avstår, 14 frånvarande). Socialdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

31 • Nyrekryteringen till gängen måste stoppas. Vi vill skärpa straffen för dem som utnyttjar och gör våra barn kriminella, men också skärpa påföljderna för ungdomar som begår grova brott. Socialdemokraterna avvisar generella sänkningar av straffbarhetsåldern, men en tillfällig sänkning vid allvarliga brott kan prövas och utvärderas. För unga som begår särskilt allvarliga brott och riskerar återfall vill vi se en särskild utskrivningsprövning. Vi vill att kriminalvården och inte SiS ska ha ansvaret för unga som har dömts för grova brott. Kvaliteten inom SiS behöver därutöver stärkas. • Vi måste strypa den ekonomiska kriminalitet som finansierar brottsligheten. De kriminella gängen drar in stora belopp genom storskaliga bedrägerier, skattebrott, miljöbrott, utpressning och utnyttjande av arbetskraft. De utnyttjar också privatiserade delar av välfärden och använder bolag som brottsverktyg. Denna brottslighet underminerar hela samhällets strukturer. Vi vill stärka de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet, och göra det möjligt att inhämta uppgifter direkt från polisen med fokus på personer kopplade till organiserad brottslighet. Fler felaktiga utbetalningar ska stoppas, bland annat genom direktaccess till fler myndigheters databaser. Den organiserade brottsligheten stöds ofta av människor i många olika delar av samhället. Vi behöver ta fram ett omfattande program mot korruption, inte minst för offentligfinansierad verksamhet. Vi vill att bankerna tar ett större ansvar för att motverka bedrägerier, exempelvis genom att de ges ett större ansvar för säkerhetsbrister och ersättning till drabbade. • Vi måste fortsätta stärka polisen, rättsväsendet och kriminalvården. Vi vill se en stärkt tull för att stoppa vapen och narkotika vid gränsen. Polisen ska bli mer synlig och bygga relationer med boende och civilsamhälle. Det ska finnas poliser lokalt närvarande med rimliga inställelsetider i alla Sveriges kommuner. Åklagarna och domstolarna måste ges möjligheter att växla upp i takt med polisen. Vid sidan av tech-jättarnas ansvar för innehållet på de digitala plattformarna vill vi se aktiv polisiär närvaro på nätet. Chattar som används för att planera brott ska stängas ned. Antalet uppklarade brott måste öka och genomströmningstiden för anmälda ärenden kortas. Som en del av en kriminalpolitik som fungerar måste det finnas goda möjligheter att lämna kriminalitet bakom sig och bli en välfungerande samhällsmedborgare. Kriminalvården står inför stora utmaningar. Den måste stärkas för att klara uppdraget att både hantera den kraftigt ökade beläggningen och bättre förebygga återfall i brott. Utbyggnaden av kriminalvården ska ske i hela landet. Även inom rättspsykiatrin är idag beläggningen hög vilket skapar svårigheter i denna verksamhet. Hela vårdkedjan behöver stärkas. Dagens avhopparverksamhet måste anpassas till att det är allt yngre människor som begår brott. Vi vill se ett nationellt avhopparprogram. • Skärpta straff för mäns våld mot kvinnor. Vi vill se straffskärpningar för män som utövar våld mot kvinnor, utökad användning av fotboja vid kontaktförbud och genom att kriminalisera psykiskt och ekonomiskt våld. För de riktigt grova återfallsbrottslingarna vill vi se införandet av tidsobestämda säkerhetsstraff. Sexköp bör klassas som ett artbrott och som huvudregel alltid ge fängelse.

2026-04-22 · Helt emot till Delvis emot

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig

Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf 1 z Politiska riktlinjer 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5 1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16 2.1 Ta tillbaka kontrollen 16 2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21 2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25 3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27 3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27 3.2 En effektiv kriminalpolitik 30 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32 3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34 3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37 4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39 4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40 4.2 Stram migration. Snabb integration. 41 4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42 4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44 4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46 4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48 4 ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE NY RIKTNING FÖR SVERIGE När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid. Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög. Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med framtidstro. Där plikt och rätt gäller. Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid. Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften: • Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land • Du har rätt till ett välfungerande samhälle • Du ska leva i trygghet och säkerhet • Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet. Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige. 5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan

Andra läste även om detta Nyhet 12 augusti 2026 Socialdemokraterna vill leda Sverige i en ny samarbetsanda Den 20 maj 2026 presenterade Magdalena Andersson och Mikael Damberg en plan för ökat samarbete i politiken. Socialdemokraterna gav exempel på fem områden där det skulle vara bra för Sverige med breda partiöverskridande överenskommelser. Med målet att kunna leverera resultat för Sverige och svenska folkets bästa. Nyhet 12 augusti 2026 S: Frikoppla svenska elpriser från Europas stigande gaspriser De skenande gaspriserna i Europa driver upp elpriserna även i Sverige. Socialdemokraterna kräver nu att regeringen agerar i EU så att elpriserna kan sänkas och vi skyddar svenska familjer, företag och jobb. Nyhet 23 mars 2026 S kräver tillfällig skattesänkning på bensin och diesel Kriget i Mellanöstern driver upp drivmedelspriserna kraftigt. Socialdemokraterna kräver nu att regeringen tillfälligt sänker skatten på bensin och diesel för att skydda hårt arbetande människor och motverka en ny inflationsvåg. Nyhet 18 mars 2026 Bryt Sveriges beroende av diktaturolja – S föreslår kraftpaket för mer billig el Kriget i Mellanöstern driver upp oljepriserna och slår hårt mot svenska hushåll. Nu kräver Socialdemokraterna snabba åtgärder för att göra Sverige oberoende av diktaturers fossila bränslen. – Låt kriget i Mellanöstern bli en väckarklocka för att bryta beroendet, säger Magdalena Andersson på besök i Sundsvall. Socialdemokraterna i sociala medier Bli medlem Kampfonden Ställ en fråga Kontakt Press Vår politik Kampanjbutik S nära dig Om webbplatsen Hantera kakor Integritetspolicy Transparensmeddelanden Logga in Kontakta oss >> Socialdemokraterna Partistyrelsens kansli 105 60 Stockholm Organisationsnummer: 802003-1145 Om oss >> Vi är över 80 000 partimedlemmar och finns i alla Sveriges kommuner, tillsammans bygger vi ett starkare Sverige. Hantera cookies

Riksdagens beslut 2025/26:FiU48 punkt 1: Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (2026-04-22). Utskottets förslag: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi, b) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag enligt regeringens förslag, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5-7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen i 2 kap. 1 b § att den mening som inleds med "För bränslen som avses i 1." och som avslutas med "det år då omräkningen sker." ska utgöra andra stycket i denna paragraf och att de efterföljande styckena ska utgöra de tredje och fjärde styckena i denna paragraf. 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade ja i sakfrågan (90 ja, 0 nej, 0 avstår, 16 frånvarande). Socialdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-06-15 · Delvis emot

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan

Riksdagens beslut 2025/26:NU24 punkt 1: Regeringens lagförslag (2026-06-15). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP). Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 105 nej, 0 avstår, 1 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160. Ställningstagande Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimat­omställ­ningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen för­slag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, när­ings­livet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga invest­e­ringar i annan fossilfri elproduktion. I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärn­krafts­anläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrå­ga­sätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anlägg­ningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna vik­tiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärn­­kraftsetablering riskerar det att skada den bio­log­iska mångfalden och vik­tiga lokala näringar såsom turism och fiske. Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika pro­po­si­tio­ner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett fler­tal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag över­lämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande för­svårar en samlad bedömning av lag­förslagen och deras sammantagna konsekvenser för ener­gi­politiken som helhet. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

Riksdagens beslut 2025/26:FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader (2026-06-16). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Socialdemokraterna röstade ja i sakfrågan (105 ja, 0 nej, 0 avstår, 1 frånvarande). Socialdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-04-22 · Delvis emot till Delvis för

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför: Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighets­begränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade invester­ingar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen. Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.

Bränslepriser Behöver du bilen för att få din vardag att gå ihop? Sverige skulle stanna utan bilar, och S vill se till att du har råd att köra till jobb och aktiviteter även när världsmarknadspriserna på bensin och diesel stiger. Vi vägrar acceptera att vanligt folk tvingas ställa bilen för att de inte har råd med bränsle. Socialdemokraterna vet att bilen är nödvändig för att Sverige ska fungera och har därför inga förslag om att höja drivmedelsskatten. S vill föra en politik som ger som ger vanligt folk mer i plånboken och minskar Sveriges beroende av oljestater. Hårt arbetande människor behöver skyddas mot framtida prischocker genom en stabil inhemsk produktion av drivmedel. Läs mer

Riksdagens beslut 2025/26:FiU48 punkt 1: Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (2026-04-22). Utskottets förslag: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi, b) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag enligt regeringens förslag, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5-7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen i 2 kap. 1 b § att den mening som inleds med "För bränslen som avses i 1." och som avslutas med "det år då omräkningen sker." ska utgöra andra stycket i denna paragraf och att de efterföljande styckena ska utgöra de tredje och fjärde styckena i denna paragraf. 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade ja i sakfrågan (90 ja, 0 nej, 0 avstår, 16 frånvarande). Socialdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.