Malin Östh

2026-09-12 · Helt emot till Delvis emot

1 VÄNSTERPARTIETS VALPLATTFORM 2026 2 EN NY INRIKTNING FÖR SVERIGE Sverige behöver en ny regering och en ny politisk inriktning efter valet 2026. Efter decennier av nedskärningar och fyra år med en högerregering som prioriterat sänkt skatt för de rika på vanliga människors bekostnad behöver Sverige en reger- ing som står på folkets sida och som har viljan att förändra. Vänsterpartiet går till val på en politik som sätter människors behov av social och ekonomisk trygghet och en rättvis grön omställning i centrum. Vi vill att Sverige håller ihop och att alla har råd att leva och bo. Hushållen ska skyddas mot prischocker. Vi vill ha en stark välfärd i hela landet, med en skola som sätter barnen först och en tillgänglig sjukvård utan långa väntetider. Skattegapet mellan olika kommuner ska utjämnas. Vi vill se stora investeringar i klimatomställnin- gen. Sverige behöver vara ett land som värnar den biologiska mångfalden och skogen som kolsänka, för klimatet och kom- mande generationer. Vi vill se en politik som ökar jämställd- heten. Vi vill se ett solidariskt samhälle som tar ställning mot rasism, våld och övergrepp i världen och som står upp för folkrätten. Förutsättningarna för att Vänsterpartiet ska kunna förändra den politiska riktningen för Sverige är bättre än på många år. Genom att stoppa marknadshyror och genomföra en historisk höjning av garantipensionen har vi visat att vi är ett parti som kan påverka många människors liv till det bättre. 3 Vår medverkan i flera framgångsrika styren på kommunal- och regional nivå runt om i landet är ytterligare exempel på att det gör skillnad om Vänsterpartiet har makt. Idag har livet blivit dyrare för de flesta och tryggheten har minskat. Samtidigt som stora nedskärningar i vård, skola och omsorg har genomförts har skatten sänkts för landets rikaste. Det har ökat ojämlikheten och missgynnat kvinnor. Vänster- partiet agerar för att vända denna utveckling. När de stora matjättarna fortsatte att höja matpriserna och storbankerna att höja räntorna eller när elpriserna rusade ryckte Tidö- regeringen på axlarna och sa åt folk att handla billigare, klä sig varmare eller byta bank. Vänsterpartiet organiserade trycket för rimliga mat- och elpriser och boendekostnaderna. Den så kallade ”inflationskrisen” som drabbade hushållen hårt berodde främst på att marknadsdominerande matjättar och banker kunde höja sina vinster trots fattigare kunder. Det ska inte vara möjligt på en fungerande marknad. Vänsterpartiet lade fram konkreta förslag till åtgärder men Tidöpartierna struntade i att agera. Sverige ska vara ett land som står upp för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling i världen. Vänsterpartiet har konsekvent varit det parti som stått upp för folkrätten och alla länders rätt att bestämma över sin egen framtid. Det gäller oavsett om det handlar om länder långt bort eller i vårt närområde. Vi har agerat för Ukrainas självklara rätt att försvara sig mot Rysslands anfallskrig, för att stoppa Israels folkmord i Palestina och för en rättvis fred utan ockupation. Sverige ska vara ett tryggt land med en stark och självständig 4 röst i världen, oavsett stormakternas påtryckningar. Sverige behöver en regering som konsekvent står upp för folkrätten och människors frihet, ett utökat bistånd för att uppnå enprocentsmålet och ett internationellt regelverk som ställer de ansvariga för krigsbrott till svars. Att bedriva en politik med det främsta målet att sänka skatten för de rika kommer aldrig leda till fler jobb. Sverige har idag stora behov av att både underhålla och investera i järnvägen, kollektivtrafiken och i annan infrastruktur som hjälper oss att komma ur fossilberoendet. Likaså finns det stora behov av en utbyggnad av förnybar elproduktion, elnät och lagring samt en uppbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet. Elektrifier- ing är en förutsättning för att nå klimatmålen. Staten måste ta ett större ansvar för att bostadsbristen byggs bort för att allas rätt till en bostad till en rimlig kostnad

2026-03-18 · Delvis emot

Riksdagens beslut 2025/26:SfU15 punkt 1: Försörjnings- och lönekrav (2026-03-04). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:502 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 18, 2025/26:1470 av Magnus Jacobsson (KD), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 23. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 23, bifaller delvis motion 2025/26:502 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 18 och avslår motion 2025/26:1470 av Magnus Jacobsson (KD). Ställningstagande Vi är kritiska till lönegolvet, som försvårar för arbetskraftsinvandrare och har stor påverkan på företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Det handlar t.ex. om industrier i norra Sverige som har behov av bl.a. processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker vars löner inte alltid ligger över lönekravet. Vi anser att lönekravet bör avskaffas. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 2: Försörjnings- och lönekrav (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 2, V, C, MP): av Martina Johansson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22 och 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, bifaller delvis motionerna 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2. Ställningstagande Förslaget om ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare bör inte genomföras. Att ställa betydligt högre krav än i dag på lönenivå kommer inte att minska fusket som oftast innebär att arbetskraftsinvandraren betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare. Om förslaget genomförs skulle det i stället leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens.

Riksdagens beslut 2025/26:SfU12 punkt 1: Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd (2026-03-18). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:87 i denna del och avslår motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 15 nej, 0 avstår, 7 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Tony Haddou (V), Anders W Jonsson (C) och Malte Tängmark Roos (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) i denna del, 2025/26:3881 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3885 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 av Lorena Delgado Varas och Daniel Riazat (båda -) yrkande 1 och avslår proposition 2025/26:87 i denna del. Ställningstagande Arbetskraftsinvandringen till Sverige har historiskt sett varit betydelsefull, både för den enskilde som kommer hit för att arbeta och för Sverige. Det är emellertid mycket viktigt att komma till rätta med det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer. Reformer har redan genomförts, men mer behöver göras. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav är dock inte ändamålsenligt och skulle dessutom skada systemet för arbetskraftsinvand­ring. Oseriösa arbetsgivare kan fortsätta att exploatera arbetskraftsinvandrare samtidigt som förslaget slår hårt mot verksamheter som redan i dag har stora rekryteringsbehov. Regeringens förslag om ett nytt lönekrav bör därmed avslås.

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 1: Arbetsmarknadsprövning (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30 i denna del, 2024/25:341 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2024/25:343 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2024/25:2183 av Zara Leghissa m.fl. (S), 2024/25:2194 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 14, 2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 71. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V): av Anders Ygeman (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30 i denna del, 2024/25:343 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2024/25:2183 av Zara Leghissa m.fl. (S), 2024/25:2194 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 14, 2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 71 och bifaller delvis motion 2024/25:341 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S). Ställningstagande Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många svåra problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor. Arbets­kraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen bör följaktligen återinföras.

Arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandringen har historiskt varit positiv för Sverige och bidragit till vårt lands utveckling. En väl fungerande arbetskraftsinvandring kan även framöver tillföra mycket för såväl den enskilde som kommer hit för att arbeta som för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Arbetskraftsbrist inom olika branscher och yrken kan hanteras. Människor som kommer hit bidrar med nya kunskaper och nya kontaktytor skapas. För att arbetskraftsinvandringen ska bidra positivt för arbetstagaren, arbetsgivaren och hela samhället måste det finnas garantier för att de som invandrar inte utnyttjas och inte heller används för att dumpa löne- och arbetsvillkoren på den svenska arbetsmarknaden. Det kräver ett rättvist system för arbetskraftsinvandring. Nuvarande system för arbetskraftsinvandring är riggat för att arbetsgivare ska kunna ta hit lågbetald arbetskraft. Det har lett till lönedumpning, utnyttjande, osund konkurrens och ren arbetslivskriminalitet. Det är hög tid att införa ett rättvist system för arbetskraftsinvandring. Under senare år har bristerna i det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring blivit allt tydligare för allt fler. Ett flertal granskningar har visat på allvarliga missförhållanden och ren arbetslivskriminalitet. Därtill har problemen med s.k. kompetensutvisningar uppmärksammats vid ett flertal tillfällen, dvs. utvisningar av arbetskraftsinvandrare som inte uppfyller vissa regler, exempelvis vad gäller lönenivå m.m. Det ska vara arbetsmarknadens behov som ska styra arbetskraftsinvandringen – inte högerregeringens behov av att minska invandringen. Vänsterpartiet har länge drivit på för att förändra nuvarande system för arbetskraftsinvandring. Läs mer Riksdagsmotion ”Ordning och reda på arbetsmarknaden” https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ordning-och-reda-pa-arbetsmarknaden_hc0262/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

2026-09-12 · Helt emot

Integration Vänsterpartiet arbetar för alla människors frihet. Det är samhällets ansvar och kräver en politik som ger alla, oavsett bakgrund, religion, hudfärg, kön eller sexualitet, samma möjligheter och samma rätt till god utbildning, arbete och bostad. För Vänsterpartiet innebär integration att föra en inkluderande politik som lägger grunden för ett mer jämlikt samhälle. Ett välfungerande flyktingmottagande är en viktig del i en politik för inkludering och etablering. Mottagandet av människor på flykt ska – från asylprocessen till etableringen i samhället – präglas av att den enskilda människans rättigheter står i centrum. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna. Ett solidariskt, välkomnande och värdigt flyktingmottagande är ett nationellt åtagande. Även om det är kommunerna som i praktiken genomför en stor del av de insatser som krävs för ett bra mottagande och en fungerande etablering i samhället, har staten det övergripande ansvaret för att det fungerar. Staten måste därmed säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar för att kunna genomföra sina uppdrag, både ekonomiskt och praktiskt. Mottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering. Idag finns det stora brister i etableringsprogrammet. Vänsterpartiet vill förlänga tiden man kan delta i programmet så att den bättre motsvarar den tid det faktiskt tar att etablera sig. Vi vill höja ersättningen för att minska behovet av försörjningsstöd som belastar kommunernas ekonomi och stärka kommunernas möjligheter att samordna etableringsinsatserna samt deras finansiering. Vi bekämpar diskriminering på alla nivåer i samhället. Bostadsbrist och arbetslöshet drabbar dem som är nyanlända i Sverige extra hårt. Därför krävs både en kraftfull politik för generell välfärd och individuella lösningar för att ta till vara erfarenheter och resurser. I Vänsterpartiets Sverige ska det vara nolltolerans mot diskriminering och den som diskriminerar ska tvingas betala för det. Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

Flyktingpolitik Människor på flykt behöver få skydd, därför vill vi försvara asylrätten. Sverige ska inte vara ett land som splittrar familjer. Vi vill bygga ett starkt samhälle med robust välfärd och politik för full sysselsättning. Det är så man löser samhällsproblemen, inte genom att urholka asylrätten. Vår flyktingpolitik bygger på solidarisk realism. Det betyder att vår politik grundar sig i asylrätten, i solidariteten mellan människor och i en robust välfärd. Därmed placerar vi oss tydligt i de grundläggande politiska konflikter som skär igenom debatten i Sverige och övriga västvärlden: konflikten om fördelningen av samhällets resurser och konflikten mellan solidarisk vänsterpolitik och reaktionär nationalism. I Vänsterpartiets Sverige är solidaritet och gemenskap utgångspunkten. Vårt mål är en värld där människor inte behöver fly. Det kräver ett långsiktigt arbete för global klimaträttvisa och ekonomisk jämlikhet, för fred, jämställdhet och frihet att vara den man är. Vägen är lång och ambitionerna måste höjas för att nå dit. Under tiden måste Sverige vara en klar och tydlig röst för asylrätt och mänskliga rättigheter genom att ge skydd åt dem som behöver det. Vänsterpartiets flyktingpolitik ger den som söker skydd en rättvis prövning av asylskäl. Den som beviljas skydd ska tillsammans med sin familj få goda möjligheterna att finna fotfäste i samhället. Permanenta uppehållstillstånd gör att människor kan planera sin framtid och börja bygga ett liv. Det gör att man satsar på att lära sig svenska och komma in i det svenska samhället. När människor istället bara får tillfälliga uppehållstillstånd så försvårar det integrationen. Det förlorar hela samhället på. Rätten att leva med sin familj, med de man älskar, ska inte avgöras av hur stor bostad man lyckas få tag på eller hur mycket man tjänar. Därför är vi emot försörjningskraven för att få återförenas med sin familj. Sverige ska inte vara ett land som splittrar familjer. För Vänsterpartiet är en robust och solidarisk välfärd förutsättningen för lyckad integration. Den integrationen omfattar oss alla, inte bara nyligen anlända. Genom skattefinansierade välfärds- och trygghetssystem ges vi alla möjlighet att utvecklas från isolerade satelliter till att bli en del av en gemenskap och ett samhällsbygge. Vänsterpartiet vet att vi genom att investera i samhället och varandra kan bygga ett starkare, tryggare och mer inkluderande Sverige. Detta är den realistiska och solidariska vägen att försvara och utveckla den välfärdsmodell som har ett så brett stöd i Sverige. Kampen mot rasistiska krafter, för ett värdigt flyktingmottagande i samklang med samtida behov, och för att utveckla välfärden i ett öppnare Sverige, där vi är fler, är tätt sammanvävda. Läs mer Riksdagsmotion Svensk flyktingpolitik: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/svensk-flyktingpolitik_hd022798/html/ Riksdagsmotion En svensk utvecklings- och biståndspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-svensk-utvecklings-och-bistandspolitik-for_hd022818/html/ Uppdaterad: 30 juni 2026

Arbete och gemenskap Det är mycket mer som förenar oss människor än som skiljer oss åt. Vi behöver alla värme och mat, närhet och omsorg, hem att bo i och natur omkring oss. Vi behöver kunskap och kultur. Vi behöver personer som finns där för oss och ser oss för dem vi är. Vi behöver frihet att uttrycka oss och forma våra liv. Det sitter djupt i den mänskliga naturen att svara på de här behoven tillsammans. Vi dras till att ta hand om varandra och bygga bättre liv. Vi känner empati när någon behöver stöd, nyfikenhet när vi kan lära oss något nytt, beslutsamhet när vi behöver samla kraft. När vi gör nytta i våra sammanhang skapar det mening, självbild och riktning i livet. Vi har en stark drivkraft att arbeta och skapa nytt. Genom arbetet stöper vi om den värld vi lever i. Det har långsiktiga konsekvenser, eftersom vi griper in i historiska processer och relationer – allt från ekosystem till tilliten mellan människor. Vare sig vi tar hand om barn eller byggnader, skriver recept eller programkod, behöver vi en gedigen förståelse av det vi gör och omsorg om helheten. Ett välfungerande samhälle fångar upp vår vilja att arbeta och kanaliserar den för vår gemensamma utveckling och för individens frihet. Just för att vi människor kan utvecklas åt så olika håll gör genomtänkta former för samarbete stor skillnad. Vi behöver sammanhang där vi kan vara trygga med att mötas med omtanke och förtroende. Det lägger grunden för friheten att utvecklas i sin egen riktning. Med den friheten i ryggen kan vi mötas som jämlikar, som självständiga individer med stark integritet. Formerna för hur vi arbetar tillsammans bildar grundläggande maktstrukturer som kommer att prägla hela samhällets utveckling. Det säger mycket om ett samhälle hur fria eller auktoritära arbetsplatserna är, hur genomtänkt eller kortsiktigt arbetet utförs och hur ägandeförhållandena ser ut. Vi ser flera problem med hur arbetet organiseras idag. På arbets­platserna är det vanligt att vi inte är tillräckligt fria att använda vårt yrkeskunnande och att arbetet läggs upp efter andra mål än att möta människors behov. Långa arbetsdagar gör att tiden inte alltid räcker till för det arbete vi gör hemma, för det vi skapar i kultur- och föreningslivet eller för den vila vi behöver. Maktstrukturerna står i vägen för det arbete vi behöver göra för att kunna leva friare liv. Eftersom vi hela tiden utvecklar nya sätt att arbeta är de strukturerna alltid i rörelse. Kan de gamla formerna för att organisera arbetet inte hantera de nya utmaningarna öppnar sig nya möjligheter till politisk frigörelse. Genom historien har också de starkaste makt­strukturer kunnat utmanas av politiska strömningar som sett de öppningar som uppstått och agerat på dem. Det är alltid ytterst vi människor som bestämmer vilka samhällen vi utvecklar. Varje steg vi tar i att frigöra oss från maktstrukturerna är ett steg mot att fatta de besluten mer medvetet och demokratiskt. Genom att tillsammans rikta vårt arbete mot våra mänskliga behov kan vi bygga ett samhälle där alla kan leva friare.

Alla människors lika värde De allra flesta människor bryter på ett eller annat sätt mot någon av alla gamla och nya normer för hur vi förväntas vara. Vi har allt att vinna på att tillsammans försvara varandras möjligheter att leva goda liv varje gång konservativa krafter försöker stänga någon ute, oavsett om det just den här gången handlar om sjukskrivna, muslimer eller transpersoner. Sverige ska vara ett land med en god förståelse för hur olika vi är och en stor öppenhet för att människor vill leva på olika sätt. Med social och ekonomisk trygghet kan vi se till att alla har goda möjligheter att leva fria liv. Det kräver ett aktivt arbete med att förebygga och hindra olika sorters diskriminering i samhället. Arbetet för alla människors rätt att leva goda liv oberoende av hur ens kropp och sinne fungerar behöver fortsätta. Bristande tillgänglighet och anpassning leder fortfarande till fattigdom och utestängning. Människor med normbrytande funktionalitet har idag som grupp sämre hälsa och högre arbetslöshet. Den som har en funktionsnedsättning ska kunna vara delaktig i samhället på samma villkor som alla andra och leva ett gott, självständigt liv. Det handlar om allt ifrån att ha arbete och försörjning, vara med i ett fotbollslag och använda sin rösträtt till att ta en fika på stan. Alla barn ska växa upp med det stöd som behövs för att klara skolan och hitta fram i livet. Vi vill skapa ett mer inkluderande samhälle genom att stärka välfärden och göra alla delar av samhället tillgängliga. LSS-insatser och personlig assistans behöver utvecklas så att de på riktigt täcker behoven. Vi vill att samhället särskilt uppmärksammar övergrepp mot kvinnor med normbrytande funktionalitet. Funktionshinder är ett perspektiv som ska finnas med i alla politikområden. Utvecklingen mot starkare rättigheter för barn är en av de progressiva rörelsernas största framgångar. Vi vill fortsätta arbetet med att förverkliga barnkonventionen och principen att i varje läge se till barnets bästa. Vi har ett starkt förtroende för unga människors förmåga att fatta självständiga beslut om sina liv. Sexualupplysningen spelar en viktig roll i att bygga upp den kunskap som behövs för att fritt kunna utveckla sin identitet, sin sexualitet och sina relationer. Vi vill fortsätta att gå mot en lagstiftning som utgår från hur människor faktiskt lever, med en modern familjerätt. Vi vill investera brett i vården så att den håller hög kvalitet i alla delar. Starka sexuella och reproduktiva rättigheter är avgörande för människors kroppsliga autonomi och makt över sina liv. Aborträtten är en viktig historisk seger för den feministiska rörelsen som behöver försvaras. Vi vill därför skriva in den i grundlagen. Vi ser det som avgörande att stärka hbtqia+-personers rättigheter i en tid där auktoritära högerkrafter försöker angripa dem. Det handlar bland annat om att ge regnbågsfamiljer ett gott rättsligt skydd. Vi vill också se en könstillhörighetslag som baseras på själv­bestämmande och införa ett tredje juridiskt kön. För den som tvingats fly hit på grund av förföljelser för sin sexuella läggning eller könsidentitet ska Sverige vara ett tryggt land. Kvinnors kroppar har både historiskt och i nutid använts som handelsvaror, genom sexköp, porrindustrin och surrogatmödraskap. Det är en bärande del i kvinnors frigörelse och rätt till sina kroppar att den handeln upphör. Den svenska staten har genom historien utsatt urfolk och nationella minoriteter för allvarliga oförrätter. Antisemitiskt tankegods och andra rasistiska föreställningar var länge uttryckliga delar av myndigheters syn på människor. Exploateringen av norra Sverige är en del av en lång kolonial historia. Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion som behöver ses i ljuset av den historien. Det kräver också en särskild medvetenhet om markanvändningens betydelse. Sverige behöver överhuvudtaget bygga upp och sprida kunskap o

2024-04-10 · Helt emot

Grova brott Ju grövre brott en person begått, desto kraftigare måste samhället reagera. För att knäcka gängkriminaliteten krävs insatser från hela samhället. Sverige var länge ett land med lägre kriminalitet än många andra länder – en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola samt tillgång till arbete och bostäder. Men det gäller inte längre överallt. De ökande klassklyftorna har slitit isär samhället. Det har gjort att en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott. En del förorter har drabbats av öppen narkotikahandel, våldsbrott och organiserad kriminalitet under många år utan att samhället har reagerat tillräckligt. På landsbygden ges beskedet att det inte finns någon polis att skicka. Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att minimera rekryteringen till kriminella gäng. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. Längre och hårdare straff får däremot inte människor att sluta begå brott. I exempelvis USA är straffen ofta enormt hårda, men brottsligheten hög. För att få ned den grova brottsligheten måste mycket mer fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av barn och unga till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i politiskt eftersatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteter och samhället i övrigt fungerar väl så minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i kriminalitet. Barn och ungdomar måste få möjligheter till kommunalt stödda fritidsaktiviteter, skolan måste få bättre resurser för att stödja elever som behöver det för att klara betygen och socialtjänsten behöver förstärkas med tillräckliga resurser och kunskap för att arbeta både förebyggande och med barnskydd. Även civilsamhällets organisationer måste involveras i detta breda samarbete. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida Sluta skjut-projektet till hela landet och att satsa på åtgärder som skapar trygghet i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. För att på allvar stärka tryggheten i samhället och i politiskt eftersatta områden vill vi skapa trygghetszoner i stället för visitationszoner. I en trygghetszon kan förslagsvis skolor, socialtjänst, polis och andra myndigheter och civila organisationer få extra resurser under en längre period. Syftet skulle vara att stärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. ökad närvaro och ett ökat socialt engagemang för att bygga lokalt förtroende tillsammans med och för människorna i området. Vänsterpartiet har också sedan flera år tillbaka föreslagit en nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella. Insmugglingen av narkotika och illegala vapen måste stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi. Grov brottslighet som gängkriminalitet och våldsbejakande extremism ska bekämpas. Det ska finnas poliser i närheten oavsett om man bor i innerstaden, i en förort eller på landsbygden. Det behöver också uppmärksammas hur poliserna arbetar och vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Polisen ska visitera människor när det finns konkret misstanke om brott. Men slumpmässiga visitationer av människor bara för att de råkar befinna sig i ett visst område, så kallade visitationszoner eller säkerhetszoner som regeringen valt att kalla dem, riskerar att skada förtroendet för polisen. Helt oskyldiga drabbas och det ökar även risken för rasprofiliering. När människors förtroende för polisen

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt avslår proposition 2023/24:84. Ställningstagande Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå. Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjut­ningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden. Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakom­liggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångs­åtgärder. En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö

2026-09-12 · Helt emot

Integritet och statens maktutövning Vänsterpartiet värnar demokratiska grundvärden som rättssäkerhet och skyddet för den personliga integriteten. Vi vill samtidigt inte försvåra de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att utreda och beivra brott. Därför är vi även angelägna om att det ska finnas ett regelverk som ger ett gott skydd för Sveriges och landets invånares säkerhet. En av de viktigaste principerna i en rättsstat är att medborgarna ska ha ett effektivt skydd mot statens maktutövning. Alla människor ska ha rätt till en rättssäker behandling vid till exempel rättegångar. Alla åtgärder som staten kan vidta mot invånarna ska vara proportionella. Det betyder att om det finns möjlighet att välja mellan flera verksamma åtgärder ska det minst tyngande alternativet väljas. Vi ser med stor oro på den utveckling som skett sedan i början av 2000-talet och som idag lett till att vi börjar närma oss ett övervakningssamhälle. Frågor om personlig integritet och mänskliga rättigheter får gång på gång stå tillbaka. Varje inskränkning har motiverats utifrån goda syften som effektivare brottsbekämpning och ett generellt ökat skydd för invånarna. Vi tycker dock att snart två decenniers skärpta lagar när det gäller till exempel kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, signalspaning och utlänningskontroll är illavarslande. Varje inskränkning som godtas verkar bereda väg för ännu fler och mer ingripande skärpningar. Argument i stil med att den som har rent samvete inte har något att frukta riskerar att bli urvattnade floskler ju fler inskränkningar av den personliga integriteten som accepteras. Konsekvenserna för samhällsklimatet och demokratin på lång sikt är svåra att överblicka. Både den förra och den nuvarande regeringen har på kort tid valt att lägga fram flera förslag i syfte att bekämpa terrorism och grov brottslighet som riksdagen sedan beslutat om att genomföra. Det handlar bland annat om ökade möjligheter till kamerabevakning, datalagring och polisens tillgång till uppgifter från signalspaning som försvarsmakten genomför. Vid första anblicken kan dessa förslag, vart och ett för sig, verka helt rimliga och nödvändiga. Men vi tycker att alla redan genomförda, föreslagna och kommande åtgärder som syftar till att bekämpa terrorism, våldsbejakande extremism och annan grov brottslighet måste bedömas som en helhet. Vi har även hittills sagt nej till EU-kommissionens och Europarådets förslag om chat control. Det kommer vi att fortsätta att göra så länge förslagen innebär massövervakning, inskränkningar av den personliga integriteten eller att man hindrar journalisters viktiga arbete. Läs mer Riksdagsmotion med anledning av prop. 2024/25:51 Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop.-20242551-hemlig_hc023271 Riksdagsmotion med anledning av prop. 2023/24:117 Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop.-202324117-preventiva_hb022865 Riksdagsmotionen Översyn av hemliga tvångsmedel ur ett integritetsperspektiv: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/oversyn-av-hemliga-tvangsmedel-ur-ett_H902462 Riksdagsmotionen Integritet och offentlighet: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/integritet-och-offentlighet_H402197 Uppdaterad: 27 januari 2026

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Jämlikhet Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats. Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s kärnländer. De ekonomiska klyftorna är ett stort samhällsproblem. Det finns en stark koppling mellan ojämlikhet och en rad olika sociala och hälsorelaterade problem. När ojämlikheten ökar tenderar skolresultat, förväntad livslängd, social rörlighet, psykisk ohälsa, droganvändning, kriminalitet m.m. att utvecklas negativt. I ojämlika samhällen får klass och status ökad betydelse och påverkar hur vi människor ser på varandra. Den ekonomiska ojämlikheten påverkar också tillväxten negativt. Sverige hör till de länder där den ökade ojämlikheten påverkat tillväxten förhållandevis mycket. Vänsterpartiet vill se ett helt annat samhälle, där vi bryr oss om varandra och där klyftorna minskar. Ett tryggare samhälle där vi är bra på att ta hand om varandra kommer att vara långt mer redo att ta sig an de uppgifter vi har framför oss. Det innebär också att vi bygger ett samhälle där alla människor, oavsett hur vi fungerar fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, kan leva goda liv. Alla behöver kunna vara delaktiga i samhället, bli bemötta för den person de är, vara jämställda föräldrar, utbilda sig, ha arbete och försörjning, använda kollektivtrafiken och ha en aktiv fritid. För att åstadkomma detta behövs en omläggning av den ekonomiska politiken. Istället för att sänka skatten mest för de med höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer skatten på kapital och höga inkomster. På detta sätt finansierar vi satsningar på välfärden, socialförsäkringarna och bostads- och infrastrukturfinansieringar. På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. Läs mer Vänsterpartiets budgetmotion En ny regeringen – För ett starkare och tryggare Sverige: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/en-ny-regering-for-ett-starkare-och-tryggare_hd022792/ Vänsterpartiets partiprogram: https://www.vansterpartiet.se/resursbank/partiprogram/ Uppdaterad: 27 januari 2026

2026-09-12 · Helt för

Vinster i välfärden När vi går till vårdcentralen vill vi vara trygga med att vi bemöts utifrån våra behov, inte utifrån hur lönsamma vi är. När vi får en behandling ska vi kunna vara säkra på att den ges för att göra oss friska, inte för att den är den mest lönsamma. När våra barn börjar i skolan vill vi att de möts som elever, inte som kunder eller vinstmöjligheter. Där vinsttänkandet styr påverkas våra relationer till varandra. Välfärden ska vara en fristad från sådant. Det som kostar mest pengar, och som är avgörande för kvaliteten i välfärden, är personal. Därför är det inte konstigt att det är personalen företagen oftast sparar in på för att göra vinst. Till exempel har privat äldreomsorg och privata skolor lägre personaltäthet än vad kommunala äldreboenden och skolor har. Då blir det mindre tid för de äldre och för eleverna. Samtidigt är lönerna lägre i de privatiserade skolorna och äldreomsorgen. Dessutom är otrygga anställningar betydligt vanligare i den privatiserade äldreomsorgen. Lägre personaltäthet ökar också stressen för de anställda. Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera. Vårdcentraler och läkarmottagningar etablerar sig mycket oftare i områden där folk är välbeställda och relativt friska. Det gör att vårdens pengar går dit och inte räcker till vården i områden där människor har lägre inkomster och där ohälsan är högre. På liknande sätt prioriterar ofta vinstdrivna skolor att dra till sig elever från studievana hem eller att locka till sig många elever med löften och reklam som inte motsvarar kvaliteten på undervisningen. Segregationen ökar i svensk skola vilket påverkar alla elever och skolor negativt. Samhället håller på att förlora den demokratiska kontrollen över välfärden. Vård, omsorg och skolan har utvecklats till nya områden för den organiserade brottsligheten. Kriminella gäng har etablerat sig i välfärden och tränger sig allt längre in i våra vardagsnära legala strukturer. Vänsterpartiet motsätter sig denna utveckling. Vinstjakten i välfärden måste stoppas. Ett förbud mot vinster i välfärden bör utredas och införas. Läs mer Riksdagsmotion Kommunerna och välfärden: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/kommunerna-och-valfarden_hd02322/ Uppdaterad: 19 februari 2026

Demokratiska ägandeformer Vi vill att fler av de beslut som har stora, komplexa konsekvenser för samhället ska fattas med ett genomtänkt helhetsperspektiv. I nyckelsektorer som finans, infrastruktur, bostäder och energi­försörjning vill vi kraftigt stärka det gemensamma ägandet, eftersom det är verksamheter där besluten i alla led behöver väga in långsiktiga samhällsekonomiska mål. I vård, skola och omsorg vill vi överhuvudtaget inte se några aktörer som är där för att göra vinster i välfärden. Överhuvudtaget vill vi gå mot arbetsplatser där de som står för arbetet spelar en större roll i de beslut som fattas. Ju mer utvecklingen går i riktning mot komplex produktion, desto viktigare blir det med delaktighet och förtroende för människors yrkeskunnande. Vi vill stödja mer demokratiska ägandeformer, som företag som drivs av dem som arbetar där, och utveckla arbetsrätten i riktning mot ett större inflytande för anställda. Världen behöver gå i riktning mot att upplösa den illegitima politiska makt som till exempel fossilkapitalet sitter på. Det är inte långsiktigt hållbart att ett litet fåtal samlar på sig absurda förmögenheter, byggda med andra människors arbete. Varje genuint demokratisk kraft behöver ta på sig uppgiften att förändra det. Vi vill utveckla mer övergripande demokratisk samordning av den riktning ekonomin utvecklas i. De stora besluten om vår gemensamma framtid behöver fattas demokratiskt, med en genuin förståelse för hur människor, samhällen och ekosystem fungerar.

Bättre välfärd utan vinstjakt Skattepengar ska gå till vård, skola och omsorg, inte till privata vinster. Sjukvården ska vara till för patienterna, skolan för eleverna. Så kan vi korta vårdköerna och ge våra barn en bättre start i livet.

2026-04-22 · Helt emot

Riksdagens beslut 2025/26:UU6 punkt 2: Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet (2026-04-22). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 16 nej, 0 avstår, 6 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 5, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1. Ställningstagande Den 15 augusti 2024 trädde det s.k. DCA-avtalet med USA i kraft. DCA- avtalet, eller som det egentligen heter – Defence Cooperation Agreement – reglerar förutsättningarna för amerikansk militär på svensk mark men är i grunden en fråga om svensk suveränitet. Regeringen menar att avtalet ökar Sveriges säkerhet. Vänsterpartiet delar inte den upp fattningen. Tvärtom innebär avtalet en ökad risk för Sverige och för svenska medborgare. Vänsterpartiet protesterar mot DCA-avtalet av flera anledningar. Dels ger avtalet stora möjligheter för USA att placera materiel och personal i Sverige, dels är avtalet mycket oklart skrivet och det är ett stort hemlighetsmakeri kring dess genom förande. Regeringen bör säga upp DCA-avtalet med USA. 6. Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet, punkt 2 – motiveringen (MP) av Jacob Risberg (MP). Ställningstagande Det har i en motion föreslagits att Sverige ska säga upp DCA-avtalet med USA. Vi vill med anledning av denna motion anföra följande. Miljöpartiet anser att kärnvapen aldrig ska kunna placeras på svenskt territorium, vare sig i freds- eller krigstid. Ett sådant förbud borde ha ingått i DCA-avtalet och i annat fall lagfästs i samband med tecknandet för att minska säkerhetsrisker, undvika eskalation och säkerställa att Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser, särskilt i fråga om icke-spridningsfördraget. Regeringens hänvisning till att frågan ”inte är aktuell i fredstid” är otillräcklig, då gränsen mellan fred och krig är otydlig i dagens säkerhetspolitiska läge. Vidare finns det betydande oklarheter i fråga om domsrätten i avtalet. Det är avgörande att brott som begås på svenskt territorium också lagförs. Då sexualbrott enligt propositionen kan komma att prövas i amerikansk militärdomstol, trots att svensk lagstiftning är mer långtgående genom samtyckesprincipen, bör Sverige i dessa fall utnyttja möjligheten att återta domsrätten för att säkerställa att misstänkta gärningar prövas enligt svensk lag. Sverige bör därför ta tillbaka domsrätten vad gäller sexualbrott för att säkerställa att brott lagförs. Med det sagt vill Miljöpartiet att Sverige ska vara e

Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 4: Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 5, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Ställningstagande Det råder stor oklarhet om på vilket sätt avtalet ska garantera att utländska permanenta baser inte blir en realitet i Sverige. Med svenskt samtycke ger avtalet amerikansk militär obehindrad tillgång till 17 svenska militärbaser, men också möjligheter för den amerikanska försvarsmakten att förvara materiel samt bygga egen infrastruktur och anläggningar. Genom DCA-avtalet gör Sverige avkall på sin suveränitet och rätt till självbestämmande. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd ställer i sitt remissvar relevanta frågor om vad som är att betrakta som en permanent bas. Bland annat förväntas det enligt DCA-avtalet att det ska byggas nya anläggningar och att styrkemedlemmars barn inte behöver gå i svensk skola. Nämnden skriver att det förefaller som om de amerikanska styrkorna ska vistas i landet en längre tid i anläggningar som de i vart fall delvis själva låter bygga och till vilka svenska myndigheter inte alltid har tillträde. Det underlag på vilket riksdagen ska fatta sitt beslut bör i klarspråk beskriva hur den amerikanska verksamheten kan se ut samt diskutera i vad mån den skiljer sig från det som promemorian definierar som permanenta baser. Tyvärr behandlas detta inte närmare i propositionen. Alla de undantag och specialregler som DCA-avtalet ger amerikanska soldater, anhöriga och anställda hos involverade företag och organisationer visar tydligt att det är stor risk att amerikanska soldater kommer att flytta in på svenska garnisoner och bygga upp parallella små samhällen. Förutom egen jurisdiktion och undantag från skatt regleras sådant som att bilar inte behöver besiktigas, amerikansk arbetsrätt gäller vid anställningar och t.o.m. att amerikanska frimärken ska gälla. Sverige bör göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid.

Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 3: Kärnvapen (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 3, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motion 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande Det svenska DCA-avtalet saknar helt skrivningar om kärnvapen. Förekomsten regleras över huvud taget inte, detta trots att amerikansk försvars- och säkerhetspolitik bygger på närvaron av kärnvapen. Att som regeringen gör nöja sig med att konstatera att det finns en bred politisk samsyn i Sveriges syn på kärnvapen är inte bara naivt utan direkt dumdristigt. Våra nordiska grannländer har gjort andra ställningstaganden och inkluderat specifika reservationen för kärnvapen i sina DCA-avtal. Vänsterpartiet har länge drivit ståndpunkten att Sverige ska införa en liknande lagstiftning som gör det tydligt att vi inte accepterar användningen av atombomber och andra kärnvapen. Frånvaron av ett tydligt ställningstagande från regeringens håll är någonting som bl.a. Region Gotland har tagit fasta på i sitt remissvar till regeringen. Trots detta behandlas frågan knappt i propositionen. För en mer ingående förståelse för regeringens hållning krävs att man söker informationen på annat håll. I en intervju i Sveriges Radio P1 den 13 maj 2024 om bl.a. DCA-avtalet öppnar statsminister Ulf Kristersson för kärnvapen på svensk mark vid en krigssituation. Att regeringen nu helt utan en folklig debatt öppnar upp för användandet av vår tids värsta massförstörelsevapen är minst sagt anmärkningsvärt. I en tid när gränserna mellan krig och fred suddas ut och gråzonsproblematik och hybridkrigföring präglar pågående konflikter blir det också otydligt vad som menas med en ”krigssituation”. I intervjun menar Kristersson att det inte behövs något förbud mot kärnvapen och hänvisar till att regeringen tagit fram två propositioner där Sverige ska ha deklarerat att vi inte kommer att ha permanent trupp eller kärnvapen på svensk mark i fredstid. I de aktuella propositionerna konstateras tvärtom att regeringen har lämnat in ansökan om Natomedlemskap utan förbehåll. Regeringen anger visserligen att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Men det måste snarare betraktas som en bedömning än som ett förbud. Tvärtom indikerar det att läget kan k