Lars Jilmstad (Moderaterna, Stockholms kommun) har lagt 772 röster i riksdagen och inte röstat mot partilinjen, och 0 framträdanden i poddar, radio och tv i registret.
Om uppgifterna om parti och valkrets
Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.
Riksdagens person-id: 0722683622001
Inga framträdanden i registret.
Framträdanden
0
Röster i riksdagen
772 ja 771 · nej 1 · avstår 0
Mot partilinjen
Aldrig
Framträdanden
Program där Lars Jilmstad finns med i registret. En länk öppnar det offentliga programmet när källan är känd. Citat från transkriptet visas bara när talarens röst är verifierad — de är inte valkompassens ståndpunkter.
Inga framträdanden i registret.
Så röstade Lars
Lars har lagt 772 röster i riksdagen mellan 2025-02-13 och 2026-05-07: 771 ja, 1 nej och 0 avstår.
Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.
Frånvarande i 1 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.
40 ärenden med 410 beslutspunkter i riksmötet 2025/26, av 768 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.
Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Lars röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.
Lagstiftning och beslut2026-05-07 · Socialutskottet · SoU33
Slopat matkrav för serveringstillstånd
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:221 och avslår motion 2025/26:4075 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1.
Motionsförslag: Polisiär närvaro och tillgänglighet
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:21 av Josef Fransson (SD) yrkande 1, 2025/26:921 av Marie Olsson (S), 2025/26:979 av Helena Lindahl (C), 2025/26:1205 av Viktor Wärnick och Oskar Svärd (båda M), 2025/26:1223 av Eva Lindh m.fl. (S), 2025/26:1349 av Runar Filper (SD) yrkande 1, 2025/26:1919 av Mathias Tegnér (S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:1991 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2037 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2487 av Anna af Sillén och Adam Reuterskiöld (båda M), 2025/26:2581 av Saila Quicklund (M), 2025/26:3573 av Mathias Bengtsson (KD), 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 7, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 111, 114, 115 och 117 samt 2025/26:3918 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1-3.
Lagstiftning och beslut2026-05-06 · Näringsutskottet · NU22
Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet
FÖR
Regeringens förslag: Lag om offentlig säljverksamhet
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:203 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:3992 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4057 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-05-06 · Justitieutskottet · JuU30
Frihetsberövande påföljder för barn och unga
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken, 5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 6. lag om ändring i passlagen (1978:302), 7. lag om ändring i polislagen (1984:387), 8. lag om ändring i lagen (1988:688) om kontaktförbud, 9. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 10. lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, 11. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, 12. lag om upphävande av lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård. 13. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister, 14. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, 15. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 16. lag om ändring i fängelselagen (2010:610), 17. lag om ändring i skollagen (2010:800), 18. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, 19. lag om ändring i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande, 20. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251), 21. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 22. lag om ändring i lagen (2018:1694) om Tullverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 23. lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, 24. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, 25. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:132 punkterna 1-25 och avslår motionerna 2025/26:3530 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 23, 26 och 143, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 126, 2025/26:3920 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1-3 och 2025/26:3929 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1-3.
Lagstiftning och beslut2026-05-06 · Näringsutskottet · NU19
En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1) lag om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar, 2) lag om ändring i miljöbalken, 3) lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 4) lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter, 5) lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 6) lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:171 punkterna 1-6 och avslår motionerna 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C) och 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP).
Lagstiftning och beslut2026-05-06 · Justitieutskottet · JuU9
En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess
FÖR
Regeringens förslag: En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt med den ändringen att orden ”den 30 juni 2026” i ingressen ska bytas ut mot ”vid utgången av juni 2026”, 3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:155 punkterna 1-3 och avslår motion 2025/26:3951 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Lagstiftning och beslut2026-04-29 · Socialförsäkringsutskottet · SfU28
Skärpta krav för svenskt medborgarskap
FÖR
Regeringens förslag: Skärpta krav för svenskt medborgarskap
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 3. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 4. lag om ändring i lagen (2014:481) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:175 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1-9.
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3987 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2, 2025/26:3989 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3990 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3991 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 10.
Motionsyrkanden2026-04-29 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU21
Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning
MOT
Motionsförslag: Plan för jordbrukets klimatomställning
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3914 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3915 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3917 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsförslag: Styrmedel för jordbrukets klimatomställning
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3914 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:3915 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:3917 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 2.
Lars röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3916 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:3917 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 4.
Motionsförslag: Behov av ytterligare förändringar av regelverket på avfallsområdet
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3907 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3909 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Motionsförslag: Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och anpassad information
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3931 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V), 2025/26:3938 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:3944 av Ulf Holm m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Motionsförslag: Andra åtgärder för ett starkare befolkningsskydd
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:227 av Björn Tidland (SD), 2025/26:1965 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:1969 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 79 och 85.
Lagstiftning och beslut2026-04-29 · Civilutskottet · CU25
En snabbare utbyggnad av kriminalvårdsanstalter och häkten
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900), 2. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:209 punkterna 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:4060 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Lagstiftning och beslut2026-04-29 · Justitieutskottet · JuU10
En ny vapenlag
FÖR
Regeringens förslag: Förbudet mot innehav av vissa halvautomatiska vapen vid jakt
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till vapenlag i de delar det avser 4 kap. 11 § och 14 kap. 3 § och 5 § andra stycket, b) regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (2026:000). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:141 punkterna 1 i denna del och 2 samt avslår motion 2025/26:3921 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Regeringens förslag: Övergångsregler för vissa tillståndskrav
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar punkt 6 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till vapenlag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:141 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:3919 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3923 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Lars röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3912 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:3913 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 17, 2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6, 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 31, 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 43, 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 47 och 65 samt 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 7 och 74.
Lars röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 2 och 2025/26:3410 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 10.
Lars röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 31, 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 57, 2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 54 och 2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 72.
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1954 av Jan Ericson (M), 2025/26:2210 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 32, 2025/26:3187 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 2 och 19, 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 27, 2025/26:3431 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP), 2025/26:3471 av Dan Hovskär (KD) yrkande 3 och 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 1.
Lars röstade Ja i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:329 av Bo Broman (SD), 2025/26:494 av Björn Wiechel (S), 2025/26:615 av Johan Andersson m.fl. (S), 2025/26:734 av Lili André (KD), 2025/26:866 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:1360 av Dzenan Cisija (S), 2025/26:1830 av Johanna Haraldsson m.fl. (S), 2025/26:2779 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 5, 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 12.
Motionsförslag: Vård och behandling av olika sjukdomar och patientgrupper
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:539 av Ewa Pihl Krabbe (S), 2025/26:630 av Hanna Westerén (S), 2025/26:631 av Hanna Westerén (S), 2025/26:1190 av Ulrika Heindorff (M), 2025/26:1585 av Malin Danielsson (L), 2025/26:2654 av Helena Gellerman m.fl. (L), 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 27, 41, 43 och 46, 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 11, 2025/26:3096 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 2 och 3, 2025/26:3100 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3106 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 2 och 3, 2025/26:3263 av Alexandra Anstrell m.fl. (M), 2025/26:3359 av Annika Hirvonen och Nils Seye Larsen (båda MP) yrkande 3, 2025/26:3479 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3494 av Helene Odenjung (L) yrkandena 1-3, 2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 23, 24 och 30 samt 2025/26:3544 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 16 och 17.
Lars röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:905 av Alexandra Völker (S) yrkande 1, 2025/26:1567 av Heléne Björklund (S), 2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 43 och 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 62 och 63.
Lars röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 54, Nej 1.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:206 av Josef Fransson (SD), 2025/26:269 av Josef Fransson (SD), 2025/26:580 av Erik Hellsborn (SD), 2025/26:2768 av Niels Paarup-Petersen och Helena Vilhelmsson (båda C), 2025/26:3089 av Markus Wiechel m.fl. (SD) och 2025/26:3463 av Christian Carlsson m.fl. (KD).
Lars röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:412 av Niels Paarup-Petersen (C), 2025/26:1515 av Kristina Axén Olin (M), 2025/26:1547 av Alireza Akhondi (C), 2025/26:2070 av Kerstin Lundgren (C), 2025/26:2078 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:3090 av Markus Wiechel (SD), 2025/26:3096 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 1, 2025/26:3262 av Alexandra Anstrell (M), 2025/26:3351 av Helena Storckenfeldt (M), 2025/26:3417 av Janine Alm Ericson och Malte Tängmark Roos (båda MP) och 2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5.
Lagstiftning och beslut2026-04-22 · Socialförsäkringsutskottet · SfU22
Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av verkställigheten, 2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 3. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 4. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., 5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 6. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 7. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., 8. lag om ändring i skollagen (2010:800), 9. lag om ändring i lagen (2025:729) om ändring i skollagen (2010:800), 10. lag om ändring i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, 11. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:145 punkterna 1-11 och avslår motionerna 2025/26:3928 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3928 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3930 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.
Motionsförslag: Hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:459 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 3, 2025/26:668 av Hanna Westerén (S), 2025/26:2035 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2709 av Saila Quicklund (M), 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 2 och 13, 2025/26:2954 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M), 2025/26:3179 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 1-4, 14, 16, 29 och 32.
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:205 av Josef Fransson (SD), 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 10, 2025/26:2926 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3473 av Christian Carlsson (KD) yrkandena 1 och 2, 2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 35 och 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 23 och 25.
Lars röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1634 av Markus Kallifatides m.fl. (S), 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 34, 2025/26:3542 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 17 och 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 43.
Lars röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2777 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15 och 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 37.
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd
Ja
Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi, b) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag enligt regeringens förslag, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5-7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen i 2 kap. 1 b § att den mening som inleds med "För bränslen som avses i 1." och som avslutas med "det år då omräkningen sker." ska utgöra andra stycket i denna paragraf och att de efterföljande styckena ska utgöra de tredje och fjärde styckena i denna paragraf. 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1.
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17, 2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2, 2025/26:2149 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.
Motionsförslag: Reglering och kontroll av yrkestrafiken
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:55 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 14, 2025/26:910 av Ola Möller m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:1178 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C), 2025/26:1227 av Markus Kauppinen m.fl. (S), 2025/26:1834 av Johanna Haraldsson m.fl. (S), 2025/26:3635 av Mathias Bengtsson (KD), 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 51 och 54, båda i denna del, och 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 21 och 25.
Motionsförslag: Kontrollplatser och säkra rast- och uppställningsplatser
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:55 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 16, 2025/26:158 av Eric Palmqvist (SD), 2025/26:920 av Hans Ekström och Caroline Helmersson Olsson (båda S), 2025/26:2451 av Ulrik Nilsson (M) och 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 101.
Lars röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:55 av Malin Östh m.fl. (V) yrkandena 7 och 9, 2025/26:514 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP), 2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 21 och 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 56.
Lars röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:32 av Josef Fransson (SD), 2025/26:534 av Isak From och Björn Wiechel (båda S), 2025/26:991 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C), 2025/26:2061 av Anders Ådahl (C), 2025/26:2695 av Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson (båda S), 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 25, 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 44, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 36 och 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 42.
Motionsförslag: Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1840 av Monica Haider och Robert Olesen (båda S), 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 21 och 22, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 31, 2025/26:3281 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 108, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 99 och 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 6.
Lars röstade Ja i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1644 av Charlotte Nordström (M), 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 20 och 23, 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 25, 2025/26:3281 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 15 och 35.1 samt 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 5.
Lars röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:538 av Ewa Pihl Krabbe m.fl. (S), 2025/26:643 av Heléne Björklund m.fl. (S), 2025/26:1113 av Anne-Li Sjölund (C), 2025/26:1695 av Staffan Eklöf och Ann-Christine Frohm (båda SD), 2025/26:2756 av Azadeh Rojhan (S), 2025/26:2758 av Azadeh Rojhan (S), 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 66, 2025/26:2820 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 12 och 13, 2025/26:3020 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 77, 2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 13 och 2025/26:3761 av Malin Danielsson och Helena Gellerman (båda L).
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:352 av Susanne Nordström (M), 2025/26:1158 av Serkan Köse (S), 2025/26:1531 av Emma Ahlström Köster (M) yrkandena 1-3, 2025/26:2816 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 10 och 12, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 42, 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 34 och 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 107.
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1345 av Hans Eklind och Lili André (båda KD), 2025/26:1533 av Emma Ahlström Köster (M) yrkandena 3 och 4, 2025/26:2816 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 24-26, 2025/26:3502 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP) yrkande 16, 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 5 och 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 128.
Lars röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 10, 2025/26:3536 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 3, 4 och 6 samt 2025/26:3726 av Daniel Riazat (-) yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7.
Motionsförslag: Våld i nära relation, prostitution och människohandel
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2782 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 10 och 17 samt 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 127.
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:199 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 2 och 4, 2025/26:756 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:994 av Christofer Bergenblock (C), 2025/26:1937 av Jan Ericson (M), 2025/26:1970 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2025/26:3409 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 9.
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:199 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:1131 av Martina Johansson (C), 2025/26:2525 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 15-18, 2025/26:3409 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 8 och 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 12, 14, 21 och 27.
Lars röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:960 av Mauricio Rojas och Gulan Avci (båda L), 2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 41, 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 56 och 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 80.
Motionsförslag: Försvarsmaktens förmåga att rekrytera och behålla personal
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:199 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:545 av Isak From m.fl. (S), 2025/26:743 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1-3, 2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 22-25, 2025/26:3409 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 1, 7 och 10, 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 16, 17, 23-26, 28, 29 och 48 samt 2025/26:3699 av Joar Forssell (L).
Lars röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:199 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 5 och 6, 2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 12, 2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 19-21, 2025/26:3409 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 2-6, 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 46 och 47 samt 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 8.
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:137 av Josef Fransson (SD), 2025/26:931 av Jamal El-Haj (-) yrkande 3, 2025/26:1032 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1, 2 och 5, 2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 2, 2025/26:1697 av Staffan Eklöf (SD), 2025/26:1751 av Boriana Åberg (M), 2025/26:2798 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 5, 6 och 31, 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 15 och 2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 103.
Lars röstade Ja i punkt 25. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:488 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S), 2025/26:1064 av Lawen Redar (S), 2025/26:1182 av Kerstin Lundgren (C), 2025/26:1215 av Eva Lindh m.fl. (S), 2025/26:2447 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2798 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 24 och 26, 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 11, 2025/26:3362 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 20, 37 och 38, 2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 7, 2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4.
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:13 av Josef Fransson (SD), 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 32 och 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4.
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1504 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2, 2025/26:1506 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2, 2025/26:2293 av Linnéa Wickman m.fl. (S), 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 50, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 1-3 och 5 samt 2025/26:3619 av Lina Nordquist m.fl. (L).
Motionsförslag: Diskriminering på grund av funktionsnedsättning
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 4 och 6 samt 2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 72.
Lars röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:349 av Lars Engsund (M) yrkandena 2 och 3, 2025/26:517 av Anders Alftberg och Robert Stenkvist (båda SD), 2025/26:625 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2, 2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6, 2025/26:2656 av Cecilia Rönn (L), 2025/26:2669 av Lars Engsund (M) yrkande 1, 2025/26:2797 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1-3 och 5, 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 3, 6, 7 och 33, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 40 och 83-85, 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 94, 100, 103 och 104, 2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6 och 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 14, 17 och 18.
Lars röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:767 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:848 av Niels Paarup-Petersen (C), 2025/26:990 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1-3, 2025/26:1437 av Markus Selin m.fl. (S) yrkande 4, 2025/26:1442 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) yrkandena 1-3, 2025/26:1867 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3, 2025/26:2238 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2246 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2519 av Morgan Johansson m.fl. (S), 2025/26:2796 av Mathias Tegnér (S) yrkande 12, 2025/26:2797 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18, 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 40, 42, 45 och 46, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 8, 2025/26:3328 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 2, 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 42, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 49, 57, 65 och 67, 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 85, 93, 95-99, 105, 106, 126, 127, 129, 137 och 141, 2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 8 i denna del och 13, 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 19, 24 och 25 samt 2025/26:3789 av Daniel Riazat (-) yrkande 7.
Motionsförslag: Försörjningstrygghet och leveranssäkerhet
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:767 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkandena 6 och 7, 2025/26:1551 av Sten Bergheden (M), 2025/26:1867 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 1, 2025/26:2682 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 52 och 53, 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 49, 53 och 54, 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 34, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 59, 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 47, 48 och 133 samt 2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 8 i denna del.
Motionsförslag: Övrigt om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1591 av Lina Nordquist och Helena Gellerman (båda L), 2025/26:1822 av Anna Vikström m.fl. (S), 2025/26:1884 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:1960 av Mattias Vepsä och Mathias Tegnér (båda S) yrkande 5, 2025/26:2349 av Sten Bergheden (M), 2025/26:2371 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 10 och 19, 2025/26:2657 av Lina Nordquist och Gulan Avci (båda L) yrkande 2, 2025/26:2778 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 38, 2025/26:2993 av Marléne Lund Kopparklint och Sten Bergheden (båda M), 2025/26:3191 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 26, 36, 44 och 55.
Motionsförslag: Utvärdering av den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet
Vad rösten innebar
Lars röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4, 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 83 och 2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 52.
Lars röstade Ja i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3460 av Johan Andersson (S), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 40 och 2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 39-43 och 53.
Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.
Partiets ståndpunkter
Valkompassens bedömningar av Moderaterna i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.
Moderaterna intar en tydligt positiv partyauktoritativ ståndpunkt till statligt stöd för fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft. Partiet redovisar statlig finansiering genom lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal för ett konkret nytt kärnkraftsprojekt och vill fortsätta bygga ut ny kärnkraft.
2026-09-12 · Helt för
Det här har vi gjort
Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet.
Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats.
Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem.
Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats.
Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.
Det här vill vi göra
Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige.
Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats.
Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet
Moderaterna stödjer en mycket omfattande förstärkning av det egna försvaret även efter Sveriges Natomedlemskap. Partiets officiella material beskriver historiska försvarssatsningar och att försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020, samtidigt som försvaret anpassas till medlemskapet i Nato.
2026-09-12 · Helt för
Nato
Hem › Vår politik › Nato
Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.
Det här har vi gjort
Den 7 mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato, och därmed sattes punkt för 200 år av allianslöshet. Det var resultatet av ett målmedvetet arbete där Moderaterna under lång tid var det enda stora parti som med kraft och övertygelse drev frågan. Medan Socialdemokraterna länge vägrade och Vänsterpartiet fortfarande opponerar sig, stod vi fast.
Under den moderatledda regeringen har försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020 och vi reformerar och anpassar hela vårt försvar utifrån vårt medlemskap i Nato. Sverige deltar nu aktivt i Natos stående marina styrkor, i luftövervakning över Baltikum med JAS Gripen, och vi bidrar till Natos markstyrkor i Lettland och Finland. Våra kunskaper om Östersjöområdet och den subarktiska miljön gör oss till ett värdefullt tillskott i alliansen och vår försvarsindustri stärker Natos samlade innovationskraft.
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till just skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning. Den partiauktoritativa källan visar däremot en generell linje för att ge rättsväsendet fler verktyg mot organiserad brottslighet. Det motiverar endast en försiktig och bred slutsats: från ingen tydlig ståndpunkt till något för, utan stöd för en tydligare eller bred användning av denna specifika metod.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Det här vill vi göra
Fortsätta att ge rättsväsendet de moderna verktyg som krävs för att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Säkerställa att tvångsmedlen används proportionerligt och med stark rättssäkerhet för den enskilde.
Utvärdera effekterna löpande för att säkerställa att verktygen används optimalt.
Ingen partiauktoritativ källa i underlaget behandlar uttryckligen energiskatten på el eller dess EU-miniminivå. Moderaternas dokumenterade allmänna energipolitiska inriktning stödjer ökad elproduktion för elektrifiering. Det ger en försiktig riktning mot en sänkning av energiskatten på el, men underlaget räcker inte för att skilja mellan ingen tydlig ståndpunkt och en sänkning nära EU:s miniminivå.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Vi står inför ett vägval
En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader.
Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet.
En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.
Moderaternas partiauktoritativa dokument stöder utbyggnad av ny kärnkraft som en del av ett robust elsystem med fossilfri och planerbar el. Kärnkraften kopplas uttryckligen till industrins konkurrenskraft och elektrifiering, vilket motsvarar propositionens syfte. Positionen är därför starkt positiv.
2026-09-12 · Helt för
Kärnkraft
Hem › Vår politik › Kärnkraft
Sverige behöver ny kärnkraft. Vi bygger ett robust elsystem med mer fossilfri, planerbar el – där kärnkraften utgör del av vår baskraft, för att pressa elpriserna, stärka industrins konkurrenskraft och möjliggöra elektrifieringen.
Det här vill vi göra
Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige.
Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats.
Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet
Moderaternas partiauktoritativa material beskriver en stram migrationspolitik som den relevanta skiljelinjen mot Socialdemokraterna och deras samarbetspartier. Det belägger i huvudsak stöd för propositionen, men materialet räcker inte för att fastställa att politiken ska vara helt och hållet stram i alla avseenden.
2026-09-12 · Delvis för
Frågor och svar inom migration
Vad gör ni åt tonåringarna som utvisas?
För oss är det viktigt att hjälpa dessa ungdomar. Det känns inte bra i hjärtat att de som har gjort rätt för sig hamnar i kläm på det här sättet. Regeringen har tagit fram en lösning som träder i kraft den 1 oktober 2026. Den innebär att unga vuxna som tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn och sedan har fyllt 18 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd om de är under 21 år eller ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. De som har fått utvisningsbeslut efter den 1 januari 2025 ska kunna beviljas ett nytt uppehållstillstånd inifrån Sverige. Moderaterna vill göra mer för att stoppa orättvisa utvisningar. Vi har därför kommit överens med KD, L och SD om att tillsätta en snabbutredning för att se över hur ungdomar som har fyllt 21 år ska få söka ett annat uppehållstillstånd inifrån Sverige.
Att unga vuxna har utvisats är främst på grund av lagändringar som genomfördes 2016 och 2021 av S och MP. Orsaken till utvisningarna är att man behöver ett nytt uppehållstillstånd när man fyllt 18 år då man inte längre kan få uppehållstillstånd som barn till sina föräldrar.
Varför vill Moderaterna minska invandringen?
Sverige har tidigare haft en mycket stor asylinvandring. Bara under Socialdemokraternas åtta år vid makten sökte 320 000 människor asyl i Sverige. Många av dem som kommit till Sverige har tyvärr inte blivit en del av vår samhällsgemenskap – de har inte kommit i arbete och inte lärt sig tillräckligt bra svenska. Vi vill att de som kommer hit och de som redan kommit hit men ännu inte blivit en del av samhällsgemenskapen ska ges bättre förutsättningar att integreras. Det kräver en minimal asylinvandring under överskådlig tid.
Varför utvisas så många människor?
Det finns olika anledningar till att människor utvisas och det är inte alltid som hela bilden framkommer. En del av de som nu utvisas har fått ett utvisningsbeslut för flera år sedan. En del har fått utvisningsbeslut flera gånger. Men i stället för att lämna landet har de valt att olagligt stanna kvar i Sverige. För att ha ordning i migrationspolitiken måste de som får utvisningsbeslut lämna landet. Det är inte rimligt att människor stannar kvar i Sverige olagligt år efter år.
Varför utvisas människor som arbetar och gör rätt för sig? (spårbytare)
Det var helt rätt att avskaffa systemet med spårbyte, som innebar att asylsökande som fick avslag i stället kunde söka arbetstillstånd. Systemet ledde till mycket fusk och missbruk. De som arbetar kan ansöka om ett arbetstillstånd och regeringen tittar nu på möjligheten att före detta spårbytare som uppfyller lönekravet ska kunna ansöka om arbetstillstånd inifrån Sverige.
Varför är invandringen fortfarande så hög?
Den totala invandringen består av asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudenter med mera. Antalet asylsökande förväntas i år vara cirka 4 200 personer, vilket är en minskning med 75 procent sedan 2022. Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, det vill säga asylsökande och deras anhöriga, är det lägsta sedan år 1985. Samtidigt arbetar vi för att fler talanger, forskare och doktorander ska söka sig till Sverige.
Socialdemokraterna vill ju också ha en stram migrationspolitik, vad är skillnaden mellan er?
Socialdemokraterna kommer aldrig kunna genomföra en stram migrationspolitik tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har röstat nej till i princip alla skärpningar av migrationspolitiken som den moderatledda regeringen genomfört. När Socialdemokraterna styrde med Miljöpartiet lade de fram förslag som ökade asylinvandringen, såsom gymnasielagen.
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till exakt den föreslagna klimatomställningens takt och omfattning. Dess dokumenterade allmänna klimatlinje kopplar nettonollutsläpp 2045 till elektrifiering och kärnkraft, vilket talar för att genomföra omställningen, men underlaget räcker inte för att slå fast en tydligt kraftfull och skyndsam takt. Därför sätts ett brett intervall mellan ingen tydlig ställning och huvudsakligt stöd, med den materiella reservationen att partiet också har röstat för sänkta reduktionsnivåer för bensin och diesel.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande).
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Vi står inför ett vägval
En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader.
Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet.
En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.
Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande).
Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel2023-11-30
Partiets auktoritativa politik lägger effektivisering av statsförvaltningen och minskning av onödig administration före frigörande av resurser till bland annat välfärden. Det stöder en positiv position om effektivisering före skattehöjningar, men den uttryckliga inriktningen på administration och undantaget för välfärdens verksamheter motiverar ett intervall snarare än en entydig maxposition.
Villkor och förbehåll
Förbehåll
Effektiviseringarna riktas främst mot onödig administration och ska frigöra resurser till välfärdens kärnuppgifter; välfärdens verksamheter undantas från besparingsmålet.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri
Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning.
Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.
Frågor och svar om skatteslöseri
Finns det någon risk för välfärden om man sparar för mycket?
Att säga nej till skatteslöseri handlar snarare om att sätta fokus på det som stat, region och kommun har som sitt kärnuppdrag. Skattepengar ska gå till det som viktigt på riktigt.
Våra förslag om bland annat en slöserikommission handlar framför allt om att minska onödig administration så att man kan frigöra resurser till just statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning. Meningen är att pengarna ska gå till det som är allra viktigast.
Moderaternas partiauktoritativa material stödjer både ett aktivt och fördjupat deltagande i Nato och en högre militär förmåga. Partiet betonar att Europa ska ta större ansvar inom alliansen och att Natos trovärdighet bygger på vilja och förmåga. Det belägger en tydlig ståndpunkt för att bygga en långsiktigt fungerande avskräckning genom högre militär förmåga och fördjupat Nato-samarbete.
2026-09-12 · Helt för
Det här vill vi göra
Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår.
På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.
Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Vi står inför ett vägval
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget i Europa sedan andra världskrigets slut. Ändå finns det partier i Sverige som vill leda landet i en riktning som riskerar att underminera just det skydd som Natoalliansen erbjuder. Socialdemokraterna gick till val tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet på att sänka försvarsanslaget.
Vänsterpartiet är fortsatt emot Nato och Miljöpartiet driver en Natopolitik som i praktiken skulle urholka alliansens avskräckningsförmåga, bland annat genom sitt motstånd mot kärnvapenavskräckning som metod. Sammantaget är hälften av vänsterblockets regeringsunderlag emot Natomedlemskapet eller mot de förutsättningar som gör alliansen trovärdig.
En vänsterstyrd regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet med vetorätt i försvarsfrågor skulle sända en förödande signal till våra allierade. Trovärdighet i Nato bygger på vilja och förmåga.
Partiet har inte tagit ställning till själva instrumentet att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för grova brott. Den dokumenterade allmänna hållningen är att ge rättsväsendet starkare verktyg mot grov och organiserad brottslighet, inklusive åtgärder som gäller barn under 15 år. Det pekar försiktigt mot stöd för propositionen, men underlaget räcker inte för en entydig eller skarpare bedömning.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Det här har vi gjort
Hemliga tvångsmedel är ofta avgörande för att bekämpa brott som begås inom kriminella nätverk. Under många år var dessa verktyg för begränsade. Polisen och åklagarna kunde inte följa gängkriminella som ständigt byter plats, inte avlyssna nya kommunikationskanaler eller nå de vuxna beställarna bakom barnen som skjuter.
Tvångsmedel är ett etablerat verktyg i rättsväsendet – säkerhetspolisen har exempelvis använt det mot terroristmisstänkta under lång tid. Sverige har stått inför en exceptionell situation med rekordmånga skjutningar och barn som rekryterats för att begå grova brott. Den moderatledda regeringen har därför utökat möjligheterna att använda dessa verktyg.
Tillstånd för hemlig rumsavlyssning och kameraövervakning kan nu knytas till en person i stället för en plats. Det är avgörande för att följa gängkriminella som ständigt byter plats.
Hemlig avlyssning, kameraövervakning och dataavläsning kan användas i preventivt syfte för att förhindra dödliga skjutningar och sprängningar.
Preventiva tvångsmedel får användas för att förebygga allvarlig brottslighet, inklusive grovt bedrägeri, grovt skattebrott och grov smuggling.
Hemliga och preventiva tvångsmedel får användas mot barn under 15 år för att förebygga och förhindra att barn rekryteras till kriminella nätverk och för att komma åt de vuxna beställarna.
Rättssäkerheten har stärkts genom förbättrade möjligheter till insyn, tillsyn och underrättelse. Varje användning kräver domstolsbeslut.
Det samlade reformarbetet är omfattande och tempot har varit högt. Listan är ett urval av de åtgärder som genomförts.
Vi förlänger ett av polisens viktigaste verktyg mot gängen
Polisen ska kunna stoppa grova brott innan någon skjuts eller en bomb detonerar. De preventiva tvångsmedel som den moderatledda regeringen infört har redan bidragit till att förhindra våldsdåd, gripa centrala aktörer i kriminella nätverk och slå mot den organiserade brottsligheten. Med en rödgrön regering riskerar polisen att fråntas verktyg som har hjälpt oss att få ordning på Sverige – vi vill förlänga dem och hålla i kampen mot gängen.
Moderaterna beskriver skattesänkningar på arbete som en genomförd prioritering och uttrycker att skatten på människor och företag inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det belägger ett stöd för skattesänkningar på arbete och företagande, men materialet anger inte uttryckligen att syftet är att öka sysselsättningen. Därför kodas ståndpunkten som något för, inte helt för, propositionen.
2026-09-12 · Delvis för
Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri
För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck.
Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.
Moderaternas officiella dokumentation och riksdagsagerande stödjer statligt stöd till ny kärnkraft. Det motsäger tydligt frågans prioritering av förnybar el genom att avstå från sådant stöd och placerar partiet vid den tydligt kärnkraftsorienterade ändpunkten.
2025-05-21 · Helt emot
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Moderaterna röstade ja i sakfrågan (60 ja, 0 nej, 0 avstår, 8 frånvarande).
Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
Det här har vi gjort
Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet.
Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats.
Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem.
Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats.
Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.
Moderaternas partiauktoritativa material förespråkar åtstramad invandring och kopplar minskad invandring till bättre förutsättningar för integration. Det belägger en långsiktigt restriktiv migrationspolitik kopplad till integrationsförmågan.
2026-09-12 · Helt för
Migration
Hem › Vår politik › Migration
Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.
Frågor och svar om integration
Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete?
Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor.
Vad krävs för att integrationen ska fungera?
Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav.
Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet?
Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap.
Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap?
Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet.
Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende?
Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende.
Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden?
Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst.
Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen?
Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.
Moderaternas officiella partimaterial visar att partiet stödjer Sveriges fullvärdiga medlemskap i Nato och vill fördjupa Sveriges militära samarbete och aktiva roll i alliansen. Det placerar partiets belagda position vid ankaret för fullvärdigt medlemskap och fördjupat samarbete, vilket står i direkt motsats till alliansfrihet framför Nato.
2026-09-12 · Helt emot
Nato
Hem › Vår politik › Nato
Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.
Det här vill vi göra
Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår.
På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.
Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Partiet har inte behandlat just ett särskilt straffansvar för styrning eller kontroll i kriminella sammanslutningar. Dess dokumenterade generella hållning är att förstärka brottsbekämpningen och värna preventiva verktyg mot gängkriminalitet. Det talar för att ett sådant ansvar kan accepteras, men underlaget räcker inte för en tydligare eller mer specifik position.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Vi förlänger ett av polisens viktigaste verktyg mot gängen
Polisen ska kunna stoppa grova brott innan någon skjuts eller en bomb detonerar. De preventiva tvångsmedel som den moderatledda regeringen infört har redan bidragit till att förhindra våldsdåd, gripa centrala aktörer i kriminella nätverk och slå mot den organiserade brottsligheten. Med en rödgrön regering riskerar polisen att fråntas verktyg som har hjälpt oss att få ordning på Sverige – vi vill förlänga dem och hålla i kampen mot gängen.
Vi står inför ett vägval
Socialdemokraterna lämnade efter sig ett land med rekordmånga skjutningar, en underfinansierad kriminalvård och ett rättsväsende som inte räckte till, varken för det grova våldet eller vardagsbrottsligheten.
Vänsterpartiet har röstat nej till varje reform av tvångsmedelslagstiftningen. Deras argument är att varje inskränkning banar väg för nästa. Det är en konsekvent principiell hållning som har ett pris: barn rekryteras för att skjuta, familjer vågar inte röra sig fritt i sitt bostadsområde och brottsoffer väntar på upprättelse. Miljöpartiet har röstat mot de mest effektiva verktygen för att följa rörliga gängkriminella.
En politisk vänstersväng riskerar att rulla tillbaka de verktyg som nu ger resultat och ta Sverige tillbaka till det blodiga rekordåret 2022. Sverige har inte råd att chansa. Vi tog över ett städjobb och prioriterade omedelbart kampen mot det grövsta gängvåldet, och det ger resultat. Men uppdraget är inte slutfört. Vi söker mandat att få göra klart det vi påbörjat.
Partiets tillhandahållna material tar inte ställning till just en återinförd förmögenhetsskatt. Det visar däremot en generell inriktning att begränsa skattenivåer när de hämmar tillväxten och att skatter inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Denna indirekta grund talar övervägande emot en återinförd förmögenhetsskatt, men räcker inte för en helt säker eller ytterlig position.
2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller
Skatteslöseri
Hem › Vår politik › Skatteslöseri
Skatter finansierar viktiga gemensamma åtaganden. Det finns i dag inga länder i världen som inte tar ut skatt i någon form. I Sverige betalar vi för skolan, vården, infrastrukturen och många andra helt nödvändiga system via skattsedeln, till förmån för alla som bor och verkar här.
Alltför höga skatter hämmar däremot den ekonomiska tillväxten. Varje krona som går till höjd skatt är också en krona mindre som den enskilde skattebetalaren själv får behålla av sina intjänande pengar. För oss moderater är det därför centralt att en skatt aldrig ska vara högre än nödvändigt och absolut inte får tas ut i onödan.
Det ligger ett tydligt ansvar på kommuner, regioner och den svenska staten att värna skattebetalarnas pengar och löpande se över möjligheterna till effektiviseringar och att skära bort onödiga utgifter. Allt annat är att visa bristande respekt för såväl de viktiga verksamheter som behöver skatten som alla de människor som arbetat hårt för att betala den.
Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri
För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck.
Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.
Moderaternas officiella partimaterial stöder uttryckligen minskad asylrelaterad invandring och en stramare migrationspolitik. Det placerar partiets ståndpunkt tydligt vid den högsta positiva ankaren för att hålla fast vid en stram migrationspolitik för nya asylsökande och anhöriga.
2026-09-12 · Helt för
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
Minska den asylrelaterade invandringen till Sverige. Vi har bland annat anpassat asyllagstiftningen till EU-rättens miniminivå. (Tidö) Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, inklusive anhöriga till asylsökande, är nu det lägsta sedan 1985. År 2026 förväntas cirka 4 200 personer söka asyl i Sverige, det är en minskning med 75 procent sedan 2022.
Göra en översyn av relevant EU-lagstiftning och konventioner i syfte att uppnå en minimal asylinvandring. (Arbetsstämman 2025) Vi har fått EU:s migrationspakt på plats i syfte att minska invandringen till EU.
Vi har uppvärderat det svenska medborgarskapet genom att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, egen försörjning och att ha bott i Sverige en längre tid för att bli svensk medborgare. (Tidö)
Vi vill införa ett snabbspår för talanger och välintegrerade att beviljas svenskt medborgarskap. (Vallöfte 2026)
Vi vill samtidigt göra det omöjligt för gängkriminella och de som döms för våldtäkt, andra grova sexualbrott eller våld i nära relation att bli svenska medborgare. (Vallöfte 2026)
Den 1 september skärps reglerna för utvisning på grund av brott så att huvudregeln blir att den som döms för en påföljd strängare än böter ska utvisas. Vi har äveninfört krav på vandel så att den som på andra sätt missköter sig också ska utvisas.(Tidö)
Migration
Hem › Vår politik › Migration
Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.
Partiets officiella politik stöder uttryckligen att införa ett bidragstak för att öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete. Det belägger en tydligt positiv ståndpunkt för ett nationellt bidragstak för arbetsföra personer.
2026-09-12 · Helt för
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
Främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring genom bland annat snabbare handläggning av arbetstillstånd. (Tidö) För denna grupp har handläggningstiderna minskat från över 100 dagar till under 20 dagar.
Höja försörjningskravet (lönekravet) för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Den 1 juni 2026 höjdes det till 90 procent av medianlönen, motsvarande drygt 34 000 kronor. Samtidigt infördes undantag för vissa yrken för vilka lönekravet i stället är 75 procent av medianlönen, motsvarande knappt 28 000 kronor. (Tidö)
Öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete genom att införa ett bidragstak, krav på heltidsaktivering för att få försörjningsstöd och kvalificering till socialförsäkringen. (Tidö)
Partiet har inte tagit uttrycklig ställning till just samordnade europeiska försvarsupphandlingar eller riktade investeringar i gemensam försvarsindustriell produktionskapacitet. Dess dokumenterade allmänna försvarspolitiska linje stödjer däremot att Europa tar ett större ansvar inom Nato och att försvarssamarbetet med europeiska länder fördjupas. Det ger en försiktig positiv indikation för propositionens inriktning, men inte stöd för en starkare poängsättning.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Det här vill vi göra
Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår.
På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.
Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Moderaterna har inte adresserat frågans specifika instrument, elektronisk övervakning och livstidsförbud efter frigivning. Partiets dokumenterade krav på hårdare straff för personal som våldtar äldre pekar ändå mot en viss öppenhet för skärpta åtgärder mot sexualbrott, vilket motiverar ett försiktigt intervall från ingen tydlig ståndpunkt till något för.
Villkor och förbehåll
Förbehåll
Moderaterna har inte tagit ställning till just elektronisk övervakning eller livstidsförbud efter frigivning; intervallet återspeglar därför en försiktig deduktion från en dokumenterad generell inriktning mot skärpta sanktioner.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Hårdare straff för äldreomsorgspersonal som våldtar äldre
Få saker är så avskyvärda som när personal inom äldreomsorgen utnyttjar sin ställning för att förgripa sig på försvarslösa äldre. Moderaterna går till val på skärpta straff för dessa brott och att anställda inom omsorgen inte längre ska kunna få straffrabatt när de förlorar jobbet till följd av brottet.
Moderaterna föreslår att effektivisera statsförvaltningen, minska onödig administration och göra offentlig upphandling mer effektiv för att minska kostnaderna. Det ger ett partiauktoritativt stöd för åtgärder som sänker företagskostnader och minskar administration. Underlaget anger däremot inte någon specifik åtgärd för stärkt kapitaltillgång, vilket motiverar ett intervall från något till tydligt för.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri
Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning.
Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.
Partiets officiella integrationspolitik betonar egen försörjning, tydliga krav på svenska och krav i SFI med möjlighet att minska bidrag när mål inte uppnås. Det pekar mot att individuellt ansvar och konkreta krav ska väga tungt. Samtidigt anges både stöd och fortsatt offentlig finansiering i delar av politiken, vilket motiverar ett intervall från 1 till 2 snarare än en entydig ytterposition.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Frågor och svar om integration
Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete?
Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor.
Vad krävs för att integrationen ska fungera?
Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav.
Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet?
Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap.
Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap?
Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet.
Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende?
Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende.
Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden?
Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst.
Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen?
Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
Inrätta en tvåårig yrkesskola med fokus på yrkesämnen och svenska. (Tidö)
Ställa högre krav på den som deltar i SFI-undervisningen. Om individuella kunskapsmål inte uppnås ska exempelvis bidrag kunna minskas. Den moderatledda regeringen har förstärkt SFI och sedan den 1 januari 2026 har den generella rätten att delta i SFI begränsats till tre år. (Tidö)
Att minderåriga barn inte ska användas som tolkar för sina vårdnadshavare och att tolk som huvudregel inte ska bekostas av det allmänna efter tre år i Sverige. (Arbetsstämman 2025)
Att SFI för personer med kort utbildningsbakgrund som huvudregel ska
kombineras med yrkespraktik och motsvara en heltidsaktivering, med möjlighet till specialutbildningar för dem med mycket kort eller ingen utbildning. (Arbetsstämman 2025)