Johnny Svedin (Sverigedemokraterna, Norrbottens län) har lagt 2476 röster i riksdagen och inte röstat mot partilinjen, och 0 framträdanden i poddar, radio och tv i registret.
Om uppgifterna om parti och valkrets
Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.
Riksdagens person-id: 0178323535715
Inga framträdanden i registret.
Framträdanden
0
Röster i riksdagen
2476 ja 1967 · nej 291 · avstår 218
Mot partilinjen
Aldrig
Framträdanden
Program där Johnny Svedin finns med i registret. En länk öppnar det offentliga programmet när källan är känd. Citat från transkriptet visas bara när talarens röst är verifierad — de är inte valkompassens ståndpunkter.
Inga framträdanden i registret.
Så röstade Johnny
Johnny har lagt 2476 röster i riksdagen mellan 2022-10-26 och 2026-08-13: 1967 ja, 291 nej och 218 avstår.
Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.
Frånvarande i 107 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.
40 ärenden med 766 beslutspunkter i riksmötet 2025/26, av 2444 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.
Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Johnny röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Utrikesutskottet · UU24
Sveriges utrikes underrättelsetjänst
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om behandling av personuppgifter vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst, 2. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning, 3. lag om ändring i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, 4. lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter, 5. lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, 6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 7. lag om ändring i lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol, 8. lag om ändring i skyddslagen (2010:305), 9. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900), 10. lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, 11. lag om ändring i lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa tjänster inom vägtransportområdet, 12. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 13. lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter, 14. lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät, 15. lag om ändring i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, 16. lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396), 17. lag om ändring i lagen (2019:547) om förbud mot användning av vissa uppgifter för att utreda brott, 18. lag om ändring i lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter, 19. lag om ändring i lagen (2021:1171) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten, 20. lag om ändring i lagen (2021:1172) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt, 21. lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, 22. lag om ändring i vapenlagen (2026:408), 23. lag om ändring i lagen (2026:956) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:290 punkterna 1-23 och avslår motion 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 1.
Johnny röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 2 och 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2.
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Socialförsäkringsutskottet · SfU37
Skärpta villkor för anhöriginvandring
FÖR
Regeringens förslag: Uppehållstillstånd på grund av anknytning
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3–3 f och 3 h §§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4 och 9 i denna del, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1, 6, 7 och 23 i denna del.
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 i §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 9 i denna del, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2, 17 och 23 i denna del.
Johnny röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 j §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 i denna del, 19 och 23 i denna del.
Regeringens förslag: Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 b kap. 19 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 i denna del, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 23, båda i denna del.
Johnny röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 3, 5, 6 och 10, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1-3, 7, 9, 11 och 13, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 2 och 6 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 15 och 24.
Regeringens förslag: Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 1 kap. 6 §, b) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, c) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 1 a, 38 e och 38 f §§ och rubriken närmast före 38 e §, d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, e) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister, f) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister, g) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, h) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, i) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, j) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, k) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, l) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, m) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i de delar det avser 7 b §, n) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, o) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:293 punkterna 1 i denna del, 2, 4 i denna del, 5, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 23, 24, 25 i denna del, 26 och 27 samt avslår motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1.
Johnny röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap., b) utskottets förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:293 punkt 1 i denna del, 2025/26:294 punkt 5.2 och 2025/26:295 punkt 4.2 och avslår motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4.
Regeringens förslag: Förslag om registrering av en fällande dom i mål om bevistalan
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:293 punkt 9 och avslår motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 5 och 6.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Socialutskottet · SoU40
Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., 2. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659), 3. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:300 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4210 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2025/26:4212 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) och 2025/26:4217 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Socialutskottet · SoU39
Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till 1. lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, 2. lag om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, 3. lag om Polismyndighetens behandling av personuppgifter enligt lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, 4. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 5. lag om ändring i lagen (2025:1478) om ändring i socialförsäkringsbalken, 6. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 7. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, 8. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, 9. lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet, 10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 11. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 12. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter, 13. lag om ändring i lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter, 14. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400), 15. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400), b) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:295 punkterna 1-3, 4.1 och 5-16 samt avslår motionerna 2025/26:4224 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 1-3 och 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.
Motionsförslag: Utredning om att vilja ta emot stöd från socialtjänsten
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga
MOT
Motionsförslag: Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4231 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Justitieutskottet · JuU48
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om verkställighet av villkorligt fängelse, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i lagen (2025:1415) om ändring i brottsbalken, 4. lag om ändring i lagen (2025:1416) om ändring i brottsbalken, 5. lag om ändring i rättegångsbalken, 6. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 7. lag om ändring i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid, 8. lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken, 9. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, 10. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 11. lag om ändring i passlagen (1978:302), 12. lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet, 13. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189), 14. lag om ändring i lagen (1988:688) om kontaktförbud, 15. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 16. lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, 17. lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., 18. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister, 19. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, 20. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 21. lag om ändring i fängelselagen (2010:610), 22. lag om ändring i häkteslagen (2010:611), 23. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, 24. lag om ändring i lagen (2015:650) om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen, 25. lag om ändring i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande, 26. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251), 27. lag om ändring i lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 28. lag om ändring i lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning, 29. lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, 30. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, 31. lag om ändring i lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål, 32. lag om ändring i lagen (2025:1053) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning, 33. lag om ändring i lagen (2026:786) om nordisk verkställighet i brottmål. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:297 punkterna 1-33 och avslår motionerna 2025/26:4213 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:4229 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) och 2025/26:4230 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Lagstiftning och beslut2026-06-17 · Skatteutskottet · SkU30
Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 4. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 5. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 6. lag om ändring i lagen (2022:1697) om samordningsnummer, 7. lag om ändring i folkbokföringsdatalagen (2026:126), 8. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:261 punkterna 1-8 och avslår motion 2025/26:4187 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V).
Lagstiftning och beslut2026-06-17 · Justitieutskottet · JuU45
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:267 och avslår motionerna 2025/26:4188 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och 2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-06-17 · Socialförsäkringsutskottet · SfU31
Skärpta regler om uppsikt och förvar
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att 9 kap. 11 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 3. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 4. lag om ändring i lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare, 5. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., 6. lag om ändring i skollagen (2010:800), 7. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i de delar det avser 4 §. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:229 punkt 9.2 och 2025/26:265 punkterna 1-6 och avslår motionerna 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1-7 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1. Voteringsresultat punkt 1 med särskild beslutsregel, från 15 juni
Lagstiftning och beslut2026-06-17 · Civilutskottet · CU40
Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:257 och avslår motion 2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.
Motionsförslag: Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 35, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 28, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 8, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 5 i denna del, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4179 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 8.
Johnny röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 i denna del, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 9 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 5.
Motionsförslag: Klimatanpassning av infrastrukturen
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1947 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2058 av Mona Smedman och Anders Ådahl (båda C), 2025/26:2873 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:2902 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M), 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 16, 2025/26:3278 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2025/26:3427 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 101, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 11 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 47.
Motionsförslag: Kostnadskontroll, produktivitet och effektivitet
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:33 av Josef Fransson (SD) yrkande 3, 2025/26:661 av Kristoffer Lindberg (S) yrkande 2, 2025/26:1940 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S), 2025/26:3631 av Magnus Jacobsson (KD), 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 33, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 11.
Motionsförslag: Om återtagandet av eftersatt järnvägsunderhåll
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1945 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 1, 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 3, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 16 och 17, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 36, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7.
Regeringens förslag: Förutsättningar för operativt militärt samarbete
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i de delar det avser att 3 a § ska betecknas 3 §, 2 §, den nya 3 § i övrigt och 4–5 §§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:254 punkt 4 i denna del och avslår motion 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1.
Johnny röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:254 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:4180 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3.
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Ja
Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 4, b) bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som utskottet föreslår i bilaga 7, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag, d) bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor, e) bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem, f) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, g) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 5-11 och avslår motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2. Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3. lag om ändring i lagen (2026:373) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1. Punktskattebefrielse för jetbensin Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 9 till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Lagstiftning och beslut2026-06-16 · Konstitutionsutskottet · KU39
Ökad insyn i politiska processer
FÖR
Regeringens förslag: Ökad insyn i politiska processer
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut, 2. lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål, 3. lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier, med den ändringen att 32 § ska bestå av ett enda stycke. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:258 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4151 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och 2025/26:4184 av Malin Björk m.fl. (C).
Lagstiftning och beslut2026-06-16 · Finansutskottet · FiU45
Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder
FÖR
Regeringens förslag: Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:508) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:255 och avslår motion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4186 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP).
Lagstiftning och beslut2026-06-16 · Socialförsäkringsutskottet · SfU33
Skärpta regler om utvisning på grund av brott
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:235 och avslår motionerna 2025/26:4090 av Tony Haddou m.fl. (V), 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-06-16 · Konstitutionsutskottet · KU42
Indelning i utgiftsområden
FÖR
Regeringens förslag: Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner a) regeringens förslag till 1. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.1 i propositionen), 2. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 5 Internationell samverkan (avsnitt 11.2 i propositionen), 3. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.3 i propositionen), b) riksdagsstyrelsens förslag till 1. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 4.2.6 i framställningen), 2. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (avsnitt 4.2.6 i framställningen). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:100 punkterna 2-4 och framställning 2025/26:RS5 punkterna 11 och 12 samt avslår motion 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2.
Frihet från våld, förtryck och utnyttjande – En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck
MOT
Motionsförslag: En nationell strategi mot våld, förtryck och utnyttjande
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 35, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 51, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 18, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 130, 2025/26:4133 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) yrkandena 4 och 7 samt 2025/26:4140 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt lägger skrivelse 2025/26:245 till handlingarna.
Motionsförslag: Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1506 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1, 2025/26:2747 av Annika Strandhäll (S) yrkande 7, 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 14, 21, 22, 27 och 32, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 52-54 och 74, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 17, 26 och 29, 2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 5, 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 18 och 21 samt 2025/26:4133 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) yrkandena 1-3, 5 och 6.
Regeringens förslag: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 16 kap. 13 § och 29 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 1-5 och avslår motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V).
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Näringsutskottet · NU27
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1) lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 2) lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter, 3) till lag om ändring i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:168 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsförslag: Kommunalt inflytande när det gäller brytning i alunskiffer
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Arbetsmarknadsutskottet · AU14
Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare, 2. lag om ändring i jordabalken, 3. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, 4. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:215 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del, 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2, 5 och 6 i denna del.
Johnny röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 3. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan, 4. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 5. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 6. lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, 7. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:263 punkterna 1, 2, 3 i denna del och 4-7 samt avslår motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del.
Motionsförslag: Ansvaret för att uppgifter lämnas ut och behandlingen av sidoinformation
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Motionsförslag: Omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Socialförsäkringsutskottet · SfU36
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 2. lag om ändring i lagen (2023:337) om ändring i utlänningslagen (2005:716). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:264 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4149 av Tony Haddou m.fl. (V), 2025/26:4168 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU24
Ny myndighet för miljöprövning
FÖR
Regeringens förslag: Ny myndighet för miljöprövning
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 19 kap. 5 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkterna 1-3 och avslår motion 2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V).
Motionsförslag: Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1-4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Näringsutskottet · NU24
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP).
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Justitieutskottet · JuU40
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar
MOT
Motionsförslag: Avslag på propositionen
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4107 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V), 2025/26:4116 av Mats Berglund m.fl. (MP) och 2025/26:4123 av Daniel Riazat m.fl. (-).
Regeringens förslag: Missbruk av offentlig ställning
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 20 kap. 2 §, b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:217 punkterna 1 i denna del och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1.
En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd
MOT
Motionsförslag: Finansiering av reformen
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.
Motionsförslag: En nationell stöd- och samordningsfunktion
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Motionsförslag: Uppföljning och utvärdering av reformen
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 3.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Justitieutskottet · JuU42
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i rättegångsbalken, 3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 4. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, 5. lag om ändring i bidragsbrottslagen (2007:612), 6. lag om ändring i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, 7. lag om ändring i lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden, 8. lag om ändring i subventionsbrottslagen (2025:1267). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:218 punkterna 1-8 och avslår motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 3, 5 och 6, 2025/26:3229 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 16, 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4121 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-).
Johnny röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 1, 2025/26:1410 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:1412 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M), 2025/26:1672 av Katarina Tolgfors m.fl. (M) delyrkande 2, 2025/26:2604 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) delyrkande 1, 2025/26:2845 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3, 2025/26:3022 av Markus Wiechel m.fl. (SD), 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:3121 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 9, 2025/26:3571 av Christian Carlsson (KD) yrkande 1, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 26, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 39, 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-06-11 · Trafikutskottet · TU19
Ny lag om kommunal hamnverksamhet
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kommunal hamnverksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:234 och avslår motionerna 2025/26:4103 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4125 av Aylin Nouri m.fl. (S) och 2025/26:4135 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-).
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025 m.m.
MOT
Motionsförslag: Konsekvensanalyser m.m. i lagstiftningsprocessen
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:753 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:1828 av Aylin Nouri (S) och 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 49.
Motionsförslag: Riksrevisionens granskning av det humanitära biståndet
Vad rösten innebar
Johnny röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4070 av Anna Lasses och Kerstin Lundgren (båda C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4072 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1-3.
Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.
Partiets ståndpunkter
Valkompassens bedömningar av Sverigedemokraterna i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.
Sverigedemokraterna förespråkar i sin valplattform för 2026 tuffare prioriteringar på statsbudgetens utgiftssida för att finansiera prioriterade inhemska välfärdsreformer, såsom ett högkostnadsskydd för tandvård. Partiet avvisar uttryckligen en återgång till ett internationellt bistånd som automatiskt räknas upp i förhållande till Sveriges bruttonationalinkomst och eftersträvar smalare och vassare biståndsinsatser med utgångspunkt i svenska intressen. Detta innebär ett tydligt stöd för att begränsa biståndsbudgeten och styra om budgetmedel till svenska välfärds- och samhällsbehov. Eftersom partiet inte preciserar om biståndsminskningen ska vara måttlig eller kraftig kodas ställningstagandet som ett intervall mellan 1 och 2.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Det ekonomiska läget
presidentadministrationer. Västvärldens utveckling, säkerhet och konkurrenskraft måste vara
ett gemensamt intresse gentemot makter som vill stärka sitt inflytande med aggressiva
medel på bekostnad av suveräna demokratier, eller våra länders medborgare och
ekonomiska utveckling. Vi kommer heller aldrig att vika en tum om någon medlem av den
nordiska familjen hotas, oavsett om det är en allierad eller antagonist som ligger bakom.
Norden är vår plats på jorden och en borg av grannar i världens mest likasinnade och
integrerade region i den kanske mest prövande tiden i modern politisk historia.
Internationellt samarbete är viktigare än på länge och kan bidra till ett starkare Europa, men
det får aldrig ske på bekostnad av Sveriges suveränitet eller vår förmåga att själva fatta
avgörande beslut för landets framtid.
Det ekonomiska läget
Tidöpartierna fick ärva en rekordhög inflation och en tillväxt i EU:s absoluta bottenskikt. Efter
snart fyra år med en fokuserad ekonomisk politik är situationen den omvända; inflationen
ligger kring målnivån och Sverige har goda tillväxtsiffror, bättre än många andra EU-länder.
Under samma period har räntan sänkts vilket lett till kraftiga utgiftsminskningar för alla
hushåll med bolån.
Hushållen har vidare stärkts genom skattesänkningar på inkomst, drivmedel, el och mat och
en vanlig barnfamilj har mer än 5 000 kronor extra att röra sig med varje månad.
Barnfattigdomen är den lägsta på 10 år till följd av en klok familjeekonomisk politik.
Orosmoln saknas dock inte, i synnerhet globala sådana. Regelrätta krig i inte minst Ukraina
och Iran har kraftigt påverkat priserna på grundläggande insatsvaror som el, gas, olja och
konstgödsel, med medföljande prisökningar även i andra delar av ekonomin.
Därtill har handelskrig skapat osäkerhet, prisvolatilitet och inte minst påverkat företagens
investeringsvilja.
Detta är ytterst beklagligt, men det är också en påminnelse om hur illa läget hade varit om
Sverige hade styrts av en regering som inte fått alla dessa ekonomiska förstärkningar för
hushållen på plats. Exempelvis hade dieselpriset legat cirka tio kronor högre än idag, med
tydliga negativa konsekvenser för människor på gles- och landsbygd, men också i form av
höjda priser på livsmedel och andra nödvändigheter, på grund av högre kostnader för
transporter.
Sverige har genom en mycket låg offentlig skuldsättning ekonomiska muskler för att möta
dessa påfrestningar. Upprustningen av Försvarsmakten är välbehövlig, men tar stora
ekonomiska resurser i anspråk.
Sverigedemokraternas huvudsakliga ingångar givet ovanstående är följande:
Sverige måste fortsätta föra en ansvarsfull budgetpolitik med respekt för det finanspolitiska
ramverket (balansmålet) så att vi fortsatt kan parera olika globala kriser. Kommande regering
kommer behöva göra avsevärt tuffare prioriteringar på statsbudgetens utgiftssida för att
finansiera större reformer såsom ett högkostnadsskydd på tandvård för alla.
Det kommer inte finnas utrymme för ineffektiva klimatpolitiska satsningar eller en återgång
till ett internationellt bistånd som automatiskt räknas upp i förhållande till Sveriges
bruttonationalinkomst.
Vi kommer fortsatt kämpa för reformer och skattesänkningar som stärker såväl hushållens
köpkraft som tillväxten i stort: lägre skatt på el och fortsatt låga skatter på drivmedel och
livsmedel.
Sverige nästa mandatperiod och framåt / Oro i omvärlden
Sverige nästa mandatperiod och framåt
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med utgångspunkt i ett tryggt, fritt och
svenskt Sverige. Vi som lever här - infödda svenskar såväl som assimilerade invandrare - har
rätt att känna oss hemma och att leva vanliga, svenska liv utan grov kriminalitet,
tvångsblandning och politisk klåfingrighet.
I Sverigedemokraternas framtida Sverige är vi som bor i vårt land trygga. Vi – män såväl som
kvinnor – vågar gå ut på kvällarna och vi löper mycket liten risk att utsättas för våld eller
andra kränkningar. Vi är även trygga ekonomiskt, med en välfärd värd namnet, en tandvård
som alla har råd med och en a-kassa som omfattar alla som arbetar.
Vi är fria. Vi får bygga ett plank eller ett Sverigehus på vår egen tomt utan att behöva lägga
månader på att be om lov. Vi kan köra bil utan att bli ruinerade, vi betalar rimligt mycket i
skatt och vi får köpa kall öl på systembolaget.
Inte minst är vi svenska. Vi som bor i Sverigedemokraternas framtida Sverige är i princip
uteslutande svenskar. Svenskar som har bott i Sverige i generationer såväl som människor
som har valt att flytta till vårt land, anpassat sig och så småningom uppgått i vår nation.
I Sverigedemokraternas framtida Sverige är man trygg, fri och svensk.
Oro i omvärlden
Sverige befinner sig i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.
Storkrig rasar på vår kontinent efter Rysslands invasion mot Ukraina och hybridattacker är
numera vardag mot vårt eget land och grannskap. Den ryska skuggflottan färdas i
skytteltrafik i vårt känsliga Östersjön och konflikter i fjärran östern ger direkta effekter på
världsmarknaden och svenska levnadsvillkor. Världen befinner sig i en tid av stor osäkerhet.
Den regelbaserade världsordningen som särskilt gynnar små och medelstora stater
undergrävs, geopolitisk rivalitet växer och säkerhetsordningen är skadeskjuten. Ryssland
utgör det stora militära hotet, men även Kina och Iran har konstaterats utgöra tydliga
säkerhetshot gentemot vårt land.
Sverige behöver bygga motståndskraft på djupet och vi gör det starkast i den nordiska
gemenskapen. Stödet till Ukraina och motståndet mot den ryska imperialismen är Sveriges
viktigaste utrikespolitiska fråga och med Tidöpartierna och inte minst Sverigedemokraterna
vid makten kommer vi att fortsätta prioritera vårt närområde i den exceptionella tid som
råder. Under de här åren har Tidösamarbetet navigerat tryggt och stabilt i en alltmer instabil
omvärld och etablerat en rationell och realistisk utrikes- och säkerhetspolitik baserad på
svenska intressen. Vi söker mandat att fortsätta stärka handel och diplomati liksom smalare
och vassare biståndsinsatser samt bygga säkerhet med likasinnade nationer. Norden,
Baltikum och Östersjöstaterna är en naturlig krets att forma en säkerhetspolitisk enhet och
hävstång genom som ger vår del av Europa en stark stämma i Nato, EU och andra
internationella organ.
Den transatlantiska länken är vital att upprätthålla och underhålla. Sveriges relation till USA är
djup och långvarig och större och viktigare än för stunden rådande
Sverigedemokraterna röstade ja till ett lagförslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Tillsammans med partiets prioritering av ny kärnkraft visar detta en helt positiv ståndpunkt till statligt stöd för fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft.
2025-05-21 · Helt för
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Sverigedemokraterna röstade ja i sakfrågan (63 ja, 0 nej, 0 avstår, 9 frånvarande).
Sverigedemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
Partiets valmanifest beskriver upprustningen av Försvarsmakten som välbehövlig. Det visar en tydlig vilja att förstärka det egna försvaret även i den aktuella Nato-kontexten, men ger inte stöd för att bedöma förstärkningen som mycket omfattande.
2026-09-12 · Delvis för
Det ekonomiska läget
presidentadministrationer. Västvärldens utveckling, säkerhet och konkurrenskraft måste vara
ett gemensamt intresse gentemot makter som vill stärka sitt inflytande med aggressiva
medel på bekostnad av suveräna demokratier, eller våra länders medborgare och
ekonomiska utveckling. Vi kommer heller aldrig att vika en tum om någon medlem av den
nordiska familjen hotas, oavsett om det är en allierad eller antagonist som ligger bakom.
Norden är vår plats på jorden och en borg av grannar i världens mest likasinnade och
integrerade region i den kanske mest prövande tiden i modern politisk historia.
Internationellt samarbete är viktigare än på länge och kan bidra till ett starkare Europa, men
det får aldrig ske på bekostnad av Sveriges suveränitet eller vår förmåga att själva fatta
avgörande beslut för landets framtid.
Det ekonomiska läget
Tidöpartierna fick ärva en rekordhög inflation och en tillväxt i EU:s absoluta bottenskikt. Efter
snart fyra år med en fokuserad ekonomisk politik är situationen den omvända; inflationen
ligger kring målnivån och Sverige har goda tillväxtsiffror, bättre än många andra EU-länder.
Under samma period har räntan sänkts vilket lett till kraftiga utgiftsminskningar för alla
hushåll med bolån.
Hushållen har vidare stärkts genom skattesänkningar på inkomst, drivmedel, el och mat och
en vanlig barnfamilj har mer än 5 000 kronor extra att röra sig med varje månad.
Barnfattigdomen är den lägsta på 10 år till följd av en klok familjeekonomisk politik.
Orosmoln saknas dock inte, i synnerhet globala sådana. Regelrätta krig i inte minst Ukraina
och Iran har kraftigt påverkat priserna på grundläggande insatsvaror som el, gas, olja och
konstgödsel, med medföljande prisökningar även i andra delar av ekonomin.
Därtill har handelskrig skapat osäkerhet, prisvolatilitet och inte minst påverkat företagens
investeringsvilja.
Detta är ytterst beklagligt, men det är också en påminnelse om hur illa läget hade varit om
Sverige hade styrts av en regering som inte fått alla dessa ekonomiska förstärkningar för
hushållen på plats. Exempelvis hade dieselpriset legat cirka tio kronor högre än idag, med
tydliga negativa konsekvenser för människor på gles- och landsbygd, men också i form av
höjda priser på livsmedel och andra nödvändigheter, på grund av högre kostnader för
transporter.
Sverige har genom en mycket låg offentlig skuldsättning ekonomiska muskler för att möta
dessa påfrestningar. Upprustningen av Försvarsmakten är välbehövlig, men tar stora
ekonomiska resurser i anspråk.
Sverigedemokraternas huvudsakliga ingångar givet ovanstående är följande:
Sverige måste fortsätta föra en ansvarsfull budgetpolitik med respekt för det finanspolitiska
ramverket (balansmålet) så att vi fortsatt kan parera olika globala kriser. Kommande regering
kommer behöva göra avsevärt tuffare prioriteringar på statsbudgetens utgiftssida för att
finansiera större reformer såsom ett högkostnadsskydd på tandvård för alla.
Det kommer inte finnas utrymme för ineffektiva klimatpolitiska satsningar eller en återgång
till ett internationellt bistånd som automatiskt räknas upp i förhållande till Sveriges
bruttonationalinkomst.
Vi kommer fortsatt kämpa för reformer och skattesänkningar som stärker såväl hushållens
köpkraft som tillväxten i stort: lägre skatt på el och fortsatt låga skatter på drivmedel och
livsmedel.
Partiets auktoritativa policytext förespråkar att gängkriminella ska frihetsberövas och beskriver dessutom dubbla straff för gängrelaterade brott. Det är ett tydligt stöd för att använda skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning som metod mot gängvåld och allvarlig brottslighet.
2026-09-12 · Helt för
Organiserad brottslighet
Den organisade brottsligheten är ett hot mot både samhället och vanliga människor. Kampen mot gängen har därför varit särskilt viktig för oss. Innan nästa val kommer vi att ha infört dubbla straff för brott som begås av gäng och fattat det första av två grundlagsbeslut som behövs för att göra det olagligt att vara med i en kriminell organisation. Vi har skärpt straffen för ett stort antal brott som begås av gängkriminella såsom bedrägerier, misshandel, mutbrott, förfalskning, smuggelbrott med mera. Vidare har vi infört särskilda straffskärpningsregler som tar sikte på våldsamma uppgörelser mellan kriminella och som riskerar att drabba oskyldiga när gängmedlemmar skjuter på varandra eller placerar ut bomber. Är man gängkriminell ska man sitta inne!
Sverigedemokraternas officiella energipolitik stöder sänkta elskatter till EU:s miniminivå som långsiktigt mål. Eftersom källan anger målet som långsiktigt och motiverar det med inflation samt hushåll och företag, men inte uttryckligen med elektrifiering i Sverige, kodas stödet som ett intervall från nära miniminivå till miniminivå.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Elpriser
Tidigare regeringar drev en energipolitik som ledde till att hälften av Sveriges kärnkraftsreaktorer stängdes varför elpriserna sticker iväg vid kalla och vindstilla perioder. Även om elpriserna i Sverige överlag är låga behövs snabba åtgärder och långsiktiga reformer för att stabilisera priset.
Medan vi bygger ut kärnkraften och garanterar framtida stabila och låga elpriser vill vi agera redan nu genom att med flaskhalsintäkter investera i bland annat effekthöjningar av vattenkraften, nya gasturbiner och kraftvärme. För att omgående angripa elpriset borde inte längre en orimlig andel av kostnader för el gå till staten. Genom att fortsätta sänka elskatten med EU:s miniminivå som långsiktigt mål dämpar vi inflation samtidigt som vi stärker hushåll och företag.
Partiets officiella energipolitik prioriterar ny kärnkraft som bas- och reglerkraft, och den partiauktoritativa färdplanen anger konkreta åtgärder för att möjliggöra ny kärnkraft. Det belägger en stark ståndpunkt för utbyggnad för att säkra planerbar fossilfri el.
2026-09-12 · Helt för
Energipolitik
Sverigedemokraternas energipolitik har legat fast över tid. Vi vill se en ökad energisjälvförsörjningsgrad samt ett stabilt, planerbart och robust energisystem. Under de senaste åren har allt fler partier närmat sig vår politik på området, vilket resulterat i att stödet för kärnkraft är bredare än på länge, att vindkraftens utmaningar är synliga för alla som vill se och motståndet mot EU:s överstatlighet i energifrågor starkare än någonsin.
Vi fortsätter se nyktert på energifrågan och låter fysikens lagar väga tyngre än ideologiska övertygelser. De olika kraftslagen har olika fördelar och nackdelar vilket politiken måste erkänna och därför motsätter vi oss statliga stöd till vindkraft. Istället vill vi prioritera bas-, och reglerkraft likt ny kärnkraft och vattenkraft.
Tilläggsöverenskommelse
till Tidöavtalet:
En färdplan för ny
kärnkraft i Sverige
2
En färdplan för ny kärnkraft i Sverige
En långtgående elektrifiering av både industrin och transportsektorn är avgörande för att nå
netto noll utsläpp av växthusgaser till år2045. Stabil tillgång på fossilfri el till
konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft.
Elsystemet har under de senaste 10 åren byggts ut och är idag 10 000 MW större än år
2013, men den elproduktion som har byggts har nästan enbart bestått av vindkraft.
Elsystemet har aldrig varit så känsligt som nu. Elsystemet kan idag inte möta det växande
behovet av el i tillräckligt hög takt. Elsystemets robusthet har även minskat vilket har lett till
en sämre förmåga att föra över el inom landet såväl som till högre och mer oförutsägbara
elpriser. En sådan destruktiv utbyggnad av elsystemet kan vi inte acceptera i ett läge där vi är
mer beroende än någonsin av en fungerande elförsörjning.
Klimatomställningen såväl som våra möjligheter till industriell utveckling och som
elektrifiering av transportsektorn hotas av bristerna i elsystemet. Samarbetspartierna är
överens om att vända denna utveckling. I Tidöavtalet anges en riktning och ett antal åtgärder
för att bygga ett mer robust och hållbart energisystem.
Industrirenässansen kräver en kärnkraftsrenässans. Inom 25 år behöver vi i princip fördubbla
elproduktionen i Sverige. Kärnkraften som planerbar och fossilfri kraftproduktion är det
enda energislag som kan möta denna efterfrågan och en av det absolut viktigaste
komponenterna för att uppnå ett robust elsystem som kan leverera konkurrenskraftiga
elpriser när de behövs och där det behövs. Den här regeringen har därför redan vidtagit
flera åtgärder för att ta bort hinder och underlätta etablering av ny kärnkraft. Åtgärderna
syftar till att ta bort hinder, underlätta och främja för etablering och utveckling av kärnkraft
så att den får jämförbara möjligheter och spelregler som alla fossilfria kraftslag. De tidigare
politiska hindren och tankeförbudet som har hindrat kärnkraftens utveckling har gjort stor
skada och mycket arbete kvarstår för att återigen bygga upp kärnkraftens självklara roll inom
Sveriges energisektor.
I ett första steg för att möjliggöra ny kärnkraft tas begränsningen av kärnkraften till tre
platser och till tio reaktorer bort per den 1 januari 2024. Var reaktorer ska byggas avgörs av
behovet av energi och av de lokala förutsättningarna, vilka prövas utifrån miljöbalken och
kärntekniklagen samt genom kravet på kommunens tillstyrkan. Begränsningen av antalet
reaktorer i landet har blivit ett konkret hinder för utvecklingen i och med att små reaktorer
sedan en tid är ett realistiskt alternativ för den som överväger att investera i kärnkraft eller
kärnvärme. Möjligheten att bygga små reaktorer gör det också möjligt att använda
kärnenergin på nya sätt, till exempel för som källa till processvärme, vilket i sin tur är ett
argument för att de bör kunna byggas på fler platser än där det idag finns kärnkraft.
Det andra steget för att få ny kärnkraft på plats utgörs av den utredning regeringen tillsatte
den 2 november 2023. Utredningen har i uppdrag att effektivisera tillståndsprövningen; se
över avgiftsstrukturen för kärnkraften; föreslå hur systemet för hantering av avfall och använt
3
bränsle från kärnkraften bör se ut i en framtid med nya typer av reaktorer och nya aktörer
samt att se över utformningen av kärnkraftens beredskapszoner.
En av de större åtgärderna är den energipolitiska inriktningspropositionen. För att bana
vägen för elektrifieringen och återuppbyggande av ett leveranssäkert elsystem behövs tydliga
mål för elförsörjningen. Målen kommer presenteras i den kommande energipolitiska
propositionen genom planeringsmål och leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet och
leveranssäkerhetsmålet bygger vidare på den inriktningen som riksdagen beslutade om i juni
2023 att anta ett mål 100 % fossilfri elproduktion. Det tidigare målet var 100 %
Tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet – En färdplan för ny kärnkraft i Sverige
Sverigedemokraternas valmanifest uttrycker en tydligt stram migrationslinje genom krav på personer som kommer till Sverige och villkor för att få bo kvar. Underlaget stöder därför att partiet i huvudsak upprätthåller en stram migrationspolitik, med ett intervall som även täcker en helt stram position.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Svensk i Sverige / Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt Sverige: / Ansvarsfull invandringspolitik / Stopp för tvångsblandning / Uppvärderat medborgarskap / Tuffare bidragskrav
Svensk i Sverige
I Sverige ska man vara svensk. Svensk i betydelsen att man ser den svenska kulturen som
sin. Svensk i lojalitet och identitet. Svensk i hjärtat. Svenskar i Sverige har rätt att känna sig
hemma och leva helt vanliga svenska liv i sitt eget land.
Svenskheten är öppen. Det betyder att även den som inte fötts som svensk kan assimileras
och bli svensk. Det är ett eget ansvar att anpassa sig. Ett land där nytillkomna inte förväntas
ta seden dit de kommit blir splittrat och segregerat. Det är den utveckling vi sett i Sverige i
kölvattnet av alldeles för stor invandring i kombination med allmän kravlöshet.
Invandringspolitiken ska vara stram och integrationspolitiken kravbaserad.
Samhällsgemenskap kan bara byggas på majoritetsbefolkningens villkor. Det är således
viktigt att vi lyfter fram, bejakar och tillgängliggör det som skapats och förädlats i Sverige
genom århundraden och över generationer.
Sverige ska förbli Sverige. Sverige är den enda platsen på jorden där vi svenskar har en
självklar och obestridlig rätt att leva samt att bevara och utveckla vår gemensamma kultur.
Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt
Sverige:
Ansvarsfull invandringspolitik
Vi fortsätter att skärpa invandringspolitiken. Asyllagstiftningen ska vara på EU:s miniminivå
och högre krav ska ställas på den som vill ta hit sina anhöriga. Frivillig återvandring ska
fortsatt uppmuntras. Illegala och kriminella invandrare ska utvisas.
Stopp för tvångsblandning
Vi fortsätter att ställa krav på de som kommer till vårt land. För att få bo kvar här ska man
visa på ett hederligt levnadssätt, försörja sig själv och skaffa sig kunskaper i svenska språket
och om svenskt samhällsliv. Socialdemokraternas uttalade och välkända planer på att
tvångsblanda befolkningen ska slås tillbaka.
Uppvärderat medborgarskap
Vi fortsätter höja kraven för svenskt medborgarskap. Att vara svensk medborgare är ett
privilegium för infödda svenskar och andra som lever upp till högt ställda krav. Naturaliserade
medborgare ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap på grund av brottslighet
Tuffare bidragskrav
Vi fortsätter att dra åt bidragskranen. Det ska löna sig att utbilda sig och arbeta.
Välfärdsmigranter som aldrig bidragit till det gemensamma ska inte förvänta sig att bli
försörjda med svenska skattemedel utan motprestation.
Partiets auktoritativa material stödjer en klimatpolitik som förhåller sig till EU:s snabbt minskande utsläpp, men betonar samtidigt realism, kostnadshänsyn och avskaffad reduktionsplikt. Den samlade evidensen placerar därför partiet mellan försiktig och i huvudsak genomförd klimatomställning, utan tillräckligt stöd för den tydligaste positionen om en kraftfull och skyndsam omställning till nettonoll.
2023-11-30 · Delvis emot till Delvis för
Tilläggsöverenskommelse
till Tidöavtalet:
Klimatpolitik för att
nå hela vägen till
nettonoll
2
Sverige bedriver en ambitiös klimatpolitik. Vi tar vårt ansvar som enskilt land samt som en
del av EU. Sedan början av 1980-talet, när kärnkraften byggts ut, har Sverige betydligt lägre
koldioxidutsläpp räknat per capita än jämförbara länder. Våra utsläpp har fortsatt minska
sedan dess. Sedan år 1990 har utsläppen minskat med nästan 40 procent och vårt BNP har
vuxit med 90 procent.
Globalt har de årliga utsläppen i världen fördubblats sedan 1970. Det är främst folkrika
länder som lämnar fattigdom bakom sig som ökar utsläppen. Det land som släpper ut mest
är Kina, men andra stora länder som Indien och Brasilien ökar också sina utsläpp. EU-
länderna har minskat sina årliga utsläpp med cirka 25 procent de senaste femtio åren.
De genomsnittliga utsläppen av växthusgaser i världen år 2021 var 4,6 ton per capita medan
de i EU var 6,3 ton per capita. I Kina var de 8,7 ton per capita, medan de i Sverige var 3,8
ton per capita. Om Kina haft samma nivå på utsläpp per capita som Sverige så hade de
globala årliga utsläppen minskat med 16 procent på ett bräde. 1
Tidöavtalet slår fast att Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Tre
konstateranden lägger grunden för samarbetspartiernas klimatpolitik.
1. En global fråga kräver globala svar. Det är genom internationellt samarbete,
kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik omställning.
EU är en central aktör såväl för att påverka utsläppen inom Unionen som att driva på
omvärlden. Utan engagemang från jättar som USA, Kina, Indien och Brasilien klarar vi
inte denna globala utmaning.
2. Teknikutveckling och en massivt ökad användning av klimatneutral el är en
förutsättning för omställningen i Sverige och i alla andra länder. I Sverige är utbyggd
kärnkraft den enskilt viktigaste åtgärden för att vi ska kunna minska våra utsläpp
nationellt genom elektrifiering av transporter och industri. Vår färdplan för ny
kärnkraft är en omistlig pusselbit.
3. Klimatomställningen kan bara lyckas om den sker i en ekonomi som växer.
Legitimitet hos medborgarna är en förutsättning för omställningen som också bygger
på möjligheterna att hitta effektiva styrmedel, där förutsättningarna och
levnadsstandarden för enskilda, hushåll och företag inte stagnerar och där hela landet
och alla samhällsgrupper har jämbördiga möjligheter i omställningen. Insatser ska
därför göras där vi får mest utsläppsminskningar – klimatpolitiken behöver bli mer
kostnadseffektiv.
1 EDGAR -Emissions Database for Global Atmospheric Research.
(2022). CO2 emissions of all world countries - 2022 report, EUR 31182 EN.
https://edgar.jrc.ec.europa.eu/report_2022 [2023 -08-11]
3
Med dessa konstateranden skiljer sig samarbetspartiernas klimatpolitik markant från den
tidigare regeringens, där andra partiers statiska syn på innovation och ekonomisk tillväxt
avgjorde vilka insatser som genomfördes. Samarbetspartiernas klimatpolitik bygger inte på
förbud eller piskor utan på att skapa förutsättningar för enskilda och företag att agera,
innovera, konsumera, investera, finansiera och producera mer klimatsmart.
* * *
Det nya EU-regelverket på klimatområdet, Fit for 55, innebär bland annat att det europeiska
systemet för utsläppshandel (EU ETS) har breddats och blivit mer ambitiöst. Alla länder,
inklusive Sverige, har därtill fått nya åtaganden inför 2030 i de delar som inte ingår i
utsläppshandeln (ESR). Att EU nu agerat så kraftfullt mot klimatkrisen innebär att Sveriges
nationella rådighet över klimatpolitiken har minskat och att klimatpolitiken i större
utsträckning än idag kommer att regleras på EU-nivå. Vår nationella klimatpolitik behöver
därför anpassas till EU:s gemensamt beslutade klimatpolitik.
Fit for 55 styr nu EU mot snabbt minskande utsläpp. Utsläppsbanan nedåt är tillräckligt brant
för att ge EU goda chanser att göra sin del för att Parisavtalets mål ska nås. Det innebär
också att EU kan agera global kraft f
Tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet – Klimatpolitik för att nå hela vägen till nettonoll
Det ekonomiska läget
presidentadministrationer. Västvärldens utveckling, säkerhet och konkurrenskraft måste vara
ett gemensamt intresse gentemot makter som vill stärka sitt inflytande med aggressiva
medel på bekostnad av suveräna demokratier, eller våra länders medborgare och
ekonomiska utveckling. Vi kommer heller aldrig att vika en tum om någon medlem av den
nordiska familjen hotas, oavsett om det är en allierad eller antagonist som ligger bakom.
Norden är vår plats på jorden och en borg av grannar i världens mest likasinnade och
integrerade region i den kanske mest prövande tiden i modern politisk historia.
Internationellt samarbete är viktigare än på länge och kan bidra till ett starkare Europa, men
det får aldrig ske på bekostnad av Sveriges suveränitet eller vår förmåga att själva fatta
avgörande beslut för landets framtid.
Det ekonomiska läget
Tidöpartierna fick ärva en rekordhög inflation och en tillväxt i EU:s absoluta bottenskikt. Efter
snart fyra år med en fokuserad ekonomisk politik är situationen den omvända; inflationen
ligger kring målnivån och Sverige har goda tillväxtsiffror, bättre än många andra EU-länder.
Under samma period har räntan sänkts vilket lett till kraftiga utgiftsminskningar för alla
hushåll med bolån.
Hushållen har vidare stärkts genom skattesänkningar på inkomst, drivmedel, el och mat och
en vanlig barnfamilj har mer än 5 000 kronor extra att röra sig med varje månad.
Barnfattigdomen är den lägsta på 10 år till följd av en klok familjeekonomisk politik.
Orosmoln saknas dock inte, i synnerhet globala sådana. Regelrätta krig i inte minst Ukraina
och Iran har kraftigt påverkat priserna på grundläggande insatsvaror som el, gas, olja och
konstgödsel, med medföljande prisökningar även i andra delar av ekonomin.
Därtill har handelskrig skapat osäkerhet, prisvolatilitet och inte minst påverkat företagens
investeringsvilja.
Detta är ytterst beklagligt, men det är också en påminnelse om hur illa läget hade varit om
Sverige hade styrts av en regering som inte fått alla dessa ekonomiska förstärkningar för
hushållen på plats. Exempelvis hade dieselpriset legat cirka tio kronor högre än idag, med
tydliga negativa konsekvenser för människor på gles- och landsbygd, men också i form av
höjda priser på livsmedel och andra nödvändigheter, på grund av högre kostnader för
transporter.
Sverige har genom en mycket låg offentlig skuldsättning ekonomiska muskler för att möta
dessa påfrestningar. Upprustningen av Försvarsmakten är välbehövlig, men tar stora
ekonomiska resurser i anspråk.
Sverigedemokraternas huvudsakliga ingångar givet ovanstående är följande:
Sverige måste fortsätta föra en ansvarsfull budgetpolitik med respekt för det finanspolitiska
ramverket (balansmålet) så att vi fortsatt kan parera olika globala kriser. Kommande regering
kommer behöva göra avsevärt tuffare prioriteringar på statsbudgetens utgiftssida för att
finansiera större reformer såsom ett högkostnadsskydd på tandvård för alla.
Det kommer inte finnas utrymme för ineffektiva klimatpolitiska satsningar eller en återgång
till ett internationellt bistånd som automatiskt räknas upp i förhållande till Sveriges
bruttonationalinkomst.
Vi kommer fortsatt kämpa för reformer och skattesänkningar som stärker såväl hushållens
köpkraft som tillväxten i stort: lägre skatt på el och fortsatt låga skatter på drivmedel och
livsmedel.
Jimmiepriser vid pump
Sverigedemokraterna vill avskaffa reduktionsplikten helt och har arbetat målmedvetet för att sänka priset vid pump och kommer att fortsätta göra det framöver. Klimatpolitiken ska vara realistisk och ge faktisk effekt utan att göra det dyrt att pendla, särskilt på landsbygden. Det ska gå att ta sig till jobb, skola och fritid i hela landet utan att plånboken spricker.
Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Sverigedemokraterna röstade ja i sakfrågan (60 ja, 0 nej, 0 avstår, 12 frånvarande).
Sverigedemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel2023-11-30
Partiet har inte uttryckligen behandlat just om effektivisering ska föregå skattehöjningar för att förbättra välfärden. Den partiauktoritativa källan visar dock en generell ståndpunkt att den offentliga sektorn ska fokusera på kärnuppdrag och städa bort onödiga utgifter. Därför pekar materialet försiktigt mot effektivisering före skattehöjningar, men underlaget räcker inte för en starkare eller mer precis placering.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Skatteslöseri – effektiviseringsminister
Sverigedemokraterna vill införa en effektiviseringsminister. Skatteslöseriet är ett omfattande problem i den offentliga sektorn. Slöseriet sker på kommunal, regional och riksnivå som bör ses över på en större skala. Riksrevisionen gör ett bra arbete med effektivitetsrevisionen som ligger under riksdagen. Vi ser inga skäl att ändra den myndighetens uppdrag. Besluten om att finansiera offentlig verksamhet och att författa myndighetsuppdrag och förordningar är politiska. Uppgiften att granska dem utifrån ideologiska utgångspunkter bör därför inte överlämnas till en tjänsteman.
Vi föreslår därför att uppdraget ges till ett särskilt statsråd under finansdepartementet. Närheten till finansministern och dennes tjänstemän innebär att det blir enklare att minska anslag och rensa bort ovidkommande och politiska uppdrag såväl som att avräkna pengar på generella och riktade statsbidrag. Det nya statsrådets namn blir Hushållsminister.
Pengarna som sparas på detta arbete kan sedan användas till försvarets uppbyggnad, välfärden, det brottsförebyggande arbetet och alla områden där skattebetalarna får ett mervärde för sina pengar. Varje skattekrona ska behandlas med den respekt det krävts för invånarna att arbeta in den. Den offentliga sektorn ska ägna sig åt kärnverksamheten och vi behöver därför städa upp från tidigare onödiga utgifter i samtliga led. Sveriges offentliga sektor ska uppfylla sina kärnuppdrag, inte slösa med skattepengar!
Sverigedemokraternas valplattform stödjer ett trovärdigt och krigsavhållande militärt försvar samt anger att den transatlantiska länken är vital att upprätthålla; tillsammans belägger detta en tydligt fördelaktig ståndpunkt för högre militär förmåga och fördjupat Nato-samarbete.
2026-09-12 · Helt för
Trygg i Sverige / Sverigedemokraternas prioriteringar för ett tryggt Sverige: / Jakt på gängen / Starkt totalförsvar / Stopp för pedofilerna
Trygg i Sverige
I Sverige ska man vara trygg. Trygg i sitt eget hem. Trygg när man rör sig på gator och torg.
Trygg på jobbet och i skolan. Trygg på äldreboendet eller med sin hemtjänstpersonal. Trygg
när man blir sjuk eller arbetslös.
Vi står inför såväl yttre som inre hot. Krig i vår omvärld - i vår omedelbara närhet - har satt
fingret på stora brister i Sveriges förmåga och beredskap. Sverigedemokraterna har länge
krävt rejäla satsningar på vårt försvar. Redan idag pågår, äntligen, en nödvändig upprustning,
både i Sverige och resten av Europa.
Samtidigt pågår kampen mot den inhemska, organiserade brottslighet, som i decennier
tillåtits växa fram och äta sig in i samhällets alla delar. Det är helt avgörande för Sverige att
det paradigmskifte som inleddes efter förra valet kan fullföljas under nästa mandatperiod.
De senaste årens fokus på den systemhotande gängkriminaliteten har tyvärr gjort att annan
brottslighet kommit i skymundan. Det är nu viktigt att kommande regering ger rättsvårdande
myndigheter såväl resurser som verktyg att med kraft bekämpa också annan kriminalitet, i
synnerhet vardags- och sexualbrottslighet.
Den sociala tryggheten är lika viktig som den fysiska. Sverige ska vara ett välfärdsland där
såväl tillgängligheten som kvaliteten är hög. Decennier av felaktiga politiska prioriteringar har
urholkat välfärden och dess system, varför Sverigedemokraterna har ambitionen att fortsätta
stärka det gemensamma, sociala åtagandet i kommande regering.
Sverigedemokraternas prioriteringar för ett tryggt Sverige:
Jakt på gängen
Vi fortsätter jakten på gängen och hela rättsväsendet stärks i kampen mot den organiserade
brottsligheten. Där vi fortsätter att låsa in fler farliga människor och utvisar de gängkriminella
vid varje tillfälle då det är möjligt. Kriminalvårdens utbyggnad behöver skyndas på.
Starkt totalförsvar
Vi fortsätter verka för totalförsvarets återuppbyggnad. Vi vill se ett trovärdigt och
krigsavhållande militärt försvar med modern materiel, hög försvarsvilja och kompetent
personal som stannar i Försvarsmakten. Arbetet med att stärka det civila försvaret fortsätter
med fler skyddsrum, krislager och ökad självförsörjning.
Stopp för pedofilerna
Vi fortsätter att arbeta utifrån en nollvision för sexuella övergrepp mot barn. Vi vill se
livstidsstraff, adekvat och förebyggande behandling, nya polisiära verktyg och offentliga
pedofilregister.
Sverige nästa mandatperiod och framåt / Oro i omvärlden
Sverige nästa mandatperiod och framåt
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med utgångspunkt i ett tryggt, fritt och
svenskt Sverige. Vi som lever här - infödda svenskar såväl som assimilerade invandrare - har
rätt att känna oss hemma och att leva vanliga, svenska liv utan grov kriminalitet,
tvångsblandning och politisk klåfingrighet.
I Sverigedemokraternas framtida Sverige är vi som bor i vårt land trygga. Vi – män såväl som
kvinnor – vågar gå ut på kvällarna och vi löper mycket liten risk att utsättas för våld eller
andra kränkningar. Vi är även trygga ekonomiskt, med en välfärd värd namnet, en tandvård
som alla har råd med och en a-kassa som omfattar alla som arbetar.
Vi är fria. Vi får bygga ett plank eller ett Sverigehus på vår egen tomt utan att behöva lägga
månader på att be om lov. Vi kan köra bil utan att bli ruinerade, vi betalar rimligt mycket i
skatt och vi får köpa kall öl på systembolaget.
Inte minst är vi svenska. Vi som bor i Sverigedemokraternas framtida Sverige är i princip
uteslutande svenskar. Svenskar som har bott i Sverige i generationer såväl som människor
som har valt att flytta till vårt land, anpassat sig och så småningom uppgått i vår nation.
I Sverigedemokraternas framtida Sverige är man trygg, fri och svensk.
Oro i omvärlden
Sverige befinner sig i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.
Storkrig rasar på vår kontinent efter Rysslands invasion mot Ukraina och hybridattacker är
numera vardag mot vårt eget land och grannskap. Den ryska skuggflottan färdas i
skytteltrafik i vårt känsliga Östersjön och konflikter i fjärran östern ger direkta effekter på
världsmarknaden och svenska levnadsvillkor. Världen befinner sig i en tid av stor osäkerhet.
Den regelbaserade världsordningen som särskilt gynnar små och medelstora stater
undergrävs, geopolitisk rivalitet växer och säkerhetsordningen är skadeskjuten. Ryssland
utgör det stora militära hotet, men även Kina och Iran har konstaterats utgöra tydliga
säkerhetshot gentemot vårt land.
Sverige behöver bygga motståndskraft på djupet och vi gör det starkast i den nordiska
gemenskapen. Stödet till Ukraina och motståndet mot den ryska imperialismen är Sveriges
viktigaste utrikespolitiska fråga och med Tidöpartierna och inte minst Sverigedemokraterna
vid makten kommer vi att fortsätta prioritera vårt närområde i den exceptionella tid som
råder. Under de här åren har Tidösamarbetet navigerat tryggt och stabilt i en alltmer instabil
omvärld och etablerat en rationell och realistisk utrikes- och säkerhetspolitik baserad på
svenska intressen. Vi söker mandat att fortsätta stärka handel och diplomati liksom smalare
och vassare biståndsinsatser samt bygga säkerhet med likasinnade nationer. Norden,
Baltikum och Östersjöstaterna är en naturlig krets att forma en säkerhetspolitisk enhet och
hävstång genom som ger vår del av Europa en stark stämma i Nato, EU och andra
internationella organ.
Den transatlantiska länken är vital att upprätthålla och underhålla. Sveriges relation till USA är
djup och långvarig och större och viktigare än för stunden rådande
Partiets tillhandahållna material behandlar inte uttryckligen straffbarhetsåldern eller en sänkning till 14 år. Det dokumenterar däremot en generell inriktning med stor vikt vid skärpta åtgärder mot gäng och grov kriminalitet. Det ger en försiktig riktning mot stöd för propositionen, men underlaget räcker inte för en starkare eller snävare position.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Organiserad brottslighet
Den organisade brottsligheten är ett hot mot både samhället och vanliga människor. Kampen mot gängen har därför varit särskilt viktig för oss. Innan nästa val kommer vi att ha infört dubbla straff för brott som begås av gäng och fattat det första av två grundlagsbeslut som behövs för att göra det olagligt att vara med i en kriminell organisation. Vi har skärpt straffen för ett stort antal brott som begås av gängkriminella såsom bedrägerier, misshandel, mutbrott, förfalskning, smuggelbrott med mera. Vidare har vi infört särskilda straffskärpningsregler som tar sikte på våldsamma uppgörelser mellan kriminella och som riskerar att drabba oskyldiga när gängmedlemmar skjuter på varandra eller placerar ut bomber. Är man gängkriminell ska man sitta inne!
Partiet har inte lagt fram en ståndpunkt om just sänkt skatt på arbete och företagande för att öka sysselsättningen. Däremot uttrycker partiets valplattform en generell vilja att minska skattebördan för människor och näringsliv samt att driva skattesänkningar som stärker tillväxten. Det ger en försiktig, generell riktning mot sänkta skatter, men inte stöd för den specifika sysselsättningsmotiverade åtgärden.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Fri i Sverige / Sverigedemokraternas prioriteringar för ett fritt Sverige: / Mindre krångel och regleringar / Stärkt äganderätt
Fri i Sverige
I Sverige ska man vara fri. Fri att göra egna livsval och forma sitt eget liv utifrån sina egna
förutsättningar. Fri att röra och transportera sig utan orimliga fysiska eller ekonomiska hinder.
Fri att själv bestämma över huvuddelen av sin inkomst. Fri att ha sin åsikt och uttrycka den
utan hot om repressalier.
I Sverige begränsas friheten ofta genom regleringar och byråkrati, inte sällan utan uppenbar
nytta för individ och samhälle. Segdragna processer och högt skattetryck hämmar initiativ
och tillväxt.
Vi ser det till exempel i bostadssektorn. Pålagor, krångliga regler och ett generellt högt
skattetryck har lett till trångboddhet och bostadsbrist i delar av landet. Svårigheten att hitta
en bostad till rimlig kostnad inom rimlig tid har lagt en våt filt över tillväxten, inte minst i våra
storstäder.
Som om inte den svenska byråkratin vore tillräckligt tillväxthämmande har EU-direktiv börjat
få ordentliga konsekvenser för svenska företag. Denna utveckling måste stoppas. EU-
samarbete är attraktivt när Sverige tjänar på samarbetet och Sverige måste, precis som
många andra EU-länder, plocka russinen ur kakan i högre utsträckning. Bort med ”bäst i
klassen”-attityd och överimplementering av EU-direktiv och internationella regelverk såsom
Agenda 2030.
Den nya världsordningen, där den starke i kraft av sin storlek och styrka, tar sig rätten att
diktera villkoren för mindre starka länder och regioner, måste motarbetas. Det görs bäst
genom internationella, bi- och multilaterala överenskommelser mellan demokratiska länder
som tillsammans kan utgöra motvikt till supermakterna.
Sverigedemokraternas prioriteringar för ett fritt Sverige:
Mindre krångel och regleringar
Vi fortsätter att förenkla regelverk, korta tillståndsprocesser och ta bort onödiga regleringar.
Myndighetsaktivism ska motverkas. Folkviljan kommer bättre till uttryck genom mer effektiv
lagstiftning och myndighetsstyrning. Överimplementering av EU-lagstiftning ska upphöra.
Stärkt äganderätt
Vi fortsätter att minska skattebördan för både människor och näringsliv. Hälften kvar är en
viktig princip för arbetsinkomster. Genom enklare bygg- och låneregler kan fler äga och
utveckla sin bostad. Allemansrätten ska värnas samtidigt som renskötsel och andra
specialintressen inte ska tillåtas begränsa markrättigheter och tillväxt.
Det ekonomiska läget
presidentadministrationer. Västvärldens utveckling, säkerhet och konkurrenskraft måste vara
ett gemensamt intresse gentemot makter som vill stärka sitt inflytande med aggressiva
medel på bekostnad av suveräna demokratier, eller våra länders medborgare och
ekonomiska utveckling. Vi kommer heller aldrig att vika en tum om någon medlem av den
nordiska familjen hotas, oavsett om det är en allierad eller antagonist som ligger bakom.
Norden är vår plats på jorden och en borg av grannar i världens mest likasinnade och
integrerade region i den kanske mest prövande tiden i modern politisk historia.
Internationellt samarbete är viktigare än på länge och kan bidra till ett starkare Europa, men
det får aldrig ske på bekostnad av Sveriges suveränitet eller vår förmåga att själva fatta
avgörande beslut för landets framtid.
Det ekonomiska läget
Tidöpartierna fick ärva en rekordhög inflation och en tillväxt i EU:s absoluta bottenskikt. Efter
snart fyra år med en fokuserad ekonomisk politik är situationen den omvända; inflationen
ligger kring målnivån och Sverige har goda tillväxtsiffror, bättre än många andra EU-länder.
Under samma period har räntan sänkts vilket lett till kraftiga utgiftsminskningar för alla
hushåll med bolån.
Hushållen har vidare stärkts genom skattesänkningar på inkomst, drivmedel, el och mat och
en vanlig barnfamilj har mer än 5 000 kronor extra att röra sig med varje månad.
Barnfattigdomen är den lägsta på 10 år till följd av en klok familjeekonomisk politik.
Orosmoln saknas dock inte, i synnerhet globala sådana. Regelrätta krig i inte minst Ukraina
och Iran har kraftigt påverkat priserna på grundläggande insatsvaror som el, gas, olja och
konstgödsel, med medföljande prisökningar även i andra delar av ekonomin.
Därtill har handelskrig skapat osäkerhet, prisvolatilitet och inte minst påverkat företagens
investeringsvilja.
Detta är ytterst beklagligt, men det är också en påminnelse om hur illa läget hade varit om
Sverige hade styrts av en regering som inte fått alla dessa ekonomiska förstärkningar för
hushållen på plats. Exempelvis hade dieselpriset legat cirka tio kronor högre än idag, med
tydliga negativa konsekvenser för människor på gles- och landsbygd, men också i form av
höjda priser på livsmedel och andra nödvändigheter, på grund av högre kostnader för
transporter.
Sverige har genom en mycket låg offentlig skuldsättning ekonomiska muskler för att möta
dessa påfrestningar. Upprustningen av Försvarsmakten är välbehövlig, men tar stora
ekonomiska resurser i anspråk.
Sverigedemokraternas huvudsakliga ingångar givet ovanstående är följande:
Sverige måste fortsätta föra en ansvarsfull budgetpolitik med respekt för det finanspolitiska
ramverket (balansmålet) så att vi fortsatt kan parera olika globala kriser. Kommande regering
kommer behöva göra avsevärt tuffare prioriteringar på statsbudgetens utgiftssida för att
finansiera större reformer såsom ett högkostnadsskydd på tandvård för alla.
Det kommer inte finnas utrymme för ineffektiva klimatpolitiska satsningar eller en återgång
till ett internationellt bistånd som automatiskt räknas upp i förhållande till Sveriges
bruttonationalinkomst.
Vi kommer fortsatt kämpa för reformer och skattesänkningar som stärker såväl hushållens
köpkraft som tillväxten i stort: lägre skatt på el och fortsatt låga skatter på drivmedel och
livsmedel.
Partiets energipolitik motsätter sig statligt stöd till vindkraft och prioriterar ny kärnkraft som bas- och reglerkraft. Det innebär en tydlig prioritering av statligt stödd ny kärnkraft framför förnybar el enligt frågans absoluta ankare. Partiets ja till lagförslaget om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft bekräftar denna inriktning.
2025-05-21 · Helt emot
Energipolitik
Sverigedemokraternas energipolitik har legat fast över tid. Vi vill se en ökad energisjälvförsörjningsgrad samt ett stabilt, planerbart och robust energisystem. Under de senaste åren har allt fler partier närmat sig vår politik på området, vilket resulterat i att stödet för kärnkraft är bredare än på länge, att vindkraftens utmaningar är synliga för alla som vill se och motståndet mot EU:s överstatlighet i energifrågor starkare än någonsin.
Vi fortsätter se nyktert på energifrågan och låter fysikens lagar väga tyngre än ideologiska övertygelser. De olika kraftslagen har olika fördelar och nackdelar vilket politiken måste erkänna och därför motsätter vi oss statliga stöd till vindkraft. Istället vill vi prioritera bas-, och reglerkraft likt ny kärnkraft och vattenkraft.
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Sverigedemokraterna röstade ja i sakfrågan (63 ja, 0 nej, 0 avstår, 9 frånvarande).
Sverigedemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
Partiets officiella valmanifest anger en stram invandringspolitik och en kravbaserad integrationspolitik. Det belägger en långsiktigt restriktiv inriktning där migrationspolitiken kopplas till integrationskrav, vilket motsvarar den högsta restriktiva ankaren.
2026-09-12 · Helt för
Svensk i Sverige / Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt Sverige: / Ansvarsfull invandringspolitik / Stopp för tvångsblandning / Uppvärderat medborgarskap / Tuffare bidragskrav
Svensk i Sverige
I Sverige ska man vara svensk. Svensk i betydelsen att man ser den svenska kulturen som
sin. Svensk i lojalitet och identitet. Svensk i hjärtat. Svenskar i Sverige har rätt att känna sig
hemma och leva helt vanliga svenska liv i sitt eget land.
Svenskheten är öppen. Det betyder att även den som inte fötts som svensk kan assimileras
och bli svensk. Det är ett eget ansvar att anpassa sig. Ett land där nytillkomna inte förväntas
ta seden dit de kommit blir splittrat och segregerat. Det är den utveckling vi sett i Sverige i
kölvattnet av alldeles för stor invandring i kombination med allmän kravlöshet.
Invandringspolitiken ska vara stram och integrationspolitiken kravbaserad.
Samhällsgemenskap kan bara byggas på majoritetsbefolkningens villkor. Det är således
viktigt att vi lyfter fram, bejakar och tillgängliggör det som skapats och förädlats i Sverige
genom århundraden och över generationer.
Sverige ska förbli Sverige. Sverige är den enda platsen på jorden där vi svenskar har en
självklar och obestridlig rätt att leva samt att bevara och utveckla vår gemensamma kultur.
Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt
Sverige:
Ansvarsfull invandringspolitik
Vi fortsätter att skärpa invandringspolitiken. Asyllagstiftningen ska vara på EU:s miniminivå
och högre krav ska ställas på den som vill ta hit sina anhöriga. Frivillig återvandring ska
fortsatt uppmuntras. Illegala och kriminella invandrare ska utvisas.
Stopp för tvångsblandning
Vi fortsätter att ställa krav på de som kommer till vårt land. För att få bo kvar här ska man
visa på ett hederligt levnadssätt, försörja sig själv och skaffa sig kunskaper i svenska språket
och om svenskt samhällsliv. Socialdemokraternas uttalade och välkända planer på att
tvångsblanda befolkningen ska slås tillbaka.
Uppvärderat medborgarskap
Vi fortsätter höja kraven för svenskt medborgarskap. Att vara svensk medborgare är ett
privilegium för infödda svenskar och andra som lever upp till högt ställda krav. Naturaliserade
medborgare ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap på grund av brottslighet
Tuffare bidragskrav
Vi fortsätter att dra åt bidragskranen. Det ska löna sig att utbilda sig och arbeta.
Välfärdsmigranter som aldrig bidragit till det gemensamma ska inte förvänta sig att bli
försörjda med svenska skattemedel utan motprestation.
Det officiella valmanifestet anger ett högkostnadsskydd på tandvård för alla som en reform som ska finansieras. Det är ett uttryckligt stöd för att skyddet ska omfatta hela befolkningen.
2026-09-12 · Helt för
Det ekonomiska läget
presidentadministrationer. Västvärldens utveckling, säkerhet och konkurrenskraft måste vara
ett gemensamt intresse gentemot makter som vill stärka sitt inflytande med aggressiva
medel på bekostnad av suveräna demokratier, eller våra länders medborgare och
ekonomiska utveckling. Vi kommer heller aldrig att vika en tum om någon medlem av den
nordiska familjen hotas, oavsett om det är en allierad eller antagonist som ligger bakom.
Norden är vår plats på jorden och en borg av grannar i världens mest likasinnade och
integrerade region i den kanske mest prövande tiden i modern politisk historia.
Internationellt samarbete är viktigare än på länge och kan bidra till ett starkare Europa, men
det får aldrig ske på bekostnad av Sveriges suveränitet eller vår förmåga att själva fatta
avgörande beslut för landets framtid.
Det ekonomiska läget
Tidöpartierna fick ärva en rekordhög inflation och en tillväxt i EU:s absoluta bottenskikt. Efter
snart fyra år med en fokuserad ekonomisk politik är situationen den omvända; inflationen
ligger kring målnivån och Sverige har goda tillväxtsiffror, bättre än många andra EU-länder.
Under samma period har räntan sänkts vilket lett till kraftiga utgiftsminskningar för alla
hushåll med bolån.
Hushållen har vidare stärkts genom skattesänkningar på inkomst, drivmedel, el och mat och
en vanlig barnfamilj har mer än 5 000 kronor extra att röra sig med varje månad.
Barnfattigdomen är den lägsta på 10 år till följd av en klok familjeekonomisk politik.
Orosmoln saknas dock inte, i synnerhet globala sådana. Regelrätta krig i inte minst Ukraina
och Iran har kraftigt påverkat priserna på grundläggande insatsvaror som el, gas, olja och
konstgödsel, med medföljande prisökningar även i andra delar av ekonomin.
Därtill har handelskrig skapat osäkerhet, prisvolatilitet och inte minst påverkat företagens
investeringsvilja.
Detta är ytterst beklagligt, men det är också en påminnelse om hur illa läget hade varit om
Sverige hade styrts av en regering som inte fått alla dessa ekonomiska förstärkningar för
hushållen på plats. Exempelvis hade dieselpriset legat cirka tio kronor högre än idag, med
tydliga negativa konsekvenser för människor på gles- och landsbygd, men också i form av
höjda priser på livsmedel och andra nödvändigheter, på grund av högre kostnader för
transporter.
Sverige har genom en mycket låg offentlig skuldsättning ekonomiska muskler för att möta
dessa påfrestningar. Upprustningen av Försvarsmakten är välbehövlig, men tar stora
ekonomiska resurser i anspråk.
Sverigedemokraternas huvudsakliga ingångar givet ovanstående är följande:
Sverige måste fortsätta föra en ansvarsfull budgetpolitik med respekt för det finanspolitiska
ramverket (balansmålet) så att vi fortsatt kan parera olika globala kriser. Kommande regering
kommer behöva göra avsevärt tuffare prioriteringar på statsbudgetens utgiftssida för att
finansiera större reformer såsom ett högkostnadsskydd på tandvård för alla.
Det kommer inte finnas utrymme för ineffektiva klimatpolitiska satsningar eller en återgång
till ett internationellt bistånd som automatiskt räknas upp i förhållande till Sveriges
bruttonationalinkomst.
Vi kommer fortsatt kämpa för reformer och skattesänkningar som stärker såväl hushållens
köpkraft som tillväxten i stort: lägre skatt på el och fortsatt låga skatter på drivmedel och
livsmedel.
Partiets officiella policy stödjer svenskt Natomedlemskap och motsätter sig restriktioner i samverkan med alliansens medlemmar. Det visar en fullvärdig och fördjupad inriktning mot Nato, vilket är motsatsen till att välja alliansfrihet framför medlemskap.
2026-09-12 · Helt emot
Nato
Sverigedemokraterna stödjer det svenska Natomedlemskapet och anser inte att Sverige ska ha några restriktioner i vår samverkan med alliansens medlemmar. Redan 2020 röstade Sverigedemokraterna för en Natooption som innebar att Sverige skulle deklarera möjligheten att gå med i alliansen. När detta blev aktuellt 2022 i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina så ställde sig Sverigedemokraterna bakom Natomedlemskapet.
Sverigedemokraterna menar att Natos robotförsvar behöver stärkas och Nato behöver stärka sin förmåga att möta det kinesiska hotet. Det är också viktig att Nato fokuserar på sina kärnuppgifter och inte exempelvis miljöfrågor, då det finns andra organisationer som är bättre lämpade att hantera dessa frågor.
Partiet har inte uttryckligen behandlat straffansvar för den som styr eller kontrollerar en kriminell sammanslutning utan att själv utföra brotten. Dess dokumenterade generella linje är samtidigt tydligt inriktad på skärpta straff och kriminalisering av medlemskap i kriminella organisationer. Det ger stöd för en viss benägenhet att acceptera ett sådant straffansvar, men inte för den tydliga ytterpositionen, eftersom steget från medlemskap och skärpta straff till just styrning eller kontroll är en indirekt slutsats.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Organiserad brottslighet
Den organisade brottsligheten är ett hot mot både samhället och vanliga människor. Kampen mot gängen har därför varit särskilt viktig för oss. Innan nästa val kommer vi att ha infört dubbla straff för brott som begås av gäng och fattat det första av två grundlagsbeslut som behövs för att göra det olagligt att vara med i en kriminell organisation. Vi har skärpt straffen för ett stort antal brott som begås av gängkriminella såsom bedrägerier, misshandel, mutbrott, förfalskning, smuggelbrott med mera. Vidare har vi infört särskilda straffskärpningsregler som tar sikte på våldsamma uppgörelser mellan kriminella och som riskerar att drabba oskyldiga när gängmedlemmar skjuter på varandra eller placerar ut bomber. Är man gängkriminell ska man sitta inne!
Partiet har inte tagit ställning till just förmögenhetsskatt i det tillhandahållna underlaget. Dess dokumenterade generella inriktning är skattesänkningar och fortsatt låga skatter, vilket ger en försiktig deduktion mot att återinföra en förmögenhetsskatt. Eftersom sambandet inte gäller frågans specifika instrument behålls ett brett intervall.
2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller
Vi kommer fortsatt kämpa för reformer och skattesänkningar som stärker såväl hushållens
köpkraft som tillväxten i stort: lägre skatt på el och fortsatt låga skatter på drivmedel och
livsmedel.
Partiets officiella valmanifest stödjer tydligt att Sverige ska hålla fast vid en stram migrationspolitik. Formuleringen omfattar migrationspolitiken generellt och manifestets fortsatta skärpningar gäller bland annat asyl och anhöriga, vilket direkt stödjer den angivna propositionen.
2026-09-12 · Helt för
Svensk i Sverige / Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt Sverige: / Ansvarsfull invandringspolitik / Stopp för tvångsblandning / Uppvärderat medborgarskap / Tuffare bidragskrav
Svensk i Sverige
I Sverige ska man vara svensk. Svensk i betydelsen att man ser den svenska kulturen som
sin. Svensk i lojalitet och identitet. Svensk i hjärtat. Svenskar i Sverige har rätt att känna sig
hemma och leva helt vanliga svenska liv i sitt eget land.
Svenskheten är öppen. Det betyder att även den som inte fötts som svensk kan assimileras
och bli svensk. Det är ett eget ansvar att anpassa sig. Ett land där nytillkomna inte förväntas
ta seden dit de kommit blir splittrat och segregerat. Det är den utveckling vi sett i Sverige i
kölvattnet av alldeles för stor invandring i kombination med allmän kravlöshet.
Invandringspolitiken ska vara stram och integrationspolitiken kravbaserad.
Samhällsgemenskap kan bara byggas på majoritetsbefolkningens villkor. Det är således
viktigt att vi lyfter fram, bejakar och tillgängliggör det som skapats och förädlats i Sverige
genom århundraden och över generationer.
Sverige ska förbli Sverige. Sverige är den enda platsen på jorden där vi svenskar har en
självklar och obestridlig rätt att leva samt att bevara och utveckla vår gemensamma kultur.
Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt
Sverige:
Ansvarsfull invandringspolitik
Vi fortsätter att skärpa invandringspolitiken. Asyllagstiftningen ska vara på EU:s miniminivå
och högre krav ska ställas på den som vill ta hit sina anhöriga. Frivillig återvandring ska
fortsatt uppmuntras. Illegala och kriminella invandrare ska utvisas.
Stopp för tvångsblandning
Vi fortsätter att ställa krav på de som kommer till vårt land. För att få bo kvar här ska man
visa på ett hederligt levnadssätt, försörja sig själv och skaffa sig kunskaper i svenska språket
och om svenskt samhällsliv. Socialdemokraternas uttalade och välkända planer på att
tvångsblanda befolkningen ska slås tillbaka.
Uppvärderat medborgarskap
Vi fortsätter höja kraven för svenskt medborgarskap. Att vara svensk medborgare är ett
privilegium för infödda svenskar och andra som lever upp till högt ställda krav. Naturaliserade
medborgare ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap på grund av brottslighet
Tuffare bidragskrav
Vi fortsätter att dra åt bidragskranen. Det ska löna sig att utbilda sig och arbeta.
Välfärdsmigranter som aldrig bidragit till det gemensamma ska inte förvänta sig att bli
försörjda med svenska skattemedel utan motprestation.
Partiet förespråkar en stramare bidragspolitik och vill begränsa försörjning genom svenska skattemedel för personer utan tidigare bidrag till det gemensamma. Det ger stöd för ett bidragstak, men underlaget anger inte att ett generellt nationellt tak för alla arbetsföra personer ska införas, vilket motiverar ett villkorat intervall.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Svensk i Sverige / Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt Sverige: / Ansvarsfull invandringspolitik / Stopp för tvångsblandning / Uppvärderat medborgarskap / Tuffare bidragskrav
Svensk i Sverige
I Sverige ska man vara svensk. Svensk i betydelsen att man ser den svenska kulturen som
sin. Svensk i lojalitet och identitet. Svensk i hjärtat. Svenskar i Sverige har rätt att känna sig
hemma och leva helt vanliga svenska liv i sitt eget land.
Svenskheten är öppen. Det betyder att även den som inte fötts som svensk kan assimileras
och bli svensk. Det är ett eget ansvar att anpassa sig. Ett land där nytillkomna inte förväntas
ta seden dit de kommit blir splittrat och segregerat. Det är den utveckling vi sett i Sverige i
kölvattnet av alldeles för stor invandring i kombination med allmän kravlöshet.
Invandringspolitiken ska vara stram och integrationspolitiken kravbaserad.
Samhällsgemenskap kan bara byggas på majoritetsbefolkningens villkor. Det är således
viktigt att vi lyfter fram, bejakar och tillgängliggör det som skapats och förädlats i Sverige
genom århundraden och över generationer.
Sverige ska förbli Sverige. Sverige är den enda platsen på jorden där vi svenskar har en
självklar och obestridlig rätt att leva samt att bevara och utveckla vår gemensamma kultur.
Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt
Sverige:
Ansvarsfull invandringspolitik
Vi fortsätter att skärpa invandringspolitiken. Asyllagstiftningen ska vara på EU:s miniminivå
och högre krav ska ställas på den som vill ta hit sina anhöriga. Frivillig återvandring ska
fortsatt uppmuntras. Illegala och kriminella invandrare ska utvisas.
Stopp för tvångsblandning
Vi fortsätter att ställa krav på de som kommer till vårt land. För att få bo kvar här ska man
visa på ett hederligt levnadssätt, försörja sig själv och skaffa sig kunskaper i svenska språket
och om svenskt samhällsliv. Socialdemokraternas uttalade och välkända planer på att
tvångsblanda befolkningen ska slås tillbaka.
Uppvärderat medborgarskap
Vi fortsätter höja kraven för svenskt medborgarskap. Att vara svensk medborgare är ett
privilegium för infödda svenskar och andra som lever upp till högt ställda krav. Naturaliserade
medborgare ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap på grund av brottslighet
Tuffare bidragskrav
Vi fortsätter att dra åt bidragskranen. Det ska löna sig att utbilda sig och arbeta.
Välfärdsmigranter som aldrig bidragit till det gemensamma ska inte förvänta sig att bli
försörjda med svenska skattemedel utan motprestation.
Partiet har inte tagit ställning till just elektronisk övervakning eller livstidsförbud efter frigivning. Dess dokumenterade generella linje i kriminalpolitiken är dock tydligt straffskärpande och betonar att gängkriminella ska hållas frihetsberövade. Det ger ett begränsat stöd för skärpta kontrollåtgärder även i denna fråga, men räcker inte för att belägga ett tydligt stöd för de angivna åtgärderna.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Organiserad brottslighet
Den organisade brottsligheten är ett hot mot både samhället och vanliga människor. Kampen mot gängen har därför varit särskilt viktig för oss. Innan nästa val kommer vi att ha infört dubbla straff för brott som begås av gäng och fattat det första av två grundlagsbeslut som behövs för att göra det olagligt att vara med i en kriminell organisation. Vi har skärpt straffen för ett stort antal brott som begås av gängkriminella såsom bedrägerier, misshandel, mutbrott, förfalskning, smuggelbrott med mera. Vidare har vi infört särskilda straffskärpningsregler som tar sikte på våldsamma uppgörelser mellan kriminella och som riskerar att drabba oskyldiga när gängmedlemmar skjuter på varandra eller placerar ut bomber. Är man gängkriminell ska man sitta inne!
Partiets valmanifest behandlar direkt åtgärder som förenklar regelverk, kortar tillståndsprocesser och tar bort onödiga regleringar. Samma manifest anger även lägre skattebörda samt enklare bygg- och låneregler. Sammantaget belägger detta ett tydligt partistöd för lägre företagskostnader, minskad administration och stärkt kapitaltillgång.
2026-09-12 · Helt för
Fri i Sverige / Sverigedemokraternas prioriteringar för ett fritt Sverige: / Mindre krångel och regleringar / Stärkt äganderätt
Fri i Sverige
I Sverige ska man vara fri. Fri att göra egna livsval och forma sitt eget liv utifrån sina egna
förutsättningar. Fri att röra och transportera sig utan orimliga fysiska eller ekonomiska hinder.
Fri att själv bestämma över huvuddelen av sin inkomst. Fri att ha sin åsikt och uttrycka den
utan hot om repressalier.
I Sverige begränsas friheten ofta genom regleringar och byråkrati, inte sällan utan uppenbar
nytta för individ och samhälle. Segdragna processer och högt skattetryck hämmar initiativ
och tillväxt.
Vi ser det till exempel i bostadssektorn. Pålagor, krångliga regler och ett generellt högt
skattetryck har lett till trångboddhet och bostadsbrist i delar av landet. Svårigheten att hitta
en bostad till rimlig kostnad inom rimlig tid har lagt en våt filt över tillväxten, inte minst i våra
storstäder.
Som om inte den svenska byråkratin vore tillräckligt tillväxthämmande har EU-direktiv börjat
få ordentliga konsekvenser för svenska företag. Denna utveckling måste stoppas. EU-
samarbete är attraktivt när Sverige tjänar på samarbetet och Sverige måste, precis som
många andra EU-länder, plocka russinen ur kakan i högre utsträckning. Bort med ”bäst i
klassen”-attityd och överimplementering av EU-direktiv och internationella regelverk såsom
Agenda 2030.
Den nya världsordningen, där den starke i kraft av sin storlek och styrka, tar sig rätten att
diktera villkoren för mindre starka länder och regioner, måste motarbetas. Det görs bäst
genom internationella, bi- och multilaterala överenskommelser mellan demokratiska länder
som tillsammans kan utgöra motvikt till supermakterna.
Sverigedemokraternas prioriteringar för ett fritt Sverige:
Mindre krångel och regleringar
Vi fortsätter att förenkla regelverk, korta tillståndsprocesser och ta bort onödiga regleringar.
Myndighetsaktivism ska motverkas. Folkviljan kommer bättre till uttryck genom mer effektiv
lagstiftning och myndighetsstyrning. Överimplementering av EU-lagstiftning ska upphöra.
Stärkt äganderätt
Vi fortsätter att minska skattebördan för både människor och näringsliv. Hälften kvar är en
viktig princip för arbetsinkomster. Genom enklare bygg- och låneregler kan fler äga och
utveckla sin bostad. Allemansrätten ska värnas samtidigt som renskötsel och andra
specialintressen inte ska tillåtas begränsa markrättigheter och tillväxt.
Partiets valmanifest kopplar uttryckligen integrationspolitiken till stramhet och krav, och beskriver krav på hederligt levnadssätt, egen försörjning samt kunskaper i svenska och svenskt samhällsliv för att få bo kvar. Det belägger en tyngdpunkt på individuellt ansvar och konkreta krav. Manifestutdraget preciserar däremot inte omfattningen av ytterligare offentliga utgifter, vilket motiverar ett intervall som även rymmer den något svagare kravorienterade positionen.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Svensk i Sverige / Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt Sverige: / Ansvarsfull invandringspolitik / Stopp för tvångsblandning / Uppvärderat medborgarskap / Tuffare bidragskrav
Svensk i Sverige
I Sverige ska man vara svensk. Svensk i betydelsen att man ser den svenska kulturen som
sin. Svensk i lojalitet och identitet. Svensk i hjärtat. Svenskar i Sverige har rätt att känna sig
hemma och leva helt vanliga svenska liv i sitt eget land.
Svenskheten är öppen. Det betyder att även den som inte fötts som svensk kan assimileras
och bli svensk. Det är ett eget ansvar att anpassa sig. Ett land där nytillkomna inte förväntas
ta seden dit de kommit blir splittrat och segregerat. Det är den utveckling vi sett i Sverige i
kölvattnet av alldeles för stor invandring i kombination med allmän kravlöshet.
Invandringspolitiken ska vara stram och integrationspolitiken kravbaserad.
Samhällsgemenskap kan bara byggas på majoritetsbefolkningens villkor. Det är således
viktigt att vi lyfter fram, bejakar och tillgängliggör det som skapats och förädlats i Sverige
genom århundraden och över generationer.
Sverige ska förbli Sverige. Sverige är den enda platsen på jorden där vi svenskar har en
självklar och obestridlig rätt att leva samt att bevara och utveckla vår gemensamma kultur.
Sverigedemokraternas prioriteringar för ett svenskt
Sverige:
Ansvarsfull invandringspolitik
Vi fortsätter att skärpa invandringspolitiken. Asyllagstiftningen ska vara på EU:s miniminivå
och högre krav ska ställas på den som vill ta hit sina anhöriga. Frivillig återvandring ska
fortsatt uppmuntras. Illegala och kriminella invandrare ska utvisas.
Stopp för tvångsblandning
Vi fortsätter att ställa krav på de som kommer till vårt land. För att få bo kvar här ska man
visa på ett hederligt levnadssätt, försörja sig själv och skaffa sig kunskaper i svenska språket
och om svenskt samhällsliv. Socialdemokraternas uttalade och välkända planer på att
tvångsblanda befolkningen ska slås tillbaka.
Uppvärderat medborgarskap
Vi fortsätter höja kraven för svenskt medborgarskap. Att vara svensk medborgare är ett
privilegium för infödda svenskar och andra som lever upp till högt ställda krav. Naturaliserade
medborgare ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap på grund av brottslighet
Tuffare bidragskrav
Vi fortsätter att dra åt bidragskranen. Det ska löna sig att utbilda sig och arbeta.
Välfärdsmigranter som aldrig bidragit till det gemensamma ska inte förvänta sig att bli
försörjda med svenska skattemedel utan motprestation.