Johanna Hornberger (Moderaterna, Stockholms län) har lagt 1003 röster i riksdagen och inte röstat mot partilinjen, och 0 framträdanden i poddar, radio och tv i registret.
Om uppgifterna om parti och valkrets
Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.
Riksdagens person-id: 0262525788220
Inga framträdanden i registret.
Framträdanden
0
Röster i riksdagen
1003 ja 999 · nej 4 · avstår 0
Mot partilinjen
Aldrig
Framträdanden
Program där Johanna Hornberger finns med i registret. En länk öppnar det offentliga programmet när källan är känd. Citat från transkriptet visas bara när talarens röst är verifierad — de är inte valkompassens ståndpunkter.
Inga framträdanden i registret.
Så röstade Johanna
Johanna har lagt 1003 röster i riksdagen mellan 2022-10-26 och 2026-06-11: 999 ja, 4 nej och 0 avstår.
Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.
Frånvarande i 151 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.
40 ärenden med 451 beslutspunkter i riksmötet 2023/24, av 982 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.
Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Johanna röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.
Motionsförslag: Väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:127 av Eric Palmqvist (SD), 2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 7, 2023/24:471 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 9, 2023/24:849 av Larry Söder (KD) och 2023/24:1597 av Karin Sundin (S).
Johanna röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 35, 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 16 och 22, båda i denna del, och 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 6.
Motionsförslag: Statlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 34, 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 103, 2023/24:2851 av Rickard Nordin (C) och 2023/24:2856 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 2, 4 och 5.
Motionsförslag: Värden och prioriteringar i utrikespolitiken
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1.
Johanna röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:484 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 8, 2023/24:1738 av Niels Paarup-Petersen och Anne-Li Sjölund (båda C) och 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 29.
Lagstiftning och beslut2024-06-12 · Finansutskottet · FiU21
Vårändringsbudget för 2024
FÖR
Utskottets förslag: Ett nytt integrationspolitiskt mål
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner målet för integrationspolitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:99 punkt 7 och avslår motion 2023/24:2895 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Uppmaning till regeringen2024-06-12 · Socialutskottet · SoU13
Stöd till personer med funktionsnedsättning
MOT
Motionsförslag: Huvudmannaskapsutredningen
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1882 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4 och 2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 119.
Johanna röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1032 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S), 2023/24:1882 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 7.2, 2023/24:2452 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16 och 2023/24:2481 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 48.
Uppmaning till regeringen: Uppräkning av assistansersättning
Partiet delade sig: Nej 57, Avstår 1.
Vad rösten innebar
Johanna röstade Nej i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen riktar en uppmaning till regeringen.
Partiet delade sig: Nej 57, Avstår 1.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om uppräkning av assistansersättning och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 120, 2023/24:2650 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och 2023/24:2651 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2 och bifaller delvis motion 2023/24:1882 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 6.
Johanna röstade Ja i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:76 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 17, 2023/24:2481 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 49 och 2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 123.
Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher
MOT
Motionsförslag: Företagsfrämjande åtgärder
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2883 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 3, 2023/24:2885 av Elisabeth Thand Ringqvist och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 2-4 och 2023/24:2889 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 3.
Johanna röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2883 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4, 2023/24:2885 av Elisabeth Thand Ringqvist och Rickard Nordin (båda C) yrkande 1 och 2023/24:2889 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkandena 7-9.
Motionsförslag: Främjande av spel och dataspelsbranschen
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2885 av Elisabeth Thand Ringqvist och Rickard Nordin (båda C) yrkandena 6-8 och 2023/24:2889 av Elin Söderberg och Amanda Lind (båda MP) yrkandena 10-12.
Johanna röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:67 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3, 2023/24:1085 av Azra Muranovic m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:1206 av Åsa Eriksson (S), 2023/24:1937 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2023/24:2499 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2588 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 1 och 2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 147 och 148.
Motionsförslag: En konkurrenskraftig svensk sjöfart
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 2, 6 och 7, 2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 6, 2023/24:2206 av Mats Green (M), 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 32 och 2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 49.
Johanna röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 9, 11-14 och 22, 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 35, 36 och 85 samt 2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 52.
Motionsförslag: Främjande av inlands- och kustsjöfarten
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 8 och 16, 2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 84.
Johanna röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1873 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 27 och 2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 21 och 22.
Johanna röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkandena 14-17, 2023/24:1301 av Hanna Westerén (S), 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 46, 2023/24:1965 av Hanna Westerén och Laila Naraghi (båda S) och 2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 18.
Motionsförslag: Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 58 och 59, 2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 42, 2023/24:2479 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 2 och 2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 5.
Johanna röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 58, Avstår 1.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 9, 2023/24:519 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2023/24:901 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 38, 2023/24:1631 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C), 2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9, 2023/24:1658 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 6, 2023/24:2219 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2023/24:2236 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 9 och 10, 2023/24:2394 av Ingemar Kihlström (KD), 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 16, 2023/24:2470 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkande 1, 2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 27 och 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 12.
Johanna röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:361 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2-5, 2023/24:1237 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C) och 2023/24:1602 av Niels Paarup-Petersen (C).
Johanna röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:866 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2023/24:940 av Dzenan Cisija (S), 2023/24:1330 av Jamal El-Haj (S), 2023/24:1694 av Aida Birinxhiku (S), 2023/24:2044 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8 och 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 13.
Johanna röstade Ja i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:588 av Sten Bergheden (M), 2023/24:1777 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) yrkande 1 och 2023/24:2145 av Saila Quicklund (M) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2024-06-12 · Trafikutskottet · TU19
Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd, 2. lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:116 punkterna 1 och 2 samt avslår motion 2023/24:2890 av Linus Lakso m.fl. (MP).
Johanna röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:413 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 33, 2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 13, 2023/24:461 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 9, 2023/24:497 av Rashid Farivar m.fl. (SD) yrkandena 1-4, 6, 7, 10 och 14, 2023/24:1337 av Denis Begic (S) yrkandena 1-4, 2023/24:1543 av Joakim Järrebring (S), 2023/24:1846 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 4, 2023/24:1927 av Adrian Magnusson och Amalia Rud Pedersen (båda S), 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 6, 2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 8, 2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 61, 2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 9 och 2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 170.
Motionsförslag: Tillgång till elektronisk kommunikation
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:265 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2023/24:415 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 13 och 14, 2023/24:443 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7, 2023/24:669 av Markus Selin (S) yrkandena 1-4, 2023/24:1248 av Martina Johansson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkandena 1-3, 2023/24:1827 av Monica Haider (S), 2023/24:2029 av Fredrik Lundh Sammeli och Linus Sköld (båda S), 2023/24:2102 av Thomas Ragnarsson (M), 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 25, 2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 29, 2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2, 2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 11.
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:351 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 10 och 12, 2023/24:1487 av Mirja Räihä m.fl. (S), 2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 24 och 2023/24:2882 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
Motionsyrkanden2024-06-12 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU17
Cirkulär och giftfri ekonomi och Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad
MOT
Motionsförslag: Övergripande åtgärder för en cirkulär och giftfri ekonomi
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:438 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 9, 10 och 13.
Motionsförslag: Återanvändning och återvinning av textilier
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2485 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 13 och 2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 43 och 44.
Motionsförslag: Översyn av EU:s kemikalielagstiftning
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 26. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:897 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2, 2023/24:991 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 2 och 4 samt 2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 35.
Johanna röstade Ja i punkt 28. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:897 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 5, 2023/24:991 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 9, 10 och 12, 2023/24:1996 av Magnus Manhammar (S) yrkande 1 och 2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 34.
Motionsförslag: Förutsättningarna för lärare och annan personal i skolan
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:370 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 9, 2023/24:990 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 11 och 16 samt 2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 50, 53 och 55.
Johanna röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:23 av Johnny Svedin (SD), 2023/24:124 av Martin Westmont (SD), 2023/24:465 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 4, 2023/24:1925 av Magnus Manhammar (S), 2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 31, 2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 12-14, 2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 75 och 77, 2023/24:2668 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 3 och 2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 6 och 7.
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 3 och 6, 2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 2, 2022/23:1465 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 5, 2022/23:1764 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4, 2023/24:482 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4, 2023/24:1879 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 3-6, 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 6, 8, 9 och 11 samt 2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 2 och 12.
Johanna röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 56 och 57, 2022/23:1764 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 18, 2022/23:2041 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 7, 2023/24:482 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 16, 2023/24:1879 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 45 och 2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 9 i denna del.
Motionsförslag: FN:s konvention om förbud mot kärnvapen
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:247 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1 och 2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 9 i denna del.
Lagstiftning och beslut2024-05-29 · Socialförsäkringsutskottet · SfU15
Ändringar i medborgarskapslagen
FÖR
Regeringens förslag: Skärpta krav för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap i de delar det avser 6–10, 18, 19 och 27 §§ samt punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till grundförfattningen, b) lag om ändring i lagen (2014:481) om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:107 punkterna 1 i denna del och 2 samt avslår motionerna 2023/24:2847 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1-8 och 2023/24:2857 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1, 2, 4 och 5.
Motionsförslag: Kompetensförsörjning och omställning
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 55, 2023/24:1973 av Zara Leghissa m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2020 av Isak From m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 34 och 35, 2023/24:2454 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 4, 2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 8 och 9, 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 36, 2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 54 och 2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 36, 37 och 44.
Motionsförslag: Utbyggnad och utveckling av yrkeshögskolan
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1509 av Heléne Björklund och Magnus Manhammar (båda S), 2023/24:2454 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 2, 2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 samt 2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 65.
Lagstiftning och beslut2024-05-29 · Skatteutskottet · SkU24
Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
FÖR
Regeringens förslag: Tillfälligt höjt tak för rotavdraget
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 4. lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:86 punkterna 1-6 och avslår motionerna 2023/24:2846 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) och 2023/24:2854 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
MOT
Motionsförslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Lagstiftning och beslut2024-05-29 · Näringsutskottet · NU17
Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:126 och avslår motion 2023/24:2874 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Motionsförslag: Finansiering och stöd till regionala flygplatser
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:399 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 17, 2023/24:734 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) yrkande 5 i denna del, 2023/24:960 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 6, 2023/24:1170 av Ann-Sofie Alm (M), 2023/24:1600 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C) och 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 13, 31, 99 och 101.
Motionsförslag: Arlanda, Bromma och Skavsta flygplatser
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:399 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 3, 2023/24:960 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 3, 2023/24:1398 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 3, 2023/24:1936 av Sofia Amloh m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2112 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M) och 2023/24:2661 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 9.
Johanna röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:399 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 14, 2023/24:960 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1, 2, 7, 9 och 11, 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 45, 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 55 och 56, 2023/24:1664 av Anders Ygeman och Mattias Vepsä (båda S), 2023/24:1936 av Sofia Amloh m.fl. (S) yrkande 3, 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 47, 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 79 och 80 samt 2023/24:2625 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 45.
Johanna röstade Ja i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:960 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 12, 2023/24:1174 av Åsa Eriksson (S) och 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 86.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen a) antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 2. lag om upphävande av lagen (2014:1475) om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader, b) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:83 punkterna 1, 2.1 och 3 samt avslår motionerna 2023/24:2835 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 1, 2023/24:2839 av Isabell Mixter m.fl. (V) och 2023/24:2841 av Anders W Jonsson m.fl. (C).
Lagstiftning och beslut2024-05-29 · Näringsutskottet · NU14
Energipolitikens långsiktiga inriktning
MOT
Motionsförslag: Energipolitikens inriktning
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:13 av Björn Tidland (SD), 2023/24:1281 av Hanna Westerén (S), 2023/24:1527 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 28, 2023/24:1572 av Adnan Dibrani och Jennie Nilsson (båda S) yrkande 1, 2023/24:1935 av Sofia Amloh m.fl. (S), 2023/24:1991 av Jamal El-Haj m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2358 av Rose-Marie Carlsson m.fl. (S), 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 60, 64, 65, 72 och 89, 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 24, 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkande 5 och 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner det planeringsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:105 punkt 1 och avslår motionerna 2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) i denna del, 2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkandena 1 och 3 samt 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 3.
Utskottets förslag: Leveranssäkerhetsmål för elsystemet
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner det leveranssäkerhetsmål som regeringen föreslår ska gälla för elsystemet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:105 punkt 2 och avslår motionerna 2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) i denna del, 2023/24:2853 av Fredrik Olovsson m.fl. (S, C) yrkandena 2 och 4 samt 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del.
Johanna röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:424 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1, 2023/24:1351 av Lars Isacsson (S) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 82 och 83 samt 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 10.
Johanna röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:403 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 27 och 59, 2023/24:2240 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2, 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 75-78, 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 31, 2023/24:2465 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 95, 2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 7 och 8 samt 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 9 i denna del.
Lagstiftning och beslut2024-05-29 · Justitieutskottet · JuU26
Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden
FÖR
Regeringens förslag: Övervakning av annan kommunikationsutrustning än den som tillhör den eftersökte och användning av överskottsinformation
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) 3, 4 och 10 §§ regeringens förslag till lag om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, b) 27 kap. 19 c § regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, c) 6 b § regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder i de delar det avser 10 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:108 punkterna 1, 2, 4 och 7, alla i denna del, och avslår motion 2023/24:2844 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 3.
Lagstiftning och beslut2024-05-22 · Civilutskottet · CU20
Åtgärder för tryggare bostadsområden
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Partiet delade sig: Ja 59, Avstår 1.
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Partiet delade sig: Ja 59, Avstår 1.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i jordabalken, 2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder, 3. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304), 4. lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:112 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 8, 2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 1 och 6, 2023/24:2863 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 och 2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 5.
Johanna röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2861 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2, 2023/24:2862 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 4 och 5 samt 2023/24:2864 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1 i denna del.
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:214 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP), 2023/24:392 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1-4, 2023/24:749 av Jan Ericson (M), 2023/24:808 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S), 2023/24:1140 av Boriana Åberg (M), 2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 18, 19 och 28, 2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 19 och 2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 13.
Motionsförslag: Rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:392 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 28 och 30, 2023/24:1203 av Johanna Haraldsson m.fl. (S), 2023/24:2339 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 14 och 15, 2023/24:2467 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16 samt 2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 7-9.
Johanna röstade Ja i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:814 av Kadir Kasirga (S), 2023/24:1004 av Louise Thunström (S), 2023/24:1587 av Gunilla Svantorp och Hanna Westerén (båda S), 2023/24:1594 av Karin Sundin m.fl. (S), 2023/24:1666 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S), 2023/24:1856 av Olle Thorell och Lena Johansson (båda S), 2023/24:2003 av Sofie Eriksson m.fl. (S), 2023/24:2037 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2023/24:2047 av Johan Andersson m.fl. (S), 2023/24:2545 av Sofia Amloh m.fl. (S), 2023/24:2623 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4 och 2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5.
Johanna röstade Ja i punkt 19. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:392 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 14-22 och 25 samt 2023/24:1402 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 2.
Motionsyrkanden2024-05-22 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU15
Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll
MOT
Motionsförslag: En ny klimatpolitisk handlingsplan
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2815 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1 i denna del, 2023/24:2816 av Rickard Nordin (C) yrkande 1, 2023/24:2817 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 1-3 och 2023/24:2819 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsförslag: Utgångspunkter för svensk klimatpolitik
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6, 2023/24:1011 av Lawen Redar (S), 2023/24:1519 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1-4, 69 och 70, 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3, 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 2 och 14, 2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 2 och 24, 2023/24:2815 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 4-6, 17 och 22, 2023/24:2816 av Rickard Nordin (C) yrkande 4 och 2023/24:2819 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 2, 3, 18, 21, 181 och 182.
Motionsförslag: Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1465 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 7, 2023/24:1879 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 7, 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 35, 2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 13 och 2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 37.
Johanna röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1596 av Denis Begic m.fl. (S), 2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 2, 2023/24:2452 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20, 2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 25, 2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 11, 2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 5, 2023/24:2622 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 12 och 13 samt 2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 10.
Johanna röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:390 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkandena 2 och 3, 2023/24:462 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 5, 2023/24:648 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1-5, 7-10 och 15-17, 2023/24:1114 av Boriana Åberg (M), 2023/24:2458 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 39 och 2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 1-3 och 7.
Johanna röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:986 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 5-7, 9, 10 och 12, 2023/24:2431 av Magnus Jacobsson (KD) och 2023/24:2452 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1-5, 7 och 8.
Johanna röstade Ja i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:955 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 9, 2023/24:2452 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 10 i denna del, 2023/24:2491 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 12 och 13 samt 2023/24:2622 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 10.
Lagstiftning och beslut2024-05-22 · Utbildningsutskottet · UbU16
Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå
FÖR
Regeringens förslag: Lagförslag om riksrekryterande spetsutbildning i grundskolan
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800), lagförslag 2.1, i de delar det avser 10 kap. 6 och 23 h §§ och 23 kap. 12 b §, b) regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800), lagförslag 2.2, i de delar det avser 10 kap. 6 och 23 h §§ och 23 kap. 12 b §, c) 10 kap. 23 i § regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800), lagförslag 2.1, d) 10 kap. 23 i § regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800), lagförslag 2.2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:79 punkterna 1 och 2, båda i denna del, och avslår motion 2023/24:2826 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2.
Johanna röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2824 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2827 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 3.
Johanna röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2139 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) och 2023/24:2344 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 8 och 15.
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1671 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 2 och 2023/24:1717 av Camilla Brunsberg (M).
Johanna röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:1200 av Jim Svensk Larm (S), 2023/24:1592 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S), 2023/24:2172 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 16, 18 och 19 samt 2023/24:2687 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 44.
Uppmaning till regeringen2024-05-15 · Utrikesutskottet · UU10
Verksamheten i Europeiska unionen under 2023
MOT
Motionsförslag: EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik
Vad rösten innebar
Johanna röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24, 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 13, 2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 11 och 2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 15.
Johanna röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:476 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 25, 2023/24:482 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3, 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 17 och 20, 2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 4 och 2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 42.
Uppmaning till regeringen: Översyn av sanktionerna mot terrorism
Vad rösten innebar
Johanna röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen riktar en uppmaning till regeringen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en översyn av EU:s sanktioner mot terrorism och en terroristlistning av Islamiska revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:476 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 26 och 2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 21.
Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.
Partiets ståndpunkter
Valkompassens bedömningar av Moderaterna i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.
Moderaterna intar en tydligt positiv partyauktoritativ ståndpunkt till statligt stöd för fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft. Partiet redovisar statlig finansiering genom lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal för ett konkret nytt kärnkraftsprojekt och vill fortsätta bygga ut ny kärnkraft.
2026-09-12 · Helt för
Det här har vi gjort
Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet.
Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats.
Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem.
Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats.
Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.
Det här vill vi göra
Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige.
Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats.
Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet
Moderaterna stödjer en mycket omfattande förstärkning av det egna försvaret även efter Sveriges Natomedlemskap. Partiets officiella material beskriver historiska försvarssatsningar och att försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020, samtidigt som försvaret anpassas till medlemskapet i Nato.
2026-09-12 · Helt för
Nato
Hem › Vår politik › Nato
Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.
Det här har vi gjort
Den 7 mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato, och därmed sattes punkt för 200 år av allianslöshet. Det var resultatet av ett målmedvetet arbete där Moderaterna under lång tid var det enda stora parti som med kraft och övertygelse drev frågan. Medan Socialdemokraterna länge vägrade och Vänsterpartiet fortfarande opponerar sig, stod vi fast.
Under den moderatledda regeringen har försvarsanslagen mer än fördubblats sedan 2020 och vi reformerar och anpassar hela vårt försvar utifrån vårt medlemskap i Nato. Sverige deltar nu aktivt i Natos stående marina styrkor, i luftövervakning över Baltikum med JAS Gripen, och vi bidrar till Natos markstyrkor i Lettland och Finland. Våra kunskaper om Östersjöområdet och den subarktiska miljön gör oss till ett värdefullt tillskott i alliansen och vår försvarsindustri stärker Natos samlade innovationskraft.
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till just skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning. Den partiauktoritativa källan visar däremot en generell linje för att ge rättsväsendet fler verktyg mot organiserad brottslighet. Det motiverar endast en försiktig och bred slutsats: från ingen tydlig ståndpunkt till något för, utan stöd för en tydligare eller bred användning av denna specifika metod.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Det här vill vi göra
Fortsätta att ge rättsväsendet de moderna verktyg som krävs för att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Säkerställa att tvångsmedlen används proportionerligt och med stark rättssäkerhet för den enskilde.
Utvärdera effekterna löpande för att säkerställa att verktygen används optimalt.
Ingen partiauktoritativ källa i underlaget behandlar uttryckligen energiskatten på el eller dess EU-miniminivå. Moderaternas dokumenterade allmänna energipolitiska inriktning stödjer ökad elproduktion för elektrifiering. Det ger en försiktig riktning mot en sänkning av energiskatten på el, men underlaget räcker inte för att skilja mellan ingen tydlig ståndpunkt och en sänkning nära EU:s miniminivå.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Vi står inför ett vägval
En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader.
Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet.
En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.
Moderaternas partiauktoritativa dokument stöder utbyggnad av ny kärnkraft som en del av ett robust elsystem med fossilfri och planerbar el. Kärnkraften kopplas uttryckligen till industrins konkurrenskraft och elektrifiering, vilket motsvarar propositionens syfte. Positionen är därför starkt positiv.
2026-09-12 · Helt för
Kärnkraft
Hem › Vår politik › Kärnkraft
Sverige behöver ny kärnkraft. Vi bygger ett robust elsystem med mer fossilfri, planerbar el – där kärnkraften utgör del av vår baskraft, för att pressa elpriserna, stärka industrins konkurrenskraft och möjliggöra elektrifieringen.
Det här vill vi göra
Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige.
Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats.
Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet
Moderaternas partiauktoritativa material beskriver en stram migrationspolitik som den relevanta skiljelinjen mot Socialdemokraterna och deras samarbetspartier. Det belägger i huvudsak stöd för propositionen, men materialet räcker inte för att fastställa att politiken ska vara helt och hållet stram i alla avseenden.
2026-09-12 · Delvis för
Frågor och svar inom migration
Vad gör ni åt tonåringarna som utvisas?
För oss är det viktigt att hjälpa dessa ungdomar. Det känns inte bra i hjärtat att de som har gjort rätt för sig hamnar i kläm på det här sättet. Regeringen har tagit fram en lösning som träder i kraft den 1 oktober 2026. Den innebär att unga vuxna som tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn och sedan har fyllt 18 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd om de är under 21 år eller ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. De som har fått utvisningsbeslut efter den 1 januari 2025 ska kunna beviljas ett nytt uppehållstillstånd inifrån Sverige. Moderaterna vill göra mer för att stoppa orättvisa utvisningar. Vi har därför kommit överens med KD, L och SD om att tillsätta en snabbutredning för att se över hur ungdomar som har fyllt 21 år ska få söka ett annat uppehållstillstånd inifrån Sverige.
Att unga vuxna har utvisats är främst på grund av lagändringar som genomfördes 2016 och 2021 av S och MP. Orsaken till utvisningarna är att man behöver ett nytt uppehållstillstånd när man fyllt 18 år då man inte längre kan få uppehållstillstånd som barn till sina föräldrar.
Varför vill Moderaterna minska invandringen?
Sverige har tidigare haft en mycket stor asylinvandring. Bara under Socialdemokraternas åtta år vid makten sökte 320 000 människor asyl i Sverige. Många av dem som kommit till Sverige har tyvärr inte blivit en del av vår samhällsgemenskap – de har inte kommit i arbete och inte lärt sig tillräckligt bra svenska. Vi vill att de som kommer hit och de som redan kommit hit men ännu inte blivit en del av samhällsgemenskapen ska ges bättre förutsättningar att integreras. Det kräver en minimal asylinvandring under överskådlig tid.
Varför utvisas så många människor?
Det finns olika anledningar till att människor utvisas och det är inte alltid som hela bilden framkommer. En del av de som nu utvisas har fått ett utvisningsbeslut för flera år sedan. En del har fått utvisningsbeslut flera gånger. Men i stället för att lämna landet har de valt att olagligt stanna kvar i Sverige. För att ha ordning i migrationspolitiken måste de som får utvisningsbeslut lämna landet. Det är inte rimligt att människor stannar kvar i Sverige olagligt år efter år.
Varför utvisas människor som arbetar och gör rätt för sig? (spårbytare)
Det var helt rätt att avskaffa systemet med spårbyte, som innebar att asylsökande som fick avslag i stället kunde söka arbetstillstånd. Systemet ledde till mycket fusk och missbruk. De som arbetar kan ansöka om ett arbetstillstånd och regeringen tittar nu på möjligheten att före detta spårbytare som uppfyller lönekravet ska kunna ansöka om arbetstillstånd inifrån Sverige.
Varför är invandringen fortfarande så hög?
Den totala invandringen består av asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudenter med mera. Antalet asylsökande förväntas i år vara cirka 4 200 personer, vilket är en minskning med 75 procent sedan 2022. Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, det vill säga asylsökande och deras anhöriga, är det lägsta sedan år 1985. Samtidigt arbetar vi för att fler talanger, forskare och doktorander ska söka sig till Sverige.
Socialdemokraterna vill ju också ha en stram migrationspolitik, vad är skillnaden mellan er?
Socialdemokraterna kommer aldrig kunna genomföra en stram migrationspolitik tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har röstat nej till i princip alla skärpningar av migrationspolitiken som den moderatledda regeringen genomfört. När Socialdemokraterna styrde med Miljöpartiet lade de fram förslag som ökade asylinvandringen, såsom gymnasielagen.
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till exakt den föreslagna klimatomställningens takt och omfattning. Dess dokumenterade allmänna klimatlinje kopplar nettonollutsläpp 2045 till elektrifiering och kärnkraft, vilket talar för att genomföra omställningen, men underlaget räcker inte för att slå fast en tydligt kraftfull och skyndsam takt. Därför sätts ett brett intervall mellan ingen tydlig ställning och huvudsakligt stöd, med den materiella reservationen att partiet också har röstat för sänkta reduktionsnivåer för bensin och diesel.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande).
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Vi står inför ett vägval
En vänstersväng i energipolitiken skulle innebära återgång till ideologisk politik som stänger ner fungerande baskraft, utan hänsyn till systemets stabilitet och elkostnader.
Med vänsteralternativet riskerar vi högre elpriser för hushållen genom att planerbar elproduktion blockeras, och vi får då fortsätta att förlita oss på väderberoende kraft som skapar prisvolatilitet. Det slår hårt mot vanliga människors plånbok, särskilt de med låga inkomster som redan kämpar med höga levnadskostnader. Vi får också en svagare industri när företag inte kan få tillgång till stabil och billig el, vilket undergräver Sveriges konkurrenskraft och skapar arbetslöshet.
En vänstersväng gör också klimatmålen omöjliga att nå. Utan kärnkraft kan vi inte fördubbla elproduktionen till 2045 som krävs för att elektrifiera samhället och nå nettonollutsläpp. Vi blir också beroende av import från länder som använder fossil energi, vilket är både geopolitiskt riskabelt och klimatskadligt.
Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Moderaterna röstade ja i sakfrågan (58 ja, 0 nej, 0 avstår, 10 frånvarande).
Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel2023-11-30
Partiets auktoritativa politik lägger effektivisering av statsförvaltningen och minskning av onödig administration före frigörande av resurser till bland annat välfärden. Det stöder en positiv position om effektivisering före skattehöjningar, men den uttryckliga inriktningen på administration och undantaget för välfärdens verksamheter motiverar ett intervall snarare än en entydig maxposition.
Villkor och förbehåll
Förbehåll
Effektiviseringarna riktas främst mot onödig administration och ska frigöra resurser till välfärdens kärnuppgifter; välfärdens verksamheter undantas från besparingsmålet.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri
Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning.
Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.
Frågor och svar om skatteslöseri
Finns det någon risk för välfärden om man sparar för mycket?
Att säga nej till skatteslöseri handlar snarare om att sätta fokus på det som stat, region och kommun har som sitt kärnuppdrag. Skattepengar ska gå till det som viktigt på riktigt.
Våra förslag om bland annat en slöserikommission handlar framför allt om att minska onödig administration så att man kan frigöra resurser till just statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning. Meningen är att pengarna ska gå till det som är allra viktigast.
Moderaternas partiauktoritativa material stödjer både ett aktivt och fördjupat deltagande i Nato och en högre militär förmåga. Partiet betonar att Europa ska ta större ansvar inom alliansen och att Natos trovärdighet bygger på vilja och förmåga. Det belägger en tydlig ståndpunkt för att bygga en långsiktigt fungerande avskräckning genom högre militär förmåga och fördjupat Nato-samarbete.
2026-09-12 · Helt för
Det här vill vi göra
Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår.
På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.
Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Vi står inför ett vägval
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget i Europa sedan andra världskrigets slut. Ändå finns det partier i Sverige som vill leda landet i en riktning som riskerar att underminera just det skydd som Natoalliansen erbjuder. Socialdemokraterna gick till val tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet på att sänka försvarsanslaget.
Vänsterpartiet är fortsatt emot Nato och Miljöpartiet driver en Natopolitik som i praktiken skulle urholka alliansens avskräckningsförmåga, bland annat genom sitt motstånd mot kärnvapenavskräckning som metod. Sammantaget är hälften av vänsterblockets regeringsunderlag emot Natomedlemskapet eller mot de förutsättningar som gör alliansen trovärdig.
En vänsterstyrd regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet med vetorätt i försvarsfrågor skulle sända en förödande signal till våra allierade. Trovärdighet i Nato bygger på vilja och förmåga.
Partiet har inte tagit ställning till själva instrumentet att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för grova brott. Den dokumenterade allmänna hållningen är att ge rättsväsendet starkare verktyg mot grov och organiserad brottslighet, inklusive åtgärder som gäller barn under 15 år. Det pekar försiktigt mot stöd för propositionen, men underlaget räcker inte för en entydig eller skarpare bedömning.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Det här har vi gjort
Hemliga tvångsmedel är ofta avgörande för att bekämpa brott som begås inom kriminella nätverk. Under många år var dessa verktyg för begränsade. Polisen och åklagarna kunde inte följa gängkriminella som ständigt byter plats, inte avlyssna nya kommunikationskanaler eller nå de vuxna beställarna bakom barnen som skjuter.
Tvångsmedel är ett etablerat verktyg i rättsväsendet – säkerhetspolisen har exempelvis använt det mot terroristmisstänkta under lång tid. Sverige har stått inför en exceptionell situation med rekordmånga skjutningar och barn som rekryterats för att begå grova brott. Den moderatledda regeringen har därför utökat möjligheterna att använda dessa verktyg.
Tillstånd för hemlig rumsavlyssning och kameraövervakning kan nu knytas till en person i stället för en plats. Det är avgörande för att följa gängkriminella som ständigt byter plats.
Hemlig avlyssning, kameraövervakning och dataavläsning kan användas i preventivt syfte för att förhindra dödliga skjutningar och sprängningar.
Preventiva tvångsmedel får användas för att förebygga allvarlig brottslighet, inklusive grovt bedrägeri, grovt skattebrott och grov smuggling.
Hemliga och preventiva tvångsmedel får användas mot barn under 15 år för att förebygga och förhindra att barn rekryteras till kriminella nätverk och för att komma åt de vuxna beställarna.
Rättssäkerheten har stärkts genom förbättrade möjligheter till insyn, tillsyn och underrättelse. Varje användning kräver domstolsbeslut.
Det samlade reformarbetet är omfattande och tempot har varit högt. Listan är ett urval av de åtgärder som genomförts.
Vi förlänger ett av polisens viktigaste verktyg mot gängen
Polisen ska kunna stoppa grova brott innan någon skjuts eller en bomb detonerar. De preventiva tvångsmedel som den moderatledda regeringen infört har redan bidragit till att förhindra våldsdåd, gripa centrala aktörer i kriminella nätverk och slå mot den organiserade brottsligheten. Med en rödgrön regering riskerar polisen att fråntas verktyg som har hjälpt oss att få ordning på Sverige – vi vill förlänga dem och hålla i kampen mot gängen.
Moderaterna beskriver skattesänkningar på arbete som en genomförd prioritering och uttrycker att skatten på människor och företag inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det belägger ett stöd för skattesänkningar på arbete och företagande, men materialet anger inte uttryckligen att syftet är att öka sysselsättningen. Därför kodas ståndpunkten som något för, inte helt för, propositionen.
2026-09-12 · Delvis för
Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri
För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck.
Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.
Moderaternas officiella dokumentation och riksdagsagerande stödjer statligt stöd till ny kärnkraft. Det motsäger tydligt frågans prioritering av förnybar el genom att avstå från sådant stöd och placerar partiet vid den tydligt kärnkraftsorienterade ändpunkten.
2025-05-21 · Helt emot
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Moderaterna röstade ja i sakfrågan (60 ja, 0 nej, 0 avstår, 8 frånvarande).
Moderaterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.
Det här har vi gjort
Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet.
Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats.
Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem.
Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats.
Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.
Moderaternas partiauktoritativa material förespråkar åtstramad invandring och kopplar minskad invandring till bättre förutsättningar för integration. Det belägger en långsiktigt restriktiv migrationspolitik kopplad till integrationsförmågan.
2026-09-12 · Helt för
Migration
Hem › Vår politik › Migration
Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.
Frågor och svar om integration
Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete?
Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor.
Vad krävs för att integrationen ska fungera?
Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav.
Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet?
Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap.
Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap?
Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet.
Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende?
Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende.
Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden?
Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst.
Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen?
Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.
Moderaternas officiella partimaterial visar att partiet stödjer Sveriges fullvärdiga medlemskap i Nato och vill fördjupa Sveriges militära samarbete och aktiva roll i alliansen. Det placerar partiets belagda position vid ankaret för fullvärdigt medlemskap och fördjupat samarbete, vilket står i direkt motsats till alliansfrihet framför Nato.
2026-09-12 · Helt emot
Nato
Hem › Vår politik › Nato
Sverige är sedan mars 2024 fullvärdig medlem i Nato, vilken är den viktigaste säkerhetspolitiska förändringen i modern svensk historia. Moderaterna har drivit denna linje sedan 2003 och leder nu arbetet med att göra Sverige till ett föredöme i alliansen, med historiska försvarssatsningar som säkerställer att vi bidrar på riktigt.
Det här vill vi göra
Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår.
På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.
Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Partiet har inte behandlat just ett särskilt straffansvar för styrning eller kontroll i kriminella sammanslutningar. Dess dokumenterade generella hållning är att förstärka brottsbekämpningen och värna preventiva verktyg mot gängkriminalitet. Det talar för att ett sådant ansvar kan accepteras, men underlaget räcker inte för en tydligare eller mer specifik position.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Vi förlänger ett av polisens viktigaste verktyg mot gängen
Polisen ska kunna stoppa grova brott innan någon skjuts eller en bomb detonerar. De preventiva tvångsmedel som den moderatledda regeringen infört har redan bidragit till att förhindra våldsdåd, gripa centrala aktörer i kriminella nätverk och slå mot den organiserade brottsligheten. Med en rödgrön regering riskerar polisen att fråntas verktyg som har hjälpt oss att få ordning på Sverige – vi vill förlänga dem och hålla i kampen mot gängen.
Vi står inför ett vägval
Socialdemokraterna lämnade efter sig ett land med rekordmånga skjutningar, en underfinansierad kriminalvård och ett rättsväsende som inte räckte till, varken för det grova våldet eller vardagsbrottsligheten.
Vänsterpartiet har röstat nej till varje reform av tvångsmedelslagstiftningen. Deras argument är att varje inskränkning banar väg för nästa. Det är en konsekvent principiell hållning som har ett pris: barn rekryteras för att skjuta, familjer vågar inte röra sig fritt i sitt bostadsområde och brottsoffer väntar på upprättelse. Miljöpartiet har röstat mot de mest effektiva verktygen för att följa rörliga gängkriminella.
En politisk vänstersväng riskerar att rulla tillbaka de verktyg som nu ger resultat och ta Sverige tillbaka till det blodiga rekordåret 2022. Sverige har inte råd att chansa. Vi tog över ett städjobb och prioriterade omedelbart kampen mot det grövsta gängvåldet, och det ger resultat. Men uppdraget är inte slutfört. Vi söker mandat att få göra klart det vi påbörjat.
Partiets tillhandahållna material tar inte ställning till just en återinförd förmögenhetsskatt. Det visar däremot en generell inriktning att begränsa skattenivåer när de hämmar tillväxten och att skatter inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Denna indirekta grund talar övervägande emot en återinförd förmögenhetsskatt, men räcker inte för en helt säker eller ytterlig position.
2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller
Skatteslöseri
Hem › Vår politik › Skatteslöseri
Skatter finansierar viktiga gemensamma åtaganden. Det finns i dag inga länder i världen som inte tar ut skatt i någon form. I Sverige betalar vi för skolan, vården, infrastrukturen och många andra helt nödvändiga system via skattsedeln, till förmån för alla som bor och verkar här.
Alltför höga skatter hämmar däremot den ekonomiska tillväxten. Varje krona som går till höjd skatt är också en krona mindre som den enskilde skattebetalaren själv får behålla av sina intjänande pengar. För oss moderater är det därför centralt att en skatt aldrig ska vara högre än nödvändigt och absolut inte får tas ut i onödan.
Det ligger ett tydligt ansvar på kommuner, regioner och den svenska staten att värna skattebetalarnas pengar och löpande se över möjligheterna till effektiviseringar och att skära bort onödiga utgifter. Allt annat är att visa bristande respekt för såväl de viktiga verksamheter som behöver skatten som alla de människor som arbetat hårt för att betala den.
Det här har vi gjort för att minska skatteslöseri
För Moderaterna är det en del av vår ideologi att vara försiktig med skattebetalarnas pengar. Värnandet om den enskilde skattebetalaren är också en av anledningarna till att vi anser att den skatt som människor och företag betalar inte ska vara högre än absolut nödvändigt. Det har varit särskilt viktigt i det läge med hög inflation som rådde när den moderatledda regeringen tillträdde och hushåll och företag var under hårt tryck.
Under den här mandatperioden har vi prioriterat de ekonomiska marginalerna för hårt arbetande människor och genomfört skattesänkningar på bland annat arbete, pension, drivmedel och mat. Vi har samtidigt genomfört nödvändiga investeringar i bland annat försvar, infrastruktur och rättsväsende. Vi har nu det lägsta skattetrycket på femtio år samtidigt som vi bevarat styrkan i Sveriges offentliga finanser.
Moderaternas officiella partimaterial stöder uttryckligen minskad asylrelaterad invandring och en stramare migrationspolitik. Det placerar partiets ståndpunkt tydligt vid den högsta positiva ankaren för att hålla fast vid en stram migrationspolitik för nya asylsökande och anhöriga.
2026-09-12 · Helt för
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
Minska den asylrelaterade invandringen till Sverige. Vi har bland annat anpassat asyllagstiftningen till EU-rättens miniminivå. (Tidö) Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, inklusive anhöriga till asylsökande, är nu det lägsta sedan 1985. År 2026 förväntas cirka 4 200 personer söka asyl i Sverige, det är en minskning med 75 procent sedan 2022.
Göra en översyn av relevant EU-lagstiftning och konventioner i syfte att uppnå en minimal asylinvandring. (Arbetsstämman 2025) Vi har fått EU:s migrationspakt på plats i syfte att minska invandringen till EU.
Vi har uppvärderat det svenska medborgarskapet genom att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, egen försörjning och att ha bott i Sverige en längre tid för att bli svensk medborgare. (Tidö)
Vi vill införa ett snabbspår för talanger och välintegrerade att beviljas svenskt medborgarskap. (Vallöfte 2026)
Vi vill samtidigt göra det omöjligt för gängkriminella och de som döms för våldtäkt, andra grova sexualbrott eller våld i nära relation att bli svenska medborgare. (Vallöfte 2026)
Den 1 september skärps reglerna för utvisning på grund av brott så att huvudregeln blir att den som döms för en påföljd strängare än böter ska utvisas. Vi har äveninfört krav på vandel så att den som på andra sätt missköter sig också ska utvisas.(Tidö)
Migration
Hem › Vår politik › Migration
Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.
Partiets officiella politik stöder uttryckligen att införa ett bidragstak för att öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete. Det belägger en tydligt positiv ståndpunkt för ett nationellt bidragstak för arbetsföra personer.
2026-09-12 · Helt för
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
Främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring genom bland annat snabbare handläggning av arbetstillstånd. (Tidö) För denna grupp har handläggningstiderna minskat från över 100 dagar till under 20 dagar.
Höja försörjningskravet (lönekravet) för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Den 1 juni 2026 höjdes det till 90 procent av medianlönen, motsvarande drygt 34 000 kronor. Samtidigt infördes undantag för vissa yrken för vilka lönekravet i stället är 75 procent av medianlönen, motsvarande knappt 28 000 kronor. (Tidö)
Öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete genom att införa ett bidragstak, krav på heltidsaktivering för att få försörjningsstöd och kvalificering till socialförsäkringen. (Tidö)
Partiet har inte tagit uttrycklig ställning till just samordnade europeiska försvarsupphandlingar eller riktade investeringar i gemensam försvarsindustriell produktionskapacitet. Dess dokumenterade allmänna försvarspolitiska linje stödjer däremot att Europa tar ett större ansvar inom Nato och att försvarssamarbetet med europeiska länder fördjupas. Det ger en försiktig positiv indikation för propositionens inriktning, men inte stöd för en starkare poängsättning.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Det här vill vi göra
Vi vill att Sverige ska vara en ledande röst i Nato. Det innebär att vi aktivt driver på för rättvis fördelning inom alliansen, där Europa axlar ett större ansvar och inte längre förlitar sig för ensidigt på USA. Det innebär också att vi fortsätter stödja Ukraina med militär utrustning, utbildning och stöd till återuppbyggnad, så länge den ryska aggressionen pågår.
På Natos toppmöte i Haag i juni 2025 antogs ett nytt mål: samtliga allierade ska senast 2035 avsätta minst 3,5 procent av BNP till militära utgifter och vi har beslutat om att vi ska nå det målet redan 2030. Det är ett åtagande vi ställer oss bakom, inte för att det krävs av oss, utan för att det är rätt i en tid då Rysslands målsättningar sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.
Vi vill också samtidigt fortsatt fördjupa våra relationer och samarbetet med de nordiska och baltiska länderna, stärka försvarssamarbetet med likasinnade länder som Storbritannien och Nederländerna samt säkerställa att Sverige deltar aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad.
Moderaterna har inte adresserat frågans specifika instrument, elektronisk övervakning och livstidsförbud efter frigivning. Partiets dokumenterade krav på hårdare straff för personal som våldtar äldre pekar ändå mot en viss öppenhet för skärpta åtgärder mot sexualbrott, vilket motiverar ett försiktigt intervall från ingen tydlig ståndpunkt till något för.
Villkor och förbehåll
Förbehåll
Moderaterna har inte tagit ställning till just elektronisk övervakning eller livstidsförbud efter frigivning; intervallet återspeglar därför en försiktig deduktion från en dokumenterad generell inriktning mot skärpta sanktioner.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Hårdare straff för äldreomsorgspersonal som våldtar äldre
Få saker är så avskyvärda som när personal inom äldreomsorgen utnyttjar sin ställning för att förgripa sig på försvarslösa äldre. Moderaterna går till val på skärpta straff för dessa brott och att anställda inom omsorgen inte längre ska kunna få straffrabatt när de förlorar jobbet till följd av brottet.
Moderaterna föreslår att effektivisera statsförvaltningen, minska onödig administration och göra offentlig upphandling mer effektiv för att minska kostnaderna. Det ger ett partiauktoritativt stöd för åtgärder som sänker företagskostnader och minskar administration. Underlaget anger däremot inte någon specifik åtgärd för stärkt kapitaltillgång, vilket motiverar ett intervall från något till tydligt för.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Det här vill vi göra för att minska skatteslöseri
Att minska skatteslöseriet är ett av de löften vi går till val på. Vi vill tillsätta en Slöserikommission. Det innebär att en särskild utredare får i uppdrag att göra en översyn av den statliga förvaltningen för att säkerställa god hushållning med statens medel och som en del av finansieringen av våra vallöften. Fokus ska ligga på att minska onödig administration och frigöra resurser till statens kärnuppgifter såsom välfärd, brottsbekämpning, försvar, infrastruktur och forskning.
Slöserikommissionen presenteras tillsammans med andra konkreta förslag som också syftar till att värna skattebetalarnas pengar. Vi vill effektivisera statsförvaltningen med målet att spara 10 miljarder kronor till 2030. Områden som försvar, rättsväsendets myndigheter, välfärd och infrastruktur ska dock undantas. Vi vill också göra den offentliga upphandlingen mer effektiv för att minska kostnaderna och få mer värde för skattebetalarnas pengar.
Partiets officiella integrationspolitik betonar egen försörjning, tydliga krav på svenska och krav i SFI med möjlighet att minska bidrag när mål inte uppnås. Det pekar mot att individuellt ansvar och konkreta krav ska väga tungt. Samtidigt anges både stöd och fortsatt offentlig finansiering i delar av politiken, vilket motiverar ett intervall från 1 till 2 snarare än en entydig ytterposition.
2026-09-12 · Delvis för till Helt för
Frågor och svar om integration
Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete?
Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor.
Vad krävs för att integrationen ska fungera?
Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav.
Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet?
Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap.
Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap?
Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet.
Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende?
Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende.
Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden?
Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst.
Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen?
Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.
Därför vill och arbetar Moderaterna för att:
Inrätta en tvåårig yrkesskola med fokus på yrkesämnen och svenska. (Tidö)
Ställa högre krav på den som deltar i SFI-undervisningen. Om individuella kunskapsmål inte uppnås ska exempelvis bidrag kunna minskas. Den moderatledda regeringen har förstärkt SFI och sedan den 1 januari 2026 har den generella rätten att delta i SFI begränsats till tre år. (Tidö)
Att minderåriga barn inte ska användas som tolkar för sina vårdnadshavare och att tolk som huvudregel inte ska bekostas av det allmänna efter tre år i Sverige. (Arbetsstämman 2025)
Att SFI för personer med kort utbildningsbakgrund som huvudregel ska
kombineras med yrkespraktik och motsvara en heltidsaktivering, med möjlighet till specialutbildningar för dem med mycket kort eller ingen utbildning. (Arbetsstämman 2025)