Björn Wiechel (Socialdemokraterna, Västerbottens län) har lagt 1802 röster i riksdagen och inte röstat mot partilinjen, och 0 framträdanden i poddar, radio och tv i registret.
Om uppgifterna om parti och valkrets
Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.
Riksdagens person-id: 0482689573825
Inga framträdanden i registret.
Framträdanden
0
Röster i riksdagen
1802 ja 874 · nej 683 · avstår 245
Mot partilinjen
Aldrig
Framträdanden
Program där Björn Wiechel finns med i registret. En länk öppnar det offentliga programmet när källan är känd. Citat från transkriptet visas bara när talarens röst är verifierad — de är inte valkompassens ståndpunkter.
Inga framträdanden i registret.
Så röstade Björn
Björn har lagt 1802 röster i riksdagen mellan 2022-11-16 och 2026-08-13: 874 ja, 683 nej och 245 avstår.
Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.
Frånvarande i 375 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.
40 ärenden med 598 beslutspunkter i riksmötet 2025/26, av 1779 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.
Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Björn röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Utrikesutskottet · UU24
Sveriges utrikes underrättelsetjänst
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om behandling av personuppgifter vid Sveriges utrikes underrättelsetjänst, 2. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning, 3. lag om ändring i lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, 4. lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter, 5. lag om ändring i lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, 6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 7. lag om ändring i lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol, 8. lag om ändring i skyddslagen (2010:305), 9. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900), 10. lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, 11. lag om ändring i lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa tjänster inom vägtransportområdet, 12. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 13. lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter, 14. lag om ändring i lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät, 15. lag om ändring i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, 16. lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396), 17. lag om ändring i lagen (2019:547) om förbud mot användning av vissa uppgifter för att utreda brott, 18. lag om ändring i lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter, 19. lag om ändring i lagen (2021:1171) om behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten, 20. lag om ändring i lagen (2021:1172) om behandling av personuppgifter vid Försvarets radioanstalt, 21. lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, 22. lag om ändring i vapenlagen (2026:408), 23. lag om ändring i lagen (2026:956) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:290 punkterna 1-23 och avslår motion 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 1.
Björn röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4207 av Kerstin Lundgren och Mikael Larsson (båda C) yrkande 2 och 2025/26:4208 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2.
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Socialförsäkringsutskottet · SfU37
Skärpta villkor för anhöriginvandring
MOT
Regeringens förslag: Uppehållstillstånd på grund av anknytning
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3–3 f och 3 h §§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 4 och 9 i denna del, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1, 6, 7 och 23 i denna del.
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 i §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 9 i denna del, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2, 17 och 23 i denna del.
Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 3 j §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 i denna del, 19 och 23 i denna del.
Regeringens förslag: Försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 b kap. 19 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:301 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 i denna del, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 1 och 3, båda i denna del, och 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 3 och 23, båda i denna del.
Björn röstade Nej i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4216 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 3, 5, 6 och 10, 2025/26:4219 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1-3, 7, 9, 11 och 13, 2025/26:4220 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 2 och 6 samt 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 15 och 24.
Regeringens förslag: Sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 1 kap. 6 §, b) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken, c) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare i de delar det avser 1 a, 38 e och 38 f §§ och rubriken närmast före 38 e §, d) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, e) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister, f) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister, g) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, h) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, i) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, j) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, k) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, l) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, m) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning i de delar det avser 7 b §, n) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning, o) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:293 punkterna 1 i denna del, 2, 4 i denna del, 5, 10, 11, 13, 14, 18, 19, 23, 24, 25 i denna del, 26 och 27 samt avslår motionerna 2025/26:4211 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1.
Björn röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap., b) utskottets förslag i bilaga 3 till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:293 punkt 1 i denna del, 2025/26:294 punkt 5.2 och 2025/26:295 punkt 4.2 och avslår motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4.
Regeringens förslag: Förslag om registrering av en fällande dom i mål om bevistalan
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:293 punkt 9 och avslår motion 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 5 och 6.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Socialutskottet · SoU40
Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., 2. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659), 3. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:300 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4210 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2025/26:4212 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) och 2025/26:4217 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Socialutskottet · SoU39
Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till 1. lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, 2. lag om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, 3. lag om Polismyndighetens behandling av personuppgifter enligt lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas, 4. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 5. lag om ändring i lagen (2025:1478) om ändring i socialförsäkringsbalken, 6. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 7. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, 8. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, 9. lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet, 10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 11. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 12. lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter, 13. lag om ändring i lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter, 14. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400), 15. lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:400), b) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:295 punkterna 1-3, 4.1 och 5-16 samt avslår motionerna 2025/26:4224 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 1-3 och 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.
Motionsförslag: Utredning om att vilja ta emot stöd från socialtjänsten
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4227 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4232 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga
FÖR
Motionsförslag: Krav på samtycke från barn som fyllt 15 år
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4218 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4231 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-08-13 · Justitieutskottet · JuU48
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem
MOT
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om verkställighet av villkorligt fängelse, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i lagen (2025:1415) om ändring i brottsbalken, 4. lag om ändring i lagen (2025:1416) om ändring i brottsbalken, 5. lag om ändring i rättegångsbalken, 6. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 7. lag om ändring i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid, 8. lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken, 9. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott, 10. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, 11. lag om ändring i passlagen (1978:302), 12. lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet, 13. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189), 14. lag om ändring i lagen (1988:688) om kontaktförbud, 15. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 16. lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, 17. lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m., 18. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister, 19. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, 20. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 21. lag om ändring i fängelselagen (2010:610), 22. lag om ändring i häkteslagen (2010:611), 23. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, 24. lag om ändring i lagen (2015:650) om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen, 25. lag om ändring i lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande, 26. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251), 27. lag om ändring i lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 28. lag om ändring i lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning, 29. lag om ändring i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation, 30. lag om ändring i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, 31. lag om ändring i lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål, 32. lag om ändring i lagen (2025:1053) om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning, 33. lag om ändring i lagen (2026:786) om nordisk verkställighet i brottmål. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:297 punkterna 1-33 och avslår motionerna 2025/26:4213 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:4229 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) och 2025/26:4230 av Gudrun Nordborg m.fl. (V).
Lagstiftning och beslut2026-06-17 · Skatteutskottet · SkU30
Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481), 2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 4. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 5. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 6. lag om ändring i lagen (2022:1697) om samordningsnummer, 7. lag om ändring i folkbokföringsdatalagen (2026:126), 8. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:261 punkterna 1-8 och avslår motion 2025/26:4187 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V).
Lagstiftning och beslut2026-06-17 · Justitieutskottet · JuU45
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:267 och avslår motionerna 2025/26:4188 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) och 2025/26:4192 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-06-17 · Socialförsäkringsutskottet · SfU31
Skärpta regler om uppsikt och förvar
MOT
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag i de delar som avser vilandeförklaring
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att 9 kap. 11 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 3. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 4. lag om ändring i lagen (2005:754) om transitering av tredjelandsmedborgare, 5. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl., 6. lag om ändring i skollagen (2010:800), 7. lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. i de delar det avser 4 §. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:229 punkt 9.2 och 2025/26:265 punkterna 1-6 och avslår motionerna 2025/26:4167 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1, 2025/26:4172 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1-7 och 2025/26:4182 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1. Voteringsresultat punkt 1 med särskild beslutsregel, från 15 juni
Lagstiftning och beslut2026-06-17 · Civilutskottet · CU40
Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:257 och avslår motion 2025/26:4165 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.
Motionsförslag: Ansvarsfördelningen inom infrastrukturplaneringen
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 35, 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 28, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 8, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 5 i denna del, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 4 och 2025/26:4179 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 8.
Björn röstade Nej i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 7 i denna del, 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 9 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 5.
Motionsförslag: Klimatanpassning av infrastrukturen
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1947 av Mikael Dahlqvist och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2058 av Mona Smedman och Anders Ådahl (båda C), 2025/26:2873 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:2902 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M), 2025/26:3274 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 16, 2025/26:3278 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2025/26:3427 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 101, 2025/26:4164 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 11 och 2025/26:4178 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 47.
Motionsförslag: Kostnadskontroll, produktivitet och effektivitet
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:33 av Josef Fransson (SD) yrkande 3, 2025/26:661 av Kristoffer Lindberg (S) yrkande 2, 2025/26:1940 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S), 2025/26:3631 av Magnus Jacobsson (KD), 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 33, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4162 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 11.
Regeringens förslag: Förutsättningar för operativt militärt samarbete
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete i de delar det avser att 3 a § ska betecknas 3 §, 2 §, den nya 3 § i övrigt och 4–5 §§. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:254 punkt 4 i denna del och avslår motion 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1.
Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:254 punkt 1 och avslår motionerna 2025/26:4176 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3 och 2025/26:4180 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3.
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Ja
Extra ändringsbudget för 2026 - Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt utskottets förslag i bilaga 4, b) bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som utskottet föreslår i bilaga 7, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag, d) bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor, e) bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem, f) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, g) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 5-11 och avslår motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4 samt 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2. Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3. lag om ändring i lagen (2026:373) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:275 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4199 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4201 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1. Punktskattebefrielse för jetbensin Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 9 till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Lagstiftning och beslut2026-06-16 · Konstitutionsutskottet · KU39
Ökad insyn i politiska processer
MOT
Regeringens förslag: Ökad insyn i politiska processer
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut, 2. lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål, 3. lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier, med den ändringen att 32 § ska bestå av ett enda stycke. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:258 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4151 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och 2025/26:4184 av Malin Björk m.fl. (C).
Lagstiftning och beslut2026-06-16 · Finansutskottet · FiU45
Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder
MOT
Regeringens förslag: Stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder
Partiet delade sig: Ja 1, Nej 104.
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Partiet delade sig: Ja 1, Nej 104.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:508) om behandling av personuppgifter i det fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:255 och avslår motion 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1.
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4185 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4186 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP).
Lagstiftning och beslut2026-06-16 · Socialförsäkringsutskottet · SfU33
Skärpta regler om utvisning på grund av brott
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:235 och avslår motionerna 2025/26:4090 av Tony Haddou m.fl. (V), 2025/26:4095 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3 och 2025/26:4097 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-06-16 · Konstitutionsutskottet · KU42
Indelning i utgiftsområden
FÖR
Regeringens förslag: Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen godkänner förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen godkänner a) regeringens förslag till 1. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.1 i propositionen), 2. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och utgiftsområde 5 Internationell samverkan (avsnitt 11.2 i propositionen), 3. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 11.3 i propositionen), b) riksdagsstyrelsens förslag till 1. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 4.2.6 i framställningen), 2. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (avsnitt 4.2.6 i framställningen). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:100 punkterna 2-4 och framställning 2025/26:RS5 punkterna 11 och 12 samt avslår motion 2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2.
Frihet från våld, förtryck och utnyttjande – En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck
FÖR
Motionsförslag: En nationell strategi mot våld, förtryck och utnyttjande
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 35, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 51, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 18, 2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 130, 2025/26:4133 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) yrkandena 4 och 7 samt 2025/26:4140 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt lägger skrivelse 2025/26:245 till handlingarna.
Motionsförslag: Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1506 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1, 2025/26:2747 av Annika Strandhäll (S) yrkande 7, 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 14, 21, 22, 27 och 32, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 52-54 och 74, 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 17, 26 och 29, 2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 5, 2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 18 och 21 samt 2025/26:4133 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) yrkandena 1-3, 5 och 6.
Regeringens förslag: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 16 kap. 13 § och 29 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 1-5 och avslår motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V).
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Näringsutskottet · NU27
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1) lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 2) lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter, 3) till lag om ändring i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:168 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:3959 av Birger Lahti m.fl. (V) och 2025/26:3982 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Arbetsmarknadsutskottet · AU14
Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning
MOT
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare, 2. lag om ändring i jordabalken, 3. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, 4. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:215 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del, 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2, 5 och 6 i denna del.
Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, 3. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan, 4. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 5. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, 6. lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, 7. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2025:945) om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:263 punkterna 1, 2, 3 i denna del och 4-7 samt avslår motionerna 2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och 2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del.
Motionsförslag: Ansvaret för att uppgifter lämnas ut och behandlingen av sidoinformation
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.
Motionsförslag: Omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 4.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Socialförsäkringsutskottet · SfU36
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Partiet delade sig: Ja 104, Nej 1.
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Partiet delade sig: Ja 104, Nej 1.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 2. lag om ändring i lagen (2023:337) om ändring i utlänningslagen (2005:716). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:264 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4149 av Tony Haddou m.fl. (V), 2025/26:4168 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-) yrkande 1 och 2025/26:4175 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4154 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4161 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 2.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU24
Ny myndighet för miljöprövning
FÖR
Regeringens förslag: Ny myndighet för miljöprövning
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 19 kap. 5 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkterna 1-3 och avslår motion 2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V).
Motionsförslag: Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1-4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Näringsutskottet · NU24
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten
MOT
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP).
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Justitieutskottet · JuU40
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar
MOT
Motionsförslag: Avslag på propositionen
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4107 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V), 2025/26:4116 av Mats Berglund m.fl. (MP) och 2025/26:4123 av Daniel Riazat m.fl. (-).
Regeringens förslag: Missbruk av offentlig ställning
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 20 kap. 2 §, b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:217 punkterna 1 i denna del och 2 samt avslår motionerna 2025/26:4099 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 1.
En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd
FÖR
Motionsförslag: Finansiering av reformen
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 4 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 2.
Motionsförslag: En nationell stöd- och samordningsfunktion
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 och 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Motionsförslag: Uppföljning och utvärdering av reformen
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4155 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:4158 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3, 2025/26:4177 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:4181 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 3.
Lagstiftning och beslut2026-06-15 · Justitieutskottet · JuU42
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i rättegångsbalken, 3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 4. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, 5. lag om ändring i bidragsbrottslagen (2007:612), 6. lag om ändring i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, 7. lag om ändring i lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden, 8. lag om ändring i subventionsbrottslagen (2025:1267). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:218 punkterna 1-8 och avslår motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 3, 5 och 6, 2025/26:3229 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 16, 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4121 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-).
Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 1, 2025/26:1410 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:1412 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Sofie Alm (båda M), 2025/26:1672 av Katarina Tolgfors m.fl. (M) delyrkande 2, 2025/26:2604 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) delyrkande 1, 2025/26:2845 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 3, 2025/26:3022 av Markus Wiechel m.fl. (SD), 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 1, 2 och 4, 2025/26:3121 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 9, 2025/26:3571 av Christian Carlsson (KD) yrkande 1, 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 26, 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 39, 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2 och 2025/26:4119 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2026-06-11 · Trafikutskottet · TU19
Ny lag om kommunal hamnverksamhet
MOT
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kommunal hamnverksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:234 och avslår motionerna 2025/26:4103 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:4125 av Aylin Nouri m.fl. (S) och 2025/26:4135 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (-).
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025 m.m.
MOT
Motionsförslag: Konsekvensanalyser m.m. i lagstiftningsprocessen
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:753 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2025/26:1828 av Aylin Nouri (S) och 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 49.
Motionsförslag: Riksrevisionens granskning av det humanitära biståndet
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4070 av Anna Lasses och Kerstin Lundgren (båda C) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4072 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1-3.
Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.
Partiets ståndpunkter
Valkompassens bedömningar av Socialdemokraterna i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.
Socialdemokraterna avvisar sänkningar av biståndsbudgeten och vill i stället successivt höja biståndet med det principiella målet att återgå till en procent av BNI. Partiet prioriterar internationellt utvecklingssamarbete, fattigdomsbekämpning och globala åtaganden framför att omfördela biståndsmedel till inhemska ändamål. Ställningstagandet motsvarar därför tydligt att behålla eller höja biståndsbudgeten enligt ett fast mål.
2026-09-12 · Helt emot
38
• Sverige och Europa ska spela en viktig roll när det gäller att utveckla samarbetet och knyta nya
partnerskap med länder i det globala syd.
Befolkningsutvecklingen i världen innebär att många länder i det globala syd, särskilt i Afrika, kommer
att växa betydligt under de kommande decennierna. Om de demokratiska länderna drar sig undan
kommer auktoritära makter som Kina och Ryssland att flytta fram sina positioner. Vi behöver
utveckla strategiska partnerskap och hitta nya former för ömsesidigt utbyte. Vi vill se en svensk
och europeisk Afrikastrategi med målet att stärka samarbetet på olika områden. Fokus bör ligga på
handel, demokratiutveckling, klimatåtgärder, kulturutbyte, politiska relationer, fattigdomsbekämpning
och investeringar. Vi måste även stärka vårt samarbete med andra demokratier runtom i världen.
Länder som Storbritannien, Kanada, Brasilien, Sydkorea, Japan och Indien är viktiga partners för att
upprätthålla multilaterala institutioner, tydliga regler och en internationell demokratisk ordning.
• Internationell solidaritet är en central hållning i svensk utrikespolitik.
De globala klyftorna mellan fattiga och rika har vuxit dramatiskt på senare år, framför allt på grund av
att de rikaste drar ifrån. Den växande klimatkrisen och konkurrensen om färskt vatten och mark spär
på redan existerande klyftor. Fler människor tvingas på flykt. Den utvecklingen måste vändas. Vi ska
bedriva en politik som utjämnar ekonomiska ojämlikheter både inom länder och mellan länder. En
jämlikhetskommission bör tillsättas för att kartlägga de globala sociala klyftorna och föreslå
åtgärder för att utjämna dem. Ett stärkt internationellt och europeiskt samarbete mot
skattesmitning är en viktig del i det arbetet.
De senaste åren har det skett en dramatisk omläggning av det svenska biståndet, som sjunkit ned mot
0,7 procent av BNI. Det är långt ifrån där vi tidigare legat och vi vill successivt öka biståndet. Vår
principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. Vi vill se en skuldavskrivning för
de fattigaste länderna där alla kreditgivare är med. Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Som
säkerställer kvinnors representation, rättigheter och resurser. Vi socialdemokrater förespråkar en
utrikes- och utvecklingspolitik med ett starkt barnrättsperspektiv. HBTQI-personers rättigheter ska
garanteras internationellt. Fria fackföreningar och fackliga fri- och rättigheter ska främjas globalt.
Utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka fackliga och andra mänskliga rättigheter i arbetslivet. Vi
ska också driva klimatfrågorna aktivt och ambitiöst i alla relevanta internationella sammanhang. Vi
vill att ekocid erkänns som ett brott i Romstadgan. Vi ska öka ansträngningarna att inom ramen för
FN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem. En säkrad
klimatfinansiering och överföring av teknik till de fattigaste länderna är viktiga verktyg för att
förenkla klimatanpassningen och motverka ökad fattigdom i den globala uppvärmningens spår.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till om grundskolan ska förstatligas. Dess dokumenterade skolpolitik ger däremot kommunerna ett fortsatt tydligt ansvar och inflytande genom kommunalt veto vid friskoleetableringar. Det pekar mot att kommunerna även fortsättningsvis bör ha huvudansvar, men underlaget räcker inte för att fastställa en entydig position; därför anges intervallet -1 till 0.
2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller
19
• Den svenska skolan ska ge goda kunskaper åt alla barn.
Att läsa, skriva och räkna är den viktiga grund som alla måste erövra. Skolan är den plats där barn lär
sig förstå sin omgivning och världen. Men för många innebär skoltiden inte att de får tillgång till de
förmågor de behöver. Deras lust att lära tas inte tillvara. Dörrar öppnas inte, utan stängs.
Vi vill ha en svensk skola som ger alla barn en bra utbildning. Staten ska därför ta ett ökat ansvar för
skolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet samtidigt som bindande regler ska
införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och
elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska
skillnader och fungerar i alla delar av landet. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att
kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla. Fristående huvudmän
ska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst.
Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv
arbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt
minskade administrations- och kontrollfunktioner. Lärare och annan personal måste ha goda
möjligheter till kompetensutveckling. Det svenska språkets ställning ska stärkas genom ett
minimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska. Rätten till undervisning i
modersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas. Hot och våld i skolan liksom i all annan
välfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans ska råda mot
trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa
trygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan
ska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt.
Högre kvalitet och bättre likvärdighet måste också avspeglas i hur skolor finansieras. För att skolor
ska kompenseras för elever med större behov, och för att de kommunala skolorna ska
kompenseras för skyldigheten att kunna ta emot alla barn, ska skolpengssystemet göras om så att
det utjämnar skolornas villkor. Vi vill förenkla skolvalet för familjerna. Därför vill vi se ett
gemensamt, likvärdigt och offentligt administrerat skolvalssystem där alla skolor ingår. Alla
huvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation. Religiösa skolor och förskolor ska
förbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter. Kommunerna ska ha veto vid
utökningar och nyetableringar av friskolor.
• Skolan måste bli mer barnanpassad.
Alla barn ska klara skolan. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan
lyckas. Idag faller alltför många elever mellan stolarna, och skolan klarar inte av att ge alla tillräckligt
stöd. Det gäller både barn som halkar efter och barn som gärna springer före. Särskilt barn med
neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) behöver fångas upp tidigare. Genom mindre klasser,
halvklasstimmar, fler speciallärare, elevassistenter och specialpedagoger kan skolor snabbare se och
stödja alla barn. När de som behöver extra stöd får det blir klassrummet lugnare för alla. Kompetens om
NPF måste finnas i varje klassrum. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent
behov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier. Eftersom dagens betygssystem bidrar till
att sortera och slå ut ett stort antal elever i övergången mellan grund- och gymnasieskolan ser vi behov
av att förändra betygssystemet i sin helhet. Framför allt måste den skarpa godkändgränsen i betyget
”F” tas bort. Betygssystemet måste vara rättvist och pålitligt. Betygsinflationen ska stoppas.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets officiella energipolitik öppnar för statligt stöd till all storskalig fossilfri kraftproduktion på teknikneutral grund, vilket omfattar ny kärnkraft. Det dokumenterade nejröstandet mot en specifik lag om kärnkraftsstöd visar samtidigt att stödet är villkorat av utformningen, så positionen kodas som delvis för snarare än helt för.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Teknikneutralt statligt stöd för storskalig fossilfri kraftproduktion
Att statligt stöd även kan utgå till all storskalig fossilfri kraftproduktion - stöd ska vara teknikneutralt.
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V),
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och
avslår proposition 2024/25:150.
Ställningstagande
Det kommer att krävas en kraftig utbyggnad av det svenska kraftsystemet för att möta det ökade elbehov som elektrifieringen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimatmålen, vidmakthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska självförsörjningen i ett säkerhetspolitiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kunna leverera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenomtänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alternativa lösningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vattenkraften och kraftvärmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energilagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett självklart sätt att avlasta kraftsystemet och något som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet.
Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter noggranna analyser och överväganden ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som behövs långt innan någon ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
Partiets auktoritativa försvarspolitiska dokument anger att den nationella försvarsförmågan ska sättas främst och att en snabb militär upprustning behövs. Samma dokument knyter detta till att Sverige ska leva upp till sina Natoåtaganden, vilket innebär en mycket omfattande förstärkning även som Nato-medlem.
2026-09-12 · Helt för
Militärt försvar
När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium.
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde.
I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten.
Läs mer
Socialdemokraterna adresserar inte uttryckligen skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning som ett specifikt instrument för att minska gängvåld och allvarlig brottslighet i det tillhandahållna materialet. Partiets dokumenterade allmänna linje i de politiska riktlinjerna för 2025 slår dock fast att kriminalpolitiken måste bli mer effektiv för att skydda samhället, bryta våldsspiralerna, komma åt gängtopparna, strypa pengaflödet samt stärka polisen och rättsväsendet, och partiet förespråkar uttryckligen skärpta straff mot kriminell verksamhet. Från denna allmänna inriktning mot en skärpt och mer verkningsfull kriminalpolitik kan partiet härledas till en övervägande positiv hållning till att straffskärpningar används i viss utsträckning mot allvarlig brottslighet, men utan att partiet tar ställning för en bred användning av ökad inlåsning. Ståndpunkten kodas därför som ett brett intervall från ingen tydlig ståndpunkt om själva inlåsningsinstrumentet till visst stöd (0 till 1).
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
30
3.2 En effektiv kriminalpolitik
Vi ska bygga ett samhälle där brottsligheten minskar. Målet kan aldrig vara så många inlåsta som
möjligt, utan alltid att minimera antalet brottsoffer. I en allvarlig tid krävs både mod, eftertanke och
en kriminalpolitik som är rättssäker och träffsäker.
All brottslighet ökar inte i Sverige. Men mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största
samhällsproblem och det yttersta uttrycket för att vi lever i ett ojämställt samhälle. Samtidigt har den
grova, organiserade brottsligheten och den våldsamma gängkriminaliteten eskalerat till en nationell
kris. Många i Sverige känner stor oro för det gängrelaterade våldet, som drabbar fler, blir grövre och
letar sig längre ned i åldrarna. Den systemhotande organiserade brottsligheten äter sig in i närings-
och arbetslivet. Kriminella gäng infiltrerar rättsväsendet och kan till och med äga tingsrättslokaler och
vårdcentraler. Korruptionen ökar.
Det finns många förklaringar till hur Sverige har hamnat här. I botten ligger den växande ekonomiska
ojämlikheten, klassklyftor och arbetslöshet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka och
välfärden skurits ned. Ungdomar växer upp med lägre tilltro till samhällsinstitutionerna och lägre
social kontroll. Med ökat bruk av narkotika, partyknarkande och missbruk har vi fått en växande
drogmarknad som gängen slåss om. Många människor struntar i effekterna av att de handlar svarta
tjänster och på andra sätt göder den organiserade brottsligheten. Till det kommer en invandring som
inte stått i paritet med vår integrationskapacitet, vilket har bidragit till en växande segregation. I det
sammanhanget har de maffialiknande gängen kunnat flytta fram positionerna. Samhället lyckades inte
sätta stopp för framväxten av gängen i tid. Utvecklingen vi ser nu är en snöbollseffekt, där våld föder
ytterligare våld.
I takt med att kriminaliteten har utvecklats har behovet av en mer effektiv kriminalpolitik ökat. För
att skydda samhället, öka tryggheten och säkerheten och ge upprättelse till brottsoffer. Det hör till
våra viktigaste uppgifter att bryta våldsspiralerna, skära av smuggelvägarna och slå sönder gängens
maktcentra innan den samhällshotande maffian biter sig fast och blir permanenta delar av Sverige.
Det kräver nya angreppssätt, som sträcker sig över många politikområden och flera mandatperioder.
Fokus ska ligga på att komma åt gängtopparna, bryta nyrekryteringen, strypa pengaflödet och
fortsätta stärka polisen och rättsväsendet. Eftersom det innebär även idag oprövade insatser behöver
dessa hela tiden utvärderas och följas upp. Detta för att bygga evidensbaserad kunskap kring vad som
på riktigt bryter utvecklingen.
Därför vill vi:
• Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna.
Det krävs ny lagstiftning enligt samma modell som varit framgångsrik i bekämpandet av den
amerikanska maffian. Vi vill fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och
organiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet. Vi vill utveckla möjligheterna att
använda tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia:
kamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg. Som en del
i en ny gängoffensiv vill vi tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som
gängkriminella. Det kan handla om kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att
resa utomlands, starta företag eller överföra pengar. Medel från kriminellas statusprylar och
beslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade
områden och för att bryta nyrekryteringen.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
12
brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och
kriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer,
kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt
inrätta en yrkestrafikinspektion.
Vi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt
och fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin.
Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan
myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vil utöka användningen av
AI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större
statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till
realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska
socialförsäkringsintyg.
Vi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud och att
företag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg,
och därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna
har ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige
eller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt
kontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag
och bra jobb.
• Vi ska skapa en tydlig jobbtrappa mot självförsörjning.
Människor vill arbeta och försörja sig. Ett gott arbete ger stolthet, frihet och sammanhang. En politik
för full sysselsättning bygger på att det skapas många bra jobb, och att människor kan ta jobben. Det
måste också finnas goda förutsättningar för människor och deras familjer att kunna flytta till orter
med lediga jobb. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden behöver stärkas.
Den svenska arbetsmarknaden är idag uppdelad: i många branscher finns ett skriande personalbehov,
samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Många människor hittar snabbt nytt jobb vid tillfällig
arbetslöshet. Men alltför många saknar de kompetenser som krävs för att få jobb och fastnar i
långtidsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa är arbetslös är ett enormt resursslöseri.
Vi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Takten i jobbskapandet
ska öka och arbetstagare ska snabbare få de kompetenser som krävs. Den som blir arbetslös ska mötas
av starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb. Trappstegen från arbetslöshet till
självförsörjning måste bli mycket tydligare än idag.
Det börjar i språket – på svensk arbetsmarknad måste man i regel kunna prata svenska. För den som
inte kan det är en ordentlig språkutbildning ett viktigt steg till jobb. För personer med försörjningsstöd
vill vi se krav på aktivitetsplikt. För dem med svaga kunskaper i svenska vill vi se en språk- och
aktivitetsplikt. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb.
Yrkesanpassad språkutbildning ska främjas.
Därefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och
beredskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet. För dem som har mycket stora
svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och förstärkta möjligheter till
anpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor. De finansiella samordningsförbunden bör få ett
utökat uppdrag att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva. Stöden
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till instrumentet att sänka energiskatten på el till EU:s miniminivå. Den dokumenterade allmänna hållningen är att elpriserna ska vara låga i hela Sverige, vilket ger stöd för en försiktig slutsats att en sådan skattesänkning kan underlätta elektrifiering, men utan stöd för den starkaste ankarscoren.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
7
nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya
marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den
offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation.
I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik.
Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens
har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade
digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya
affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning,
desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital
infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och
integritetsskydd.
Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta,
driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som
skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta
tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift.
• Sverige ska ha välfungerande marknader.
En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att
marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga
konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller
marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår
matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när
utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för
att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga
samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga
hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader.
Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag,
lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på
vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en
utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver
ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer.
• Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el.
För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter
mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central
konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet
och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå
detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer
välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa
kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel.
För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över
elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt
så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag
och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya
industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Socialdemokraternas aktuella partiposition stöder utbyggnad av kärnkraft som en del av ett stabilt fossilfritt energisystem, vilket placerar partiet på den positiva sidan av frågan och närmast ankaret för utbyggnad i viss omfattning. Positionen är samtidigt villkorad av säkerhets- och ekonomikraven samt av statlig kontroll över lokalisering, och tidigare nej gäller en specifik tekniksatsning och innebär därför inte ett generellt avståndstagande från ny kärnkraft.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Kommentar
Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå
2026-09-12 · Delvis för
Bygga ut kärnkraften
Bygga ut kärnkraften som en del av ett stabilt och fossilfritt energisystem.
Kärnkraft
Kärnkraft utgör en betydande del av Sveriges elsystem. Tillsammans med vattenkraft är den viktig för en leveranssäker elförsörjning och skapar stabilitet och balans i elsystemet. Socialdemokraterna bejakar kärnkraften, men menar att staten måste ha kontroll över säkerhet, ekonomi och lokalisering.
Det finns stora tekniska möjligheter att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer och genomföra effekthöjningar, något som bör ske givet att ekonomi- och säkerhetskrav kan uppfyllas. Med tiden kommer dock reaktorer att behöva ersättas. Ny kärnkraft kan mest effektivt och enklast etableras på de ställen där kärnkraft idag redan finns (Ringhals, Oskarshamn och Forsmark) då infrastruktur och lokal acceptans redan är på plats. Placering av kärnkraftverk är en fråga där staten behöver ha tydlig demokratisk kontroll, ansvar för säkerhet och säkra hanteringen av tillkommande kärnavfall.
Läs mer
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V),
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och
avslår proposition 2024/25:150.
Ställningstagande
Det kommer att krävas en kraftig utbyggnad av det svenska kraftsystemet för att möta det ökade elbehov som elektrifieringen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimatmålen, vidmakthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska självförsörjningen i ett säkerhetspolitiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kunna leverera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenomtänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alternativa lösningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vattenkraften och kraftvärmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energilagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett självklart sätt att avlasta kraftsystemet och något som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet.
Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter noggranna analyser och överväganden ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som behövs långt innan någon ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nuvarande reaktorer kan livstidsförlängas och effekthöjas, något som har bedömts vara samhällsekonomiskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag.
Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det behövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan.
Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mellan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraftslag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och konkurrera med det den kan erbjuda. En mer teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utvecklas, vilket vore något helt annat än regeringens förslag.
Det som regeringen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på marknadens villkor, med stöd av statliga garantier och bättre lagstiftning, har utvecklats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande statliga stöd som riskerar att inte bara tränga undan många av de andra fossilfria alternativen utan
NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag2025-05-21
Partiets auktoritativa dokument stödjer i huvudsak en stram migrationspolitik för nya människor som kommer till Sverige. Hållningen är samtidigt kvalificerad av att asylrätten ska värnas och att politiken ska ligga i linje med EU:s miniminivåer, vilket sammantaget belägger ankare 1 snarare än en ovillkorlig ytterposition.
2026-09-12 · Delvis för
Asyl
Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet.
Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet.
Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas.
Läs mer
Partiets officiella riktlinjer slår fast att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland och att en klimathandlingsplan ska säkra klimatmålen. Den officiella energipolitiken kopplar all fossilfri elproduktion till klimatomställningen, och partiets riksdagslinje motsatte sig en sänkning som bedömdes öka utsläppen. Sammantaget belägger detta en huvudsakligen kraftfull omställning, men underlaget preciserar inte entydigt att varje föreslagen åtgärd ska genomföras i högsta möjliga tempo; därför används intervallet 1–2.
2023-11-30 · Delvis för till Helt för
5
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND
Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av
ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i
korta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Ett land där alla kan leva på sin lön, har råd
med en bra bostad och kan ta ansvar för sin familj. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro.
Ett land där alla kan växa och leva ett gott liv.
Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. De ekonomiska klyftorna ökar. De otrygga anställningarna blir
fler. Tillväxten sjunker. Vanliga löntagare har fått se hur tio års reallöneökningar har sopats bort av
inflationen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte längre. Fler företag går i konkurs.
Tittar vi ut över världen ser vi hur krig och kriser rasar runt omkring oss. Det säkerhetspolitiska läget
för Sverige och Europa är mycket allvarligt. Handelshinder och tullar reses. I klimatförändringarnas
spår följer extremväder, missväxt och fler konflikter om naturresurser. Samtidigt upplever vi massiva
teknikskiften i den gröna omställningens och digitaliseringens spår. Det är skiften som både utmanar
oss och ger nya förutsättningar för välstånd.
Dessa förändringar ställer nya krav på Sverige och på vår ekonomiska politik. Vi behöver investera i allt
det som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning och välfärd. I människor och deras
kompetenser. I vårt militära och civila försvar. För att ekonomin ska fungera för samhället, och för var
och en av oss, måste den byggas mer robust och rättvis.
Grunden i en stark ekonomi är arbete. När alla människors kunskaper och erfarenheter kommer till
nytta bygger vi vårt land rikare. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar
rättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. För att fler bra jobb
ska växa fram, så att fler kommer i arbete, behöver Sverige en modern, rättvis och jämställd
arbetslinje. Alla som kan arbeta ska arbeta. Tack vare vår unika svenska modell, med starka
fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med
en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en
positiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka
för Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och
framgångsrikt framöver.
För en stark ekonomi krävs också en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Svenskt välstånd
bygger på konkurrenskraftiga företag och ett innovativt näringsliv. Världen befinner sig just nu i stora
teknikskiften: framväxten av ny grön teknik och artificiell intelligens kommer att få stor påverkan på
ekonomins funktionssätt. För att möta den utvecklingen behöver vi göra det som Sverige har gjort
historiskt. När vårt land reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste
länder, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb. I vårt land
finns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetstagare som
behövs för att leda utvecklingen även i framtiden.
Genom att våra företag ligger i framkant i den tekniska omställningen – och genom en aktiv närings-
och regionalpolitik som ger förutsättningar för företag och jobb i hela landet – kan vi öka vår
levnadsstandard, förbättra vårt välstånd, trycka tillbaka arbetslösheten och samtidigt nå målet om att
bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver en klimathandlingsplan som gör att vi
klarar klimatmålen både i Sverige och inom EU. Vi står bakom Parisavtalet och driver på för en rättvis
klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Energi
Elpriser och energiförsörjning påverkar din vardag – från elräkningen till jobben i Sverige. Du ska kunna lita på att elen räcker till och att priset är rimligt, oavsett var du bor. Men stora svängningar i pris och brist på ny produktion har skapat otrygghet. Därför behövs en energipolitik som ger låga och stabila priser, mer fossilfri el och trygg försörjning.
Sverige ska ha ett robust energisystem med mer fossilfri elproduktion som pressar priserna och skapar jobb. Alla fossilfria kraftslag behövs för att möta efterfrågan och klara klimatomställningen och jobben. Staten behöver ta en aktivare roll för att möjliggöra investeringar och korta ledtider. Målet är stabila och låga elpriser, trygg elförsörjning och tillväxt med fler jobb i hela landet.
Läs mer
Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför:
Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd.
Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighetsbegränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade investeringar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen.
Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.
MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel2023-11-30
Partiets auktoritativa material stödjer både att minska läckage och förbättra styrningen av välfärden samt att öka skatteintäkterna för finansieringen. Materialet anger dock ingen prioriteringsordning mellan effektivisering och skattehöjningar. Därför täcker intervallet både en svag lutning mot att effektivisering bör komma först och en svag lutning åt motsatt håll, utan stöd för någon ytterlighetsposition.
2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för
16
2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE
Välfärden bygger på det ömsesidiga löftet om att ingen står ensam i livet. Oavsett vem du är, i vilken
familj du fötts, vad du drabbas av eller vilken väg livet tar så har vi samma grundläggande rättighet att
leva ett tryggt och värdigt liv.
Vår svenska välfärd är inte bara ett system av offentliga tjänster och finansiellt stöd. Den uttrycker en
gemensam värdegrund där vi ser att vi har behov av varandra. En bra och likvärdig förskola och skola
ger mer rättvisa chanser åt alla barn. En god sjukvård gör att vi lever längre och bättre. Stabila
socialförsäkringar gör att vi kan stå starka i livets olika faser. En bra pension gör det tryggare att åldras.
Och vi ser hur en stark generell välfärd gör konkret skillnad i vår vardag. Personal som har tid att
trösta ett barn som är ledset. Tonåringen som får det stöd som behövs för att ta sig genom
mattekursen. Den äldre som får hjälp att komma ut och känna vårsolen. I ett välfungerande
välfärdssamhälle finns starka skyddsnät när vi faller. Där vågar vi tro på framtiden oavsett plånbokens
storlek.
Sverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Men någonting har hänt. Mycket av det som
tidigare fungerat bra håller inte längre. Klassrummen blir stökigare och fler barn hamnar snett trots att
varningsklockorna ringt länge. Kontaktar man sin vårdcentral kan det ibland kännas som om läkaren
aldrig har tid. Kön till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I äldreomsorgen möts man ofta av personal
vars arbete blir tyngre och stressigare, vilket också påverkar de äldre negativt. Med den demografiska
förändringen utmanas vår välfärd: behoven ökar samtidigt som färre ska säkra en bra välfärd för fler.
Det är hög tid att vända utvecklingen. Vi måste återupprätta välfärdens löfte. Det är våra behov av en
bra skola, bra vård och bra omsorg som ska styra hur välfärden ser ut, hur den organiseras och
finansieras. Samhället behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll så att vi alla får den välfärd vi har rätt
till. Vårt mål är att Sverige ska ha världens bästa välfärd. Och välfärden ska vara Sveriges bästa
arbetsplats.
2.1 Ta tillbaka kontrollen
Varje dag skapas vård, omsorg och utbildning i mötet mellan medborgarna och personalen. I dessa
möten uppstår det som är välfärdssverige. Men medarbetarnas lojalitet med uppdraget kan aldrig
kompensera för de problem som välfärden idag står inför.
Problemen är flera. Välfärden har för dålig kvalitet. Den läcker pengar. Och den är svår att styra.
Dessa problem hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått ett
privatiseringsexperiment som är unikt i världen. Underfinansieringen och marknadiseringen har blivit
en giftig cocktail.
Effekterna är tydliga. Vi ser hur privata företag etablerar sig främst inom lukrativa områden och driver
verksamheten med fokus på vinstintresset, inte medborgarnas behov. Pengar som är avsedda för
skolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella,
används för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när
anställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större
kontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. Svårigheten att mäta
kvalitet i välfärden gör att vinstintresset inte styr mot önskade effekter. Ingen har längre ett
helhetsperspektiv på hur våra skattepengar används.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
10
Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för
kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla
satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs
exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad
sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela
landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens
verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.
Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler
jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för
en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga
ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar
tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom
att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och
rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft.
För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform
som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och
kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen
vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och
mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan
upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås.
Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden.
Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och
jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa
full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar,
energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter
och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan.
Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart
på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer
till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och
växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital
och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar.
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb
Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa
sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se
fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet
och självbestämmande.
Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande
låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets auktoritativa dokument stödjer både en snabb förstärkning av den nationella militära förmågan och ett aktivt, fördjupat Nato-samarbete. Tillsammans belägger detta tydligt den efterfrågade långsiktigt fungerande avskräckningen.
2026-09-12 · Helt för
Militärt försvar
När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium.
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde.
I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten.
Läs mer
36
kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Vi måste bli bättre på att
dimensionera och snabbt mobilisera resurser och personal i händelse av kris. Vi måste kunna
garantera försörjningen av kritiska produkter, så som livsmedel, energi och mediciner.
Beredskapslager behöver inrättas och byggas ut. Vi vill stärka bassjukvården, inrätta
beredskapssjukhus samt bredda civilplikten till att gälla fler områden och personer än idag. Hoten
och attackerna mot Sverige blir mer komplexa, inte minst genom attacker på elnät, gasledningar och
digital infrastruktur. För att säkra Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjning både i fredstid såväl
som i kris eller krig, krävs att vi ökar tillgången till utbildad arbetskraft. Vi behöver säkerhetsklassa
anläggningarna och ha högt ställda tillträdeskrav. Behovet av grundbemanning och beredskap är
avgörande för vår nationella säkerhet. Vi vill säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska
verksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet. Vi vill se
starkare krav på övervakning och resiliensanalyser. Det behövs en god tillgång till skyddsrum.
• Totalförsvaret är beroende av en befolkning som är trygg, välinformerad och har en stark känsla
av social sammanhållning.
En stark ekonomi och en välfungerande välfärd utgör basen i det svenska folkförsvaret. Det krävs
starka kommuner och regioner för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i alla lägen. I sin tur
kräver det en robust finansiering där staten tar ett tydligt ansvar. En välutbildad befolkning kan motstå
desinformation. Påverkansoperationer och hybridkrig har blivit framträdande i det moderna
säkerhetslandskapet, och Sverige är inte opåverkat. Hybridkrig innefattar en mix av konventionella,
irreguljära och cyberbaserade operationer samt informationskrigföring, som ofta genomförs i skuggan
av traditionell krigföring. Här måste vår kompetens och förmåga att hantera hoten vara under ständig
utveckling. Ett gott stöd till folkbildning och civilsamhället samt övningar och information är
avgörande för att vi ska kunna stå emot både traditionella och moderna hot. Kultur är en viktig del av
totalförsvaret. När samhället rustar för krig och kris behöver vi också stärka det som håller oss
samman. Ett starkt public service och fria medier gör att vi har tillförlitliga informationskanaler även
under kris, krigsfara eller krig.
• Vi vill fördjupa det försvarspolitiska samarbetet i vårt närområde, särskilt inom Norden.
Våra nordiska länder har många likheter och vi har liknande politiska och sociala struktur. Vi är
genom vår historia tätt sammanvävda med varandra. Vi har många gemensamma geopolitiska
intressen. Vi vill fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt. Genom
att låta våra länder knytas närmare samman, förbättra gränsöverskridande infrastruktur och ta
bort olika typer av hinder kan vi stärka våra samhällen och vår ställning internationellt. Tillsammans
med de andra nordiska länderna och med de demokratiska länderna kring Östersjön ska vi ta ett
större ansvar för säkerheten i vårt närområde. Vi vill se en nordisk försvarskommission. Vi vill se
ett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning. Vi
ska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Socialdemokraternas officiella riktlinjer avvisar generella sänkningar av straffbarhetsåldern men öppnar för en tillfällig sänkning vid allvarliga brott, med prövning och utvärdering. Det ger stöd för propositionen på den avgränsade och villkorade formen, men inte för ett tydligt eller permanent stöd; därför kodas positionen från neutral till något för.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf
1
z
Politiska riktlinjer
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5
1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10
2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16
2.1 Ta tillbaka kontrollen 16
2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18
2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21
2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25
3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27
3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27
3.2 En effektiv kriminalpolitik 30
3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32
3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34
3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37
4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39
4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40
4.2 Stram migration. Snabb integration. 41
4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42
4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44
4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46
4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48
4
ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE
NY RIKTNING FÖR SVERIGE
När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga
säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om
hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre
säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande
marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid.
Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög.
Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar
präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga
och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med
schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med
framtidstro. Där plikt och rätt gäller.
Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det
kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet
och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara
samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark
välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt
samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid.
Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra
landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de
socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att
solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot
ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften:
• Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land
• Du har rätt till ett välfungerande samhälle
• Du ska leva i trygghet och säkerhet
• Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap
Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny
riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt
ansvar.
Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet.
Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara
stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige.
5
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND
Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av
ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i
korta perioder mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets underlag tar inte ställning till om skatten på arbete och företagande ska sänkas för att öka sysselsättningen. Det visar däremot en allmän inriktning mot ett effektivt och förutsägbart skattesystem samt fortsatt skatteöversyn. Det ger en försiktig generell indikation, men inte stöd för en skarpare riktning eller ett bestämt skattesänkningsförslag; därför används ett brett intervall.
2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för
10
Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för
kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla
satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs
exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad
sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela
landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens
verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.
Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler
jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för
en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga
ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar
tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom
att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och
rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft.
För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform
som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och
kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen
vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och
mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan
upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås.
Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden.
Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och
jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa
full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar,
energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter
och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan.
Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart
på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer
till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och
växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital
och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar.
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb
Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa
sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se
fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet
och självbestämmande.
Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande
låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
35
Arktis och Nordkalotten är att betrakta som områden där ett högt spänningsläge är en realitet.
Naturtillgångar och direkta militära positioneringar präglar området. Ryssland har tydliga
säkerhetspolitiska ambitioner. Med anledning av detta är ett starkare säkerhetspolitiskt fokus på Arktis
nödvändigt.
Gotlands placering i Östersjön gör området till ett strategiskt mål. Placeringen ligger mitt i en
friktionsyta mellan Ryssland och Sverige. Gotland har en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och
luftvägar i området. Därför har försvaret av Gotland hög prioritet. Satsningarna på att bygga
försvarskapaciteterna på Gotland kommer att fortsätta.
Inom ramen för Natomedlemskapet stärker vi vår militära och civila beredskap. Inom EU intensiveras
arbetet för att bättre koordinera medlemsländernas försvarsförmåga. Genom ett närmare samarbete
med våra nordiska grannländer och med de demokratiska länderna kring Östersjön rustar vi oss för
en värld där konfliktnivån höjs.
Därför vill vi:
• Höja den svenska totalförsvarsförmågan.
Det militära och civila försvaret utgör tillsammans en helhet där alla delar – från Försvarsmakten till
sjukvård, transporter, räddningstjänst och kommunikation – måste samverka för att kunna hantera
hot och kriser. Det är det som är det svenska folkförsvaret – ett totalförsvar av svenska folket, för
svenska folket.
För att vårt försvar ska vara långsiktigt starkt behöver det stå på en stabil ekonomisk grund. Det
kommer kräva ökade försvarsanslag. Inrättandet av en totalförsvarsfond skulle skapa förutsättningar
för att snabbare bygga upp vårt totalförsvar. Dessutom vill vi se ett skattesystem som är effektivt,
förutsägbart och ger de förutsättningar som behövs för att försvara Sverige. Det är inte minst viktigt
för att säkra kommuners och regioners basfinansiering. För att finansieringen ska bäras rättvist vill vi
se en beredskapsskatt.
• Vi måste fortsätta stärka Försvarsmakten och svensk försvarsindustri, vilket innebär satsningar
inom såväl marinen som armén och flygvapnet.
Vår förmåga till försvar och övervakning av vårt närområde till land, till havs och i luften ska
förbättras. Vi vill se ett långsiktigt mål om att utbilda 20 000 värnpliktiga per år. Vi vill förstärka
armén och luftförsvarsförmågan. Vi värnar svenska särskilda säkerhetsintressen, såsom stridsflyget
och undervattensförmågan. Vi vill utveckla och stödja Försvarsmaktens frivilligorganisationer.
Försvaret ska ha stark förankring i hela befolkningen och de värnpliktiga ska spegla hela samhället.
Hemvärnet har en viktig roll i bygget av ett svenskt folkförsvar. Socialdemokraterna vill stärka och
utveckla hemvärnet. Deras insatser i kriser och katastrofer är ovärderliga och kommer i händelse av
ofred att ha avgörande uppgifter inom totalförsvaret. Vi vill att Sverige ökar självförsörjningsgraden
vad gäller produktion av vapenammunition. Därutöver är vår starka försvarsindustri en källa till
innovation, industriell utveckling och bra jobb i hela landet. Vi måste stärka försvarsindustrins
förmåga, och förbättra förutsättningarna för att försvarsindustriella innovationer kan användas i
civila syften.
• Stärka den civila beredskapen.
Den civila beredskapen måste omfatta hela samhället. Som en del i att stärka samhällets
motståndskraft och mobiliseringsförmåga behöver vi säkerställa att vi kan upprätthålla
grundläggande samhällsfunktioner i kris- och krigstid. Det behövs ett närmare samarbete mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Socialdemokraterna har avvisat statligt stöd till ny kärnkraft i den aktuella riksdagsfrågan, vilket stödjer propositionens avstående från sådant stöd. Samtidigt anger partiets energipolitik teknikneutralitet och partiet värnar kärnkraftens roll, utan en uttrycklig prioritering av förnybar el framför kärnkraft. Därför kodas en försiktig position från neutralitet till lutning mot propositionen.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd.
2025-05-21 · Varken eller till Delvis för
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V),
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och
avslår proposition 2024/25:150.
Ställningstagande
Det kommer att krävas en kraftig utbyggnad av det svenska kraftsystemet för att möta det ökade elbehov som elektrifieringen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimatmålen, vidmakthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska självförsörjningen i ett säkerhetspolitiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kunna leverera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenomtänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alternativa lösningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vattenkraften och kraftvärmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energilagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett självklart sätt att avlasta kraftsystemet och något som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet.
Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter noggranna analyser och överväganden ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som behövs långt innan någon ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
7
nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya
marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den
offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation.
I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik.
Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens
har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade
digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya
affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning,
desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital
infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och
integritetsskydd.
Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta,
driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som
skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta
tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift.
• Sverige ska ha välfungerande marknader.
En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att
marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga
konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller
marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår
matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när
utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för
att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga
samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga
hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader.
Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag,
lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på
vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en
utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver
ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer.
• Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el.
För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter
mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central
konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet
och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå
detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer
välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa
kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel.
För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över
elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt
så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag
och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya
industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nuvarande reaktorer kan livstidsförlängas och effekthöjas, något som har bedömts vara samhällsekonomiskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag.
Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det behövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan.
Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mellan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraftslag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och konkurrera med det den kan erbjuda. En mer teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utvecklas, vilket vore något helt annat än regeringens förslag.
Det som regeringen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på marknadens villkor, med stöd av statliga garantier och bättre lagstiftning, har utvecklats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande statliga stöd som riskerar att inte bara tränga undan många av de andra fossilfria alternativen utan
NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag2025-05-21
Socialdemokraterna driver linjen att Sveriges migrationspolitik under överskådlig tid framöver ska vara stram och ligga i nivå med EU:s miniminivåer. Partiet motiverar detta uttryckligen med att landets kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med förmågan att integrera dem som kommer hit, samt behovet av att hantera och motverka den integrationsskuld som byggts upp. Eftersom partiet entydigt förespråkar en strikt och långsiktigt restriktiv migrationspolitik anpassad efter integrationskapaciteten, och inte driver krav på fler undantag eller humana ventiler, motsvarar partiets ställningstagande ankare 2.
2026-09-12 · Helt för
Asyl
Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet.
Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet.
Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas.
Läs mer
Värna asylrätten och ha en stram och hållbar politik
Värna asylrätten samtidigt som Sverige under överskådlig tid har en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer.
Hittade du den information du sökte?
Nej
Ja
Uppdaterades senast: 19 augusti 2026
Migration och flyktingpolitik
Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet.
Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd.
Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige.
Läs mer
Migration och flyktingpolitik | Socialdemokraterna
Invandring och integration
Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla.
Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige.
Läs mer
Partiet stöder ett högkostnadsskydd som utvecklas stegvis och börjar med äldre. Det belägger stöd för en gradvis utvidgning men fastställer inte uttryckligen att skyddet slutligen ska omfatta hela befolkningen, varför intervallet lämnas mellan ingen tydlig sådan ståndpunkt och den stegvisa heltäckande inriktningen.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
22
läkare kunna ansvara för ett begränsat antal patienter, 1100 enligt Socialstyrelsens rekommendation.
Vi vill se fler digitaliseringssatsningar i vården så att fler snabbt kan få hjälp digitalt och över telefon.
Dagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem ska styras upp till att bli ett komplement till
vårdcentralerna och knytas till dem. Den digitala utomlänstaxan ska avskaffas. Det måste bli lättare
för den som söker vård att se var det finns lediga tider. Och det måste bli enklare att få rätt vård
snabbt vid psykisk ohälsa. Oavsett om man behöver hjälp för ångest, depression eller har ont i
kroppen ska man kunna vända sig till sin vårdcentral för samtal, stöd och vård.
• Sjukhusvård och tandvård ska vara tillgänglig för fler.
Ett bra sjukhus är en plats för vård, värdighet och omtanke. Vi har rätt att förvänta oss att sjukhusen är
tillräckligt bemannade och väl utrustade. För att säkerställa en vård i världsklass och efter behov måste
finansieringen utökas. Akutsjukhus ska drivas i offentlig regi. Olika regioner i Sverige har olika
förutsättningar att garantera tillgänglighet till specialistvård. Vi vill stärka tillgängligheten och
vårdgarantin så att alla får den vård de behöver genom att samarbetet mellan regionerna förbättras.
En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga och är en förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges
efter behov. Därför måste tandvården vara tillgänglig för alla och i hela landet. Men ojämlikheten vad
gäller tandhälsa växer. I många regioner är det svårt att få tag i en tandläkare.
Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga över hela
landet. Det behöver ses över hur privata tandvårdsutförare som tar del av offentliga tandvårdsstöd
tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna. De ofta höga priserna gör att
många som borde söka tandvård inte gör det. De finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas
genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de
äldre. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är viktigt att en tandvårdsreform
kombineras med en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden och att insatser görs för att
motverka kriminalitet inom tandvården.
• Det ska gå att få tag i mediciner i hela landet.
Efter avregleringen av apoteksmarknaden ser vi att privata apotek tenderar att etablera sig där
köpkraften är stark, snarare än där behoven är som störst. Det är ett samhällsansvar och en del av
vår beredskap att se till att vi har tillgång till mediciner i alla delar av landet. Därför vill vi se ett
system med riksapotek. Högkostnadsskyddet för läkemedel måste utformas så att människor
med stora behov skyddas. För att sänka kostnaderna för mediciner vill vi se mer gemensam
upphandling av läkemedel, både på nationell nivå, i Norden och i EU. Därutöver vill vi se en
större likvärdighet vad gäller vaccinationer. Samma vaccinationer ska gälla i hela landet till samma
kostnad för den enskilde. Vi vill upprätta ett nationellt vaccinationsregister och se ett utvidgat
vaccinationsprogram.
• Äldreomsorgen ska finnas där för dig.
Det ska vara tryggt att åldras och bli gammal i Sverige. Man ska kunna vara självständig och leva
livet hela livet. När behov av hjälp och omsorg kommer ska man kunna lita på att äldreomsorgen
finns, och att dess kapacitet växer i takt med att den äldre befolkningen växer. Kvaliteten i
äldreomsorgen får inte bli beroende av privat betalda tilläggstjänster. De äldre har byggt det land vi
lever i. Därför ska de få den vård och omsorg som de behöver. Det är en fråga om värdighet och respekt.
Vi vill se en hemtjänst där personalen inte styrs med minutscheman, där de har rätt kompetens, pratar
det svenska språket och där de har möjlighet att möta den äldre efter dennes behov. Personalen inom
äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och inflytande över sitt arbete för att kunna göra ett bra
jobb. Det är också viktigt för att fler ska vilja jobb
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets auktoritativa dokument stödjer Sveriges Natomedlemskap och ett fördjupat militärt samarbete med alliansen. Det motsäger propositionen om att välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato och motsvarar den starkaste medlemskapspositionen i ankarna.
2026-09-12 · Helt emot
Nato
Känner du dig orolig över det allvarliga säkerhetsläget i Europa? Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av Rysslands aggression och garanterar kollektiv trygghet. Socialdemokraterna vill att du ska känna dig säker genom att Sverige är en trovärdig och stark partner som lever upp till sina åtaganden i alliansen.
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, och Rysslands aggressiva hållning hotar friheten och demokratin i vår del av världen. Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina.
Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet, vilket inkluderar att öka den nationella försvarsförmågan för att bidra till det kollektiva försvaret. Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet. För att garantera den uthållighet som krävs i en ny, farligare tid, måste den ökade försvarsutbyggnaden säkras med permanent finansiering.
Natomedlemskapet höjer avskräckningsförmågan, men det ställer samtidigt krav på att Sverige fortsätter stärka sin nationella försvarsförmåga för att vara en trovärdig partner.
Läs mer
Ingen av de tillhandahållna källorna tar ställning till det exakta instrumentet att straffbelägga styrning eller kontroll utan att personen själv utfört brotten. Partiets dokumenterade allmänna linje om kraftfull brottsbekämpning, fler lagföringar och skärpta straff talar ändå i riktning för propositionen. Eftersom kopplingen är indirekt och instrumentet inte behandlas direkt används ett försiktigt intervall.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Brottsbekämpning och trygghet
Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet.
Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste.
Läs mer
Brottsbekämpning och trygghet | Socialdemokraterna
Partiet har inte tagit ställning till just en återinförd förmögenhetsskatt i det tillgängliga underlaget. Dess generella linje är att de allra mest förmögna ska bidra mer och att stora, lågt beskattade kapitalinkomster ska beskattas högre. Det talar för en övervägande positiv men avgränsad hållning till att beskatta stora förmögenheter, utan stöd för ett helt entydigt ställningstagande.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
10
Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för
kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla
satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs
exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad
sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela
landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens
verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.
Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler
jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för
en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga
ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar
tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom
att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och
rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft.
För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform
som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och
kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen
vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och
mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan
upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås.
Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden.
Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och
jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa
full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar,
energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter
och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan.
Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart
på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer
till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och
växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital
och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar.
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb
Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa
sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se
fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet
och självbestämmande.
Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande
låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Skatter
Märker du hur dina pengar räcker till allt mindre samtidigt som de rikaste får stora skattesänkningar? Socialdemokraterna säger nej till en orättvis skattepolitik där de som redan har mest får mer. Det är dags att ta gemensamt ansvar och se till att varje skattekrona går dit den behövs: till vår gemensamma trygghet och välfärd.
Socialdemokraterna vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Vi har föreslagit rättvisa skattesänkningar som ger mer pengar i plånboken för vanligt folk. Vi säger nej till skattebonusar för de allra rikaste som finansieras med lånade pengar. Vi vill höja beskattningen av stora, lågt beskattade, kapitalinkomster och göra systemet enklare och mer likformigt. Vi vill stärka kampen mot ekonomisk brottslighet, så att vi kan finansiera välfärden.
Läs mer
Partiets auktoritativa dokument anger en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer och omfattar uttryckligen anhöriginvandringen. Det belägger stöd för att hålla fast vid en stram politik för både nya asylsökande och anhöriga, snarare än att öka mottagandet.
2026-09-12 · Helt för
41
4.2 Stram migration. Snabb integration.
De allra flesta människor som kommer till Sverige har funnit sin plats här, kunnat bygga sig ett liv
och bidrar till det gemensamma. Jämfört med andra länder i Europa har fler människor med
utomeuropeisk bakgrund en sysselsättning i Sverige. Utrikesfödda svenskar bor, arbetar, startar
företag, bildar familj och engagerar sig ideellt runt om i landet. Det är en självklar del av det som gör
Sverige starkt.
Men den demografiska förändring vi sett under de senaste decennierna har samtidigt blivit en stor
utmaning. I praktiken har den svenska migrationspolitiken inneburit att några få stadsdelar och
kommuner burit nästan hela ansvaret. Migrationen tillsammans med en välfärd som lidit svårt i
sviterna av 1990-talets ekonomiska kris, marknadsmisslyckanden i centrala samhällssektorer och
alltför svaga integrationsinsatser har skapat segregation, utsatthet och kriminalitet. Rasism och
diskriminering skapar klyftor och motverkar sammanhållningen i Sverige. Integrationen har också
försvårats när många kommit hit från länder som präglas av helt andra samhällssystem än vårt, och där
rättsstat, utbildningssystem och demokratiska strukturer är svagare än här.
Det krävs långsiktiga åtgärder för att lösa de problem som vårt land står inför. För att kunna ge dem
som kommit och kommer hit en god chans att komma in i samhället behöver Sverige under överskådlig
tid ha en migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer. Asylrätten värnas. Integrationen måste
bli mer effektiv – och fungera bättre.
Därför vill vi:
• Att asylprocessen präglas av ordning och reda.
Asylrätten och FN:s kvotflyktingssystem ska värnas. Det europeiska samarbetet för att dela
ansvaret för migrationen mer solidariskt mellan medlemsländerna och öka rättssäkerheten i
asylmottagandet ska främjas – där barnens situation särskilt beaktas.
Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Men svensk migrationspolitik måste bli mer
långsiktigt hållbar. För att de som kommer hit ska ha en chans att bygga sig ett värdigt liv, och för att
vi ska motverka den integrationsskuld som byggts upp, måste det totala söktrycket mot Sverige
minska ytterligare. Vi vill att Sverige har regler som ligger i linje med miniminivåerna i övriga
Europa. Detta inkluderar även anhöriginvandringen. Vi vill – bland annat för att motverka
hedersförtryck – skärpa vissa regler kring anhöriginvandringen, exempelvis genom att
åldersgränsen för när man inom ramen för EU:s familjeåterföreningsdirektiv som gift kan
anhöriginvandra till Sverige, höjs från 21 till 24 år.
Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen. En mer jämn ansvarsfördelning
mellan kommuner motverkar segregation. EBO ska avskaffas och vi vill införa statliga
mottagningsboenden i olika delar av landet där den asylsökande bor under asyltiden.
Handläggningstiderna ska kortas. Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga
återvändandecenter i väntan på att återvända. Antalet förvarsplatser ska byggas ut i takt med
behovet. Vi vill motverka framväxten av skuggsamhällen där människor utnyttjas. Därför måste av-
och utvisningsbeslut verkställas, så att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Det
behövs bättre återtagandeavtal med tredje land, inklusive sambandspersoner på plats. Biståndet
ska kunna villkoras så att länder tar emot egna medborgare som utvisas från Sverige – med undantag
för civilsamhällesstöd och humanitärt bistånd. Vi vill inte se en svensk angiverilag.
För att den nyanlände med positivt beslut om uppehållstillstånd ska få bättre möjligheter till etablering
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Asyl
Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet.
Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet.
Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas.
Läs mer
Migration och flyktingpolitik
Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet.
Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd.
Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige.
Läs mer
Migration och flyktingpolitik | Socialdemokraterna
Ingen av de partiauktoritativa källorna tar ställning till just ett nationellt tak för samlade bidrag för arbetsföra personer. Partiets dokumenterade linje att stärka studiemedlet och höja bidragsdelen talar generellt för att ekonomiskt stöd ska värnas; det ger därför endast en försiktig lutning mot att inte införa ett sådant tak, med ett brett intervall.
2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för
21
Vi vill att fler elever ska kunna gå praktiska, yrkesinriktade program. Många yrken kräver färdigheter som
inte lärs ut vid teoretiska program, och närheten till arbetsmarknaden gör att man snabbare kan
komma i jobb genom en yrkesutbildning. Yrkesutbildningarna ska bli fler och bättre genom att
samarbetet med branscherna vidareutvecklas. Eftersom praktiska utbildningar ofta är dyrare än
teoretiska måste resurserna till yrkesutbildningarna ökas och dimensioneringen förbättras. Privata
aktörer ska inkluderas i det tvingande dimensioneringsarbetet. Vi vill öka resurserna för höjd
kvalitet i den arbetsförlagda utbildningen. Vi vill se betald praktik på fler yrkesområden än idag,
exempelvis för att göra utbildningarna till välfärdsyrkena mer attraktiva.
• Fler ska kunna läsa på högskola och universitet.
Sverige ska vara ett land av livslångt lärande och många andra chanser. Det ska vara lätt att återkomma
till utbildning hela livet. Fortfarande ser vi en stark social snedrekrytering till högskolor och universitet.
Denna måste brytas. Högre utbildning ska finnas i varje län och det måste bli lättare för studenter med
olika bakgrund att söka sig dit. Arbetslivserfarenhet ska återigen ses som meriterande vid ansökan till
högskolan. För att ge studenterna bättre förutsättningar ska den lärarledda undervisningstiden öka. För
att fler ska utbilda sig till välfärdsyrken måste de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna byggas
ut. Såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot studenter. Platserna på den högre
utbildningen ska i större utsträckning dimensioneras efter arbetsmarknadens behov och fördelas
över hela landet. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier.
Det totala studiemedelssystemet behöver stärkas så att ännu fler kan ha råd att studera vidare. Vi är
beredda att ta steg för en höjning av bidragsdelen av studiemedlet.
2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet
När man är sjuk behöver man mer än någonsin samhällets hjälp. Oavsett om vi söker vård för
öroninflammation eller för att få en ny höft vill vi snabbt kunna få tag i en läkare och veta att vi får den
bästa vården. Bra vård är en grundläggande rättighet. Det är också något som gör att vi känner trygghet
och tillit till samhället.
Vården utvecklas ständigt. Ny forskning ger bättre behandlingar, gör att fler överlever livshotande
sjukdomar, så som cancer, och kan leva med kroniska sjukdomar. En god, jämlik och jämställd vård
och omsorg gör oss friska längre upp i åldrarna. Därför behöver exempelvis kvinnosjukvården
stärkas. Samtidigt ser vi hur hälsoklyftorna växer. Vården och omsorgen är inte tillgänglig för alla på
samma villkor. I vårt uppsplittrade system har vi på vissa orter fått en överetablering av vårdgivare
och på andra saknas de helt. Man kan köpa sig förbi kön. För många känns vården svår och krånglig
att nå.
Vi måste styra upp i vård- och omsorgskedjan så att fler får den hjälp de behöver snabbare. Vård ska
ges efter behov och i tid, likvärdigt och med hög kvalitet i hela landet.
Därför vill vi:
• Att man snabbt kan få hjälp på sin vårdcentral, oavsett problem.
Det måste vara lätt att få en första kontakt med vården när man behöver det, och primärvården ska
vara vägen in i vården. Det ska finnas vårdcentraler i hela landet och det måste gå snabbt att få en tid
för vårdbesök. De olika kompetenserna på vårdcentralen bidrar alla till att skapa god vård. För att
korta väntetiderna vill vi att det etableras ett fungerande fastläkarsystem, där alla människor,
särskilt äldre, är listade hos en egen läkare. För att garantera kvaliteten och tillgängligheten ska varje
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets officiella riktlinjer stödjer samverkan med andra EU-länder kring försvarsindustriella satsningar. Det omfattar därmed den efterfrågade europeiska samordningen och riktade investeringarna i gemensam försvarsindustriell kapacitet, vilket motsvarar en tydligt positiv position.
2026-09-12 · Helt för
32
3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa.
Vårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest
strategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som
utgör vår regelbaserade internationella världsordning. Sverige har traditionellt haft en stark
utrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande
röst för fred, frihet och solidaritet. Den Europeiska Unionen är vår viktigaste utrikes- och
säkerhetspolitiska arena, och en grundsten i ett regelbaserat internationellt samarbete.
Vi vill växla upp det svenska EU-arbetet. Vi vill se ett starkt och säkert EU, eftersom det är viktigt
för ett starkt och säkert Sverige. Ett starkt Sverige är i sin tur viktigt för att EU ska utvecklas åt det håll
vi vill.
Säkerhetspolitiskt behöver vi snabbt fördjupa det europeiska samarbetet. Vi måste använda oss av EU
för att motverka klimatförändringarna, skapa hållbart välstånd och förbättra vår konkurrenskraft.
Regional utveckling är nödvändig för att detta ska kunna ske. Därför behöver regionerna ha ett fortsatt
stort ansvar för sammanhållningspolitiken. En ambitiös klimat- och näringspolitik är centralt för att
skapa bra jobb i hela unionen och fortsätta stärka den sociala sammanhållningen. Vi vill ligga i framkant
i den gröna och digitala tekniken och samtidigt bekämpa digitaliseringens avarter. Dessutom är ett
jämställt Europa avgörande för att skapa en framtid som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.
Vi måste koordinera oss bättre för att bekämpa smuggling och organiserad brottslighet. Vi ska
markera mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer eller kränker mänskliga rättigheter.
EU ska var en global aktör för fred, fattigdomsbekämpning och internationell rätt. Det är viktigt både
för oss, och för maktbalansen i världen, att EU stärks som en framgångsrik, fredlig, hållbar och rättvis
union.
Därför vill vi:
• Stärka det europeiska försvarssamarbetet.
Vi vill se ett närmare europeiskt försvarssamarbete, som omfattar både den militära och civila
beredskapen. EU-länderna måste snabbt stärka sin egen förmåga till militärt försvar och säkerhet.
Vi vill samverka mer med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar. Vi vill
se mer koordination exempelvis gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja
Ukraina. Särskilt viktigt är att vi står fast vid vårt militära och civila stöd till Ukraina så länge det
behövs, och att vi deltar aktivt i återuppbyggnaden av Ukraina. EU ska verka för ökade kapaciteter
inom europeisk försvarsindustri. Vi behöver mer gemensamma innovationsprojekt kring
försvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel.
EU måste också snabbt stärka sin förmåga till civilt försvar och motståndskraft. Vi behöver
robusta samhällen, och vi måste bli bättre på att skydda kritisk infrastruktur. Vi måste stärka
förutsättningarna för ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft – det är viktigt också för att minska
oron och rädslorna i befolkningen kopplat till det nya säkerhetsläget. Säkerhet och ekonomisk
stabilitet hänger ihop. Därför är det viktigt att inom ramen för EU möjliggöra omfattande nationella
investeringar i stärkt totalförsvar.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiet har inte tagit ställning till de föreslagna instrumenten elektronisk övervakning och livstidsförbud nära barn efter frigivning. Däremot dokumenterar det en generell linje för kraftfulla åtgärder mot brottslighet. Denna allmänna riktning ger endast ett försiktigt stöd för propositionens skärpta kontrollåtgärder, varför intervallet hålls brett.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Brottsbekämpning och trygghet
Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet.
Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste.
Läs mer
Brottsbekämpning och trygghet | Socialdemokraterna
Partiets officiella riktlinjer stödjer minskad administration och statlig medverkan till viktiga investeringar, vilket täcker två delar av propositionen. Underlaget belägger inte entydigt lägre företagskostnader som en separat åtgärd, så den samlade positionen kodas som försiktigt positiv.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf
1
z
Politiska riktlinjer
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5
1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10
2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16
2.1 Ta tillbaka kontrollen 16
2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18
2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21
2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25
3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27
3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27
3.2 En effektiv kriminalpolitik 30
3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32
3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34
3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37
4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39
4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40
4.2 Stram migration. Snabb integration. 41
4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42
4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44
4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46
4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48
4
ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE
NY RIKTNING FÖR SVERIGE
När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga
säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om
hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre
säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande
marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid.
Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög.
Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar
präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga
och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med
schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med
framtidstro. Där plikt och rätt gäller.
Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det
kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet
och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara
samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark
välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt
samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid.
Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra
landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de
socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att
solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot
ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften:
• Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land
• Du har rätt till ett välfungerande samhälle
• Du ska leva i trygghet och säkerhet
• Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap
Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny
riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt
ansvar.
Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet.
Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara
stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige.
5
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND
Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av
ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i
korta perioder mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
10
Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för
kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla
satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs
exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad
sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela
landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens
verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.
Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler
jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för
en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga
ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar
tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom
att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och
rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft.
För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform
som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och
kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen
vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och
mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan
upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås.
Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden.
Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och
jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa
full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar,
energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter
och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan.
Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart
på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer
till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och
växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital
och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar.
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb
Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa
sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se
fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet
och självbestämmande.
Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande
låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiet lägger tydlig vikt vid individuellt ansvar genom krav på svenska, arbete och delaktighet, vilket stödjer en förskjutning mot krav och ansvar. Samtidigt kombineras denna linje med kraftfulla offentliga investeringar i integrationen. Därför är ståndpunkten blandad och intervallet begränsas till 0–1 snarare än den mer långtgående kravpositionen.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Integration
En fungerande integration är avgörande för att du och alla andra i Sverige ska kunna leva i ett tryggt och sammanhållet samhälle. När människor snabbt lär sig svenska, kommer i arbete och blir en del av gemenskapen minskar utanförskapet och risken för segregation och kriminalitet. Det påverkar inte bara den som är ny i landet, utan hela samhället – från tryggheten i ditt bostadsområde till möjligheten att finansiera välfärden. Därför är integration inte en fråga för några få, utan något som är viktigt för alla som bor i Sverige.
Socialdemokrater förespråkar en kravbaserad integrationspolitik där språk, arbete och delaktighet är de bärande pelarna. För att lyckas med detta måste migrationspolitiken vara stram, så att samhället får de resurser och den tid som krävs för att integrera dem som kommit hit. Fokus ligger på att se till att varje individ snabbt kommer i sysselsättning eller utbildning och bryta isoleringen för utrikes födda kvinnor.g. Genom att göra upp med marknadsmisslyckanden i välfärden säkerställs att resurserna används till att bygga upp gemenskapen istället för att försvinna till vinstuttag.
Läs mer
Invandring och integration
Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla.
Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige.
Läs mer
Invandring och integration
Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla.
Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige.
Läs mer