← Alla politiker

Björn Petersson

Socialdemokraterna · Kalmar län

Björn Petersson (Socialdemokraterna, Kalmar län) har lagt 576 röster i riksdagen och inte röstat mot partilinjen, och 0 framträdanden i poddar, radio och tv i registret.

Om uppgifterna om parti och valkrets

Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.

Riksdagens person-id: 0358278412329

Inga framträdanden i registret.

Framträdanden
0
Röster i riksdagen
576 ja 279 · nej 214 · avstår 83
Mot partilinjen
Aldrig

Framträdanden

Program där Björn Petersson finns med i registret. En länk öppnar det offentliga programmet när källan är känd. Citat från transkriptet visas bara när talarens röst är verifierad — de är inte valkompassens ståndpunkter.

Inga framträdanden i registret.

Så röstade Björn

Björn har lagt 576 röster i riksdagen mellan 2024-03-06 och 2025-06-11: 279 ja, 214 nej och 83 avstår.

Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.

Frånvarande i 141 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.

40 ärenden med 503 beslutspunkter i riksmötet 2024/25, av 570 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.

Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Björn röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.

Motionsyrkanden 2025-06-11 · Socialutskottet · SoU16

Hälso- och sjukvårdens organisation

  1. FÖR
    Motionsförslag: Frågor om privatisering och LOV
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1275 av Mathias Tegnér (S), 2024/25:1578 av Björn Wiechel och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1801 av Annika Strandhäll (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 32, 2024/25:2375 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M), 2024/25:2376 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M), 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 32, 38 och 78 samt 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 59.1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Behandlingsmetoder
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:622 av Leila Ali Elmi (MP) yrkandena 1-3, 2024/25:1362 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 19, 22 och 23 samt 2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Samsjuklighet
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1905 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 9 och 10, 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 24, 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 40 och 2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 35.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-10 · Utrikesutskottet · UU19

Verksamheten i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) under 2024

  1. MOT
    Motionsförslag: Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik som medlem i Nato
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3384 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Centrum för demokratisk resiliens
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3360 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 6.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-10 · Utrikesutskottet · UU10

Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

  1. FÖR
    Motionsförslag: Utrikes- och säkerhetspolitik
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 17 och 49, 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 14 och 2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 21.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Sanktionsregimen mot terrorism
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1432 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1438 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 25 och 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 23 och 24.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Bilaterala och regionala relationer
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1429 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 71, 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 8, 25 och 26 samt 2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2 och 12.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-10 · Trafikutskottet · TU14

Trafiksäkerhet

  1. FÖR
    Motionsförslag: Nollvisionen
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 22 och 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 41.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:507 av Anne-Li Sjölund (C), 2024/25:670 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:1107 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M), 2024/25:1510 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S), 2024/25:1772 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 25 och 26, 2024/25:2378 av Arin Karapet m.fl. (M), 2024/25:2465 av Lars Engsund (M) yrkande 3, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 27, 2024/25:3186 av Bo Broman (SD) och 2024/25:3235 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 18.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Insatser mot alkohol och droger i trafiken
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1425 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 19, 2024/25:2337 av Johan Andersson m.fl. (S), 2024/25:3019 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 och 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 52.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Synkontroller och tester för äldre vid körkortsförnyelse
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1549 av Jörgen Grubb (SD), 2024/25:1663 av Camilla Rinaldo Miller (KD), 2024/25:2409 av Magnus Resare (M) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 27.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-10 · Utrikesutskottet · UU9

Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

  1. MOT
    Motionsförslag: Regelverket för krigsmaterielexport

    Partiet delade sig: Ja 91, Avstår 2.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 91, Avstår 2.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 110, 111 och 114, 2024/25:3405 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2, 3, 17 och 19 samt 2024/25:3408 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Klassificering av sikten
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 115 och 2024/25:3405 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 9.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Tillämpning av regelverket
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3405 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8, 10 och 13-16, 2024/25:3406 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3408 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-10 · Utrikesutskottet · UU14

Nordiskt samarbete inklusive Arktis

  1. MOT
    Motionsförslag: Nordiskt samarbete
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3365 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 5-7 och 15-17 samt 2024/25:3376 av Catarina Deremar och Ulrika Liljeberg (båda C) yrkandena 1 och 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Arktis och Barentsregionen
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1442 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1, 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 45 i denna del och 2024/25:3365 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 11 och 13.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Klimat och miljö i Arktis
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 23.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 41 i denna del, 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 92, 2024/25:3365 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 12, 2024/25:3376 av Catarina Deremar och Ulrika Liljeberg (båda C) yrkande 2 och 2024/25:3378 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-10 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU18

Cirkulär och giftfri ekonomi

  1. MOT
    Motionsförslag: Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:429 av Serkan Köse (S), 2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1 och 3 samt 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 24 och 25.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2502 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 26, 2024/25:2934 av Sten Bergheden (M) och 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 42, 45 och 48.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Övriga frågor om återanvändning och återvinning
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:115 av Rashid Farivar (SD) yrkande 2, 2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2026 av Mats Green (M), 2024/25:2404 av Magnus Resare (M) och 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 44 och 57.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Översyn av EU:s kemikalielagstiftning
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 28. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 137 i denna del och 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 32 och 33.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 31. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:876 av Magnus Manhammar (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:877 av Magnus Manhammar (S), 2024/25:1312 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 3-5, 2024/25:1313 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 12-16, 2024/25:1314 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24, 2024/25:1394 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 6, 2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7 och 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 133 och 137 i denna del.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-10 · Arbetsmarknadsutskottet · AU7

Arbetsrätt och arbetstid

  1. MOT
    Motionsförslag: Stridsåtgärder
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2004 av John E Weinerhall (M), 2024/25:2545 av Boriana Åberg (M) och 2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 10-12.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Arbete via digitala plattformar
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 31 och 32, 2024/25:834 av Jamal El-Haj (-), 2024/25:2193 av Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson (båda S) och 2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 25.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Förkortad arbetstid
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:81 av Fredrik Lindahl (SD), 2024/25:620 av Rasmus Ling (MP) yrkande 4, 2024/25:805 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och 2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 24.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Den svenska arbetsmarknadsmodellen och EU
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2386 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5, 2024/25:2764 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 9.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-04 · Utbildningsutskottet · UbU21

Skolor mot brott

  1. Ja
    Lagförslaget i fråga om undersökning av väskor och andra föremål och anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen a) antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 6 a kap. 5–11 §§, b) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:160 punkterna 1 i denna del och 3.1 samt avslår motion 2024/25:3422 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkandena 1-3.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Rektorns skyldighet att anmäla brott m.m.
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3424 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1, 2024/25:3425 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3426 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Vikten av att ungdomsförbund m.fl. inte stängs ute från skolorna
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3425 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-04 · Utbildningsutskottet · UbU11

Lärare och elever

  1. FÖR
    Motionsförslag: Lärarbrist m.m.

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 23, 24 och 41 samt 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 64.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. AVSTOD
    Motionsförslag: Undantag från krav på lärarlegitimation
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 14 och 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 51.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Trygghet och säkerhet
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1444 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 10, 2024/25:1677 av Ludvig Ceimertz och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) och 2024/25:2290 av Fredrik Kärrholm (M).

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Elevhälsa
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:282 av Gudrun Brunegård (KD), 2024/25:1362 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 11, 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 24, 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 23 och 25 samt 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 66 och 68-70.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Stöd i svenska språket
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 8.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-06-04 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU20

En utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata samt jordbrukspolitik

  1. AVSTOD
    Motionsförslag: Livsmedelsstrategin
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1001 av Rickard Nordin (C) yrkande 2, 2024/25:2805 av Sten Bergheden (M) yrkande 1, 2024/25:2811 av Sten Bergheden (M), 2024/25:2856 av Sten Bergheden (M), 2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 14 och 32 samt 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 14.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Finansiering av jordbruk
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 38, 2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 34, 40 och 41, 2024/25:1927 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 8 och 2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Klimatanpassning av jordbruket
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 17. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 146 och 148, 2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 28, 30 och 32 samt 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 13.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2025-05-22 · Socialutskottet · SoU27

Uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel

  1. MOT
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:144 och avslår motionerna 2024/25:3358 av Karin Rågsjö m.fl. (V), 2024/25:3369 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2024/25:3380 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Konsekvenser av förslaget
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3380 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-22 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU17

Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt

  1. FÖR
    Motionsförslag: Nya modeller för reduktionsplikten och reduktionspliktsavgiften
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 80, 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 54 och 2024/25:3368 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Utveckling av reduktionsplikten och ett nationellt utsläppshandelssystem
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 123 och 124, 2024/25:2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 3, 2024/25:3364 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2024/25:3372 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 2 och 4 samt 2024/25:3385 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1-4.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Produktion av biodrivmedel
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 122, 2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 28, 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 53, 2024/25:3364 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 2 och 2024/25:3372 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-22 · Utbildningsutskottet · UbU15

Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta

  1. FÖR
    Motionsförslag: Särskilt om delmål om jämställdhet
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3, 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 5, 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 5 och 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 9.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Kvalitet och analys
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 7 och 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 15.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Anslagens storlek
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 103.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Produktivitetsavdraget
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 17. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 11.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. FÖR
    Motionsförslag: Principer för fördelning m.m.
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 19. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14, 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12, 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 6-8, 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 8 och 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 6 och 12.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-22 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU19

Fiskeripolitik

  1. MOT
    Motionsförslag: Övergripande åtgärder
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:986 av Louise Eklund (L) yrkande 2, 2024/25:987 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 5, 2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 11.2, 2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 44.2 och 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 66.1, 72 och 89.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. AVSTOD
    Motionsförslag: Utflyttning av trålgränsen

    Partiet delade sig: Nej 1, Avstår 88.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Nej 1, Avstår 88.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:928 av Tomas Eneroth och Hanna Westerén (båda S), 2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14, 2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3 och 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 56.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Övergripande åtgärder för att värna svensk fiskerinäring
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:597 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C), 2024/25:1025 av Anders W Jonsson (C), 2024/25:1828 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1, 2024/25:2050 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 51.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Fiskelicenser och generationsväxling
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 24 och 27.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Fördelning av fiskemöjligheter och överlåtbara fiskerättigheter
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 11, 13, 14 och 28, 2024/25:1928 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2803 av Sten Bergheden (M) och 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 80.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-21 · Finansutskottet · FiU37

Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden

  1. MOT
    Motionsförslag: Fortsatta möjligheter till kreditförmedling
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3373 av Martin Ådahl m.fl. (C) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2025-05-21 · Civilutskottet · CU19

Lättnader i byggkraven för studentbostäder

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:132 och avslår motionerna 2024/25:3361 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) och 2024/25:3386 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Lagstiftningens framtida utformning m.m.
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3367 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3386 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Utvärdering av den nya lagstiftningen
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3367 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-21 · Trafikutskottet · TU13

Luftfartsfrågor

  1. MOT
    Motionsförslag: Omfattning och möjlighet till nedsättning av sanktionsavgifter
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3356 av Malin Östh m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3359 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Finansiering och stöd till regionala flygplatser
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1232 av Lars Johnsson m.fl. (M) yrkande 8, 2024/25:1560 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C), 2024/25:1639 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S), 2024/25:1771 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2024/25:1987 av Ann-Sofie Alm (M), 2024/25:2274 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2279 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2362 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 48, 51 och 67, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 58 och 2024/25:3183 av Bo Broman (SD).

    Hela voteringen och originalkällan

  3. AVSTOD
    Motionsförslag: Beredskapsflygplatser

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:123 av Rashid Farivar (SD) yrkande 1, 2024/25:510 av Josef Fransson (SD), 2024/25:1234 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) yrkande 5, 2024/25:1427 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 12, 2024/25:2262 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 53 och 68, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 65 och 2024/25:3236 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 31.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Arlanda, Bromma och Skavsta flygplats
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1693 av Sofia Amloh m.fl. (S) yrkande 2, 2024/25:1771 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:2363 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 18, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 66 och 2024/25:3235 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 20.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2025-05-21 · Näringsutskottet · NU20

Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft

  1. MOT
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. AVSTOD
    Motionsförslag: Konsekvensanalys av lagförslaget
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Riksdagsprövning av eventuella avtal

    Partiet delade sig: Ja 80, Avstår 13.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 80, Avstår 13.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Alternativ till regeringens förslag
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-21 · Näringsutskottet · NU21

Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering

  1. AVSTOD
    Motionsförslag: Upphovsrätt och AI
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8, 2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 26, 2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 6 och 7, 2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 34 och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 22.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. AVSTOD
    Motionsförslag: Stöd vid patentintrång
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 15, 2024/25:847 av Lili André (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 5-7, 2024/25:1963 av Margareta Cederfelt (M) och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Nationell strategi för immaterialrätt
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1878 av Lili André (KD) och 2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Kunskapscentrum för immaterialrätt
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 27.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2025-05-20 · Justitieutskottet · JuU30

Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv

  1. MOT
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:124 och avslår motionerna 2024/25:1903 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15, 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 40, 2024/25:2620 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 71, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 45.1 och 2024/25:3391 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. AVSTOD
    Motionsförslag: Barnpornografibrott
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2614 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 8, 2024/25:3391 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 3 och 2024/25:3396 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. AVSTOD
    Motionsförslag: Uppföljning och utvärdering m.m.
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3390 av Gudrun Nordborg m.fl. (V), 2024/25:3391 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2, 2024/25:3393 av Henrik Vinge m.fl. (SD) yrkande 2 och 2024/25:3396 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-20 · Justitieutskottet · JuU31

Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer

  1. MOT
    Motionsförslag: Riskbedömningen
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3379 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Översyn av kontaktförbudssystemet
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3377 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-20 · Justitieutskottet · JuU28

Internationell verkställighet i brottmål

  1. MOT
    Motionsförslag: Den dömdes samtycke
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3352 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1 och 2024/25:3353 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2025-05-20 · Justitieutskottet · JuU29

Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m.

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Lagförslaget om ändringar i brottsbalken
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:141 punkt 1 och avslår motionerna 2024/25:2233 av Johanna Rantsi (M) och 2024/25:3381 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Exponering av beslutsfattares namn
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3370 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-20 · Socialutskottet · SoU23

En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter

  1. MOT
    Motionsförslag: Arbete med frivillig återvandring
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3339 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 11 och 2024/25:3341 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Barns rättigheter
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3339 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 2-4.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Uppföljning av ett barns situation

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 87.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 87.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3326 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2024/25:3341 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Ekonomiska konsekvenser
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 23. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3337 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 och 2024/25:3339 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 18.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-15 · Socialförsäkringsutskottet · SfU20

Socialförsäkringsfrågor

  1. MOT
    Motionsförslag: Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3303 av Anders W Jonsson m.fl. (C) och lägger skrivelse 2024/25:71 till handlingarna.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Studerande
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:37 av Stina Larsson (C), 2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 16, 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 27 och 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 100.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Sjukpenninggrundande inkomst

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 91.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 91.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 21 och 22, 2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 17, 2024/25:1926 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 14, 2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 8, 2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 7, 2024/25:3068 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 23 och 2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 32.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Karensavdraget
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:860 av Sofia Amloh (S), 2024/25:884 av Magnus Manhammar (S), 2024/25:1246 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S), 2024/25:1508 av Louise Thunström (S), 2024/25:1580 av Karin Sundin (S) yrkande 3, 2024/25:1847 av Gunilla Svantorp och Hanna Westerén (båda S), 2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2024/25:2186 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), 2024/25:2348 av Johan Andersson m.fl. (S), 2024/25:2440 av Denis Begic m.fl. (S), 2024/25:2454 av Jennie Nilsson m.fl. (S), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 3, 2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Sjukskrivning vid psykisk ohälsa
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 22. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 10-18 och 21 samt 2024/25:1973 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-15 · Justitieutskottet · JuU25

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2023

  1. MOT
    Motionsförslag: Utformningen av den årliga redovisningen
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3304 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3304 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 4.

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2025-05-15 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU16

Lättnader i strandskyddet – ett första steg

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, 3. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) med den ändringen att ingressen till regeringens förslag ska ha följande lydelse: Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) dels att 3 kap. 5, 10 och 16 §§, 4 kap. 17 §, 9 kap. 3 § och 11 kap. 10 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 17 a §, av följande lydelse. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:102 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2024/25:3348 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 1 och 2024/25:3351 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Strandskyddet vid små och anlagda vattenförekomster
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 32, 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 5-7, 2024/25:3348 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 2, 2024/25:3350 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 2 och 2024/25:3351 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2 i denna del.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Regleringen av fri passage
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 31 och 2024/25:3349 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S).

    Hela voteringen och originalkällan

  4. AVSTOD
    Motionsförslag: Ett differentierat strandskyddsregelverk med ökat kommunalt och lokalt inflytande
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:46 av Martina Johansson (C) yrkande 1, 2024/25:200 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2024/25:615 av Gudrun Brunegård (KD), 2024/25:1018 av Kerstin Lundgren (C), 2024/25:1061 av Christofer Bergenblock och Anders Karlsson (båda C), 2024/25:1454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11, 2024/25:1675 av Ludvig Ceimertz (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2039 av Kjell Jansson (M), 2024/25:2207 av Lars Isacsson m.fl. (S), 2024/25:2397 av Viktor Wärnick (M), 2024/25:2415 av Oliver Rosengren m.fl. (M), 2024/25:2674 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2024/25:2831 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2858 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 4 och 8 i denna del, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 20, 2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 7, 2024/25:2986 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD), 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 73, 2024/25:3122 av Eric Westroth (SD) och 2024/25:3143 av Josefin Malmqvist (M).

    Hela voteringen och originalkällan

Lagstiftning och beslut 2025-05-15 · Skatteutskottet · SkU17

Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el

  1. FÖR
    Regeringens förslag: Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av förnybar el
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:109 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2024/25:3357 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V), 2024/25:3374 av Anders Ådahl m.fl. (C) och 2024/25:3382 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-15 · Socialförsäkringsutskottet · SfU19

Ekonomisk familjepolitik

  1. MOT
    Motionsförslag: Bostadsbidragets måluppfyllelse
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1325 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1-6, 2024/25:1400 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkande 12, 2024/25:1926 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2024/25:3315 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1-4 och 2024/25:3318 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Tillfälligt tilläggsbidrag
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:862 av Patrik Björck (S), 2024/25:1844 av Patrik Lundqvist m.fl. (S), 2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 14 och 2024/25:3318 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. AVSTOD
    Motionsförslag: Familjepolitikens inriktning

    Partiet delade sig: Ja 2, Avstår 90.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 2, Avstår 90.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:255 av Josef Fransson (SD), 2024/25:347 av Markus Kallifatides (S) yrkandena 2-4, 2024/25:730 av Yasmine Bladelius och Hanna Westerén (båda S), 2024/25:1812 av Patrik Lundqvist m.fl. (S), 2024/25:1926 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1-3, 7 och 11, 2024/25:2127 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2024/25:2131 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2024/25:2338 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 22, 2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 12, 2024/25:2637 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1-3, 2024/25:3028 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2, 2024/25:3052 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 12-15, 17 och 18 samt 2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 30.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. AVSTOD
    Motionsförslag: Reserverade dagar
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:545 av Kalle Olsson (S), 2024/25:604 av Alexander Christiansson (SD), 2024/25:956 av Martin Ådahl (C), 2024/25:1141 av Mathias Bengtsson (KD), 2024/25:1147 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2, 2024/25:1251 av Louise Thunström m.fl. (S), 2024/25:1400 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkande 5, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 22, 2024/25:1800 av Annika Strandhäll (S), 2024/25:1926 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 8, 2024/25:3028 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 8 och 2024/25:3097 av Markus Wiechel (SD).

    Hela voteringen och originalkällan

  5. FÖR
    Motionsförslag: Tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3028 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Justitieutskottet · JuU17

Vapenfrågor

  1. FÖR
    Motionsförslag: Skjutvapens lämplighet för jakt
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3045 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Krav på skjutbanor

    Partiet delade sig: Ja 92, Nej 1.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 92, Nej 1.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1532 av Marléne Lund Kopparklint (M) yrkande 3 och 2024/25:3133 av Sten Bergheden (M).

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Civilutskottet · CU16

Ny strategi för levande och trygga städer

  1. FÖR
    Motionsförslag: Statligt stöd för stadsutveckling
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3342 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3346 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Klimatperspektiv
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3342 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 3, 2024/25:3346 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9 samt 2024/25:3347 av Alireza Akhondi m.fl. (C) i denna del.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Segregation
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3342 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3346 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Civilutskottet · CU12

Konsumenträtt m.m.

  1. MOT
    Motionsförslag: Telefonförsäljning till konsumenter
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 13 och 14.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Reklam riktad till barn
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 6, 7 och 9 samt 2024/25:2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 15.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Formkrav för fullmakter
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 35 och 2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 20.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Konsumentkrediter och överskuldsättning
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:93 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 3, 2024/25:130 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S) yrkande 3, 2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 4 och 12, 2024/25:603 av Alexander Christiansson (SD), 2024/25:808 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP), 2024/25:1146 av Mikael Oscarsson (KD), 2024/25:1230 av Yusuf Aydin (KD), 2024/25:1381 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8, 2024/25:1782 av Carl Nordblom (M), 2024/25:2385 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2024/25:2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 6, 2024/25:3074 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 9 och 11 samt 2024/25:3095 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1, 2 och 5.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Arbetsmarknadsutskottet · AU10

Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

  1. AVSTOD
    Motionsförslag: Jämställdhetspolitikens mål och metoder

    Partiet delade sig: Nej 1, Avstår 92.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Nej 1, Avstår 92.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:204 av Josef Fransson (SD), 2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 42, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 4, 5, 19 och 27 samt 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. AVSTOD
    Motionsförslag: Jämlikhetsdata

    Partiet delade sig: Ja 92, Avstår 1.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 92, Avstår 1.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 30, 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 39 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 11.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Jämställd ekonomi
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 15, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 46.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. MOT
    Motionsförslag: Diskriminering på grund av funktionsnedsättning
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1602 av Rickard Nordin och Ulrika Heie (båda C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt 2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 56.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Ändringar i diskrimineringslagen
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:46 av Martina Johansson (C) yrkande 4, 2024/25:1260 av Dzenan Cisija (S), 2024/25:1310 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 28, 2024/25:1745 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 10, 2024/25:1747 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 4, 2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 12, 2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 5, 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2-5.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Utrikesutskottet · UU7

Internationella relationer m.m.

  1. FÖR
    Motionsförslag: Internationell samverkan
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1323 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2, 2024/25:1439 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 3, 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1, 24, 26 och 32 samt 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1, 3 och 52.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. AVSTOD
    Motionsförslag: Jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 91.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 91.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:870 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkandena 2, 3 och 6, 2024/25:2625 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2, 2024/25:3106 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 19 och 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 29, 36 och 37.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Relationer till Kina
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1431 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 3 och 13-15, 2024/25:1440 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1-4 och 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 35-37.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Civilutskottet · CU9

Hyresrätt m.m.

  1. MOT
    Motionsförslag: Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:785 av Monica Haider (S), 2024/25:845 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S), 2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 30, 2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 14 och 15, 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 28 och 2024/25:3096 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Avhysning
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1992 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 26 och 27 samt 2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Olovlig handel med hyreskontrakt
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 17.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Bristande fastighetsförvaltning och underhåll

    Partiet delade sig: Ja 2, Nej 91.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 2, Nej 91.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 20-22, 2024/25:1584 av Karin Sundin och Matilda Ernkrans (båda S), 2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 18.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Utbildningsutskottet · UbU10

Grundläggande om utbildning

  1. AVSTOD
    Motionsförslag: Skolans arbete med hedersrelaterade frågor

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9, 2024/25:1448 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 9, 2024/25:2318 av Sanne Lennström (S), 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 27 och 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 34.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. AVSTOD
    Motionsförslag: Skolans arbete mot rasism och antisemitism
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1733 av Mathias Bengtsson (KD) yrkande 1, 2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15, 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 24 och 25 samt 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 35.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. AVSTOD
    Motionsförslag: Trygghet och studiero i skolan

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:631 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 28 och 29, 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 26 och 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 20, 59, 60 och 63.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. AVSTOD
    Motionsförslag: Kunskaper om hållbar utveckling
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:635 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 47 och 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. MOT
    Motionsförslag: Tillgång till läromedel

    Partiet delade sig: Ja 92, Avstår 1.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 92, Avstår 1.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1817 av Peter Ollén (M), 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 samt 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 43.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Arbetsmarknadsutskottet · AU9

Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

  1. AVSTOD
    Motionsförslag: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:898 av Magnus Manhammar (S), 2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 28, 2024/25:1414 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 6, 8, 9, 12 och 13, 2024/25:1574 av Åsa Karlsson och Björn Wiechel (båda S), 2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 14, 2024/25:1925 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 30, 2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 18, 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 79 och 88, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 4, 15 och 21 samt 2024/25:3307 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Nollvision för mäns våld mot kvinnor

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 113, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 16 och 2024/25:3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 2.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. MOT
    Motionsförslag: Hedersrelaterat våld och förtryck
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:421 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 3, 2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 14 och 20-22, 2024/25:1972 av Fredrik Saweståhl (M), 2024/25:2091 av Noria Manouchi (M) yrkande 2, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 32 och 2024/25:3307 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 6.

    Hela voteringen och originalkällan

  4. FÖR
    Motionsförslag: Uppföljning av reformen av skyddat boende
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3307 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 4.

    Hela voteringen och originalkällan

  5. FÖR
    Motionsförslag: Drift av skyddade boenden
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motion 2024/25:3307 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Näringsutskottet · NU19

Energipolitik

  1. AVSTOD
    Motionsförslag: Övergripande mål för planering av elsystemet
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 4, 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 48, 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1, 5 och 6, 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 76.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. MOT
    Motionsförslag: Övrigt om energipolitikens inriktning
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:479 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1-3, 2024/25:728 av Hanna Westerén (S), 2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1, 2024/25:1034 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1388 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 9-11, 2024/25:1407 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 7, 2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2323 av Niklas Karlsson m.fl. (S), 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 36 och 37, 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7, 2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 49 och 50 samt 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 82.

    Hela voteringen och originalkällan

  3. FÖR
    Motionsförslag: Vattenkraft
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:199 av Dan Hovskär (KD), 2024/25:1153 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1, 2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6, 2024/25:1526 av Lars Isacsson (S), 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11 och 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 100 och 101.

    Hela voteringen och originalkällan

Motionsyrkanden 2025-05-14 · Civilutskottet · CU17

En ny regel om ränteskillnadsersättning – minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån

  1. MOT
    Motionsförslag: Lagstiftningens framtida utformning
    Vad rösten innebar

    Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Hela partiet röstade likadant.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 34 och 2024/25:3344 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1-4.

    Hela voteringen och originalkällan

  2. FÖR
    Motionsförslag: Utvärdering av lagstiftningen

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.

    Vad rösten innebar

    Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.

    Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.

    Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3343 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och 2024/25:3344 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.

    Hela voteringen och originalkällan

Alla 164 ärenden, sida för sida

Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.

Partiets ståndpunkter

Valkompassens bedömningar av Socialdemokraterna i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.

Läs alla partiets ståndpunkter och källor

Ska Sverige minska biståndsbudgeten till förmån för svenska välfärds-, säkerhets- och servicebehov?

Helt emot
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Socialdemokraterna avvisar sänkningar av biståndsbudgeten och vill i stället successivt höja biståndet med det principiella målet att återgå till en procent av BNI. Partiet prioriterar internationellt utvecklingssamarbete, fattigdomsbekämpning och globala åtaganden framför att omfördela biståndsmedel till inhemska ändamål. Ställningstagandet motsvarar därför tydligt att behålla eller höja biståndsbudgeten enligt ett fast mål.

2026-09-12 · Helt emot

38 • Sverige och Europa ska spela en viktig roll när det gäller att utveckla samarbetet och knyta nya partnerskap med länder i det globala syd. Befolkningsutvecklingen i världen innebär att många länder i det globala syd, särskilt i Afrika, kommer att växa betydligt under de kommande decennierna. Om de demokratiska länderna drar sig undan kommer auktoritära makter som Kina och Ryssland att flytta fram sina positioner. Vi behöver utveckla strategiska partnerskap och hitta nya former för ömsesidigt utbyte. Vi vill se en svensk och europeisk Afrikastrategi med målet att stärka samarbetet på olika områden. Fokus bör ligga på handel, demokratiutveckling, klimatåtgärder, kulturutbyte, politiska relationer, fattigdomsbekämpning och investeringar. Vi måste även stärka vårt samarbete med andra demokratier runtom i världen. Länder som Storbritannien, Kanada, Brasilien, Sydkorea, Japan och Indien är viktiga partners för att upprätthålla multilaterala institutioner, tydliga regler och en internationell demokratisk ordning. • Internationell solidaritet är en central hållning i svensk utrikespolitik. De globala klyftorna mellan fattiga och rika har vuxit dramatiskt på senare år, framför allt på grund av att de rikaste drar ifrån. Den växande klimatkrisen och konkurrensen om färskt vatten och mark spär på redan existerande klyftor. Fler människor tvingas på flykt. Den utvecklingen måste vändas. Vi ska bedriva en politik som utjämnar ekonomiska ojämlikheter både inom länder och mellan länder. En jämlikhetskommission bör tillsättas för att kartlägga de globala sociala klyftorna och föreslå åtgärder för att utjämna dem. Ett stärkt internationellt och europeiskt samarbete mot skattesmitning är en viktig del i det arbetet. De senaste åren har det skett en dramatisk omläggning av det svenska biståndet, som sjunkit ned mot 0,7 procent av BNI. Det är långt ifrån där vi tidigare legat och vi vill successivt öka biståndet. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. Vi vill se en skuldavskrivning för de fattigaste länderna där alla kreditgivare är med. Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Som säkerställer kvinnors representation, rättigheter och resurser. Vi socialdemokrater förespråkar en utrikes- och utvecklingspolitik med ett starkt barnrättsperspektiv. HBTQI-personers rättigheter ska garanteras internationellt. Fria fackföreningar och fackliga fri- och rättigheter ska främjas globalt. Utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka fackliga och andra mänskliga rättigheter i arbetslivet. Vi ska också driva klimatfrågorna aktivt och ambitiöst i alla relevanta internationella sammanhang. Vi vill att ekocid erkänns som ett brott i Romstadgan. Vi ska öka ansträngningarna att inom ramen för FN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem. En säkrad klimatfinansiering och överföring av teknik till de fattigaste länderna är viktiga verktyg för att förenkla klimatanpassningen och motverka ökad fattigdom i den globala uppvärmningens spår.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Ska grundskolan förstatligas för att ge elever och lärare mer likvärdiga villkor?

Delvis emot – Varken eller
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till om grundskolan ska förstatligas. Dess dokumenterade skolpolitik ger däremot kommunerna ett fortsatt tydligt ansvar och inflytande genom kommunalt veto vid friskoleetableringar. Det pekar mot att kommunerna även fortsättningsvis bör ha huvudansvar, men underlaget räcker inte för att fastställa en entydig position; därför anges intervallet -1 till 0.

2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller

19 • Den svenska skolan ska ge goda kunskaper åt alla barn. Att läsa, skriva och räkna är den viktiga grund som alla måste erövra. Skolan är den plats där barn lär sig förstå sin omgivning och världen. Men för många innebär skoltiden inte att de får tillgång till de förmågor de behöver. Deras lust att lära tas inte tillvara. Dörrar öppnas inte, utan stängs. Vi vill ha en svensk skola som ger alla barn en bra utbildning. Staten ska därför ta ett ökat ansvar för skolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet samtidigt som bindande regler ska införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska skillnader och fungerar i alla delar av landet. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla. Fristående huvudmän ska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst. Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv arbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt minskade administrations- och kontrollfunktioner. Lärare och annan personal måste ha goda möjligheter till kompetensutveckling. Det svenska språkets ställning ska stärkas genom ett minimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska. Rätten till undervisning i modersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas. Hot och våld i skolan liksom i all annan välfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans ska råda mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa trygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan ska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt. Högre kvalitet och bättre likvärdighet måste också avspeglas i hur skolor finansieras. För att skolor ska kompenseras för elever med större behov, och för att de kommunala skolorna ska kompenseras för skyldigheten att kunna ta emot alla barn, ska skolpengssystemet göras om så att det utjämnar skolornas villkor. Vi vill förenkla skolvalet för familjerna. Därför vill vi se ett gemensamt, likvärdigt och offentligt administrerat skolvalssystem där alla skolor ingår. Alla huvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation. Religiösa skolor och förskolor ska förbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter. Kommunerna ska ha veto vid utökningar och nyetableringar av friskolor. • Skolan måste bli mer barnanpassad. Alla barn ska klara skolan. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas. Idag faller alltför många elever mellan stolarna, och skolan klarar inte av att ge alla tillräckligt stöd. Det gäller både barn som halkar efter och barn som gärna springer före. Särskilt barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) behöver fångas upp tidigare. Genom mindre klasser, halvklasstimmar, fler speciallärare, elevassistenter och specialpedagoger kan skolor snabbare se och stödja alla barn. När de som behöver extra stöd får det blir klassrummet lugnare för alla. Kompetens om NPF måste finnas i varje klassrum. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent behov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier. Eftersom dagens betygssystem bidrar till att sortera och slå ut ett stort antal elever i övergången mellan grund- och gymnasieskolan ser vi behov av att förändra betygssystemet i sin helhet. Framför allt måste den skarpa godkändgränsen i betyget ”F” tas bort. Betygssystemet måste vara rättvist och pålitligt. Betygsinflationen ska stoppas.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Ska staten stödja fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft i det svenska energisystemet?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets officiella energipolitik öppnar för statligt stöd till all storskalig fossilfri kraftproduktion på teknikneutral grund, vilket omfattar ny kärnkraft. Det dokumenterade nejröstandet mot en specifik lag om kärnkraftsstöd visar samtidigt att stödet är villkorat av utformningen, så positionen kodas som delvis för snarare än helt för.

Villkor och förbehåll

Belägg som talar emot
  • Kommentar
    Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Teknikneutralt statligt stöd för storskalig fossilfri kraftproduktion Att statligt stöd även kan utgå till all storskalig fossilfri kraftproduktion - stöd ska vara teknikneutralt.
Kärnkraft | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag2025-05-21
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Sverige rusta upp det egna försvaret även som medlem i Nato?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets auktoritativa försvarspolitiska dokument anger att den nationella försvarsförmågan ska sättas främst och att en snabb militär upprustning behövs. Samma dokument knyter detta till att Sverige ska leva upp till sina Natoåtaganden, vilket innebär en mycket omfattande förstärkning även som Nato-medlem.

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer
Militärt försvar | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Sverige använda skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning för att minska gängvåld och allvarlig brottslighet?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Socialdemokraterna adresserar inte uttryckligen skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning som ett specifikt instrument för att minska gängvåld och allvarlig brottslighet i det tillhandahållna materialet. Partiets dokumenterade allmänna linje i de politiska riktlinjerna för 2025 slår dock fast att kriminalpolitiken måste bli mer effektiv för att skydda samhället, bryta våldsspiralerna, komma åt gängtopparna, strypa pengaflödet samt stärka polisen och rättsväsendet, och partiet förespråkar uttryckligen skärpta straff mot kriminell verksamhet. Från denna allmänna inriktning mot en skärpt och mer verkningsfull kriminalpolitik kan partiet härledas till en övervägande positiv hållning till att straffskärpningar används i viss utsträckning mot allvarlig brottslighet, men utan att partiet tar ställning för en bred användning av ökad inlåsning. Ståndpunkten kodas därför som ett brett intervall från ingen tydlig ståndpunkt om själva inlåsningsinstrumentet till visst stöd (0 till 1).

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

30 3.2 En effektiv kriminalpolitik Vi ska bygga ett samhälle där brottsligheten minskar. Målet kan aldrig vara så många inlåsta som möjligt, utan alltid att minimera antalet brottsoffer. I en allvarlig tid krävs både mod, eftertanke och en kriminalpolitik som är rättssäker och träffsäker. All brottslighet ökar inte i Sverige. Men mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största samhällsproblem och det yttersta uttrycket för att vi lever i ett ojämställt samhälle. Samtidigt har den grova, organiserade brottsligheten och den våldsamma gängkriminaliteten eskalerat till en nationell kris. Många i Sverige känner stor oro för det gängrelaterade våldet, som drabbar fler, blir grövre och letar sig längre ned i åldrarna. Den systemhotande organiserade brottsligheten äter sig in i närings- och arbetslivet. Kriminella gäng infiltrerar rättsväsendet och kan till och med äga tingsrättslokaler och vårdcentraler. Korruptionen ökar. Det finns många förklaringar till hur Sverige har hamnat här. I botten ligger den växande ekonomiska ojämlikheten, klassklyftor och arbetslöshet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka och välfärden skurits ned. Ungdomar växer upp med lägre tilltro till samhällsinstitutionerna och lägre social kontroll. Med ökat bruk av narkotika, partyknarkande och missbruk har vi fått en växande drogmarknad som gängen slåss om. Många människor struntar i effekterna av att de handlar svarta tjänster och på andra sätt göder den organiserade brottsligheten. Till det kommer en invandring som inte stått i paritet med vår integrationskapacitet, vilket har bidragit till en växande segregation. I det sammanhanget har de maffialiknande gängen kunnat flytta fram positionerna. Samhället lyckades inte sätta stopp för framväxten av gängen i tid. Utvecklingen vi ser nu är en snöbollseffekt, där våld föder ytterligare våld. I takt med att kriminaliteten har utvecklats har behovet av en mer effektiv kriminalpolitik ökat. För att skydda samhället, öka tryggheten och säkerheten och ge upprättelse till brottsoffer. Det hör till våra viktigaste uppgifter att bryta våldsspiralerna, skära av smuggelvägarna och slå sönder gängens maktcentra innan den samhällshotande maffian biter sig fast och blir permanenta delar av Sverige. Det kräver nya angreppssätt, som sträcker sig över många politikområden och flera mandatperioder. Fokus ska ligga på att komma åt gängtopparna, bryta nyrekryteringen, strypa pengaflödet och fortsätta stärka polisen och rättsväsendet. Eftersom det innebär även idag oprövade insatser behöver dessa hela tiden utvärderas och följas upp. Detta för att bygga evidensbaserad kunskap kring vad som på riktigt bryter utvecklingen. Därför vill vi: • Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna. Det krävs ny lagstiftning enligt samma modell som varit framgångsrik i bekämpandet av den amerikanska maffian. Vi vill fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och organiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet. Vi vill utveckla möjligheterna att använda tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia: kamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg. Som en del i en ny gängoffensiv vill vi tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som gängkriminella. Det kan handla om kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att resa utomlands, starta företag eller överföra pengar. Medel från kriminellas statusprylar och beslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade områden och för att bryta nyrekryteringen.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan
12 brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och kriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer, kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt inrätta en yrkestrafikinspektion. Vi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt och fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin. Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vil utöka användningen av AI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg. Vi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud och att företag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg, och därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna har ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige eller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt kontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag och bra jobb. • Vi ska skapa en tydlig jobbtrappa mot självförsörjning. Människor vill arbeta och försörja sig. Ett gott arbete ger stolthet, frihet och sammanhang. En politik för full sysselsättning bygger på att det skapas många bra jobb, och att människor kan ta jobben. Det måste också finnas goda förutsättningar för människor och deras familjer att kunna flytta till orter med lediga jobb. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden behöver stärkas. Den svenska arbetsmarknaden är idag uppdelad: i många branscher finns ett skriande personalbehov, samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Många människor hittar snabbt nytt jobb vid tillfällig arbetslöshet. Men alltför många saknar de kompetenser som krävs för att få jobb och fastnar i långtidsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa är arbetslös är ett enormt resursslöseri. Vi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Takten i jobbskapandet ska öka och arbetstagare ska snabbare få de kompetenser som krävs. Den som blir arbetslös ska mötas av starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb. Trappstegen från arbetslöshet till självförsörjning måste bli mycket tydligare än idag. Det börjar i språket – på svensk arbetsmarknad måste man i regel kunna prata svenska. För den som inte kan det är en ordentlig språkutbildning ett viktigt steg till jobb. För personer med försörjningsstöd vill vi se krav på aktivitetsplikt. För dem med svaga kunskaper i svenska vill vi se en språk- och aktivitetsplikt. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb. Yrkesanpassad språkutbildning ska främjas. Därefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och beredskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet. För dem som har mycket stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och förstärkta möjligheter till anpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor. De finansiella samordningsförbunden bör få ett utökat uppdrag att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva. Stöden
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Bör energiskatten på el sänkas till EU:s miniminivå för att underlätta elektrifiering i Sverige?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till instrumentet att sänka energiskatten på el till EU:s miniminivå. Den dokumenterade allmänna hållningen är att elpriserna ska vara låga i hela Sverige, vilket ger stöd för en försiktig slutsats att en sådan skattesänkning kan underlätta elektrifiering, men utan stöd för den starkaste ankarscoren.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Tycker du att Sverige ska bygga ut ny kärnkraft för att säkra stabil och planerbar fossilfri el till elektrifiering och industri?

Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Socialdemokraternas aktuella partiposition stöder utbyggnad av kärnkraft som en del av ett stabilt fossilfritt energisystem, vilket placerar partiet på den positiva sidan av frågan och närmast ankaret för utbyggnad i viss omfattning. Positionen är samtidigt villkorad av säkerhets- och ekonomikraven samt av statlig kontroll över lokalisering, och tidigare nej gäller en specifik tekniksatsning och innebär därför inte ett generellt avståndstagande från ny kärnkraft.

Villkor och förbehåll

Belägg som talar emot
  • Kommentar
    Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
  • Kommentar
    Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå

2026-09-12 · Delvis för

Bygga ut kärnkraften Bygga ut kärnkraften som en del av ett stabilt och fossilfritt energisystem.
Energi | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Kärnkraft Kärnkraft utgör en betydande del av Sveriges elsystem. Tillsammans med vattenkraft är den viktig för en leveranssäker elförsörjning och skapar stabilitet och balans i elsystemet. Socialdemokraterna bejakar kärnkraften, men menar att staten måste ha kontroll över säkerhet, ekonomi och lokalisering. Det finns stora tekniska möjligheter att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer och genomföra effekthöjningar, något som bör ske givet att ekonomi- och säkerhetskrav kan uppfyllas. Med tiden kommer dock reaktorer att behöva ersättas. Ny kärnkraft kan mest effektivt och enklast etableras på de ställen där kärnkraft idag redan finns (Ringhals, Oskarshamn och Forsmark) då infrastruktur och lokal acceptans redan är på plats. Placering av kärnkraftverk är en fråga där staten behöver ha tydlig demokratisk kontroll, ansvar för säkerhet och säkra hanteringen av tillkommande kärnavfall. Läs mer
Kärnkraft | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag2025-05-21
Visa källan Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan
NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag2025-05-21
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Sverige upprätthålla en stram migrationspolitik för nya människor som kommer till Sverige?

Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets auktoritativa dokument stödjer i huvudsak en stram migrationspolitik för nya människor som kommer till Sverige. Hållningen är samtidigt kvalificerad av att asylrätten ska värnas och att politiken ska ligga i linje med EU:s miniminivåer, vilket sammantaget belägger ankare 1 snarare än en ovillkorlig ytterposition.

2026-09-12 · Delvis för

Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer
Asyl | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Värna asylrätten Värna asylrätten samtidigt som Sverige under överskådlig tid ska ha en stram migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer.
Asyl | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan

Ska Sverige genomföra en kraftfull och skyndsam klimatomställning för att minska fossilberoendet och nå nollutsläpp 2045?

Delvis för – Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets officiella riktlinjer slår fast att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland och att en klimathandlingsplan ska säkra klimatmålen. Den officiella energipolitiken kopplar all fossilfri elproduktion till klimatomställningen, och partiets riksdagslinje motsatte sig en sänkning som bedömdes öka utsläppen. Sammantaget belägger detta en huvudsakligen kraftfull omställning, men underlaget preciserar inte entydigt att varje föreslagen åtgärd ska genomföras i högsta möjliga tempo; därför används intervallet 1–2.

2023-11-30 · Delvis för till Helt för

5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Ett land där alla kan leva på sin lön, har råd med en bra bostad och kan ta ansvar för sin familj. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro. Ett land där alla kan växa och leva ett gott liv. Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. De ekonomiska klyftorna ökar. De otrygga anställningarna blir fler. Tillväxten sjunker. Vanliga löntagare har fått se hur tio års reallöneökningar har sopats bort av inflationen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte längre. Fler företag går i konkurs. Tittar vi ut över världen ser vi hur krig och kriser rasar runt omkring oss. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige och Europa är mycket allvarligt. Handelshinder och tullar reses. I klimatförändringarnas spår följer extremväder, missväxt och fler konflikter om naturresurser. Samtidigt upplever vi massiva teknikskiften i den gröna omställningens och digitaliseringens spår. Det är skiften som både utmanar oss och ger nya förutsättningar för välstånd. Dessa förändringar ställer nya krav på Sverige och på vår ekonomiska politik. Vi behöver investera i allt det som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning och välfärd. I människor och deras kompetenser. I vårt militära och civila försvar. För att ekonomin ska fungera för samhället, och för var och en av oss, måste den byggas mer robust och rättvis. Grunden i en stark ekonomi är arbete. När alla människors kunskaper och erfarenheter kommer till nytta bygger vi vårt land rikare. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar rättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. För att fler bra jobb ska växa fram, så att fler kommer i arbete, behöver Sverige en modern, rättvis och jämställd arbetslinje. Alla som kan arbeta ska arbeta. Tack vare vår unika svenska modell, med starka fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en positiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka för Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och framgångsrikt framöver. För en stark ekonomi krävs också en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Svenskt välstånd bygger på konkurrenskraftiga företag och ett innovativt näringsliv. Världen befinner sig just nu i stora teknikskiften: framväxten av ny grön teknik och artificiell intelligens kommer att få stor påverkan på ekonomins funktionssätt. För att möta den utvecklingen behöver vi göra det som Sverige har gjort historiskt. När vårt land reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste länder, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb. I vårt land finns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetstagare som behövs för att leda utvecklingen även i framtiden. Genom att våra företag ligger i framkant i den tekniska omställningen – och genom en aktiv närings- och regionalpolitik som ger förutsättningar för företag och jobb i hela landet – kan vi öka vår levnadsstandard, förbättra vårt välstånd, trycka tillbaka arbetslösheten och samtidigt nå målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver en klimathandlingsplan som gör att vi klarar klimatmålen både i Sverige och inom EU. Vi står bakom Parisavtalet och driver på för en rättvis klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan
Energi Elpriser och energiförsörjning påverkar din vardag – från elräkningen till jobben i Sverige. Du ska kunna lita på att elen räcker till och att priset är rimligt, oavsett var du bor. Men stora svängningar i pris och brist på ny produktion har skapat otrygghet. Därför behövs en energipolitik som ger låga och stabila priser, mer fossilfri el och trygg försörjning. Sverige ska ha ett robust energisystem med mer fossilfri elproduktion som pressar priserna och skapar jobb. Alla fossilfria kraftslag behövs för att möta efterfrågan och klara klimatomställningen och jobben. Staten behöver ta en aktivare roll för att möjliggöra investeringar och korta ledtider. Målet är stabila och låga elpriser, trygg elförsörjning och tillväxt med fler jobb i hela landet. Läs mer
Energi | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför: Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighets­begränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade invester­ingar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen. Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.
MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel2023-11-30
Visa källan Öppna originalkällan

Ska användningen av skattepengar effektiviseras innan skatterna höjs för att förbättra välfärden?

Delvis emot – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets auktoritativa material stödjer både att minska läckage och förbättra styrningen av välfärden samt att öka skatteintäkterna för finansieringen. Materialet anger dock ingen prioriteringsordning mellan effektivisering och skattehöjningar. Därför täcker intervallet både en svag lutning mot att effektivisering bör komma först och en svag lutning åt motsatt håll, utan stöd för någon ytterlighetsposition.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

16 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE Välfärden bygger på det ömsesidiga löftet om att ingen står ensam i livet. Oavsett vem du är, i vilken familj du fötts, vad du drabbas av eller vilken väg livet tar så har vi samma grundläggande rättighet att leva ett tryggt och värdigt liv. Vår svenska välfärd är inte bara ett system av offentliga tjänster och finansiellt stöd. Den uttrycker en gemensam värdegrund där vi ser att vi har behov av varandra. En bra och likvärdig förskola och skola ger mer rättvisa chanser åt alla barn. En god sjukvård gör att vi lever längre och bättre. Stabila socialförsäkringar gör att vi kan stå starka i livets olika faser. En bra pension gör det tryggare att åldras. Och vi ser hur en stark generell välfärd gör konkret skillnad i vår vardag. Personal som har tid att trösta ett barn som är ledset. Tonåringen som får det stöd som behövs för att ta sig genom mattekursen. Den äldre som får hjälp att komma ut och känna vårsolen. I ett välfungerande välfärdssamhälle finns starka skyddsnät när vi faller. Där vågar vi tro på framtiden oavsett plånbokens storlek. Sverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Men någonting har hänt. Mycket av det som tidigare fungerat bra håller inte längre. Klassrummen blir stökigare och fler barn hamnar snett trots att varningsklockorna ringt länge. Kontaktar man sin vårdcentral kan det ibland kännas som om läkaren aldrig har tid. Kön till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I äldreomsorgen möts man ofta av personal vars arbete blir tyngre och stressigare, vilket också påverkar de äldre negativt. Med den demografiska förändringen utmanas vår välfärd: behoven ökar samtidigt som färre ska säkra en bra välfärd för fler. Det är hög tid att vända utvecklingen. Vi måste återupprätta välfärdens löfte. Det är våra behov av en bra skola, bra vård och bra omsorg som ska styra hur välfärden ser ut, hur den organiseras och finansieras. Samhället behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll så att vi alla får den välfärd vi har rätt till. Vårt mål är att Sverige ska ha världens bästa välfärd. Och välfärden ska vara Sveriges bästa arbetsplats. 2.1 Ta tillbaka kontrollen Varje dag skapas vård, omsorg och utbildning i mötet mellan medborgarna och personalen. I dessa möten uppstår det som är välfärdssverige. Men medarbetarnas lojalitet med uppdraget kan aldrig kompensera för de problem som välfärden idag står inför. Problemen är flera. Välfärden har för dålig kvalitet. Den läcker pengar. Och den är svår att styra. Dessa problem hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått ett privatiseringsexperiment som är unikt i världen. Underfinansieringen och marknadiseringen har blivit en giftig cocktail. Effekterna är tydliga. Vi ser hur privata företag etablerar sig främst inom lukrativa områden och driver verksamheten med fokus på vinstintresset, inte medborgarnas behov. Pengar som är avsedda för skolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella, används för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när anställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större kontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. Svårigheten att mäta kvalitet i välfärden gör att vinstintresset inte styr mot önskade effekter. Ingen har längre ett helhetsperspektiv på hur våra skattepengar används.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan
10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Ska Sverige bygga en långsiktigt fungerande avskräckning genom att höja den nationella militära förmågan och fördjupa samarbetet inom Nato?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets auktoritativa dokument stödjer både en snabb förstärkning av den nationella militära förmågan och ett aktivt, fördjupat Nato-samarbete. Tillsammans belägger detta tydligt den efterfrågade långsiktigt fungerande avskräckningen.

2026-09-12 · Helt för

Militärt försvar När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde. I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten. Läs mer
Militärt försvar | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
36 kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Vi måste bli bättre på att dimensionera och snabbt mobilisera resurser och personal i händelse av kris. Vi måste kunna garantera försörjningen av kritiska produkter, så som livsmedel, energi och mediciner. Beredskapslager behöver inrättas och byggas ut. Vi vill stärka bassjukvården, inrätta beredskapssjukhus samt bredda civilplikten till att gälla fler områden och personer än idag. Hoten och attackerna mot Sverige blir mer komplexa, inte minst genom attacker på elnät, gasledningar och digital infrastruktur. För att säkra Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjning både i fredstid såväl som i kris eller krig, krävs att vi ökar tillgången till utbildad arbetskraft. Vi behöver säkerhetsklassa anläggningarna och ha högt ställda tillträdeskrav. Behovet av grundbemanning och beredskap är avgörande för vår nationella säkerhet. Vi vill säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska verksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet. Vi vill se starkare krav på övervakning och resiliensanalyser. Det behövs en god tillgång till skyddsrum. • Totalförsvaret är beroende av en befolkning som är trygg, välinformerad och har en stark känsla av social sammanhållning. En stark ekonomi och en välfungerande välfärd utgör basen i det svenska folkförsvaret. Det krävs starka kommuner och regioner för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i alla lägen. I sin tur kräver det en robust finansiering där staten tar ett tydligt ansvar. En välutbildad befolkning kan motstå desinformation. Påverkansoperationer och hybridkrig har blivit framträdande i det moderna säkerhetslandskapet, och Sverige är inte opåverkat. Hybridkrig innefattar en mix av konventionella, irreguljära och cyberbaserade operationer samt informationskrigföring, som ofta genomförs i skuggan av traditionell krigföring. Här måste vår kompetens och förmåga att hantera hoten vara under ständig utveckling. Ett gott stöd till folkbildning och civilsamhället samt övningar och information är avgörande för att vi ska kunna stå emot både traditionella och moderna hot. Kultur är en viktig del av totalförsvaret. När samhället rustar för krig och kris behöver vi också stärka det som håller oss samman. Ett starkt public service och fria medier gör att vi har tillförlitliga informationskanaler även under kris, krigsfara eller krig. • Vi vill fördjupa det försvarspolitiska samarbetet i vårt närområde, särskilt inom Norden. Våra nordiska länder har många likheter och vi har liknande politiska och sociala struktur. Vi är genom vår historia tätt sammanvävda med varandra. Vi har många gemensamma geopolitiska intressen. Vi vill fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt. Genom att låta våra länder knytas närmare samman, förbättra gränsöverskridande infrastruktur och ta bort olika typer av hinder kan vi stärka våra samhällen och vår ställning internationellt. Tillsammans med de andra nordiska länderna och med de demokratiska länderna kring Östersjön ska vi ta ett större ansvar för säkerheten i vårt närområde. Vi vill se en nordisk försvarskommission. Vi vill se ett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning. Vi ska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan
Mer pengar till försvaret Kraftigt utöka försvarsutgifterna med ett starkt fokus på ökad operativ militär förmåga. Visa hela faktarutan
Nato | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan

Bör straffbarhetsåldern sänkas till 14 år för grova brott?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Socialdemokraternas officiella riktlinjer avvisar generella sänkningar av straffbarhetsåldern men öppnar för en tillfällig sänkning vid allvarliga brott, med prövning och utvärdering. Det ger stöd för propositionen på den avgränsade och villkorade formen, men inte för ett tydligt eller permanent stöd; därför kodas positionen från neutral till något för.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf 1 z Politiska riktlinjer 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5 1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16 2.1 Ta tillbaka kontrollen 16 2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21 2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25 3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27 3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27 3.2 En effektiv kriminalpolitik 30 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32 3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34 3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37 4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39 4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40 4.2 Stram migration. Snabb integration. 41 4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42 4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44 4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46 4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48 4 ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE NY RIKTNING FÖR SVERIGE När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid. Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög. Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med framtidstro. Där plikt och rätt gäller. Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid. Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften: • Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land • Du har rätt till ett välfungerande samhälle • Du ska leva i trygghet och säkerhet • Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet. Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige. 5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Ska skattebördan för arbete och företag sänkas för att öka sysselsättningen?

Delvis emot – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets underlag tar inte ställning till om skatten på arbete och företagande ska sänkas för att öka sysselsättningen. Det visar däremot en allmän inriktning mot ett effektivt och förutsägbart skattesystem samt fortsatt skatteöversyn. Det ger en försiktig generell indikation, men inte stöd för en skarpare riktning eller ett bestämt skattesänkningsförslag; därför används ett brett intervall.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan
35 Arktis och Nordkalotten är att betrakta som områden där ett högt spänningsläge är en realitet. Naturtillgångar och direkta militära positioneringar präglar området. Ryssland har tydliga säkerhetspolitiska ambitioner. Med anledning av detta är ett starkare säkerhetspolitiskt fokus på Arktis nödvändigt. Gotlands placering i Östersjön gör området till ett strategiskt mål. Placeringen ligger mitt i en friktionsyta mellan Ryssland och Sverige. Gotland har en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och luftvägar i området. Därför har försvaret av Gotland hög prioritet. Satsningarna på att bygga försvarskapaciteterna på Gotland kommer att fortsätta. Inom ramen för Natomedlemskapet stärker vi vår militära och civila beredskap. Inom EU intensiveras arbetet för att bättre koordinera medlemsländernas försvarsförmåga. Genom ett närmare samarbete med våra nordiska grannländer och med de demokratiska länderna kring Östersjön rustar vi oss för en värld där konfliktnivån höjs. Därför vill vi: • Höja den svenska totalförsvarsförmågan. Det militära och civila försvaret utgör tillsammans en helhet där alla delar – från Försvarsmakten till sjukvård, transporter, räddningstjänst och kommunikation – måste samverka för att kunna hantera hot och kriser. Det är det som är det svenska folkförsvaret – ett totalförsvar av svenska folket, för svenska folket. För att vårt försvar ska vara långsiktigt starkt behöver det stå på en stabil ekonomisk grund. Det kommer kräva ökade försvarsanslag. Inrättandet av en totalförsvarsfond skulle skapa förutsättningar för att snabbare bygga upp vårt totalförsvar. Dessutom vill vi se ett skattesystem som är effektivt, förutsägbart och ger de förutsättningar som behövs för att försvara Sverige. Det är inte minst viktigt för att säkra kommuners och regioners basfinansiering. För att finansieringen ska bäras rättvist vill vi se en beredskapsskatt. • Vi måste fortsätta stärka Försvarsmakten och svensk försvarsindustri, vilket innebär satsningar inom såväl marinen som armén och flygvapnet. Vår förmåga till försvar och övervakning av vårt närområde till land, till havs och i luften ska förbättras. Vi vill se ett långsiktigt mål om att utbilda 20 000 värnpliktiga per år. Vi vill förstärka armén och luftförsvarsförmågan. Vi värnar svenska särskilda säkerhetsintressen, såsom stridsflyget och undervattensförmågan. Vi vill utveckla och stödja Försvarsmaktens frivilligorganisationer. Försvaret ska ha stark förankring i hela befolkningen och de värnpliktiga ska spegla hela samhället. Hemvärnet har en viktig roll i bygget av ett svenskt folkförsvar. Socialdemokraterna vill stärka och utveckla hemvärnet. Deras insatser i kriser och katastrofer är ovärderliga och kommer i händelse av ofred att ha avgörande uppgifter inom totalförsvaret. Vi vill att Sverige ökar självförsörjningsgraden vad gäller produktion av vapenammunition. Därutöver är vår starka försvarsindustri en källa till innovation, industriell utveckling och bra jobb i hela landet. Vi måste stärka försvarsindustrins förmåga, och förbättra förutsättningarna för att försvarsindustriella innovationer kan användas i civila syften. • Stärka den civila beredskapen. Den civila beredskapen måste omfatta hela samhället. Som en del i att stärka samhällets motståndskraft och mobiliseringsförmåga behöver vi säkerställa att vi kan upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner i kris- och krigstid. Det behövs ett närmare samarbete mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Sverige prioritera utbyggnad av förnybar el genom att avstå från statligt stöd till ny kärnkraft?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Socialdemokraterna har avvisat statligt stöd till ny kärnkraft i den aktuella riksdagsfrågan, vilket stödjer propositionens avstående från sådant stöd. Samtidigt anger partiets energipolitik teknikneutralitet och partiet värnar kärnkraftens roll, utan en uttrycklig prioritering av förnybar el framför kärnkraft. Därför kodas en försiktig position från neutralitet till lutning mot propositionen.

Villkor och förbehåll

Belägg som talar emot
  • Kommentar
    För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd.

2025-05-21 · Varken eller till Delvis för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag2025-05-21
Visa källan Öppna originalkällan
7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan
NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag2025-05-21
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Sverige under lång tid framöver behålla en restriktiv migrationspolitik med hänsyn till landets integrationsförmåga?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Socialdemokraterna driver linjen att Sveriges migrationspolitik under överskådlig tid framöver ska vara stram och ligga i nivå med EU:s miniminivåer. Partiet motiverar detta uttryckligen med att landets kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med förmågan att integrera dem som kommer hit, samt behovet av att hantera och motverka den integrationsskuld som byggts upp. Eftersom partiet entydigt förespråkar en strikt och långsiktigt restriktiv migrationspolitik anpassad efter integrationskapaciteten, och inte driver krav på fler undantag eller humana ventiler, motsvarar partiets ställningstagande ankare 2.

2026-09-12 · Helt för

Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer
Asyl | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Värna asylrätten och ha en stram och hållbar politik Värna asylrätten samtidigt som Sverige under överskådlig tid har en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer. Hittade du den information du sökte? Nej Ja Uppdaterades senast: 19 augusti 2026
Invandring och integration | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Migration och flyktingpolitik Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet. Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd. Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige. Läs mer
Migration och flyktingpolitik | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Invandring och integration Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla. Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige. Läs mer
Invandring och integration | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan

Ska tandvårdsreformen utökas med ett högkostnadsskydd som omfattar hela befolkningen?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiet stöder ett högkostnadsskydd som utvecklas stegvis och börjar med äldre. Det belägger stöd för en gradvis utvidgning men fastställer inte uttryckligen att skyddet slutligen ska omfatta hela befolkningen, varför intervallet lämnas mellan ingen tydlig sådan ståndpunkt och den stegvisa heltäckande inriktningen.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

22 läkare kunna ansvara för ett begränsat antal patienter, 1100 enligt Socialstyrelsens rekommendation. Vi vill se fler digitaliseringssatsningar i vården så att fler snabbt kan få hjälp digitalt och över telefon. Dagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem ska styras upp till att bli ett komplement till vårdcentralerna och knytas till dem. Den digitala utomlänstaxan ska avskaffas. Det måste bli lättare för den som söker vård att se var det finns lediga tider. Och det måste bli enklare att få rätt vård snabbt vid psykisk ohälsa. Oavsett om man behöver hjälp för ångest, depression eller har ont i kroppen ska man kunna vända sig till sin vårdcentral för samtal, stöd och vård. • Sjukhusvård och tandvård ska vara tillgänglig för fler. Ett bra sjukhus är en plats för vård, värdighet och omtanke. Vi har rätt att förvänta oss att sjukhusen är tillräckligt bemannade och väl utrustade. För att säkerställa en vård i världsklass och efter behov måste finansieringen utökas. Akutsjukhus ska drivas i offentlig regi. Olika regioner i Sverige har olika förutsättningar att garantera tillgänglighet till specialistvård. Vi vill stärka tillgängligheten och vårdgarantin så att alla får den vård de behöver genom att samarbetet mellan regionerna förbättras. En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga och är en förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges efter behov. Därför måste tandvården vara tillgänglig för alla och i hela landet. Men ojämlikheten vad gäller tandhälsa växer. I många regioner är det svårt att få tag i en tandläkare. Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga över hela landet. Det behöver ses över hur privata tandvårdsutförare som tar del av offentliga tandvårdsstöd tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna. De ofta höga priserna gör att många som borde söka tandvård inte gör det. De finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de äldre. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är viktigt att en tandvårdsreform kombineras med en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden och att insatser görs för att motverka kriminalitet inom tandvården. • Det ska gå att få tag i mediciner i hela landet. Efter avregleringen av apoteksmarknaden ser vi att privata apotek tenderar att etablera sig där köpkraften är stark, snarare än där behoven är som störst. Det är ett samhällsansvar och en del av vår beredskap att se till att vi har tillgång till mediciner i alla delar av landet. Därför vill vi se ett system med riksapotek. Högkostnadsskyddet för läkemedel måste utformas så att människor med stora behov skyddas. För att sänka kostnaderna för mediciner vill vi se mer gemensam upphandling av läkemedel, både på nationell nivå, i Norden och i EU. Därutöver vill vi se en större likvärdighet vad gäller vaccinationer. Samma vaccinationer ska gälla i hela landet till samma kostnad för den enskilde. Vi vill upprätta ett nationellt vaccinationsregister och se ett utvidgat vaccinationsprogram. • Äldreomsorgen ska finnas där för dig. Det ska vara tryggt att åldras och bli gammal i Sverige. Man ska kunna vara självständig och leva livet hela livet. När behov av hjälp och omsorg kommer ska man kunna lita på att äldreomsorgen finns, och att dess kapacitet växer i takt med att den äldre befolkningen växer. Kvaliteten i äldreomsorgen får inte bli beroende av privat betalda tilläggstjänster. De äldre har byggt det land vi lever i. Därför ska de få den vård och omsorg som de behöver. Det är en fråga om värdighet och respekt. Vi vill se en hemtjänst där personalen inte styrs med minutscheman, där de har rätt kompetens, pratar det svenska språket och där de har möjlighet att möta den äldre efter dennes behov. Personalen inom äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och inflytande över sitt arbete för att kunna göra ett bra jobb. Det är också viktigt för att fler ska vilja jobb
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Ska Sverige välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato?

Helt emot
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets auktoritativa dokument stödjer Sveriges Natomedlemskap och ett fördjupat militärt samarbete med alliansen. Det motsäger propositionen om att välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato och motsvarar den starkaste medlemskapspositionen i ankarna.

2026-09-12 · Helt emot

Nato Känner du dig orolig över det allvarliga säkerhetsläget i Europa? Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av Rysslands aggression och garanterar kollektiv trygghet. Socialdemokraterna vill att du ska känna dig säker genom att Sverige är en trovärdig och stark partner som lever upp till sina åtaganden i alliansen. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, och Rysslands aggressiva hållning hotar friheten och demokratin i vår del av världen. Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina. Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet, vilket inkluderar att öka den nationella försvarsförmågan för att bidra till det kollektiva försvaret. Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet. För att garantera den uthållighet som krävs i en ny, farligare tid, måste den ökade försvarsutbyggnaden säkras med permanent finansiering. Natomedlemskapet höjer avskräckningsförmågan, men det ställer samtidigt krav på att Sverige fortsätter stärka sin nationella försvarsförmåga för att vara en trovärdig partner. Läs mer
Nato | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Fördjupa Nato-samarbetet Utveckla samarbetet med allierade för ökad säkerhet och stabilitet inte minst i vårt närområde.
Försvar och beredskap | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan

Ska det vara straffbart att utöva styrning eller kontroll över verksamheten i en kriminell sammanslutning, även om man inte själv utfört brotten?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Ingen av de tillhandahållna källorna tar ställning till det exakta instrumentet att straffbelägga styrning eller kontroll utan att personen själv utfört brotten. Partiets dokumenterade allmänna linje om kraftfull brottsbekämpning, fler lagföringar och skärpta straff talar ändå i riktning för propositionen. Eftersom kopplingen är indirekt och instrumentet inte behandlas direkt används ett försiktigt intervall.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Brottsbekämpning och trygghet Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste. Läs mer
Brottsbekämpning och trygghet | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Sverige återinföra en skatt på mycket stora privata förmögenheter?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiet har inte tagit ställning till just en återinförd förmögenhetsskatt i det tillgängliga underlaget. Dess generella linje är att de allra mest förmögna ska bidra mer och att stora, lågt beskattade kapitalinkomster ska beskattas högre. Det talar för en övervägande positiv men avgränsad hållning till att beskatta stora förmögenheter, utan stöd för ett helt entydigt ställningstagande.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan
Skatter Märker du hur dina pengar räcker till allt mindre samtidigt som de rikaste får stora skattesänkningar? Socialdemokraterna säger nej till en orättvis skattepolitik där de som redan har mest får mer. Det är dags att ta gemensamt ansvar och se till att varje skattekrona går dit den behövs: till vår gemensamma trygghet och välfärd. Socialdemokraterna vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Vi har föreslagit rättvisa skattesänkningar som ger mer pengar i plånboken för vanligt folk. Vi säger nej till skattebonusar för de allra rikaste som finansieras med lånade pengar. Vi vill höja beskattningen av stora, lågt beskattade, kapitalinkomster och göra systemet enklare och mer likformigt. Vi vill stärka kampen mot ekonomisk brottslighet, så att vi kan finansiera välfärden. Läs mer
Skatter | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Sverige fortsätta med en stram och restriktiv migrationspolitik för nya asylsökande och anhöriga?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets auktoritativa dokument anger en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer och omfattar uttryckligen anhöriginvandringen. Det belägger stöd för att hålla fast vid en stram politik för både nya asylsökande och anhöriga, snarare än att öka mottagandet.

2026-09-12 · Helt för

41 4.2 Stram migration. Snabb integration. De allra flesta människor som kommer till Sverige har funnit sin plats här, kunnat bygga sig ett liv och bidrar till det gemensamma. Jämfört med andra länder i Europa har fler människor med utomeuropeisk bakgrund en sysselsättning i Sverige. Utrikesfödda svenskar bor, arbetar, startar företag, bildar familj och engagerar sig ideellt runt om i landet. Det är en självklar del av det som gör Sverige starkt. Men den demografiska förändring vi sett under de senaste decennierna har samtidigt blivit en stor utmaning. I praktiken har den svenska migrationspolitiken inneburit att några få stadsdelar och kommuner burit nästan hela ansvaret. Migrationen tillsammans med en välfärd som lidit svårt i sviterna av 1990-talets ekonomiska kris, marknadsmisslyckanden i centrala samhällssektorer och alltför svaga integrationsinsatser har skapat segregation, utsatthet och kriminalitet. Rasism och diskriminering skapar klyftor och motverkar sammanhållningen i Sverige. Integrationen har också försvårats när många kommit hit från länder som präglas av helt andra samhällssystem än vårt, och där rättsstat, utbildningssystem och demokratiska strukturer är svagare än här. Det krävs långsiktiga åtgärder för att lösa de problem som vårt land står inför. För att kunna ge dem som kommit och kommer hit en god chans att komma in i samhället behöver Sverige under överskådlig tid ha en migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer. Asylrätten värnas. Integrationen måste bli mer effektiv – och fungera bättre. Därför vill vi: • Att asylprocessen präglas av ordning och reda. Asylrätten och FN:s kvotflyktingssystem ska värnas. Det europeiska samarbetet för att dela ansvaret för migrationen mer solidariskt mellan medlemsländerna och öka rättssäkerheten i asylmottagandet ska främjas – där barnens situation särskilt beaktas. Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Men svensk migrationspolitik måste bli mer långsiktigt hållbar. För att de som kommer hit ska ha en chans att bygga sig ett värdigt liv, och för att vi ska motverka den integrationsskuld som byggts upp, måste det totala söktrycket mot Sverige minska ytterligare. Vi vill att Sverige har regler som ligger i linje med miniminivåerna i övriga Europa. Detta inkluderar även anhöriginvandringen. Vi vill – bland annat för att motverka hedersförtryck – skärpa vissa regler kring anhöriginvandringen, exempelvis genom att åldersgränsen för när man inom ramen för EU:s familjeåterföreningsdirektiv som gift kan anhöriginvandra till Sverige, höjs från 21 till 24 år. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen. En mer jämn ansvarsfördelning mellan kommuner motverkar segregation. EBO ska avskaffas och vi vill införa statliga mottagningsboenden i olika delar av landet där den asylsökande bor under asyltiden. Handläggningstiderna ska kortas. Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga återvändandecenter i väntan på att återvända. Antalet förvarsplatser ska byggas ut i takt med behovet. Vi vill motverka framväxten av skuggsamhällen där människor utnyttjas. Därför måste av- och utvisningsbeslut verkställas, så att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Det behövs bättre återtagandeavtal med tredje land, inklusive sambandspersoner på plats. Biståndet ska kunna villkoras så att länder tar emot egna medborgare som utvisas från Sverige – med undantag för civilsamhällesstöd och humanitärt bistånd. Vi vill inte se en svensk angiverilag. För att den nyanlände med positivt beslut om uppehållstillstånd ska få bättre möjligheter till etablering
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan
Asyl Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet. Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet. Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas. Läs mer
Asyl | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Migration och flyktingpolitik Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet. Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd. Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige. Läs mer
Migration och flyktingpolitik | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Sverige införa ett nationellt bidragstak som begränsar det totala beloppet av samlade bidrag för arbetsföra personer?

Delvis emot – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Ingen av de partiauktoritativa källorna tar ställning till just ett nationellt tak för samlade bidrag för arbetsföra personer. Partiets dokumenterade linje att stärka studiemedlet och höja bidragsdelen talar generellt för att ekonomiskt stöd ska värnas; det ger därför endast en försiktig lutning mot att inte införa ett sådant tak, med ett brett intervall.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

21 Vi vill att fler elever ska kunna gå praktiska, yrkesinriktade program. Många yrken kräver färdigheter som inte lärs ut vid teoretiska program, och närheten till arbetsmarknaden gör att man snabbare kan komma i jobb genom en yrkesutbildning. Yrkesutbildningarna ska bli fler och bättre genom att samarbetet med branscherna vidareutvecklas. Eftersom praktiska utbildningar ofta är dyrare än teoretiska måste resurserna till yrkesutbildningarna ökas och dimensioneringen förbättras. Privata aktörer ska inkluderas i det tvingande dimensioneringsarbetet. Vi vill öka resurserna för höjd kvalitet i den arbetsförlagda utbildningen. Vi vill se betald praktik på fler yrkesområden än idag, exempelvis för att göra utbildningarna till välfärdsyrkena mer attraktiva. • Fler ska kunna läsa på högskola och universitet. Sverige ska vara ett land av livslångt lärande och många andra chanser. Det ska vara lätt att återkomma till utbildning hela livet. Fortfarande ser vi en stark social snedrekrytering till högskolor och universitet. Denna måste brytas. Högre utbildning ska finnas i varje län och det måste bli lättare för studenter med olika bakgrund att söka sig dit. Arbetslivserfarenhet ska återigen ses som meriterande vid ansökan till högskolan. För att ge studenterna bättre förutsättningar ska den lärarledda undervisningstiden öka. För att fler ska utbilda sig till välfärdsyrken måste de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna byggas ut. Såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot studenter. Platserna på den högre utbildningen ska i större utsträckning dimensioneras efter arbetsmarknadens behov och fördelas över hela landet. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier. Det totala studiemedelssystemet behöver stärkas så att ännu fler kan ha råd att studera vidare. Vi är beredda att ta steg för en höjning av bidragsdelen av studiemedlet. 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet När man är sjuk behöver man mer än någonsin samhällets hjälp. Oavsett om vi söker vård för öroninflammation eller för att få en ny höft vill vi snabbt kunna få tag i en läkare och veta att vi får den bästa vården. Bra vård är en grundläggande rättighet. Det är också något som gör att vi känner trygghet och tillit till samhället. Vården utvecklas ständigt. Ny forskning ger bättre behandlingar, gör att fler överlever livshotande sjukdomar, så som cancer, och kan leva med kroniska sjukdomar. En god, jämlik och jämställd vård och omsorg gör oss friska längre upp i åldrarna. Därför behöver exempelvis kvinnosjukvården stärkas. Samtidigt ser vi hur hälsoklyftorna växer. Vården och omsorgen är inte tillgänglig för alla på samma villkor. I vårt uppsplittrade system har vi på vissa orter fått en överetablering av vårdgivare och på andra saknas de helt. Man kan köpa sig förbi kön. För många känns vården svår och krånglig att nå. Vi måste styra upp i vård- och omsorgskedjan så att fler får den hjälp de behöver snabbare. Vård ska ges efter behov och i tid, likvärdigt och med hög kvalitet i hela landet. Därför vill vi: • Att man snabbt kan få hjälp på sin vårdcentral, oavsett problem. Det måste vara lätt att få en första kontakt med vården när man behöver det, och primärvården ska vara vägen in i vården. Det ska finnas vårdcentraler i hela landet och det måste gå snabbt att få en tid för vårdbesök. De olika kompetenserna på vårdcentralen bidrar alla till att skapa god vård. För att korta väntetiderna vill vi att det etableras ett fungerande fastläkarsystem, där alla människor, särskilt äldre, är listade hos en egen läkare. För att garantera kvaliteten och tillgängligheten ska varje
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Europa samordna försvarsupphandlingar och göra riktade investeringar i gemensam försvarsindustriell produktionskapacitet?

Helt för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets officiella riktlinjer stödjer samverkan med andra EU-länder kring försvarsindustriella satsningar. Det omfattar därmed den efterfrågade europeiska samordningen och riktade investeringarna i gemensam försvarsindustriell kapacitet, vilket motsvarar en tydligt positiv position.

2026-09-12 · Helt för

32 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. Vårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest strategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som utgör vår regelbaserade internationella världsordning. Sverige har traditionellt haft en stark utrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande röst för fred, frihet och solidaritet. Den Europeiska Unionen är vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena, och en grundsten i ett regelbaserat internationellt samarbete. Vi vill växla upp det svenska EU-arbetet. Vi vill se ett starkt och säkert EU, eftersom det är viktigt för ett starkt och säkert Sverige. Ett starkt Sverige är i sin tur viktigt för att EU ska utvecklas åt det håll vi vill. Säkerhetspolitiskt behöver vi snabbt fördjupa det europeiska samarbetet. Vi måste använda oss av EU för att motverka klimatförändringarna, skapa hållbart välstånd och förbättra vår konkurrenskraft. Regional utveckling är nödvändig för att detta ska kunna ske. Därför behöver regionerna ha ett fortsatt stort ansvar för sammanhållningspolitiken. En ambitiös klimat- och näringspolitik är centralt för att skapa bra jobb i hela unionen och fortsätta stärka den sociala sammanhållningen. Vi vill ligga i framkant i den gröna och digitala tekniken och samtidigt bekämpa digitaliseringens avarter. Dessutom är ett jämställt Europa avgörande för att skapa en framtid som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Vi måste koordinera oss bättre för att bekämpa smuggling och organiserad brottslighet. Vi ska markera mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer eller kränker mänskliga rättigheter. EU ska var en global aktör för fred, fattigdomsbekämpning och internationell rätt. Det är viktigt både för oss, och för maktbalansen i världen, att EU stärks som en framgångsrik, fredlig, hållbar och rättvis union. Därför vill vi: • Stärka det europeiska försvarssamarbetet. Vi vill se ett närmare europeiskt försvarssamarbete, som omfattar både den militära och civila beredskapen. EU-länderna måste snabbt stärka sin egen förmåga till militärt försvar och säkerhet. Vi vill samverka mer med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar. Vi vill se mer koordination exempelvis gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja Ukraina. Särskilt viktigt är att vi står fast vid vårt militära och civila stöd till Ukraina så länge det behövs, och att vi deltar aktivt i återuppbyggnaden av Ukraina. EU ska verka för ökade kapaciteter inom europeisk försvarsindustri. Vi behöver mer gemensamma innovationsprojekt kring försvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel. EU måste också snabbt stärka sin förmåga till civilt försvar och motståndskraft. Vi behöver robusta samhällen, och vi måste bli bättre på att skydda kritisk infrastruktur. Vi måste stärka förutsättningarna för ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft – det är viktigt också för att minska oron och rädslorna i befolkningen kopplat till det nya säkerhetsläget. Säkerhet och ekonomisk stabilitet hänger ihop. Därför är det viktigt att inom ramen för EU möjliggöra omfattande nationella investeringar i stärkt totalförsvar.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Bör Sverige införa skärpta kontrollåtgärder för sexualförbrytare efter frigivning, såsom elektronisk övervakning och livstidsförbud att vistas nära barn?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiet har inte tagit ställning till de föreslagna instrumenten elektronisk övervakning och livstidsförbud nära barn efter frigivning. Däremot dokumenterar det en generell linje för kraftfulla åtgärder mot brottslighet. Denna allmänna riktning ger endast ett försiktigt stöd för propositionens skärpta kontrollåtgärder, varför intervallet hålls brett.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Brottsbekämpning och trygghet Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet. Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste. Läs mer
Brottsbekämpning och trygghet | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan

Ska Sverige prioritera lägre företagsskatter, minskad administrativ börda samt stärkt tillgång till kapital för företag?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiets officiella riktlinjer stödjer minskad administration och statlig medverkan till viktiga investeringar, vilket täcker två delar av propositionen. Underlaget belägger inte entydigt lägre företagskostnader som en separat åtgärd, så den samlade positionen kodas som försiktigt positiv.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf 1 z Politiska riktlinjer 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5 1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10 2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16 2.1 Ta tillbaka kontrollen 16 2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18 2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21 2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25 3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27 3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27 3.2 En effektiv kriminalpolitik 30 3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32 3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34 3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37 4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39 4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40 4.2 Stram migration. Snabb integration. 41 4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42 4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44 4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46 4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48 4 ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE NY RIKTNING FÖR SVERIGE När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid. Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög. Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med framtidstro. Där plikt och rätt gäller. Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid. Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften: • Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land • Du har rätt till ett välfungerande samhälle • Du ska leva i trygghet och säkerhet • Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet. Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige. 5 1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i korta perioder mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan
10 Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas. Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft. För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås. Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden. Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar, energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan. Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar. 1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Visa källan Öppna originalkällan

Bör integrationspolitiken flytta tyngdpunkten från ytterligare offentliga utgifter till individuellt ansvar och tydliga krav på svenska, arbete och delaktighet?

Varken eller – Delvis för
Bedömning och källor

Härledd ståndpunkt · Vår tolkning av underlaget

Ingår inte i den uttryckliga jämförelsen.

Partiet lägger tydlig vikt vid individuellt ansvar genom krav på svenska, arbete och delaktighet, vilket stödjer en förskjutning mot krav och ansvar. Samtidigt kombineras denna linje med kraftfulla offentliga investeringar i integrationen. Därför är ståndpunkten blandad och intervallet begränsas till 0–1 snarare än den mer långtgående kravpositionen.

Villkor och förbehåll

Belägg som talar emot
  • Kommentar
    Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Integration En fungerande integration är avgörande för att du och alla andra i Sverige ska kunna leva i ett tryggt och sammanhållet samhälle. När människor snabbt lär sig svenska, kommer i arbete och blir en del av gemenskapen minskar utanförskapet och risken för segregation och kriminalitet. Det påverkar inte bara den som är ny i landet, utan hela samhället – från tryggheten i ditt bostadsområde till möjligheten att finansiera välfärden. Därför är integration inte en fråga för några få, utan något som är viktigt för alla som bor i Sverige. Socialdemokrater förespråkar en kravbaserad integrationspolitik där språk, arbete och delaktighet är de bärande pelarna. För att lyckas med detta måste migrationspolitiken vara stram, så att samhället får de resurser och den tid som krävs för att integrera dem som kommit hit. Fokus ligger på att se till att varje individ snabbt kommer i sysselsättning eller utbildning och bryta isoleringen för utrikes födda kvinnor.g. Genom att göra upp med marknadsmisslyckanden i välfärden säkerställs att resurserna används till att bygga upp gemenskapen istället för att försvinna till vinstuttag. Läs mer
Integration | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Invandring och integration Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla. Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige. Läs mer
Invandring och integration | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan
Invandring och integration Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla. Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige. Läs mer
Invandring och integration | Socialdemokraterna
Visa källan Öppna originalkällan