Björn Petersson (Socialdemokraterna, Kalmar län) har lagt 576 röster i riksdagen och inte röstat mot partilinjen, och 0 framträdanden i poddar, radio och tv i registret.
Om uppgifterna om parti och valkrets
Parti och valkrets kommer från den vanligaste kombinationen av namn, parti och valkrets i personens lagrade voteringsposter från riksdagen. Det är historiska uppgifter, inte en kontroll av dagens uppdrag eller kandidatur. Enskilda röster visas med uppgifterna vid respektive votering.
Riksdagens person-id: 0358278412329
Inga framträdanden i registret.
Framträdanden
0
Röster i riksdagen
576 ja 279 · nej 214 · avstår 83
Mot partilinjen
Aldrig
Framträdanden
Program där Björn Petersson finns med i registret. En länk öppnar det offentliga programmet när källan är känd. Citat från transkriptet visas bara när talarens röst är verifierad — de är inte valkompassens ståndpunkter.
Inga framträdanden i registret.
Så röstade Björn
Björn har lagt 576 röster i riksdagen mellan 2024-03-06 och 2025-06-11: 279 ja, 214 nej och 83 avstår.
Underlaget omfattar de voteringar som hämtats in för den här perioden. Äldre mandatperioder finns ännu inte i registret, så det här är inte personens hela tid i riksdagen.
Frånvarande i 141 voteringar. Riksdagen kvittar frånvaro mellan blocken, så frånvaro säger inte hur flitig en ledamot är.
40 ärenden med 503 beslutspunkter i riksmötet 2024/25, av 570 beskrivna beslutspunkter totalt. Sammanfattningen ovan gäller hela voteringsunderlaget.
Riksdagen beslutar ett ärende punkt för punkt. FÖR och MOT visar hur Björn röstade om förslaget i punkten. Det är inte samma sak som ja eller nej i kammaren: när riksdagen röstar om att avslå en motion är ett nej en röst för motionen. Öppna en punkt för att se den ursprungliga rösten och förslagets ordalydelse.
Björn röstade Nej i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1275 av Mathias Tegnér (S), 2024/25:1578 av Björn Wiechel och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1801 av Annika Strandhäll (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 32, 2024/25:2375 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M), 2024/25:2376 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M), 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 32, 38 och 78 samt 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 59.1.
Björn röstade Ja i punkt 11. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:622 av Leila Ali Elmi (MP) yrkandena 1-3, 2024/25:1362 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 19, 22 och 23 samt 2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30.
Björn röstade Nej i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1905 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 9 och 10, 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 24, 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 40 och 2024/25:3166 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 35.
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 17 och 49, 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 14 och 2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 21.
Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1432 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1438 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 25 och 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 23 och 24.
Motionsförslag: Bilaterala och regionala relationer
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 7. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1429 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 71, 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 8, 25 och 26 samt 2024/25:3355 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2 och 12.
Motionsförslag: Hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:507 av Anne-Li Sjölund (C), 2024/25:670 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:1107 av Marléne Lund Kopparklint och Magnus Resare (båda M), 2024/25:1510 av Malin Larsson och Peter Hedberg (båda S), 2024/25:1772 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 25 och 26, 2024/25:2378 av Arin Karapet m.fl. (M), 2024/25:2465 av Lars Engsund (M) yrkande 3, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 27, 2024/25:3186 av Bo Broman (SD) och 2024/25:3235 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 18.
Motionsförslag: Insatser mot alkohol och droger i trafiken
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1425 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 19, 2024/25:2337 av Johan Andersson m.fl. (S), 2024/25:3019 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5 och 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 52.
Motionsförslag: Synkontroller och tester för äldre vid körkortsförnyelse
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 13. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1549 av Jörgen Grubb (SD), 2024/25:1663 av Camilla Rinaldo Miller (KD), 2024/25:2409 av Magnus Resare (M) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 27.
Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
MOT
Motionsförslag: Regelverket för krigsmaterielexport
Partiet delade sig: Ja 91, Avstår 2.
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 91, Avstår 2.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 110, 111 och 114, 2024/25:3405 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 2, 3, 17 och 19 samt 2024/25:3408 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3405 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8, 10 och 13-16, 2024/25:3406 av Rasmus Giertz m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3408 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 3.
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3365 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 5-7 och 15-17 samt 2024/25:3376 av Catarina Deremar och Ulrika Liljeberg (båda C) yrkandena 1 och 4.
Björn röstade Ja i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1442 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1, 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 45 i denna del och 2024/25:3365 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 11 och 13.
Motionsförslag: Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 41 i denna del, 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 92, 2024/25:3365 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 12, 2024/25:3376 av Catarina Deremar och Ulrika Liljeberg (båda C) yrkande 2 och 2024/25:3378 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 1.
Motionsförslag: Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2502 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkandena 1 och 3, 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 26, 2024/25:2934 av Sten Bergheden (M) och 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 42, 45 och 48.
Motionsförslag: Övriga frågor om återanvändning och återvinning
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:115 av Rashid Farivar (SD) yrkande 2, 2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 15 och 16, 2024/25:2026 av Mats Green (M), 2024/25:2404 av Magnus Resare (M) och 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 44 och 57.
Motionsförslag: Översyn av EU:s kemikalielagstiftning
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 28. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 137 i denna del och 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 32 och 33.
Motionsförslag: Åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 31. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:876 av Magnus Manhammar (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:877 av Magnus Manhammar (S), 2024/25:1312 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 3-5, 2024/25:1313 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 12-16, 2024/25:1314 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24, 2024/25:1394 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 6, 2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 7 och 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 133 och 137 i denna del.
Björn röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2004 av John E Weinerhall (M), 2024/25:2545 av Boriana Åberg (M) och 2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 10-12.
Björn röstade Nej i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 31 och 32, 2024/25:834 av Jamal El-Haj (-), 2024/25:2193 av Mattias Jonsson och Gunilla Carlsson (båda S) och 2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 25.
Björn röstade Ja i punkt 14. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:81 av Fredrik Lindahl (SD), 2024/25:620 av Rasmus Ling (MP) yrkande 4, 2024/25:805 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 1-3 och 2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 24.
Motionsförslag: Den svenska arbetsmarknadsmodellen och EU
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2386 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 5, 2024/25:2764 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och 2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 9.
Lagförslaget i fråga om undersökning av väskor och andra föremål och anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen a) antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) i de delar det avser 6 a kap. 5–11 §§, b) godtar det som utskottet anför om regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:160 punkterna 1 i denna del och 3.1 samt avslår motion 2024/25:3422 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkandena 1-3.
Motionsförslag: Rektorns skyldighet att anmäla brott m.m.
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3424 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1, 2024/25:3425 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3426 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 23, 24 och 41 samt 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 64.
Björn röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1444 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 10, 2024/25:1677 av Ludvig Ceimertz och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) och 2024/25:2290 av Fredrik Kärrholm (M).
Motionsyrkanden2025-06-04 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU20
En utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata samt jordbrukspolitik
AVSTOD
Motionsförslag: Livsmedelsstrategin
Vad rösten innebar
Björn röstade Avstår i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1001 av Rickard Nordin (C) yrkande 2, 2024/25:2805 av Sten Bergheden (M) yrkande 1, 2024/25:2811 av Sten Bergheden (M), 2024/25:2856 av Sten Bergheden (M), 2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 14 och 32 samt 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 14.
Björn röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 38, 2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 34, 40 och 41, 2024/25:1927 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 8 och 2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Björn röstade Nej i punkt 17. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 146 och 148, 2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 28, 30 och 32 samt 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 13.
Lagstiftning och beslut2025-05-22 · Socialutskottet · SoU27
Uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel
MOT
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:144 och avslår motionerna 2024/25:3358 av Karin Rågsjö m.fl. (V), 2024/25:3369 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2024/25:3380 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsyrkanden2025-05-22 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU17
Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt
FÖR
Motionsförslag: Nya modeller för reduktionsplikten och reduktionspliktsavgiften
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 80, 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 54 och 2024/25:3368 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 1.
Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta
FÖR
Motionsförslag: Särskilt om delmål om jämställdhet
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3, 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 5, 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 5 och 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 9.
Björn röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 7 och 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 15.
Björn röstade Nej i punkt 19. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14, 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12, 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 6-8, 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 8 och 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 6 och 12.
Björn röstade Avstår i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Nej 1, Avstår 88.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:928 av Tomas Eneroth och Hanna Westerén (båda S), 2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14, 2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3 och 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 56.
Motionsförslag: Övergripande åtgärder för att värna svensk fiskerinäring
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 12. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:597 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C), 2024/25:1025 av Anders W Jonsson (C), 2024/25:1828 av Jennie Wernäng och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1, 2024/25:2050 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 51.
Motionsförslag: Fördelning av fiskemöjligheter och överlåtbara fiskerättigheter
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 15. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 11, 13, 14 och 28, 2024/25:1928 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2803 av Sten Bergheden (M) och 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 80.
Lagstiftning och beslut2025-05-21 · Civilutskottet · CU19
Lättnader i byggkraven för studentbostäder
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:132 och avslår motionerna 2024/25:3361 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) och 2024/25:3386 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsförslag: Finansiering och stöd till regionala flygplatser
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1232 av Lars Johnsson m.fl. (M) yrkande 8, 2024/25:1560 av Helena Lindahl och Daniel Bäckström (båda C), 2024/25:1639 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S), 2024/25:1771 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2024/25:1987 av Ann-Sofie Alm (M), 2024/25:2274 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2279 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2362 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 48, 51 och 67, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 58 och 2024/25:3183 av Bo Broman (SD).
Björn röstade Avstår i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:123 av Rashid Farivar (SD) yrkande 1, 2024/25:510 av Josef Fransson (SD), 2024/25:1234 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) yrkande 5, 2024/25:1427 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 12, 2024/25:2262 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 53 och 68, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 65 och 2024/25:3236 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 31.
Motionsförslag: Arlanda, Bromma och Skavsta flygplats
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1693 av Sofia Amloh m.fl. (S) yrkande 2, 2024/25:1771 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4, 2024/25:2363 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 18, 2024/25:3126 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 66 och 2024/25:3235 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 20.
Lagstiftning och beslut2025-05-21 · Näringsutskottet · NU20
Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
MOT
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsförslag: Alternativ till regeringens förslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering
AVSTOD
Motionsförslag: Upphovsrätt och AI
Vad rösten innebar
Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8, 2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 26, 2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 6 och 7, 2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 34 och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 22.
Björn röstade Avstår i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 15, 2024/25:847 av Lili André (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 5-7, 2024/25:1963 av Margareta Cederfelt (M) och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 24.
Motionsförslag: Kunskapscentrum för immaterialrätt
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 och 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 27.
Lagstiftning och beslut2025-05-20 · Justitieutskottet · JuU30
Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv
MOT
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:124 och avslår motionerna 2024/25:1903 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15, 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 40, 2024/25:2620 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 71, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 45.1 och 2024/25:3391 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1.
Lagstiftning och beslut2025-05-20 · Justitieutskottet · JuU29
Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m.
FÖR
Regeringens förslag: Lagförslaget om ändringar i brottsbalken
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:141 punkt 1 och avslår motionerna 2024/25:2233 av Johanna Rantsi (M) och 2024/25:3381 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter
MOT
Motionsförslag: Arbete med frivillig återvandring
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3339 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 11 och 2024/25:3341 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.
Motionsförslag: Uppföljning av ett barns situation
Partiet delade sig: Ja 1, Nej 87.
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 1, Nej 87.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3326 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) och 2024/25:3341 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.
Björn röstade Ja i punkt 23. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3337 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 och 2024/25:3339 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 18.
Björn röstade Nej i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:860 av Sofia Amloh (S), 2024/25:884 av Magnus Manhammar (S), 2024/25:1246 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S), 2024/25:1508 av Louise Thunström (S), 2024/25:1580 av Karin Sundin (S) yrkande 3, 2024/25:1847 av Gunilla Svantorp och Hanna Westerén (båda S), 2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4, 2024/25:2186 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S), 2024/25:2348 av Johan Andersson m.fl. (S), 2024/25:2440 av Denis Begic m.fl. (S), 2024/25:2454 av Jennie Nilsson m.fl. (S), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 3, 2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 och 2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.
Björn röstade Ja i punkt 22. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 10-18 och 21 samt 2024/25:1973 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 2.
Lagstiftning och beslut2025-05-15 · Miljö- och jordbruksutskottet · MJU16
Lättnader i strandskyddet – ett första steg
FÖR
Regeringens förslag: Regeringens lagförslag
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, 3. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) med den ändringen att ingressen till regeringens förslag ska ha följande lydelse: Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) dels att 3 kap. 5, 10 och 16 §§, 4 kap. 17 §, 9 kap. 3 § och 11 kap. 10 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 17 a §, av följande lydelse. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:102 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2024/25:3348 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 1 och 2024/25:3351 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1.
Motionsförslag: Strandskyddet vid små och anlagda vattenförekomster
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 32, 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 5-7, 2024/25:3348 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 2, 2024/25:3350 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 2 och 2024/25:3351 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 2 i denna del.
Björn röstade Nej i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1371 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 31 och 2024/25:3349 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S).
Motionsförslag: Ett differentierat strandskyddsregelverk med ökat kommunalt och lokalt inflytande
Vad rösten innebar
Björn röstade Avstår i punkt 5. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:46 av Martina Johansson (C) yrkande 1, 2024/25:200 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2024/25:615 av Gudrun Brunegård (KD), 2024/25:1018 av Kerstin Lundgren (C), 2024/25:1061 av Christofer Bergenblock och Anders Karlsson (båda C), 2024/25:1454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11, 2024/25:1675 av Ludvig Ceimertz (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2039 av Kjell Jansson (M), 2024/25:2207 av Lars Isacsson m.fl. (S), 2024/25:2397 av Viktor Wärnick (M), 2024/25:2415 av Oliver Rosengren m.fl. (M), 2024/25:2674 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2024/25:2831 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2858 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 4 och 8 i denna del, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 20, 2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 7, 2024/25:2986 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD), 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 73, 2024/25:3122 av Eric Westroth (SD) och 2024/25:3143 av Josefin Malmqvist (M).
Lagstiftning och beslut2025-05-15 · Skatteutskottet · SkU17
Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av el
FÖR
Regeringens förslag: Förändrade skattesubventioner för solceller och mikroproduktion av förnybar el
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen antar förslaget.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:109 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2024/25:3357 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V), 2024/25:3374 av Anders Ådahl m.fl. (C) och 2024/25:3382 av Annika Hirvonen m.fl. (MP).
Björn röstade Avstår i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 2, Avstår 90.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:255 av Josef Fransson (SD), 2024/25:347 av Markus Kallifatides (S) yrkandena 2-4, 2024/25:730 av Yasmine Bladelius och Hanna Westerén (båda S), 2024/25:1812 av Patrik Lundqvist m.fl. (S), 2024/25:1926 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1-3, 7 och 11, 2024/25:2127 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2024/25:2131 av Sanna Backeskog m.fl. (S), 2024/25:2338 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 22, 2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 12, 2024/25:2637 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1-3, 2024/25:3028 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2, 2024/25:3052 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 12-15, 17 och 18 samt 2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 30.
Björn röstade Avstår i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:545 av Kalle Olsson (S), 2024/25:604 av Alexander Christiansson (SD), 2024/25:956 av Martin Ådahl (C), 2024/25:1141 av Mathias Bengtsson (KD), 2024/25:1147 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2, 2024/25:1251 av Louise Thunström m.fl. (S), 2024/25:1400 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkande 5, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 22, 2024/25:1800 av Annika Strandhäll (S), 2024/25:1926 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 8, 2024/25:3028 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 8 och 2024/25:3097 av Markus Wiechel (SD).
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3342 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 3, 2024/25:3346 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 7 och 9 samt 2024/25:3347 av Alireza Akhondi m.fl. (C) i denna del.
Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 6, 7 och 9 samt 2024/25:2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 15.
Björn röstade Nej i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 35 och 2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 20.
Motionsförslag: Konsumentkrediter och överskuldsättning
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 18. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:93 av Magnus Jacobsson (KD) yrkande 3, 2024/25:130 av Isak From och Åsa Karlsson (båda S) yrkande 3, 2024/25:195 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 4 och 12, 2024/25:603 av Alexander Christiansson (SD), 2024/25:808 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP), 2024/25:1146 av Mikael Oscarsson (KD), 2024/25:1230 av Yusuf Aydin (KD), 2024/25:1381 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5, 7 och 8, 2024/25:1782 av Carl Nordblom (M), 2024/25:2385 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2024/25:2957 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 6, 2024/25:3074 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 9 och 11 samt 2024/25:3095 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1, 2 och 5.
Motionsförslag: Jämställdhetspolitikens mål och metoder
Partiet delade sig: Nej 1, Avstår 92.
Vad rösten innebar
Björn röstade Avstår i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Nej 1, Avstår 92.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:204 av Josef Fransson (SD), 2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 42, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1, 2, 4, 5, 19 och 27 samt 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4.
Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 92, Avstår 1.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 30, 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 39 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 11.
Björn röstade Nej i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 15, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 46.
Motionsförslag: Diskriminering på grund av funktionsnedsättning
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1602 av Rickard Nordin och Ulrika Heie (båda C) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1922 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt 2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 56.
Björn röstade Ja i punkt 8. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:46 av Martina Johansson (C) yrkande 4, 2024/25:1260 av Dzenan Cisija (S), 2024/25:1310 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 28, 2024/25:1745 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 10, 2024/25:1747 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 4, 2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 12, 2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 5, 2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2 och 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2-5.
Björn röstade Nej i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1323 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 2, 2024/25:1439 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 3, 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1, 24, 26 och 32 samt 2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1, 3 och 52.
Motionsförslag: Jämställdhet samt kvinnor, fred och säkerhet
Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 91.
Vad rösten innebar
Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 91.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:870 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkandena 2, 3 och 6, 2024/25:2625 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2, 2024/25:3106 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 19 och 2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 29, 36 och 37.
Motionsförslag: Hyresvärdars krav på blivande hyresgäster
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:785 av Monica Haider (S), 2024/25:845 av Joakim Sandell och Rose-Marie Carlsson (båda S), 2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 30, 2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 14 och 15, 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 28 och 2024/25:3096 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
Björn röstade Ja i punkt 9. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1992 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 26 och 27 samt 2024/25:2623 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10.
Motionsförslag: Bristande fastighetsförvaltning och underhåll
Partiet delade sig: Ja 2, Nej 91.
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 16. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 2, Nej 91.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1386 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 20-22, 2024/25:1584 av Karin Sundin och Matilda Ernkrans (båda S), 2024/25:1989 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 18.
Motionsförslag: Skolans arbete med hedersrelaterade frågor
Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.
Vad rösten innebar
Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 8 och 9, 2024/25:1448 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 9, 2024/25:2318 av Sanne Lennström (S), 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 27 och 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 34.
Motionsförslag: Skolans arbete mot rasism och antisemitism
Vad rösten innebar
Björn röstade Avstår i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1733 av Mathias Bengtsson (KD) yrkande 1, 2024/25:1931 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15, 2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 24 och 25 samt 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 35.
Björn röstade Avstår i punkt 4. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 1, Avstår 92.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:631 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 28 och 29, 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 26 och 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 20, 59, 60 och 63.
Björn röstade Avstår i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:635 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 47 och 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.
Björn röstade Ja i punkt 10. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 92, Avstår 1.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1817 av Peter Ollén (M), 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 samt 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 43.
Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
AVSTOD
Motionsförslag: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Vad rösten innebar
Björn röstade Avstår i punkt 1. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:898 av Magnus Manhammar (S), 2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 28, 2024/25:1414 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1, 5, 6, 8, 9, 12 och 13, 2024/25:1574 av Åsa Karlsson och Björn Wiechel (båda S), 2024/25:1754 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 14, 2024/25:1925 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 30, 2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 18, 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 79 och 88, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 4, 15 och 21 samt 2024/25:3307 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.
Motionsförslag: Nollvision för mäns våld mot kvinnor
Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.
Vad rösten innebar
Björn röstade Nej i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Partiet delade sig: Ja 1, Nej 92.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 113, 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 16 och 2024/25:3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 2.
Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:421 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 3, 2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 14 och 20-22, 2024/25:1972 av Fredrik Saweståhl (M), 2024/25:2091 av Noria Manouchi (M) yrkande 2, 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 32 och 2024/25:3307 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 6.
Motionsförslag: Övergripande mål för planering av elsystemet
Vad rösten innebar
Björn röstade Avstår i punkt 2. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 4, 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 48, 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 1, 5 och 6, 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 4 och 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 76.
Motionsförslag: Övrigt om energipolitikens inriktning
Vad rösten innebar
Björn röstade Ja i punkt 3. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:479 av Martina Johansson och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1-3, 2024/25:728 av Hanna Westerén (S), 2024/25:832 av Jamal El-Haj (-) yrkande 1, 2024/25:1034 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1388 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 9-11, 2024/25:1407 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 7, 2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2323 av Niklas Karlsson m.fl. (S), 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 36 och 37, 2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7, 2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 49 och 50 samt 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 82.
Björn röstade Nej i punkt 6. Ett Ja innebar att riksdagen avslår motionsförslagen.
Hela partiet röstade likadant.
Förslagets ordalydelse: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:199 av Dan Hovskär (KD), 2024/25:1153 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1, 2024/25:1465 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6, 2024/25:1526 av Lars Isacsson (S), 2024/25:3134 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11 och 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 100 och 101.
Ståndpunkterna nedan använder valkompassens underlag från 2026-09-12. Framträdanden, motioner och röster visas från profilens senast tillgängliga registeruppgifter och följer sina egna datum.
Partiets ståndpunkter
Valkompassens bedömningar av Socialdemokraterna i de här frågorna. De gäller partiet som helhet.
Socialdemokraterna avvisar sänkningar av biståndsbudgeten och vill i stället successivt höja biståndet med det principiella målet att återgå till en procent av BNI. Partiet prioriterar internationellt utvecklingssamarbete, fattigdomsbekämpning och globala åtaganden framför att omfördela biståndsmedel till inhemska ändamål. Ställningstagandet motsvarar därför tydligt att behålla eller höja biståndsbudgeten enligt ett fast mål.
2026-09-12 · Helt emot
38
• Sverige och Europa ska spela en viktig roll när det gäller att utveckla samarbetet och knyta nya
partnerskap med länder i det globala syd.
Befolkningsutvecklingen i världen innebär att många länder i det globala syd, särskilt i Afrika, kommer
att växa betydligt under de kommande decennierna. Om de demokratiska länderna drar sig undan
kommer auktoritära makter som Kina och Ryssland att flytta fram sina positioner. Vi behöver
utveckla strategiska partnerskap och hitta nya former för ömsesidigt utbyte. Vi vill se en svensk
och europeisk Afrikastrategi med målet att stärka samarbetet på olika områden. Fokus bör ligga på
handel, demokratiutveckling, klimatåtgärder, kulturutbyte, politiska relationer, fattigdomsbekämpning
och investeringar. Vi måste även stärka vårt samarbete med andra demokratier runtom i världen.
Länder som Storbritannien, Kanada, Brasilien, Sydkorea, Japan och Indien är viktiga partners för att
upprätthålla multilaterala institutioner, tydliga regler och en internationell demokratisk ordning.
• Internationell solidaritet är en central hållning i svensk utrikespolitik.
De globala klyftorna mellan fattiga och rika har vuxit dramatiskt på senare år, framför allt på grund av
att de rikaste drar ifrån. Den växande klimatkrisen och konkurrensen om färskt vatten och mark spär
på redan existerande klyftor. Fler människor tvingas på flykt. Den utvecklingen måste vändas. Vi ska
bedriva en politik som utjämnar ekonomiska ojämlikheter både inom länder och mellan länder. En
jämlikhetskommission bör tillsättas för att kartlägga de globala sociala klyftorna och föreslå
åtgärder för att utjämna dem. Ett stärkt internationellt och europeiskt samarbete mot
skattesmitning är en viktig del i det arbetet.
De senaste åren har det skett en dramatisk omläggning av det svenska biståndet, som sjunkit ned mot
0,7 procent av BNI. Det är långt ifrån där vi tidigare legat och vi vill successivt öka biståndet. Vår
principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. Vi vill se en skuldavskrivning för
de fattigaste länderna där alla kreditgivare är med. Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Som
säkerställer kvinnors representation, rättigheter och resurser. Vi socialdemokrater förespråkar en
utrikes- och utvecklingspolitik med ett starkt barnrättsperspektiv. HBTQI-personers rättigheter ska
garanteras internationellt. Fria fackföreningar och fackliga fri- och rättigheter ska främjas globalt.
Utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka fackliga och andra mänskliga rättigheter i arbetslivet. Vi
ska också driva klimatfrågorna aktivt och ambitiöst i alla relevanta internationella sammanhang. Vi
vill att ekocid erkänns som ett brott i Romstadgan. Vi ska öka ansträngningarna att inom ramen för
FN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem. En säkrad
klimatfinansiering och överföring av teknik till de fattigaste länderna är viktiga verktyg för att
förenkla klimatanpassningen och motverka ökad fattigdom i den globala uppvärmningens spår.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till om grundskolan ska förstatligas. Dess dokumenterade skolpolitik ger däremot kommunerna ett fortsatt tydligt ansvar och inflytande genom kommunalt veto vid friskoleetableringar. Det pekar mot att kommunerna även fortsättningsvis bör ha huvudansvar, men underlaget räcker inte för att fastställa en entydig position; därför anges intervallet -1 till 0.
2026-09-12 · Delvis emot till Varken eller
19
• Den svenska skolan ska ge goda kunskaper åt alla barn.
Att läsa, skriva och räkna är den viktiga grund som alla måste erövra. Skolan är den plats där barn lär
sig förstå sin omgivning och världen. Men för många innebär skoltiden inte att de får tillgång till de
förmågor de behöver. Deras lust att lära tas inte tillvara. Dörrar öppnas inte, utan stängs.
Vi vill ha en svensk skola som ger alla barn en bra utbildning. Staten ska därför ta ett ökat ansvar för
skolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet samtidigt som bindande regler ska
införas för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och
elevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska
skillnader och fungerar i alla delar av landet. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att
kommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla. Fristående huvudmän
ska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst.
Andelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv
arbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt
minskade administrations- och kontrollfunktioner. Lärare och annan personal måste ha goda
möjligheter till kompetensutveckling. Det svenska språkets ställning ska stärkas genom ett
minimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska. Rätten till undervisning i
modersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas. Hot och våld i skolan liksom i all annan
välfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans ska råda mot
trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa
trygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan
ska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt.
Högre kvalitet och bättre likvärdighet måste också avspeglas i hur skolor finansieras. För att skolor
ska kompenseras för elever med större behov, och för att de kommunala skolorna ska
kompenseras för skyldigheten att kunna ta emot alla barn, ska skolpengssystemet göras om så att
det utjämnar skolornas villkor. Vi vill förenkla skolvalet för familjerna. Därför vill vi se ett
gemensamt, likvärdigt och offentligt administrerat skolvalssystem där alla skolor ingår. Alla
huvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation. Religiösa skolor och förskolor ska
förbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter. Kommunerna ska ha veto vid
utökningar och nyetableringar av friskolor.
• Skolan måste bli mer barnanpassad.
Alla barn ska klara skolan. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan
lyckas. Idag faller alltför många elever mellan stolarna, och skolan klarar inte av att ge alla tillräckligt
stöd. Det gäller både barn som halkar efter och barn som gärna springer före. Särskilt barn med
neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) behöver fångas upp tidigare. Genom mindre klasser,
halvklasstimmar, fler speciallärare, elevassistenter och specialpedagoger kan skolor snabbare se och
stödja alla barn. När de som behöver extra stöd får det blir klassrummet lugnare för alla. Kompetens om
NPF måste finnas i varje klassrum. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent
behov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier. Eftersom dagens betygssystem bidrar till
att sortera och slå ut ett stort antal elever i övergången mellan grund- och gymnasieskolan ser vi behov
av att förändra betygssystemet i sin helhet. Framför allt måste den skarpa godkändgränsen i betyget
”F” tas bort. Betygssystemet måste vara rättvist och pålitligt. Betygsinflationen ska stoppas.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets officiella energipolitik öppnar för statligt stöd till all storskalig fossilfri kraftproduktion på teknikneutral grund, vilket omfattar ny kärnkraft. Det dokumenterade nejröstandet mot en specifik lag om kärnkraftsstöd visar samtidigt att stödet är villkorat av utformningen, så positionen kodas som delvis för snarare än helt för.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Teknikneutralt statligt stöd för storskalig fossilfri kraftproduktion
Att statligt stöd även kan utgå till all storskalig fossilfri kraftproduktion - stöd ska vara teknikneutralt.
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V),
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och
avslår proposition 2024/25:150.
Ställningstagande
Det kommer att krävas en kraftig utbyggnad av det svenska kraftsystemet för att möta det ökade elbehov som elektrifieringen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimatmålen, vidmakthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska självförsörjningen i ett säkerhetspolitiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kunna leverera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenomtänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alternativa lösningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vattenkraften och kraftvärmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energilagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett självklart sätt att avlasta kraftsystemet och något som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet.
Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter noggranna analyser och överväganden ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som behövs långt innan någon ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
Partiets auktoritativa försvarspolitiska dokument anger att den nationella försvarsförmågan ska sättas främst och att en snabb militär upprustning behövs. Samma dokument knyter detta till att Sverige ska leva upp till sina Natoåtaganden, vilket innebär en mycket omfattande förstärkning även som Nato-medlem.
2026-09-12 · Helt för
Militärt försvar
När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium.
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde.
I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten.
Läs mer
Socialdemokraterna adresserar inte uttryckligen skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning som ett specifikt instrument för att minska gängvåld och allvarlig brottslighet i det tillhandahållna materialet. Partiets dokumenterade allmänna linje i de politiska riktlinjerna för 2025 slår dock fast att kriminalpolitiken måste bli mer effektiv för att skydda samhället, bryta våldsspiralerna, komma åt gängtopparna, strypa pengaflödet samt stärka polisen och rättsväsendet, och partiet förespråkar uttryckligen skärpta straff mot kriminell verksamhet. Från denna allmänna inriktning mot en skärpt och mer verkningsfull kriminalpolitik kan partiet härledas till en övervägande positiv hållning till att straffskärpningar används i viss utsträckning mot allvarlig brottslighet, men utan att partiet tar ställning för en bred användning av ökad inlåsning. Ståndpunkten kodas därför som ett brett intervall från ingen tydlig ståndpunkt om själva inlåsningsinstrumentet till visst stöd (0 till 1).
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
30
3.2 En effektiv kriminalpolitik
Vi ska bygga ett samhälle där brottsligheten minskar. Målet kan aldrig vara så många inlåsta som
möjligt, utan alltid att minimera antalet brottsoffer. I en allvarlig tid krävs både mod, eftertanke och
en kriminalpolitik som är rättssäker och träffsäker.
All brottslighet ökar inte i Sverige. Men mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största
samhällsproblem och det yttersta uttrycket för att vi lever i ett ojämställt samhälle. Samtidigt har den
grova, organiserade brottsligheten och den våldsamma gängkriminaliteten eskalerat till en nationell
kris. Många i Sverige känner stor oro för det gängrelaterade våldet, som drabbar fler, blir grövre och
letar sig längre ned i åldrarna. Den systemhotande organiserade brottsligheten äter sig in i närings-
och arbetslivet. Kriminella gäng infiltrerar rättsväsendet och kan till och med äga tingsrättslokaler och
vårdcentraler. Korruptionen ökar.
Det finns många förklaringar till hur Sverige har hamnat här. I botten ligger den växande ekonomiska
ojämlikheten, klassklyftor och arbetslöshet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka och
välfärden skurits ned. Ungdomar växer upp med lägre tilltro till samhällsinstitutionerna och lägre
social kontroll. Med ökat bruk av narkotika, partyknarkande och missbruk har vi fått en växande
drogmarknad som gängen slåss om. Många människor struntar i effekterna av att de handlar svarta
tjänster och på andra sätt göder den organiserade brottsligheten. Till det kommer en invandring som
inte stått i paritet med vår integrationskapacitet, vilket har bidragit till en växande segregation. I det
sammanhanget har de maffialiknande gängen kunnat flytta fram positionerna. Samhället lyckades inte
sätta stopp för framväxten av gängen i tid. Utvecklingen vi ser nu är en snöbollseffekt, där våld föder
ytterligare våld.
I takt med att kriminaliteten har utvecklats har behovet av en mer effektiv kriminalpolitik ökat. För
att skydda samhället, öka tryggheten och säkerheten och ge upprättelse till brottsoffer. Det hör till
våra viktigaste uppgifter att bryta våldsspiralerna, skära av smuggelvägarna och slå sönder gängens
maktcentra innan den samhällshotande maffian biter sig fast och blir permanenta delar av Sverige.
Det kräver nya angreppssätt, som sträcker sig över många politikområden och flera mandatperioder.
Fokus ska ligga på att komma åt gängtopparna, bryta nyrekryteringen, strypa pengaflödet och
fortsätta stärka polisen och rättsväsendet. Eftersom det innebär även idag oprövade insatser behöver
dessa hela tiden utvärderas och följas upp. Detta för att bygga evidensbaserad kunskap kring vad som
på riktigt bryter utvecklingen.
Därför vill vi:
• Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna.
Det krävs ny lagstiftning enligt samma modell som varit framgångsrik i bekämpandet av den
amerikanska maffian. Vi vill fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och
organiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet. Vi vill utveckla möjligheterna att
använda tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia:
kamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg. Som en del
i en ny gängoffensiv vill vi tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som
gängkriminella. Det kan handla om kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att
resa utomlands, starta företag eller överföra pengar. Medel från kriminellas statusprylar och
beslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade
områden och för att bryta nyrekryteringen.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
12
brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och
kriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer,
kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt
inrätta en yrkestrafikinspektion.
Vi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt
och fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin.
Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan
myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vil utöka användningen av
AI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större
statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till
realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska
socialförsäkringsintyg.
Vi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud och att
företag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg,
och därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna
har ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige
eller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt
kontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag
och bra jobb.
• Vi ska skapa en tydlig jobbtrappa mot självförsörjning.
Människor vill arbeta och försörja sig. Ett gott arbete ger stolthet, frihet och sammanhang. En politik
för full sysselsättning bygger på att det skapas många bra jobb, och att människor kan ta jobben. Det
måste också finnas goda förutsättningar för människor och deras familjer att kunna flytta till orter
med lediga jobb. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden behöver stärkas.
Den svenska arbetsmarknaden är idag uppdelad: i många branscher finns ett skriande personalbehov,
samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Många människor hittar snabbt nytt jobb vid tillfällig
arbetslöshet. Men alltför många saknar de kompetenser som krävs för att få jobb och fastnar i
långtidsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa är arbetslös är ett enormt resursslöseri.
Vi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Takten i jobbskapandet
ska öka och arbetstagare ska snabbare få de kompetenser som krävs. Den som blir arbetslös ska mötas
av starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb. Trappstegen från arbetslöshet till
självförsörjning måste bli mycket tydligare än idag.
Det börjar i språket – på svensk arbetsmarknad måste man i regel kunna prata svenska. För den som
inte kan det är en ordentlig språkutbildning ett viktigt steg till jobb. För personer med försörjningsstöd
vill vi se krav på aktivitetsplikt. För dem med svaga kunskaper i svenska vill vi se en språk- och
aktivitetsplikt. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb.
Yrkesanpassad språkutbildning ska främjas.
Därefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och
beredskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet. För dem som har mycket stora
svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och förstärkta möjligheter till
anpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor. De finansiella samordningsförbunden bör få ett
utökat uppdrag att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva. Stöden
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiet har inte uttryckligen tagit ställning till instrumentet att sänka energiskatten på el till EU:s miniminivå. Den dokumenterade allmänna hållningen är att elpriserna ska vara låga i hela Sverige, vilket ger stöd för en försiktig slutsats att en sådan skattesänkning kan underlätta elektrifiering, men utan stöd för den starkaste ankarscoren.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
7
nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya
marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den
offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation.
I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik.
Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens
har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade
digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya
affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning,
desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital
infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och
integritetsskydd.
Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta,
driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som
skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta
tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift.
• Sverige ska ha välfungerande marknader.
En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att
marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga
konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller
marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår
matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när
utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för
att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga
samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga
hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader.
Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag,
lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på
vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en
utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver
ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer.
• Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el.
För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter
mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central
konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet
och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå
detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer
välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa
kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel.
För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över
elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt
så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag
och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya
industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Socialdemokraternas aktuella partiposition stöder utbyggnad av kärnkraft som en del av ett stabilt fossilfritt energisystem, vilket placerar partiet på den positiva sidan av frågan och närmast ankaret för utbyggnad i viss omfattning. Positionen är samtidigt villkorad av säkerhets- och ekonomikraven samt av statlig kontroll över lokalisering, och tidigare nej gäller en specifik tekniksatsning och innebär därför inte ett generellt avståndstagande från ny kärnkraft.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Kommentar
Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå
2026-09-12 · Delvis för
Bygga ut kärnkraften
Bygga ut kärnkraften som en del av ett stabilt och fossilfritt energisystem.
Kärnkraft
Kärnkraft utgör en betydande del av Sveriges elsystem. Tillsammans med vattenkraft är den viktig för en leveranssäker elförsörjning och skapar stabilitet och balans i elsystemet. Socialdemokraterna bejakar kärnkraften, men menar att staten måste ha kontroll över säkerhet, ekonomi och lokalisering.
Det finns stora tekniska möjligheter att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer och genomföra effekthöjningar, något som bör ske givet att ekonomi- och säkerhetskrav kan uppfyllas. Med tiden kommer dock reaktorer att behöva ersättas. Ny kärnkraft kan mest effektivt och enklast etableras på de ställen där kärnkraft idag redan finns (Ringhals, Oskarshamn och Forsmark) då infrastruktur och lokal acceptans redan är på plats. Placering av kärnkraftverk är en fråga där staten behöver ha tydlig demokratisk kontroll, ansvar för säkerhet och säkra hanteringen av tillkommande kärnavfall.
Läs mer
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V),
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och
avslår proposition 2024/25:150.
Ställningstagande
Det kommer att krävas en kraftig utbyggnad av det svenska kraftsystemet för att möta det ökade elbehov som elektrifieringen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimatmålen, vidmakthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska självförsörjningen i ett säkerhetspolitiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kunna leverera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenomtänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alternativa lösningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vattenkraften och kraftvärmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energilagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett självklart sätt att avlasta kraftsystemet och något som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet.
Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter noggranna analyser och överväganden ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som behövs långt innan någon ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nuvarande reaktorer kan livstidsförlängas och effekthöjas, något som har bedömts vara samhällsekonomiskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag.
Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det behövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan.
Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mellan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraftslag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och konkurrera med det den kan erbjuda. En mer teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utvecklas, vilket vore något helt annat än regeringens förslag.
Det som regeringen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på marknadens villkor, med stöd av statliga garantier och bättre lagstiftning, har utvecklats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande statliga stöd som riskerar att inte bara tränga undan många av de andra fossilfria alternativen utan
NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag2025-05-21
Partiets auktoritativa dokument stödjer i huvudsak en stram migrationspolitik för nya människor som kommer till Sverige. Hållningen är samtidigt kvalificerad av att asylrätten ska värnas och att politiken ska ligga i linje med EU:s miniminivåer, vilket sammantaget belägger ankare 1 snarare än en ovillkorlig ytterposition.
2026-09-12 · Delvis för
Asyl
Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet.
Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet.
Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas.
Läs mer
Partiets officiella riktlinjer slår fast att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland och att en klimathandlingsplan ska säkra klimatmålen. Den officiella energipolitiken kopplar all fossilfri elproduktion till klimatomställningen, och partiets riksdagslinje motsatte sig en sänkning som bedömdes öka utsläppen. Sammantaget belägger detta en huvudsakligen kraftfull omställning, men underlaget preciserar inte entydigt att varje föreslagen åtgärd ska genomföras i högsta möjliga tempo; därför används intervallet 1–2.
2023-11-30 · Delvis för till Helt för
5
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND
Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av
ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i
korta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Ett land där alla kan leva på sin lön, har råd
med en bra bostad och kan ta ansvar för sin familj. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro.
Ett land där alla kan växa och leva ett gott liv.
Utvecklingen i Sverige går åt fel håll. De ekonomiska klyftorna ökar. De otrygga anställningarna blir
fler. Tillväxten sjunker. Vanliga löntagare har fått se hur tio års reallöneökningar har sopats bort av
inflationen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte längre. Fler företag går i konkurs.
Tittar vi ut över världen ser vi hur krig och kriser rasar runt omkring oss. Det säkerhetspolitiska läget
för Sverige och Europa är mycket allvarligt. Handelshinder och tullar reses. I klimatförändringarnas
spår följer extremväder, missväxt och fler konflikter om naturresurser. Samtidigt upplever vi massiva
teknikskiften i den gröna omställningens och digitaliseringens spår. Det är skiften som både utmanar
oss och ger nya förutsättningar för välstånd.
Dessa förändringar ställer nya krav på Sverige och på vår ekonomiska politik. Vi behöver investera i allt
det som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning och välfärd. I människor och deras
kompetenser. I vårt militära och civila försvar. För att ekonomin ska fungera för samhället, och för var
och en av oss, måste den byggas mer robust och rättvis.
Grunden i en stark ekonomi är arbete. När alla människors kunskaper och erfarenheter kommer till
nytta bygger vi vårt land rikare. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar
rättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. För att fler bra jobb
ska växa fram, så att fler kommer i arbete, behöver Sverige en modern, rättvis och jämställd
arbetslinje. Alla som kan arbeta ska arbeta. Tack vare vår unika svenska modell, med starka
fackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med
en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en
positiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka
för Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och
framgångsrikt framöver.
För en stark ekonomi krävs också en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Svenskt välstånd
bygger på konkurrenskraftiga företag och ett innovativt näringsliv. Världen befinner sig just nu i stora
teknikskiften: framväxten av ny grön teknik och artificiell intelligens kommer att få stor påverkan på
ekonomins funktionssätt. För att möta den utvecklingen behöver vi göra det som Sverige har gjort
historiskt. När vårt land reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste
länder, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb. I vårt land
finns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetstagare som
behövs för att leda utvecklingen även i framtiden.
Genom att våra företag ligger i framkant i den tekniska omställningen – och genom en aktiv närings-
och regionalpolitik som ger förutsättningar för företag och jobb i hela landet – kan vi öka vår
levnadsstandard, förbättra vårt välstånd, trycka tillbaka arbetslösheten och samtidigt nå målet om att
bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver en klimathandlingsplan som gör att vi
klarar klimatmålen både i Sverige och inom EU. Vi står bakom Parisavtalet och driver på för en rättvis
klimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Energi
Elpriser och energiförsörjning påverkar din vardag – från elräkningen till jobben i Sverige. Du ska kunna lita på att elen räcker till och att priset är rimligt, oavsett var du bor. Men stora svängningar i pris och brist på ny produktion har skapat otrygghet. Därför behövs en energipolitik som ger låga och stabila priser, mer fossilfri el och trygg försörjning.
Sverige ska ha ett robust energisystem med mer fossilfri elproduktion som pressar priserna och skapar jobb. Alla fossilfria kraftslag behövs för att möta efterfrågan och klara klimatomställningen och jobben. Staten behöver ta en aktivare roll för att möjliggöra investeringar och korta ledtider. Målet är stabila och låga elpriser, trygg elförsörjning och tillväxt med fler jobb i hela landet.
Läs mer
Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför:
Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd.
Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighetsbegränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade investeringar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen.
Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.
MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel2023-11-30
Partiets auktoritativa material stödjer både att minska läckage och förbättra styrningen av välfärden samt att öka skatteintäkterna för finansieringen. Materialet anger dock ingen prioriteringsordning mellan effektivisering och skattehöjningar. Därför täcker intervallet både en svag lutning mot att effektivisering bör komma först och en svag lutning åt motsatt håll, utan stöd för någon ytterlighetsposition.
2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för
16
2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE
Välfärden bygger på det ömsesidiga löftet om att ingen står ensam i livet. Oavsett vem du är, i vilken
familj du fötts, vad du drabbas av eller vilken väg livet tar så har vi samma grundläggande rättighet att
leva ett tryggt och värdigt liv.
Vår svenska välfärd är inte bara ett system av offentliga tjänster och finansiellt stöd. Den uttrycker en
gemensam värdegrund där vi ser att vi har behov av varandra. En bra och likvärdig förskola och skola
ger mer rättvisa chanser åt alla barn. En god sjukvård gör att vi lever längre och bättre. Stabila
socialförsäkringar gör att vi kan stå starka i livets olika faser. En bra pension gör det tryggare att åldras.
Och vi ser hur en stark generell välfärd gör konkret skillnad i vår vardag. Personal som har tid att
trösta ett barn som är ledset. Tonåringen som får det stöd som behövs för att ta sig genom
mattekursen. Den äldre som får hjälp att komma ut och känna vårsolen. I ett välfungerande
välfärdssamhälle finns starka skyddsnät när vi faller. Där vågar vi tro på framtiden oavsett plånbokens
storlek.
Sverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Men någonting har hänt. Mycket av det som
tidigare fungerat bra håller inte längre. Klassrummen blir stökigare och fler barn hamnar snett trots att
varningsklockorna ringt länge. Kontaktar man sin vårdcentral kan det ibland kännas som om läkaren
aldrig har tid. Kön till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I äldreomsorgen möts man ofta av personal
vars arbete blir tyngre och stressigare, vilket också påverkar de äldre negativt. Med den demografiska
förändringen utmanas vår välfärd: behoven ökar samtidigt som färre ska säkra en bra välfärd för fler.
Det är hög tid att vända utvecklingen. Vi måste återupprätta välfärdens löfte. Det är våra behov av en
bra skola, bra vård och bra omsorg som ska styra hur välfärden ser ut, hur den organiseras och
finansieras. Samhället behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll så att vi alla får den välfärd vi har rätt
till. Vårt mål är att Sverige ska ha världens bästa välfärd. Och välfärden ska vara Sveriges bästa
arbetsplats.
2.1 Ta tillbaka kontrollen
Varje dag skapas vård, omsorg och utbildning i mötet mellan medborgarna och personalen. I dessa
möten uppstår det som är välfärdssverige. Men medarbetarnas lojalitet med uppdraget kan aldrig
kompensera för de problem som välfärden idag står inför.
Problemen är flera. Välfärden har för dålig kvalitet. Den läcker pengar. Och den är svår att styra.
Dessa problem hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått ett
privatiseringsexperiment som är unikt i världen. Underfinansieringen och marknadiseringen har blivit
en giftig cocktail.
Effekterna är tydliga. Vi ser hur privata företag etablerar sig främst inom lukrativa områden och driver
verksamheten med fokus på vinstintresset, inte medborgarnas behov. Pengar som är avsedda för
skolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella,
används för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när
anställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större
kontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. Svårigheten att mäta
kvalitet i välfärden gör att vinstintresset inte styr mot önskade effekter. Ingen har längre ett
helhetsperspektiv på hur våra skattepengar används.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
10
Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för
kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla
satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs
exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad
sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela
landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens
verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.
Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler
jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för
en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga
ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar
tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom
att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och
rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft.
För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform
som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och
kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen
vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och
mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan
upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås.
Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden.
Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och
jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa
full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar,
energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter
och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan.
Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart
på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer
till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och
växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital
och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar.
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb
Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa
sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se
fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet
och självbestämmande.
Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande
låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets auktoritativa dokument stödjer både en snabb förstärkning av den nationella militära förmågan och ett aktivt, fördjupat Nato-samarbete. Tillsammans belägger detta tydligt den efterfrågade långsiktigt fungerande avskräckningen.
2026-09-12 · Helt för
Militärt försvar
När säkerhetsläget i Europa är allvarligt måste din trygghet garanteras av ett starkt militärt försvar. Socialdemokraterna sätter den nationella försvarsförmågan främst och vill se en snabb militär upprustning. Du ska veta att Sverige lever upp till sina NATO-åtaganden och har förmåga att försvara vårt territorium.
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, där Rysslands aggressiva hållning hotar vår demokrati och frihet. Försvarsmakten måste snabbt uppnå en högre operativ effekt och uthållighet för att möta hot i vårt närområde.
I det allvarliga säkerhetspolitiska läget krävs kraftiga ökningar av det militära försvaret, med tydligt fokus på ökad operativ förmåga. För att garantera långsiktig uthållighet och undvika att tränga ut välfärden måste finansieringen säkras genom att utreda en beredskapsskatt. Samtidigt måste värnplikten stärkas för att nå uppsatta numerärer. Militära markeringar ska göras genom etablering av nya regementen och förstärkning av strategiska områden som Gotland och Nordkalotten.
Läs mer
36
kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Vi måste bli bättre på att
dimensionera och snabbt mobilisera resurser och personal i händelse av kris. Vi måste kunna
garantera försörjningen av kritiska produkter, så som livsmedel, energi och mediciner.
Beredskapslager behöver inrättas och byggas ut. Vi vill stärka bassjukvården, inrätta
beredskapssjukhus samt bredda civilplikten till att gälla fler områden och personer än idag. Hoten
och attackerna mot Sverige blir mer komplexa, inte minst genom attacker på elnät, gasledningar och
digital infrastruktur. För att säkra Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjning både i fredstid såväl
som i kris eller krig, krävs att vi ökar tillgången till utbildad arbetskraft. Vi behöver säkerhetsklassa
anläggningarna och ha högt ställda tillträdeskrav. Behovet av grundbemanning och beredskap är
avgörande för vår nationella säkerhet. Vi vill säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska
verksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet. Vi vill se
starkare krav på övervakning och resiliensanalyser. Det behövs en god tillgång till skyddsrum.
• Totalförsvaret är beroende av en befolkning som är trygg, välinformerad och har en stark känsla
av social sammanhållning.
En stark ekonomi och en välfungerande välfärd utgör basen i det svenska folkförsvaret. Det krävs
starka kommuner och regioner för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i alla lägen. I sin tur
kräver det en robust finansiering där staten tar ett tydligt ansvar. En välutbildad befolkning kan motstå
desinformation. Påverkansoperationer och hybridkrig har blivit framträdande i det moderna
säkerhetslandskapet, och Sverige är inte opåverkat. Hybridkrig innefattar en mix av konventionella,
irreguljära och cyberbaserade operationer samt informationskrigföring, som ofta genomförs i skuggan
av traditionell krigföring. Här måste vår kompetens och förmåga att hantera hoten vara under ständig
utveckling. Ett gott stöd till folkbildning och civilsamhället samt övningar och information är
avgörande för att vi ska kunna stå emot både traditionella och moderna hot. Kultur är en viktig del av
totalförsvaret. När samhället rustar för krig och kris behöver vi också stärka det som håller oss
samman. Ett starkt public service och fria medier gör att vi har tillförlitliga informationskanaler även
under kris, krigsfara eller krig.
• Vi vill fördjupa det försvarspolitiska samarbetet i vårt närområde, särskilt inom Norden.
Våra nordiska länder har många likheter och vi har liknande politiska och sociala struktur. Vi är
genom vår historia tätt sammanvävda med varandra. Vi har många gemensamma geopolitiska
intressen. Vi vill fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt. Genom
att låta våra länder knytas närmare samman, förbättra gränsöverskridande infrastruktur och ta
bort olika typer av hinder kan vi stärka våra samhällen och vår ställning internationellt. Tillsammans
med de andra nordiska länderna och med de demokratiska länderna kring Östersjön ska vi ta ett
större ansvar för säkerheten i vårt närområde. Vi vill se en nordisk försvarskommission. Vi vill se
ett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning. Vi
ska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Socialdemokraternas officiella riktlinjer avvisar generella sänkningar av straffbarhetsåldern men öppnar för en tillfällig sänkning vid allvarliga brott, med prövning och utvärdering. Det ger stöd för propositionen på den avgränsade och villkorade formen, men inte för ett tydligt eller permanent stöd; därför kodas positionen från neutral till något för.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf
1
z
Politiska riktlinjer
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5
1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10
2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16
2.1 Ta tillbaka kontrollen 16
2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18
2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21
2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25
3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27
3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27
3.2 En effektiv kriminalpolitik 30
3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32
3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34
3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37
4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39
4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40
4.2 Stram migration. Snabb integration. 41
4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42
4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44
4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46
4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48
4
ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE
NY RIKTNING FÖR SVERIGE
När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga
säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om
hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre
säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande
marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid.
Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög.
Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar
präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga
och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med
schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med
framtidstro. Där plikt och rätt gäller.
Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det
kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet
och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara
samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark
välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt
samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid.
Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra
landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de
socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att
solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot
ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften:
• Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land
• Du har rätt till ett välfungerande samhälle
• Du ska leva i trygghet och säkerhet
• Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap
Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny
riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt
ansvar.
Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet.
Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara
stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige.
5
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND
Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av
ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i
korta perioder mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets underlag tar inte ställning till om skatten på arbete och företagande ska sänkas för att öka sysselsättningen. Det visar däremot en allmän inriktning mot ett effektivt och förutsägbart skattesystem samt fortsatt skatteöversyn. Det ger en försiktig generell indikation, men inte stöd för en skarpare riktning eller ett bestämt skattesänkningsförslag; därför används ett brett intervall.
2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för
10
Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för
kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla
satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs
exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad
sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela
landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens
verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.
Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler
jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för
en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga
ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar
tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom
att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och
rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft.
För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform
som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och
kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen
vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och
mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan
upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås.
Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden.
Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och
jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa
full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar,
energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter
och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan.
Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart
på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer
till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och
växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital
och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar.
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb
Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa
sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se
fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet
och självbestämmande.
Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande
låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
35
Arktis och Nordkalotten är att betrakta som områden där ett högt spänningsläge är en realitet.
Naturtillgångar och direkta militära positioneringar präglar området. Ryssland har tydliga
säkerhetspolitiska ambitioner. Med anledning av detta är ett starkare säkerhetspolitiskt fokus på Arktis
nödvändigt.
Gotlands placering i Östersjön gör området till ett strategiskt mål. Placeringen ligger mitt i en
friktionsyta mellan Ryssland och Sverige. Gotland har en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och
luftvägar i området. Därför har försvaret av Gotland hög prioritet. Satsningarna på att bygga
försvarskapaciteterna på Gotland kommer att fortsätta.
Inom ramen för Natomedlemskapet stärker vi vår militära och civila beredskap. Inom EU intensiveras
arbetet för att bättre koordinera medlemsländernas försvarsförmåga. Genom ett närmare samarbete
med våra nordiska grannländer och med de demokratiska länderna kring Östersjön rustar vi oss för
en värld där konfliktnivån höjs.
Därför vill vi:
• Höja den svenska totalförsvarsförmågan.
Det militära och civila försvaret utgör tillsammans en helhet där alla delar – från Försvarsmakten till
sjukvård, transporter, räddningstjänst och kommunikation – måste samverka för att kunna hantera
hot och kriser. Det är det som är det svenska folkförsvaret – ett totalförsvar av svenska folket, för
svenska folket.
För att vårt försvar ska vara långsiktigt starkt behöver det stå på en stabil ekonomisk grund. Det
kommer kräva ökade försvarsanslag. Inrättandet av en totalförsvarsfond skulle skapa förutsättningar
för att snabbare bygga upp vårt totalförsvar. Dessutom vill vi se ett skattesystem som är effektivt,
förutsägbart och ger de förutsättningar som behövs för att försvara Sverige. Det är inte minst viktigt
för att säkra kommuners och regioners basfinansiering. För att finansieringen ska bäras rättvist vill vi
se en beredskapsskatt.
• Vi måste fortsätta stärka Försvarsmakten och svensk försvarsindustri, vilket innebär satsningar
inom såväl marinen som armén och flygvapnet.
Vår förmåga till försvar och övervakning av vårt närområde till land, till havs och i luften ska
förbättras. Vi vill se ett långsiktigt mål om att utbilda 20 000 värnpliktiga per år. Vi vill förstärka
armén och luftförsvarsförmågan. Vi värnar svenska särskilda säkerhetsintressen, såsom stridsflyget
och undervattensförmågan. Vi vill utveckla och stödja Försvarsmaktens frivilligorganisationer.
Försvaret ska ha stark förankring i hela befolkningen och de värnpliktiga ska spegla hela samhället.
Hemvärnet har en viktig roll i bygget av ett svenskt folkförsvar. Socialdemokraterna vill stärka och
utveckla hemvärnet. Deras insatser i kriser och katastrofer är ovärderliga och kommer i händelse av
ofred att ha avgörande uppgifter inom totalförsvaret. Vi vill att Sverige ökar självförsörjningsgraden
vad gäller produktion av vapenammunition. Därutöver är vår starka försvarsindustri en källa till
innovation, industriell utveckling och bra jobb i hela landet. Vi måste stärka försvarsindustrins
förmåga, och förbättra förutsättningarna för att försvarsindustriella innovationer kan användas i
civila syften.
• Stärka den civila beredskapen.
Den civila beredskapen måste omfatta hela samhället. Som en del i att stärka samhällets
motståndskraft och mobiliseringsförmåga behöver vi säkerställa att vi kan upprätthålla
grundläggande samhällsfunktioner i kris- och krigstid. Det behövs ett närmare samarbete mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Socialdemokraterna har avvisat statligt stöd till ny kärnkraft i den aktuella riksdagsfrågan, vilket stödjer propositionens avstående från sådant stöd. Samtidigt anger partiets energipolitik teknikneutralitet och partiet värnar kärnkraftens roll, utan en uttrycklig prioritering av förnybar el framför kärnkraft. Därför kodas en försiktig position från neutralitet till lutning mot propositionen.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd.
2025-05-21 · Varken eller till Delvis för
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V),
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och
avslår proposition 2024/25:150.
Ställningstagande
Det kommer att krävas en kraftig utbyggnad av det svenska kraftsystemet för att möta det ökade elbehov som elektrifieringen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimatmålen, vidmakthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska självförsörjningen i ett säkerhetspolitiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kunna leverera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenomtänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alternativa lösningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vattenkraften och kraftvärmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energilagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett självklart sätt att avlasta kraftsystemet och något som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet.
Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter noggranna analyser och överväganden ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som behövs långt innan någon ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv
7
nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya
marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den
offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation.
I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik.
Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens
har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade
digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya
affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning,
desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital
infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och
integritetsskydd.
Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta,
driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som
skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta
tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift.
• Sverige ska ha välfungerande marknader.
En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att
marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga
konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller
marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår
matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när
utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för
att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga
samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga
hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader.
Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag,
lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på
vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en
utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver
ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer.
• Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el.
För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter
mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central
konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet
och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå
detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer
välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa
kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel.
För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över
elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt
så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag
och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya
industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21).
Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande).
Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna
2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och
2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nuvarande reaktorer kan livstidsförlängas och effekthöjas, något som har bedömts vara samhällsekonomiskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag.
Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det behövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska villkor och utan att annan elproduktion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärnkraft kan komma på plats – trängs undan.
Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mellan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraftslag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och konkurrera med det den kan erbjuda. En mer teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utvecklas, vilket vore något helt annat än regeringens förslag.
Det som regeringen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på marknadens villkor, med stöd av statliga garantier och bättre lagstiftning, har utvecklats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande statliga stöd som riskerar att inte bara tränga undan många av de andra fossilfria alternativen utan
NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag2025-05-21
Socialdemokraterna driver linjen att Sveriges migrationspolitik under överskådlig tid framöver ska vara stram och ligga i nivå med EU:s miniminivåer. Partiet motiverar detta uttryckligen med att landets kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med förmågan att integrera dem som kommer hit, samt behovet av att hantera och motverka den integrationsskuld som byggts upp. Eftersom partiet entydigt förespråkar en strikt och långsiktigt restriktiv migrationspolitik anpassad efter integrationskapaciteten, och inte driver krav på fler undantag eller humana ventiler, motsvarar partiets ställningstagande ankare 2.
2026-09-12 · Helt för
Asyl
Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet.
Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet.
Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas.
Läs mer
Värna asylrätten och ha en stram och hållbar politik
Värna asylrätten samtidigt som Sverige under överskådlig tid har en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer.
Hittade du den information du sökte?
Nej
Ja
Uppdaterades senast: 19 augusti 2026
Migration och flyktingpolitik
Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet.
Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd.
Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige.
Läs mer
Migration och flyktingpolitik | Socialdemokraterna
Invandring och integration
Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla.
Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige.
Läs mer
Partiet stöder ett högkostnadsskydd som utvecklas stegvis och börjar med äldre. Det belägger stöd för en gradvis utvidgning men fastställer inte uttryckligen att skyddet slutligen ska omfatta hela befolkningen, varför intervallet lämnas mellan ingen tydlig sådan ståndpunkt och den stegvisa heltäckande inriktningen.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
22
läkare kunna ansvara för ett begränsat antal patienter, 1100 enligt Socialstyrelsens rekommendation.
Vi vill se fler digitaliseringssatsningar i vården så att fler snabbt kan få hjälp digitalt och över telefon.
Dagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem ska styras upp till att bli ett komplement till
vårdcentralerna och knytas till dem. Den digitala utomlänstaxan ska avskaffas. Det måste bli lättare
för den som söker vård att se var det finns lediga tider. Och det måste bli enklare att få rätt vård
snabbt vid psykisk ohälsa. Oavsett om man behöver hjälp för ångest, depression eller har ont i
kroppen ska man kunna vända sig till sin vårdcentral för samtal, stöd och vård.
• Sjukhusvård och tandvård ska vara tillgänglig för fler.
Ett bra sjukhus är en plats för vård, värdighet och omtanke. Vi har rätt att förvänta oss att sjukhusen är
tillräckligt bemannade och väl utrustade. För att säkerställa en vård i världsklass och efter behov måste
finansieringen utökas. Akutsjukhus ska drivas i offentlig regi. Olika regioner i Sverige har olika
förutsättningar att garantera tillgänglighet till specialistvård. Vi vill stärka tillgängligheten och
vårdgarantin så att alla får den vård de behöver genom att samarbetet mellan regionerna förbättras.
En god tandhälsa ska inte vara en klassfråga och är en förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges
efter behov. Därför måste tandvården vara tillgänglig för alla och i hela landet. Men ojämlikheten vad
gäller tandhälsa växer. I många regioner är det svårt att få tag i en tandläkare.
Utbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga över hela
landet. Det behöver ses över hur privata tandvårdsutförare som tar del av offentliga tandvårdsstöd
tydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna. De ofta höga priserna gör att
många som borde söka tandvård inte gör det. De finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas
genom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de
äldre. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är viktigt att en tandvårdsreform
kombineras med en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden och att insatser görs för att
motverka kriminalitet inom tandvården.
• Det ska gå att få tag i mediciner i hela landet.
Efter avregleringen av apoteksmarknaden ser vi att privata apotek tenderar att etablera sig där
köpkraften är stark, snarare än där behoven är som störst. Det är ett samhällsansvar och en del av
vår beredskap att se till att vi har tillgång till mediciner i alla delar av landet. Därför vill vi se ett
system med riksapotek. Högkostnadsskyddet för läkemedel måste utformas så att människor
med stora behov skyddas. För att sänka kostnaderna för mediciner vill vi se mer gemensam
upphandling av läkemedel, både på nationell nivå, i Norden och i EU. Därutöver vill vi se en
större likvärdighet vad gäller vaccinationer. Samma vaccinationer ska gälla i hela landet till samma
kostnad för den enskilde. Vi vill upprätta ett nationellt vaccinationsregister och se ett utvidgat
vaccinationsprogram.
• Äldreomsorgen ska finnas där för dig.
Det ska vara tryggt att åldras och bli gammal i Sverige. Man ska kunna vara självständig och leva
livet hela livet. När behov av hjälp och omsorg kommer ska man kunna lita på att äldreomsorgen
finns, och att dess kapacitet växer i takt med att den äldre befolkningen växer. Kvaliteten i
äldreomsorgen får inte bli beroende av privat betalda tilläggstjänster. De äldre har byggt det land vi
lever i. Därför ska de få den vård och omsorg som de behöver. Det är en fråga om värdighet och respekt.
Vi vill se en hemtjänst där personalen inte styrs med minutscheman, där de har rätt kompetens, pratar
det svenska språket och där de har möjlighet att möta den äldre efter dennes behov. Personalen inom
äldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och inflytande över sitt arbete för att kunna göra ett bra
jobb. Det är också viktigt för att fler ska vilja jobb
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets auktoritativa dokument stödjer Sveriges Natomedlemskap och ett fördjupat militärt samarbete med alliansen. Det motsäger propositionen om att välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato och motsvarar den starkaste medlemskapspositionen i ankarna.
2026-09-12 · Helt emot
Nato
Känner du dig orolig över det allvarliga säkerhetsläget i Europa? Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av Rysslands aggression och garanterar kollektiv trygghet. Socialdemokraterna vill att du ska känna dig säker genom att Sverige är en trovärdig och stark partner som lever upp till sina åtaganden i alliansen.
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, och Rysslands aggressiva hållning hotar friheten och demokratin i vår del av världen. Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina.
Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet, vilket inkluderar att öka den nationella försvarsförmågan för att bidra till det kollektiva försvaret. Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet. För att garantera den uthållighet som krävs i en ny, farligare tid, måste den ökade försvarsutbyggnaden säkras med permanent finansiering.
Natomedlemskapet höjer avskräckningsförmågan, men det ställer samtidigt krav på att Sverige fortsätter stärka sin nationella försvarsförmåga för att vara en trovärdig partner.
Läs mer
Ingen av de tillhandahållna källorna tar ställning till det exakta instrumentet att straffbelägga styrning eller kontroll utan att personen själv utfört brotten. Partiets dokumenterade allmänna linje om kraftfull brottsbekämpning, fler lagföringar och skärpta straff talar ändå i riktning för propositionen. Eftersom kopplingen är indirekt och instrumentet inte behandlas direkt används ett försiktigt intervall.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Brottsbekämpning och trygghet
Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet.
Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste.
Läs mer
Brottsbekämpning och trygghet | Socialdemokraterna
Partiet har inte tagit ställning till just en återinförd förmögenhetsskatt i det tillgängliga underlaget. Dess generella linje är att de allra mest förmögna ska bidra mer och att stora, lågt beskattade kapitalinkomster ska beskattas högre. Det talar för en övervägande positiv men avgränsad hållning till att beskatta stora förmögenheter, utan stöd för ett helt entydigt ställningstagande.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
10
Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för
kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla
satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs
exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad
sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela
landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens
verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.
Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler
jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för
en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga
ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar
tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom
att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och
rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft.
För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform
som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och
kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen
vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och
mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan
upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås.
Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden.
Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och
jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa
full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar,
energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter
och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan.
Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart
på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer
till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och
växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital
och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar.
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb
Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa
sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se
fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet
och självbestämmande.
Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande
låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Skatter
Märker du hur dina pengar räcker till allt mindre samtidigt som de rikaste får stora skattesänkningar? Socialdemokraterna säger nej till en orättvis skattepolitik där de som redan har mest får mer. Det är dags att ta gemensamt ansvar och se till att varje skattekrona går dit den behövs: till vår gemensamma trygghet och välfärd.
Socialdemokraterna vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Vi har föreslagit rättvisa skattesänkningar som ger mer pengar i plånboken för vanligt folk. Vi säger nej till skattebonusar för de allra rikaste som finansieras med lånade pengar. Vi vill höja beskattningen av stora, lågt beskattade, kapitalinkomster och göra systemet enklare och mer likformigt. Vi vill stärka kampen mot ekonomisk brottslighet, så att vi kan finansiera välfärden.
Läs mer
Partiets auktoritativa dokument anger en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer och omfattar uttryckligen anhöriginvandringen. Det belägger stöd för att hålla fast vid en stram politik för både nya asylsökande och anhöriga, snarare än att öka mottagandet.
2026-09-12 · Helt för
41
4.2 Stram migration. Snabb integration.
De allra flesta människor som kommer till Sverige har funnit sin plats här, kunnat bygga sig ett liv
och bidrar till det gemensamma. Jämfört med andra länder i Europa har fler människor med
utomeuropeisk bakgrund en sysselsättning i Sverige. Utrikesfödda svenskar bor, arbetar, startar
företag, bildar familj och engagerar sig ideellt runt om i landet. Det är en självklar del av det som gör
Sverige starkt.
Men den demografiska förändring vi sett under de senaste decennierna har samtidigt blivit en stor
utmaning. I praktiken har den svenska migrationspolitiken inneburit att några få stadsdelar och
kommuner burit nästan hela ansvaret. Migrationen tillsammans med en välfärd som lidit svårt i
sviterna av 1990-talets ekonomiska kris, marknadsmisslyckanden i centrala samhällssektorer och
alltför svaga integrationsinsatser har skapat segregation, utsatthet och kriminalitet. Rasism och
diskriminering skapar klyftor och motverkar sammanhållningen i Sverige. Integrationen har också
försvårats när många kommit hit från länder som präglas av helt andra samhällssystem än vårt, och där
rättsstat, utbildningssystem och demokratiska strukturer är svagare än här.
Det krävs långsiktiga åtgärder för att lösa de problem som vårt land står inför. För att kunna ge dem
som kommit och kommer hit en god chans att komma in i samhället behöver Sverige under överskådlig
tid ha en migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer. Asylrätten värnas. Integrationen måste
bli mer effektiv – och fungera bättre.
Därför vill vi:
• Att asylprocessen präglas av ordning och reda.
Asylrätten och FN:s kvotflyktingssystem ska värnas. Det europeiska samarbetet för att dela
ansvaret för migrationen mer solidariskt mellan medlemsländerna och öka rättssäkerheten i
asylmottagandet ska främjas – där barnens situation särskilt beaktas.
Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Men svensk migrationspolitik måste bli mer
långsiktigt hållbar. För att de som kommer hit ska ha en chans att bygga sig ett värdigt liv, och för att
vi ska motverka den integrationsskuld som byggts upp, måste det totala söktrycket mot Sverige
minska ytterligare. Vi vill att Sverige har regler som ligger i linje med miniminivåerna i övriga
Europa. Detta inkluderar även anhöriginvandringen. Vi vill – bland annat för att motverka
hedersförtryck – skärpa vissa regler kring anhöriginvandringen, exempelvis genom att
åldersgränsen för när man inom ramen för EU:s familjeåterföreningsdirektiv som gift kan
anhöriginvandra till Sverige, höjs från 21 till 24 år.
Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen. En mer jämn ansvarsfördelning
mellan kommuner motverkar segregation. EBO ska avskaffas och vi vill införa statliga
mottagningsboenden i olika delar av landet där den asylsökande bor under asyltiden.
Handläggningstiderna ska kortas. Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga
återvändandecenter i väntan på att återvända. Antalet förvarsplatser ska byggas ut i takt med
behovet. Vi vill motverka framväxten av skuggsamhällen där människor utnyttjas. Därför måste av-
och utvisningsbeslut verkställas, så att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Det
behövs bättre återtagandeavtal med tredje land, inklusive sambandspersoner på plats. Biståndet
ska kunna villkoras så att länder tar emot egna medborgare som utvisas från Sverige – med undantag
för civilsamhällesstöd och humanitärt bistånd. Vi vill inte se en svensk angiverilag.
För att den nyanlände med positivt beslut om uppehållstillstånd ska få bättre möjligheter till etablering
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Asyl
Asylrätten ska värnas. Sveriges migrationspolitik måste även vara stram och långsiktigt hållbar. Vårt lands sammanhållning kräver ordning och reda i det svenska mottagandet.
Vårt lands kapacitet att ta emot flyktingar hänger samman med vår förmåga att integrera dem som kommer hit. Den demografiska förändringen har inneburit stora utmaningar. Segregationen växer, och utsatta områden har blivit ännu fattigare. Ett tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen, vilket kräver att det oordnade egna boendet avskaffas. Dessutom måste arbetet intensifieras för att de som inte har asylskäl ska återvända, vilket är en förutsättning för systemets legitimitet.
Socialdemokraterna lade om migrationspolitiken till att vara en av de stramaste i EU, där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Vår ambition är att skapa ordning och reda i Europa genom EU:s migrationspakt, samtidigt som asylrätten värnas.
Läs mer
Migration och flyktingpolitik
Sveriges migrationspolitik ska vara stram. Socialdemokraterna värnar asylrätten, men vill se ordning och reda i mottagandet och krafttag för att bryta segregationen i hela landet.
Sverige måste ha en stram migrationspolitik i linje med EU:s miniminivåer för att kunna ge goda chanser till effektiv integration. Socialdemokraterna anser att kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste återupprättas efter Moderaternas avreglering, bland annat för att stoppa oseriösa företag och lönedumpning. För att bryta segregation och stärka tilliten till systemet är det nödvändigt att avskaffa eget boendet för asylsökande (EBO) och införa tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd.
Vi säger nej till regeringens planer på att återkalla permanenta uppehållstillstånd för dem som redan fått ett sådant beviljat. Det skulle drabba enskilda människor hårt och det är inte en rimlig ordning att återkalla beslut som fattats för flera år sedan. Redan idag finns möjligheter att återkalla permanenta uppehållstillstånd för den som begått grova brott, har fått uppehållstillstånd på oriktiga grunder, eller inte längre är varaktigt bosatt i Sverige.
Läs mer
Migration och flyktingpolitik | Socialdemokraterna
Ingen av de partiauktoritativa källorna tar ställning till just ett nationellt tak för samlade bidrag för arbetsföra personer. Partiets dokumenterade linje att stärka studiemedlet och höja bidragsdelen talar generellt för att ekonomiskt stöd ska värnas; det ger därför endast en försiktig lutning mot att inte införa ett sådant tak, med ett brett intervall.
2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för
21
Vi vill att fler elever ska kunna gå praktiska, yrkesinriktade program. Många yrken kräver färdigheter som
inte lärs ut vid teoretiska program, och närheten till arbetsmarknaden gör att man snabbare kan
komma i jobb genom en yrkesutbildning. Yrkesutbildningarna ska bli fler och bättre genom att
samarbetet med branscherna vidareutvecklas. Eftersom praktiska utbildningar ofta är dyrare än
teoretiska måste resurserna till yrkesutbildningarna ökas och dimensioneringen förbättras. Privata
aktörer ska inkluderas i det tvingande dimensioneringsarbetet. Vi vill öka resurserna för höjd
kvalitet i den arbetsförlagda utbildningen. Vi vill se betald praktik på fler yrkesområden än idag,
exempelvis för att göra utbildningarna till välfärdsyrkena mer attraktiva.
• Fler ska kunna läsa på högskola och universitet.
Sverige ska vara ett land av livslångt lärande och många andra chanser. Det ska vara lätt att återkomma
till utbildning hela livet. Fortfarande ser vi en stark social snedrekrytering till högskolor och universitet.
Denna måste brytas. Högre utbildning ska finnas i varje län och det måste bli lättare för studenter med
olika bakgrund att söka sig dit. Arbetslivserfarenhet ska återigen ses som meriterande vid ansökan till
högskolan. För att ge studenterna bättre förutsättningar ska den lärarledda undervisningstiden öka. För
att fler ska utbilda sig till välfärdsyrken måste de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna byggas
ut. Såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot studenter. Platserna på den högre
utbildningen ska i större utsträckning dimensioneras efter arbetsmarknadens behov och fördelas
över hela landet. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier.
Det totala studiemedelssystemet behöver stärkas så att ännu fler kan ha råd att studera vidare. Vi är
beredda att ta steg för en höjning av bidragsdelen av studiemedlet.
2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet
När man är sjuk behöver man mer än någonsin samhällets hjälp. Oavsett om vi söker vård för
öroninflammation eller för att få en ny höft vill vi snabbt kunna få tag i en läkare och veta att vi får den
bästa vården. Bra vård är en grundläggande rättighet. Det är också något som gör att vi känner trygghet
och tillit till samhället.
Vården utvecklas ständigt. Ny forskning ger bättre behandlingar, gör att fler överlever livshotande
sjukdomar, så som cancer, och kan leva med kroniska sjukdomar. En god, jämlik och jämställd vård
och omsorg gör oss friska längre upp i åldrarna. Därför behöver exempelvis kvinnosjukvården
stärkas. Samtidigt ser vi hur hälsoklyftorna växer. Vården och omsorgen är inte tillgänglig för alla på
samma villkor. I vårt uppsplittrade system har vi på vissa orter fått en överetablering av vårdgivare
och på andra saknas de helt. Man kan köpa sig förbi kön. För många känns vården svår och krånglig
att nå.
Vi måste styra upp i vård- och omsorgskedjan så att fler får den hjälp de behöver snabbare. Vård ska
ges efter behov och i tid, likvärdigt och med hög kvalitet i hela landet.
Därför vill vi:
• Att man snabbt kan få hjälp på sin vårdcentral, oavsett problem.
Det måste vara lätt att få en första kontakt med vården när man behöver det, och primärvården ska
vara vägen in i vården. Det ska finnas vårdcentraler i hela landet och det måste gå snabbt att få en tid
för vårdbesök. De olika kompetenserna på vårdcentralen bidrar alla till att skapa god vård. För att
korta väntetiderna vill vi att det etableras ett fungerande fastläkarsystem, där alla människor,
särskilt äldre, är listade hos en egen läkare. För att garantera kvaliteten och tillgängligheten ska varje
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiets officiella riktlinjer stödjer samverkan med andra EU-länder kring försvarsindustriella satsningar. Det omfattar därmed den efterfrågade europeiska samordningen och riktade investeringarna i gemensam försvarsindustriell kapacitet, vilket motsvarar en tydligt positiv position.
2026-09-12 · Helt för
32
3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa.
Vårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest
strategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som
utgör vår regelbaserade internationella världsordning. Sverige har traditionellt haft en stark
utrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande
röst för fred, frihet och solidaritet. Den Europeiska Unionen är vår viktigaste utrikes- och
säkerhetspolitiska arena, och en grundsten i ett regelbaserat internationellt samarbete.
Vi vill växla upp det svenska EU-arbetet. Vi vill se ett starkt och säkert EU, eftersom det är viktigt
för ett starkt och säkert Sverige. Ett starkt Sverige är i sin tur viktigt för att EU ska utvecklas åt det håll
vi vill.
Säkerhetspolitiskt behöver vi snabbt fördjupa det europeiska samarbetet. Vi måste använda oss av EU
för att motverka klimatförändringarna, skapa hållbart välstånd och förbättra vår konkurrenskraft.
Regional utveckling är nödvändig för att detta ska kunna ske. Därför behöver regionerna ha ett fortsatt
stort ansvar för sammanhållningspolitiken. En ambitiös klimat- och näringspolitik är centralt för att
skapa bra jobb i hela unionen och fortsätta stärka den sociala sammanhållningen. Vi vill ligga i framkant
i den gröna och digitala tekniken och samtidigt bekämpa digitaliseringens avarter. Dessutom är ett
jämställt Europa avgörande för att skapa en framtid som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.
Vi måste koordinera oss bättre för att bekämpa smuggling och organiserad brottslighet. Vi ska
markera mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer eller kränker mänskliga rättigheter.
EU ska var en global aktör för fred, fattigdomsbekämpning och internationell rätt. Det är viktigt både
för oss, och för maktbalansen i världen, att EU stärks som en framgångsrik, fredlig, hållbar och rättvis
union.
Därför vill vi:
• Stärka det europeiska försvarssamarbetet.
Vi vill se ett närmare europeiskt försvarssamarbete, som omfattar både den militära och civila
beredskapen. EU-länderna måste snabbt stärka sin egen förmåga till militärt försvar och säkerhet.
Vi vill samverka mer med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar. Vi vill
se mer koordination exempelvis gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja
Ukraina. Särskilt viktigt är att vi står fast vid vårt militära och civila stöd till Ukraina så länge det
behövs, och att vi deltar aktivt i återuppbyggnaden av Ukraina. EU ska verka för ökade kapaciteter
inom europeisk försvarsindustri. Vi behöver mer gemensamma innovationsprojekt kring
försvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel.
EU måste också snabbt stärka sin förmåga till civilt försvar och motståndskraft. Vi behöver
robusta samhällen, och vi måste bli bättre på att skydda kritisk infrastruktur. Vi måste stärka
förutsättningarna för ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft – det är viktigt också för att minska
oron och rädslorna i befolkningen kopplat till det nya säkerhetsläget. Säkerhet och ekonomisk
stabilitet hänger ihop. Därför är det viktigt att inom ramen för EU möjliggöra omfattande nationella
investeringar i stärkt totalförsvar.
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiet har inte tagit ställning till de föreslagna instrumenten elektronisk övervakning och livstidsförbud nära barn efter frigivning. Däremot dokumenterar det en generell linje för kraftfulla åtgärder mot brottslighet. Denna allmänna riktning ger endast ett försiktigt stöd för propositionens skärpta kontrollåtgärder, varför intervallet hålls brett.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Brottsbekämpning och trygghet
Du ska kunna känna dig trygg i ditt hem och i ditt område. Men gängkriminalitet, skjutningar och bedrägerier har gjort Sverige otryggare. Brottsligheten har blivit grövre och kryper närmare vardagen. Därför behövs en politik som både stoppar brotten här och nu och förhindrar att fler dras in i kriminalitet.
Brottsligheten ska pressas tillbaka med kraftfulla åtgärder i hela rättskedjan. Fler ska lagföras och straffen för grov brottslighet ska skärpas. Samtidigt ska nyrekryteringen till gängen stoppas genom tidiga insatser. Staten ska ta tillbaka kontrollen där kriminaliteten fått fäste.
Läs mer
Brottsbekämpning och trygghet | Socialdemokraterna
Partiets officiella riktlinjer stödjer minskad administration och statlig medverkan till viktiga investeringar, vilket täcker två delar av propositionen. Underlaget belägger inte entydigt lägre företagskostnader som en separat åtgärd, så den samlade positionen kodas som försiktigt positiv.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf
1
z
Politiska riktlinjer
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
NY RIKTNING FÖR SVERIGE 4
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5
1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10
2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16
2.1 Ta tillbaka kontrollen 16
2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18
2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21
2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25
3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27
3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27
3.2 En effektiv kriminalpolitik 30
3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32
3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34
3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37
4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39
4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40
4.2 Stram migration. Snabb integration. 41
4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42
4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44
4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46
4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48
4
ETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE
NY RIKTNING FÖR SVERIGE
När de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga
säkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om
hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre
säkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande
marknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid.
Tillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög.
Socialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar
präglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga
och säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med
schyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med
framtidstro. Där plikt och rätt gäller.
Den tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det
kommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet
och säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara
samhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark
välfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt
samarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid.
Sverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra
landet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de
socialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att
solidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot
ett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften:
• Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land
• Du har rätt till ett välfungerande samhälle
• Du ska leva i trygghet och säkerhet
• Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap
Sammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny
riktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt
ansvar.
Vi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet.
Ett parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara
stolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige.
5
1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND
Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av
ekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i
korta perioder mellan
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
10
Vi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för
kraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla
satsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs
exempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad
sjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela
landet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens
verksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.
Vi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
Målet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler
jobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för
en god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga
ta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar
tillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom
att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och
rättvisa skatter, som betalas efter bärkraft.
För att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform
som skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och
kapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen
vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och
mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
Därutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan
upplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås.
Från norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden.
Näringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och
jobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa
full sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar,
energiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter
och resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan.
Långsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart
på den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer
till viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och
växla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital
och kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar.
1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb
Att människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa
sig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se
fram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet
och självbestämmande.
Sverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande
låglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig
Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige
Partiet lägger tydlig vikt vid individuellt ansvar genom krav på svenska, arbete och delaktighet, vilket stödjer en förskjutning mot krav och ansvar. Samtidigt kombineras denna linje med kraftfulla offentliga investeringar i integrationen. Därför är ståndpunkten blandad och intervallet begränsas till 0–1 snarare än den mer långtgående kravpositionen.
Villkor och förbehåll
Belägg som talar emot
Kommentar
Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen.
2026-09-12 · Varken eller till Delvis för
Integration
En fungerande integration är avgörande för att du och alla andra i Sverige ska kunna leva i ett tryggt och sammanhållet samhälle. När människor snabbt lär sig svenska, kommer i arbete och blir en del av gemenskapen minskar utanförskapet och risken för segregation och kriminalitet. Det påverkar inte bara den som är ny i landet, utan hela samhället – från tryggheten i ditt bostadsområde till möjligheten att finansiera välfärden. Därför är integration inte en fråga för några få, utan något som är viktigt för alla som bor i Sverige.
Socialdemokrater förespråkar en kravbaserad integrationspolitik där språk, arbete och delaktighet är de bärande pelarna. För att lyckas med detta måste migrationspolitiken vara stram, så att samhället får de resurser och den tid som krävs för att integrera dem som kommit hit. Fokus ligger på att se till att varje individ snabbt kommer i sysselsättning eller utbildning och bryta isoleringen för utrikes födda kvinnor.g. Genom att göra upp med marknadsmisslyckanden i välfärden säkerställs att resurserna används till att bygga upp gemenskapen istället för att försvinna till vinstuttag.
Läs mer
Invandring och integration
Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla.
Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige.
Läs mer
Invandring och integration
Vill du att Sverige ska vara ett land som håller ihop, där alla som bor här kan prata svenska och har ett jobb att gå till? För att bryta segregationen och öka tryggheten i ditt bostadsområde krävs en stram och rimlig migrationspolitik med tydliga krav på den som är ny i landet. Genom att prioritera ordning och reda framför oordnat mottagande kan vi bygga en starkare samhällsgemenskap för alla.
Socialdemokraterna förespråkar en stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik kombinerat med kraftfulla investeringar för att stärka integrationen. Genom att ställa krav på språk, arbete och delaktighet ska vägen in i samhället bli tydligare och snabbare. Målet är att bryta utanförskapet, stoppa den ekonomiska brottsligheten och se till att inga utsatta områden finns kvar i Sverige.
Läs mer