Ali Esbati

2026-09-11 · Helt emot till Delvis emot

1 VÄNSTERPARTIETS VALPLATTFORM 2026 2 EN NY INRIKTNING FÖR SVERIGE Sverige behöver en ny regering och en ny politisk inriktning efter valet 2026. Efter decennier av nedskärningar och fyra år med en högerregering som prioriterat sänkt skatt för de rika på vanliga människors bekostnad behöver Sverige en reger- ing som står på folkets sida och som har viljan att förändra. Vänsterpartiet går till val på en politik som sätter människors behov av social och ekonomisk trygghet och en rättvis grön omställning i centrum. Vi vill att Sverige håller ihop och att alla har råd att leva och bo. Hushållen ska skyddas mot prischocker. Vi vill ha en stark välfärd i hela landet, med en skola som sätter barnen först och en tillgänglig sjukvård utan långa väntetider. Skattegapet mellan olika kommuner ska utjämnas. Vi vill se stora investeringar i klimatomställnin- gen. Sverige behöver vara ett land som värnar den biologiska mångfalden och skogen som kolsänka, för klimatet och kom- mande generationer. Vi vill se en politik som ökar jämställd- heten. Vi vill se ett solidariskt samhälle som tar ställning mot rasism, våld och övergrepp i världen och som står upp för folkrätten. Förutsättningarna för att Vänsterpartiet ska kunna förändra den politiska riktningen för Sverige är bättre än på många år. Genom att stoppa marknadshyror och genomföra en historisk höjning av garantipensionen har vi visat att vi är ett parti som kan påverka många människors liv till det bättre. 3 Vår medverkan i flera framgångsrika styren på kommunal- och regional nivå runt om i landet är ytterligare exempel på att det gör skillnad om Vänsterpartiet har makt. Idag har livet blivit dyrare för de flesta och tryggheten har minskat. Samtidigt som stora nedskärningar i vård, skola och omsorg har genomförts har skatten sänkts för landets rikaste. Det har ökat ojämlikheten och missgynnat kvinnor. Vänster- partiet agerar för att vända denna utveckling. När de stora matjättarna fortsatte att höja matpriserna och storbankerna att höja räntorna eller när elpriserna rusade ryckte Tidö- regeringen på axlarna och sa åt folk att handla billigare, klä sig varmare eller byta bank. Vänsterpartiet organiserade trycket för rimliga mat- och elpriser och boendekostnaderna. Den så kallade ”inflationskrisen” som drabbade hushållen hårt berodde främst på att marknadsdominerande matjättar och banker kunde höja sina vinster trots fattigare kunder. Det ska inte vara möjligt på en fungerande marknad. Vänsterpartiet lade fram konkreta förslag till åtgärder men Tidöpartierna struntade i att agera. Sverige ska vara ett land som står upp för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling i världen. Vänsterpartiet har konsekvent varit det parti som stått upp för folkrätten och alla länders rätt att bestämma över sin egen framtid. Det gäller oavsett om det handlar om länder långt bort eller i vårt närområde. Vi har agerat för Ukrainas självklara rätt att försvara sig mot Rysslands anfallskrig, för att stoppa Israels folkmord i Palestina och för en rättvis fred utan ockupation. Sverige ska vara ett tryggt land med en stark och självständig 4 röst i världen, oavsett stormakternas påtryckningar. Sverige behöver en regering som konsekvent står upp för folkrätten och människors frihet, ett utökat bistånd för att uppnå enprocentsmålet och ett internationellt regelverk som ställer de ansvariga för krigsbrott till svars. Att bedriva en politik med det främsta målet att sänka skatten för de rika kommer aldrig leda till fler jobb. Sverige har idag stora behov av att både underhålla och investera i järnvägen, kollektivtrafiken och i annan infrastruktur som hjälper oss att komma ur fossilberoendet. Likaså finns det stora behov av en utbyggnad av förnybar elproduktion, elnät och lagring samt en uppbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet. Elektrifier- ing är en förutsättning för att nå klimatmålen. Staten måste ta ett större ansvar för att bostadsbristen byggs bort för att allas rätt till en bostad till en rimlig kostnad

Öppna originalkällan

2026-03-04 · Delvis emot

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 2: Försörjnings- och lönekrav (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S), 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2, 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22, 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 2, V, C, MP): av Martina Johansson (C), Malte Tängmark Roos (MP) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 22 och 2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13, bifaller delvis motionerna 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 20 och 2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 16 och avslår motionerna 2024/25:826 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och 2024/25:1554 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2. Ställningstagande Förslaget om ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare bör inte genomföras. Att ställa betydligt högre krav än i dag på lönenivå kommer inte att minska fusket som oftast innebär att arbetskraftsinvandraren betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare. Om förslaget genomförs skulle det i stället leda till att företagen får betydligt svårare att hitta rätt kompetens.

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2025/26:SfU15 punkt 1: Försörjnings- och lönekrav (2026-03-04). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:502 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 18, 2025/26:1470 av Magnus Jacobsson (KD), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 23. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Tony Haddou (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 23, bifaller delvis motion 2025/26:502 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 18 och avslår motion 2025/26:1470 av Magnus Jacobsson (KD). Ställningstagande Vi är kritiska till lönegolvet, som försvårar för arbetskraftsinvandrare och har stor påverkan på företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Det handlar t.ex. om industrier i norra Sverige som har behov av bl.a. processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker vars löner inte alltid ligger över lönekravet. Vi anser att lönekravet bör avskaffas. Regeringen bör återkomma med förslag om detta.

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2024/25:SfU15 punkt 1: Arbetsmarknadsprövning (2025-02-27). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30 i denna del, 2024/25:341 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2024/25:343 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2024/25:2183 av Zara Leghissa m.fl. (S), 2024/25:2194 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 14, 2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 71. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 19 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V): av Anders Ygeman (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Isabell Mixter (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 30 i denna del, 2024/25:343 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S), 2024/25:2183 av Zara Leghissa m.fl. (S), 2024/25:2194 av Teresa Carvalho m.fl. (S), 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 14, 2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 3 och 2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 71 och bifaller delvis motion 2024/25:341 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S). Ställningstagande Det nuvarande marknadsbaserade systemet för arbetskraftsinvandring leder till många svåra problem, bl.a. utnyttjande av utländska arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden och dumpning av löner och arbetsvillkor. Arbets­kraftsinvandring bör därför bara vara möjlig i de fall det inte går att hitta rätt person i Sverige. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen bör följaktligen återinföras.

Öppna originalkällan

2024-04-10 · Helt emot

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt avslår proposition 2023/24:84. Ställningstagande Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå. Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjut­ningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden. Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakom­liggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångs­åtgärder. En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 6: Tidsbegränsning och utvärdering (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4 och 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 8-10. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 1 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 8, V, MP): av Gudrun Nordborg (V) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 8–10 och bifaller delvis motion 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4. Ställningstagande Lagrådet anser att reglerna om säkerhetszoner bör tidsbegränsas, vilket reger­ingen inte hörsammar i sin proposition. I stället vill regeringen inleda en utvär­dering tre år efter att lagen har trätt i kraft. Detta är något helt annat och riskerar att göra säkerhetszoner permanenta. Vi anser, liksom Lagrådet, att förslaget om säkerhetszoner bör tidsbegränsas. Som utredaren föreslår i den promemo­ria som ligger till grund för propositionen bör Polismyndigheten regelbundet följa upp och utvärdera hur de nya reglerna har tillämpats. Med hänsyn till den stora risk för etnisk profilering och diskriminering som införandet av zonerna innebär bör regeringen också utvärdera om den nya lagstiftningen tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt och vid behov återkomma med förslag som ger enskilda ett fullgott skydd mot diskriminering.

Öppna originalkällan

2026-09-11 · Helt emot

5 Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga och Sverige har av Tidöregeringen tvingats in i en nationell sjukvårdskris. Väntetiderna till vården är de längsta någonsin, den psykiska ohälsan fortsätter att öka och vårdpersonal går på knäna. När kostnader i samhället ökar måste staten agera, till skill- nad mot Tidöregeringen som sänker skatten för de rika och tvingar kommuner och regioner att skära ner i sjukvården och andra delar av välfärden. Det är statens ansvar att avsätta de resurser som krävs för att garantera en jämlik och jämställd sjukvård i hela landet där vårdpersonalen får fler kollegor och alla invånare får en fungerande vårdcentral och fast läkar- kontakt. Den marknadsstyrda vården, där lönsamhet går före behov och där den som har råd kan köpa sig en plats längst fram i kön, ska ersättas med en väl fungerande sjukvård som styrs utifrån patienternas behov. Sverige är idag ett av de länder i världen där miljardärernas rikedom växer snabbast i förhållande till landets ekonomi. Trots det kan vi inte tillgodose en bra och jämlik vård, skola och omsorg till alla. Den svenska välfärden behöver åter- uppbyggas. Staten ska ta ett långsiktigt och ökat finansier- ingsansvar för hela välfärdssektorn. De med högst inkomst och stora förmögenheter behöver bidra med mer skatt till välfärden. Vi tar tillbaka kontrollen: avkriminaliserar, avpriva- tiserar och anställer fler där behoven är som störst.

Öppna originalkällan

2026-08-13 · Helt för

Official motion signatory relation hd022777/0721509806321

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2025/26:UbU30 punkt 2: Förbud mot vinstutdelning (2026-08-13). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, MP): av Anders Ygeman (S), Linus Sköld (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Mats Wiking (S), Isabell Mixter (V), Robert Olesen (S) och Mats Berglund (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4214 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 1 och 4 samt 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 1. Ställningstagande Regeringen och Sverigedemokraterna försöker med den aktuella propositio­nen ge sken av att man nu tar itu med vinstjakten i skolan och förskolan, men det stämmer inte. Faktum är att regeringen i själva verket hindrat vinstutredningen från att ens utreda verkliga vinstförbud. I juni 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen utredningen En skola utan vinstintresse (dir. 2022:102), som skulle redovisas senast den 29 februari 2024. Direktiven innehöll bl.a. uppdrag om att utreda och föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän kan genomföras. När Tidöregeringen tillträdde förbjöd man utredaren att ens utreda ett fullständigt vinstförbud genom de nya direktiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) som beslutades den 6 juli 2023. På grund av detta saknas nu en samlad utredning om vilka olika vägar det finns för att införa ett vinstförbud i skolan. Regeringen och Sverigedemokraterna detaljstyrde i stället utredningen mot förslag som snarare gynnar de etablerade skolkoncernerna än hindrar vinstjakt. Vi är djupt kritiska till att regeringen stympade vinstutredningen. Det har gjort det omöjligt att införa ett vinstförbud under den här mandatperioden, vilket innebär att ytterligare flera miljarder kommer att läcka från skolan. Det är ett litet steg framåt att Tidöpartierna nu erkänt att marknadsskolan och vinstjakten är ett allvarligt problem i svensk skola, men det gör samtidigt deras misslyckande och svek desto större med tanke på att man inte vidtar några åtgärder som på ett verkningsfullt sätt kommer att ta itu med dessa problem. Av en rad skäl är regeringens förslag i propositionen otillräckliga för att få bort vinstjakt och marknadsskolans avarter. Vi anser att grundproblemet kvarstår, och skolkoncerner kommer fortsatt att kunna göra vinst på bekostnad av barns och ungas utbildning. Därför vill vi att förbud mot vinstutdelning ska utredas snarast. Mot denna bakgrund föreslår vi att regering

Öppna originalkällan

1 VÄNSTERPARTIETS VALPLATTFORM 2026 2 EN NY INRIKTNING FÖR SVERIGE Sverige behöver en ny regering och en ny politisk inriktning efter valet 2026. Efter decennier av nedskärningar och fyra år med en högerregering som prioriterat sänkt skatt för de rika på vanliga människors bekostnad behöver Sverige en reger- ing som står på folkets sida och som har viljan att förändra. Vänsterpartiet går till val på en politik som sätter människors behov av social och ekonomisk trygghet och en rättvis grön omställning i centrum. Vi vill att Sverige håller ihop och att alla har råd att leva och bo. Hushållen ska skyddas mot prischocker. Vi vill ha en stark välfärd i hela landet, med en skola som sätter barnen först och en tillgänglig sjukvård utan långa väntetider. Skattegapet mellan olika kommuner ska utjämnas. Vi vill se stora investeringar i klimatomställnin- gen. Sverige behöver vara ett land som värnar den biologiska mångfalden och skogen som kolsänka, för klimatet och kom- mande generationer. Vi vill se en politik som ökar jämställd- heten. Vi vill se ett solidariskt samhälle som tar ställning mot rasism, våld och övergrepp i världen och som står upp för folkrätten. Förutsättningarna för att Vänsterpartiet ska kunna förändra den politiska riktningen för Sverige är bättre än på många år. Genom att stoppa marknadshyror och genomföra en historisk höjning av garantipensionen har vi visat att vi är ett parti som kan påverka många människors liv till det bättre. 3 Vår medverkan i flera framgångsrika styren på kommunal- och regional nivå runt om i landet är ytterligare exempel på att det gör skillnad om Vänsterpartiet har makt. Idag har livet blivit dyrare för de flesta och tryggheten har minskat. Samtidigt som stora nedskärningar i vård, skola och omsorg har genomförts har skatten sänkts för landets rikaste. Det har ökat ojämlikheten och missgynnat kvinnor. Vänster- partiet agerar för att vända denna utveckling. När de stora matjättarna fortsatte att höja matpriserna och storbankerna att höja räntorna eller när elpriserna rusade ryckte Tidö- regeringen på axlarna och sa åt folk att handla billigare, klä sig varmare eller byta bank. Vänsterpartiet organiserade trycket för rimliga mat- och elpriser och boendekostnaderna. Den så kallade ”inflationskrisen” som drabbade hushållen hårt berodde främst på att marknadsdominerande matjättar och banker kunde höja sina vinster trots fattigare kunder. Det ska inte vara möjligt på en fungerande marknad. Vänsterpartiet lade fram konkreta förslag till åtgärder men Tidöpartierna struntade i att agera. Sverige ska vara ett land som står upp för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling i världen. Vänsterpartiet har konsekvent varit det parti som stått upp för folkrätten och alla länders rätt att bestämma över sin egen framtid. Det gäller oavsett om det handlar om länder långt bort eller i vårt närområde. Vi har agerat för Ukrainas självklara rätt att försvara sig mot Rysslands anfallskrig, för att stoppa Israels folkmord i Palestina och för en rättvis fred utan ockupation. Sverige ska vara ett tryggt land med en stark och självständig 4 röst i världen, oavsett stormakternas påtryckningar. Sverige behöver en regering som konsekvent står upp för folkrätten och människors frihet, ett utökat bistånd för att uppnå enprocentsmålet och ett internationellt regelverk som ställer de ansvariga för krigsbrott till svars. Att bedriva en politik med det främsta målet att sänka skatten för de rika kommer aldrig leda till fler jobb. Sverige har idag stora behov av att både underhålla och investera i järnvägen, kollektivtrafiken och i annan infrastruktur som hjälper oss att komma ur fossilberoendet. Likaså finns det stora behov av en utbyggnad av förnybar elproduktion, elnät och lagring samt en uppbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet. Elektrifier- ing är en förutsättning för att nå klimatmålen. Staten måste ta ett större ansvar för att bostadsbristen byggs bort för att allas rätt till en bostad till en rimlig kostnad

Öppna originalkällan

2026-04-22 · Helt emot

Riksdagens beslut 2025/26:UU6 punkt 2: Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet (2026-04-22). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 16 nej, 0 avstår, 6 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 5, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1. Ställningstagande Den 15 augusti 2024 trädde det s.k. DCA-avtalet med USA i kraft. DCA- avtalet, eller som det egentligen heter – Defence Cooperation Agreement – reglerar förutsättningarna för amerikansk militär på svensk mark men är i grunden en fråga om svensk suveränitet. Regeringen menar att avtalet ökar Sveriges säkerhet. Vänsterpartiet delar inte den upp fattningen. Tvärtom innebär avtalet en ökad risk för Sverige och för svenska medborgare. Vänsterpartiet protesterar mot DCA-avtalet av flera anledningar. Dels ger avtalet stora möjligheter för USA att placera materiel och personal i Sverige, dels är avtalet mycket oklart skrivet och det är ett stort hemlighetsmakeri kring dess genom förande. Regeringen bör säga upp DCA-avtalet med USA. 6. Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet, punkt 2 – motiveringen (MP) av Jacob Risberg (MP). Ställningstagande Det har i en motion föreslagits att Sverige ska säga upp DCA-avtalet med USA. Vi vill med anledning av denna motion anföra följande. Miljöpartiet anser att kärnvapen aldrig ska kunna placeras på svenskt territorium, vare sig i freds- eller krigstid. Ett sådant förbud borde ha ingått i DCA-avtalet och i annat fall lagfästs i samband med tecknandet för att minska säkerhetsrisker, undvika eskalation och säkerställa att Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser, särskilt i fråga om icke-spridningsfördraget. Regeringens hänvisning till att frågan ”inte är aktuell i fredstid” är otillräcklig, då gränsen mellan fred och krig är otydlig i dagens säkerhetspolitiska läge. Vidare finns det betydande oklarheter i fråga om domsrätten i avtalet. Det är avgörande att brott som begås på svenskt territorium också lagförs. Då sexualbrott enligt propositionen kan komma att prövas i amerikansk militärdomstol, trots att svensk lagstiftning är mer långtgående genom samtyckesprincipen, bör Sverige i dessa fall utnyttja möjligheten att återta domsrätten för att säkerställa att misstänkta gärningar prövas enligt svensk lag. Sverige bör därför ta tillbaka domsrätten vad gäller sexualbrott för att säkerställa att brott lagförs. Med det sagt vill Miljöpartiet att Sverige ska vara e

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 4: Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 5, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Ställningstagande Det råder stor oklarhet om på vilket sätt avtalet ska garantera att utländska permanenta baser inte blir en realitet i Sverige. Med svenskt samtycke ger avtalet amerikansk militär obehindrad tillgång till 17 svenska militärbaser, men också möjligheter för den amerikanska försvarsmakten att förvara materiel samt bygga egen infrastruktur och anläggningar. Genom DCA-avtalet gör Sverige avkall på sin suveränitet och rätt till självbestämmande. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd ställer i sitt remissvar relevanta frågor om vad som är att betrakta som en permanent bas. Bland annat förväntas det enligt DCA-avtalet att det ska byggas nya anläggningar och att styrkemedlemmars barn inte behöver gå i svensk skola. Nämnden skriver att det förefaller som om de amerikanska styrkorna ska vistas i landet en längre tid i anläggningar som de i vart fall delvis själva låter bygga och till vilka svenska myndigheter inte alltid har tillträde. Det underlag på vilket riksdagen ska fatta sitt beslut bör i klarspråk beskriva hur den amerikanska verksamheten kan se ut samt diskutera i vad mån den skiljer sig från det som promemorian definierar som permanenta baser. Tyvärr behandlas detta inte närmare i propositionen. Alla de undantag och specialregler som DCA-avtalet ger amerikanska soldater, anhöriga och anställda hos involverade företag och organisationer visar tydligt att det är stor risk att amerikanska soldater kommer att flytta in på svenska garnisoner och bygga upp parallella små samhällen. Förutom egen jurisdiktion och undantag från skatt regleras sådant som att bilar inte behöver besiktigas, amerikansk arbetsrätt gäller vid anställningar och t.o.m. att amerikanska frimärken ska gälla. Sverige bör göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid.

Öppna originalkällan

Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 3: Kärnvapen (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 3, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motion 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande Det svenska DCA-avtalet saknar helt skrivningar om kärnvapen. Förekomsten regleras över huvud taget inte, detta trots att amerikansk försvars- och säkerhetspolitik bygger på närvaron av kärnvapen. Att som regeringen gör nöja sig med att konstatera att det finns en bred politisk samsyn i Sveriges syn på kärnvapen är inte bara naivt utan direkt dumdristigt. Våra nordiska grannländer har gjort andra ställningstaganden och inkluderat specifika reservationen för kärnvapen i sina DCA-avtal. Vänsterpartiet har länge drivit ståndpunkten att Sverige ska införa en liknande lagstiftning som gör det tydligt att vi inte accepterar användningen av atombomber och andra kärnvapen. Frånvaron av ett tydligt ställningstagande från regeringens håll är någonting som bl.a. Region Gotland har tagit fasta på i sitt remissvar till regeringen. Trots detta behandlas frågan knappt i propositionen. För en mer ingående förståelse för regeringens hållning krävs att man söker informationen på annat håll. I en intervju i Sveriges Radio P1 den 13 maj 2024 om bl.a. DCA-avtalet öppnar statsminister Ulf Kristersson för kärnvapen på svensk mark vid en krigssituation. Att regeringen nu helt utan en folklig debatt öppnar upp för användandet av vår tids värsta massförstörelsevapen är minst sagt anmärkningsvärt. I en tid när gränserna mellan krig och fred suddas ut och gråzonsproblematik och hybridkrigföring präglar pågående konflikter blir det också otydligt vad som menas med en ”krigssituation”. I intervjun menar Kristersson att det inte behövs något förbud mot kärnvapen och hänvisar till att regeringen tagit fram två propositioner där Sverige ska ha deklarerat att vi inte kommer att ha permanent trupp eller kärnvapen på svensk mark i fredstid. I de aktuella propositionerna konstateras tvärtom att regeringen har lämnat in ansökan om Natomedlemskap utan förbehåll. Regeringen anger visserligen att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Men det måste snarare betraktas som en bedömning än som ett förbud. Tvärtom indikerar det att läget kan k

Öppna originalkällan