Vänsterpartiet

2026-09-11 · Helt emot till Delvis emot

1 VÄNSTERPARTIETS VALPLATTFORM 2026 2 EN NY INRIKTNING FÖR SVERIGE Sverige behöver en ny regering och en ny politisk inriktning efter valet 2026. Efter decennier av nedskärningar och fyra år med en högerregering som prioriterat sänkt skatt för de rika på vanliga människors bekostnad behöver Sverige en reger- ing som står på folkets sida och som har viljan att förändra. Vänsterpartiet går till val på en politik som sätter människors behov av social och ekonomisk trygghet och en rättvis grön omställning i centrum. Vi vill att Sverige håller ihop och att alla har råd att leva och bo. Hushållen ska skyddas mot prischocker. Vi vill ha en stark välfärd i hela landet, med en skola som sätter barnen först och en tillgänglig sjukvård utan långa väntetider. Skattegapet mellan olika kommuner ska utjämnas. Vi vill se stora investeringar i klimatomställnin- gen. Sverige behöver vara ett land som värnar den biologiska mångfalden och skogen som kolsänka, för klimatet och kom- mande generationer. Vi vill se en politik som ökar jämställd- heten. Vi vill se ett solidariskt samhälle som tar ställning mot rasism, våld och övergrepp i världen och som står upp för folkrätten. Förutsättningarna för att Vänsterpartiet ska kunna förändra den politiska riktningen för Sverige är bättre än på många år. Genom att stoppa marknadshyror och genomföra en historisk höjning av garantipensionen har vi visat att vi är ett parti som kan påverka många människors liv till det bättre. 3 Vår medverkan i flera framgångsrika styren på kommunal- och regional nivå runt om i landet är ytterligare exempel på att det gör skillnad om Vänsterpartiet har makt. Idag har livet blivit dyrare för de flesta och tryggheten har minskat. Samtidigt som stora nedskärningar i vård, skola och omsorg har genomförts har skatten sänkts för landets rikaste. Det har ökat ojämlikheten och missgynnat kvinnor. Vänster- partiet agerar för att vända denna utveckling. När de stora matjättarna fortsatte att höja matpriserna och storbankerna att höja räntorna eller när elpriserna rusade ryckte Tidö- regeringen på axlarna och sa åt folk att handla billigare, klä sig varmare eller byta bank. Vänsterpartiet organiserade trycket för rimliga mat- och elpriser och boendekostnaderna. Den så kallade ”inflationskrisen” som drabbade hushållen hårt berodde främst på att marknadsdominerande matjättar och banker kunde höja sina vinster trots fattigare kunder. Det ska inte vara möjligt på en fungerande marknad. Vänsterpartiet lade fram konkreta förslag till åtgärder men Tidöpartierna struntade i att agera. Sverige ska vara ett land som står upp för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling i världen. Vänsterpartiet har konsekvent varit det parti som stått upp för folkrätten och alla länders rätt att bestämma över sin egen framtid. Det gäller oavsett om det handlar om länder långt bort eller i vårt närområde. Vi har agerat för Ukrainas självklara rätt att försvara sig mot Rysslands anfallskrig, för att stoppa Israels folkmord i Palestina och för en rättvis fred utan ockupation. Sverige ska vara ett tryggt land med en stark och självständig 4 röst i världen, oavsett stormakternas påtryckningar. Sverige behöver en regering som konsekvent står upp för folkrätten och människors frihet, ett utökat bistånd för att uppnå enprocentsmålet och ett internationellt regelverk som ställer de ansvariga för krigsbrott till svars. Att bedriva en politik med det främsta målet att sänka skatten för de rika kommer aldrig leda till fler jobb. Sverige har idag stora behov av att både underhålla och investera i järnvägen, kollektivtrafiken och i annan infrastruktur som hjälper oss att komma ur fossilberoendet. Likaså finns det stora behov av en utbyggnad av förnybar elproduktion, elnät och lagring samt en uppbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet. Elektrifier- ing är en förutsättning för att nå klimatmålen. Staten måste ta ett större ansvar för att bostadsbristen byggs bort för att allas rätt till en bostad till en rimlig kostnad

2026-04-22 · Helt emot

Riksdagens beslut 2025/26:UU6 punkt 2: Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet (2026-04-22). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 16 nej, 0 avstår, 6 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 5, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:102 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 1. Ställningstagande Den 15 augusti 2024 trädde det s.k. DCA-avtalet med USA i kraft. DCA- avtalet, eller som det egentligen heter – Defence Cooperation Agreement – reglerar förutsättningarna för amerikansk militär på svensk mark men är i grunden en fråga om svensk suveränitet. Regeringen menar att avtalet ökar Sveriges säkerhet. Vänsterpartiet delar inte den upp fattningen. Tvärtom innebär avtalet en ökad risk för Sverige och för svenska medborgare. Vänsterpartiet protesterar mot DCA-avtalet av flera anledningar. Dels ger avtalet stora möjligheter för USA att placera materiel och personal i Sverige, dels är avtalet mycket oklart skrivet och det är ett stort hemlighetsmakeri kring dess genom förande. Regeringen bör säga upp DCA-avtalet med USA. 6. Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, DCA-avtalet, punkt 2 – motiveringen (MP) av Jacob Risberg (MP). Ställningstagande Det har i en motion föreslagits att Sverige ska säga upp DCA-avtalet med USA. Vi vill med anledning av denna motion anföra följande. Miljöpartiet anser att kärnvapen aldrig ska kunna placeras på svenskt territorium, vare sig i freds- eller krigstid. Ett sådant förbud borde ha ingått i DCA-avtalet och i annat fall lagfästs i samband med tecknandet för att minska säkerhetsrisker, undvika eskalation och säkerställa att Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser, särskilt i fråga om icke-spridningsfördraget. Regeringens hänvisning till att frågan ”inte är aktuell i fredstid” är otillräcklig, då gränsen mellan fred och krig är otydlig i dagens säkerhetspolitiska läge. Vidare finns det betydande oklarheter i fråga om domsrätten i avtalet. Det är avgörande att brott som begås på svenskt territorium också lagförs. Då sexualbrott enligt propositionen kan komma att prövas i amerikansk militärdomstol, trots att svensk lagstiftning är mer långtgående genom samtyckesprincipen, bör Sverige i dessa fall utnyttja möjligheten att återta domsrätten för att säkerställa att misstänkta gärningar prövas enligt svensk lag. Sverige bör därför ta tillbaka domsrätten vad gäller sexualbrott för att säkerställa att brott lagförs. Med det sagt vill Miljöpartiet att Sverige ska vara e

Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 4: Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 5, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Ställningstagande Det råder stor oklarhet om på vilket sätt avtalet ska garantera att utländska permanenta baser inte blir en realitet i Sverige. Med svenskt samtycke ger avtalet amerikansk militär obehindrad tillgång till 17 svenska militärbaser, men också möjligheter för den amerikanska försvarsmakten att förvara materiel samt bygga egen infrastruktur och anläggningar. Genom DCA-avtalet gör Sverige avkall på sin suveränitet och rätt till självbestämmande. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd ställer i sitt remissvar relevanta frågor om vad som är att betrakta som en permanent bas. Bland annat förväntas det enligt DCA-avtalet att det ska byggas nya anläggningar och att styrkemedlemmars barn inte behöver gå i svensk skola. Nämnden skriver att det förefaller som om de amerikanska styrkorna ska vistas i landet en längre tid i anläggningar som de i vart fall delvis själva låter bygga och till vilka svenska myndigheter inte alltid har tillträde. Det underlag på vilket riksdagen ska fatta sitt beslut bör i klarspråk beskriva hur den amerikanska verksamheten kan se ut samt diskutera i vad mån den skiljer sig från det som promemorian definierar som permanenta baser. Tyvärr behandlas detta inte närmare i propositionen. Alla de undantag och specialregler som DCA-avtalet ger amerikanska soldater, anhöriga och anställda hos involverade företag och organisationer visar tydligt att det är stor risk att amerikanska soldater kommer att flytta in på svenska garnisoner och bygga upp parallella små samhällen. Förutom egen jurisdiktion och undantag från skatt regleras sådant som att bilar inte behöver besiktigas, amerikansk arbetsrätt gäller vid anställningar och t.o.m. att amerikanska frimärken ska gälla. Sverige bör göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid.

Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 3: Kärnvapen (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 3, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 2 och avslår motion 2023/24:2902 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande Det svenska DCA-avtalet saknar helt skrivningar om kärnvapen. Förekomsten regleras över huvud taget inte, detta trots att amerikansk försvars- och säkerhetspolitik bygger på närvaron av kärnvapen. Att som regeringen gör nöja sig med att konstatera att det finns en bred politisk samsyn i Sveriges syn på kärnvapen är inte bara naivt utan direkt dumdristigt. Våra nordiska grannländer har gjort andra ställningstaganden och inkluderat specifika reservationen för kärnvapen i sina DCA-avtal. Vänsterpartiet har länge drivit ståndpunkten att Sverige ska införa en liknande lagstiftning som gör det tydligt att vi inte accepterar användningen av atombomber och andra kärnvapen. Frånvaron av ett tydligt ställningstagande från regeringens håll är någonting som bl.a. Region Gotland har tagit fasta på i sitt remissvar till regeringen. Trots detta behandlas frågan knappt i propositionen. För en mer ingående förståelse för regeringens hållning krävs att man söker informationen på annat håll. I en intervju i Sveriges Radio P1 den 13 maj 2024 om bl.a. DCA-avtalet öppnar statsminister Ulf Kristersson för kärnvapen på svensk mark vid en krigssituation. Att regeringen nu helt utan en folklig debatt öppnar upp för användandet av vår tids värsta massförstörelsevapen är minst sagt anmärkningsvärt. I en tid när gränserna mellan krig och fred suddas ut och gråzonsproblematik och hybridkrigföring präglar pågående konflikter blir det också otydligt vad som menas med en ”krigssituation”. I intervjun menar Kristersson att det inte behövs något förbud mot kärnvapen och hänvisar till att regeringen tagit fram två propositioner där Sverige ska ha deklarerat att vi inte kommer att ha permanent trupp eller kärnvapen på svensk mark i fredstid. I de aktuella propositionerna konstateras tvärtom att regeringen har lämnat in ansökan om Natomedlemskap utan förbehåll. Regeringen anger visserligen att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Men det måste snarare betraktas som en bedömning än som ett förbud. Tvärtom indikerar det att läget kan k