Källunderlag

UFöU1 punkt 4: Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark

Sveriges riksdag Publicerad 2024-06-18

Du läser underlag från en tidigare publicerad jämförelse. Länkarna till frågorna behåller samma version.

Öppna originalkällan
Hela textavsnittet
Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 4: Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 5, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Ställningstagande Det råder stor oklarhet om på vilket sätt avtalet ska garantera att utländska permanenta baser inte blir en realitet i Sverige. Med svenskt samtycke ger avtalet amerikansk militär obehindrad tillgång till 17 svenska militärbaser, men också möjligheter för den amerikanska försvarsmakten att förvara materiel samt bygga egen infrastruktur och anläggningar. Genom DCA-avtalet gör Sverige avkall på sin suveränitet och rätt till självbestämmande. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd ställer i sitt remissvar relevanta frågor om vad som är att betrakta som en permanent bas. Bland annat förväntas det enligt DCA-avtalet att det ska byggas nya anläggningar och att styrkemedlemmars barn inte behöver gå i svensk skola. Nämnden skriver att det förefaller som om de amerikanska styrkorna ska vistas i landet en längre tid i anläggningar som de i vart fall delvis själva låter bygga och till vilka svenska myndigheter inte alltid har tillträde. Det underlag på vilket riksdagen ska fatta sitt beslut bör i klarspråk beskriva hur den amerikanska verksamheten kan se ut samt diskutera i vad mån den skiljer sig från det som promemorian definierar som permanenta baser. Tyvärr behandlas detta inte närmare i propositionen. Alla de undantag och specialregler som DCA-avtalet ger amerikanska soldater, anhöriga och anställda hos involverade företag och organisationer visar tydligt att det är stor risk att amerikanska soldater kommer att flytta in på svenska garnisoner och bygga upp parallella små samhällen. Förutom egen jurisdiktion och undantag från skatt regleras sådant som att bilar inte behöver besiktigas, amerikansk arbetsrätt gäller vid anställningar och t.o.m. att amerikanska frimärken ska gälla. Sverige bör göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid.

Så används underlaget

Vänsterpartiet

Ska USA få tillgång till svenska militärbaser genom DCA-avtalet utan ett uttryckligt svenskt förbud mot kärnvapen?
Riksdagens beslut 2023/24:UFöU1 punkt 4: Permanenta baser med utländsk trupp på svensk mark (2024-06-18). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 20 nej, 0 avstår, 4 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 5, V): av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2900 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 3. Ställningstagande Det råder stor oklarhet om på vilket sätt avtalet ska garantera att utländska permanenta baser inte blir en realitet i Sverige. Med svenskt samtycke ger avtalet amerikansk militär obehindrad tillgång till 17 svenska militärbaser, men också möjligheter för den amerikanska försvarsmakten att förvara materiel samt bygga egen infrastruktur och anläggningar. Genom DCA-avtalet gör Sverige avkall på sin suveränitet och rätt till självbestämmande. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd ställer i sitt remissvar relevanta frågor om vad som är att betrakta som en permanent bas. Bland annat förväntas det enligt DCA-avtalet att det ska byggas nya anläggningar och att styrkemedlemmars barn inte behöver gå i svensk skola. Nämnden skriver att det förefaller som om de amerikanska styrkorna ska vistas i landet en längre tid i anläggningar som de i vart fall delvis själva låter bygga och till vilka svenska myndigheter inte alltid har tillträde. Det underlag på vilket riksdagen ska fatta sitt beslut bör i klarspråk beskriva hur den amerikanska verksamheten kan se ut samt diskutera i vad mån den skiljer sig från det som promemorian definierar som permanenta baser. Tyvärr behandlas detta inte närmare i propositionen. Alla de undantag och specialregler som DCA-avtalet ger amerikanska soldater, anhöriga och anställda hos involverade företag och organisationer visar tydligt att det är stor risk att amerikanska soldater kommer att flytta in på svenska garnisoner och bygga upp parallella små samhällen. Förutom egen jurisdiktion och undantag från skatt regleras sådant som att bilar inte behöver besiktigas, amerikansk arbetsrätt gäller vid anställningar och t.o.m. att amerikanska frimärken ska gälla. Sverige bör göra tydligt att man inte har för avsikt att tillåta permanenta baser eller stadigvarande närvaro av allierade styrkor på det egna territoriet under fredstid.
Uppgifter för källkontroll

Underlags-id: riksdag-vote:2023-24:ufou1:4:v

Publicerad version: 10f8072162e19c6cc364b91a758e7b822c5e5bc12d6efe532e56c0fe177fbdd8

Källans SHA-256: 6437b11f2c2cd8cda24b6399810e5497bb44f208f66416ef00fef60e49eabd49

Maskinläsbart underlag (JSON)