Politik A-Ö - PARTIET NYANS

Partiet Nyans

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

Partiet Nyans

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

Partiet Nyans

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

Partiet Nyans

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

Partiet Nyans

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko