Källunderlag

Energipolitiskt program | Partiprogram | Medborgerlig Samling

Medborgerlig Samling Publiceringsdatum saknas i underlaget

Du läser underlag från en tidigare publicerad jämförelse. Länkarna till frågorna behåller samma version.

Öppna originalkällan
Hela textavsnittet
Ekonomiska styrmedel Marknaden har en huvudroll i utbyggnaden av energiproduktion i Sverige. Tyvärr har elmarknaden under lång tid snedvridits av regleringar och subventioner, ofta utifrån ideologiska bevekelsegrunder. Det ofta upprepade påståendet “ marknaden väljer vindkraft framför kärnkraft ” är därför ohederligt. Teknikutvecklingen går för fort för att politiker ska hinna förstå och analysera. För många eller detaljerade regleringar eller subventioner riskerar att påverka andra system i en negativ riktning. EU:s nya s.k. hållbarhetstaxonomi hotar att ytterligare snedvrida marknaden till tveksam nytta. Vi vill avveckla alla subventioner till specifika kraftslag och återställa balansen på marknaden så att konkurrensen kan ske på lika villkor. Alla kraftslag ska svara för sina anslutningskostnader. På kärnkraften ställs strikta krav på avfallshantering och rivning, och det fonderas löpande pengar för detta. Detta är rimligt, och liknande principer bör tillämpas även på andra kraftslag. Till exempel behöver demontering av uttjänta vindkraftverk garanteras. Denna är idag endast en rekommendation. Elskatten bygger på idén att all el har liknande miljöpåverkan, och att den är proportionell mot hur mycket el som används. Det stämmer inte alls med dagens verklighet. Sverige har en stor andel elproduktion där miljöpåverkan på marginalen är i stort sett noll, istället finns det en betydande kostnad och miljöpåverkan för att bygga nya kraftverk. Det gäller främst kärnkraft, vindkraft och solceller. I vissa fall också vattenkraft (om vattenmagasinen är fulla) och kraftvärme (om man ändå behöver värmen). Därför bör elskatten avskaffas. Istället bör miljöavgifter införas på konkret miljöpåverkan, som exempelvis skadliga utsläpp, vid anläggningsuppförande och drift. Det senare bör även innefatta kostnad för nät-, regler- och installationsslitage för intermittent produktion. Gröna obligationer har blivit en populär metod för kapitalanskaffning och en kanadensisk kärnkraftsproducent har lanserat kärnkraftsobligationer. Medborgerlig samling anser att det är bra med obligationer för planerbar effekt utgivna av Riksgälden och helst andra finansmarknadsaktörer. EU:s föreslagna dubbelsidiga CFD:er (Contract for Difference - dubbelsidiga prisskillnadskontrakt), är statliga kontrakt som ska säkerställa att en producent alltid får betalt med en viss summa för den el den producerar, vilket öppnar för att låta olika produktionsformer få olika prisband beroende på elkvalitet (leveranssäkerhet, stödtjänster, etc.) Något som regeringen nu har föreslagit för ny kärnkraftsproduktion och där dubbelriktad ersättning är 80 öre/kWh.

Så används underlaget

Medborgerlig Samling

Ska staten garantera lån och subventionera byggandet av ny kärnkraft med skattebetalarnas pengar?
Ekonomiska styrmedel Marknaden har en huvudroll i utbyggnaden av energiproduktion i Sverige. Tyvärr har elmarknaden under lång tid snedvridits av regleringar och subventioner, ofta utifrån ideologiska bevekelsegrunder. Det ofta upprepade påståendet “ marknaden väljer vindkraft framför kärnkraft ” är därför ohederligt. Teknikutvecklingen går för fort för att politiker ska hinna förstå och analysera. För många eller detaljerade regleringar eller subventioner riskerar att påverka andra system i en negativ riktning. EU:s nya s.k. hållbarhetstaxonomi hotar att ytterligare snedvrida marknaden till tveksam nytta. Vi vill avveckla alla subventioner till specifika kraftslag och återställa balansen på marknaden så att konkurrensen kan ske på lika villkor. Alla kraftslag ska svara för sina anslutningskostnader. På kärnkraften ställs strikta krav på avfallshantering och rivning, och det fonderas löpande pengar för detta. Detta är rimligt, och liknande principer bör tillämpas även på andra kraftslag. Till exempel behöver demontering av uttjänta vindkraftverk garanteras. Denna är idag endast en rekommendation. Elskatten bygger på idén att all el har liknande miljöpåverkan, och att den är proportionell mot hur mycket el som används. Det stämmer inte alls med dagens verklighet. Sverige har en stor andel elproduktion där miljöpåverkan på marginalen är i stort sett noll, istället finns det en betydande kostnad och miljöpåverkan för att bygga nya kraftverk. Det gäller främst kärnkraft, vindkraft och solceller. I vissa fall också vattenkraft (om vattenmagasinen är fulla) och kraftvärme (om man ändå behöver värmen). Därför bör elskatten avskaffas. Istället bör miljöavgifter införas på konkret miljöpåverkan, som exempelvis skadliga utsläpp, vid anläggningsuppförande och drift. Det senare bör även innefatta kostnad för nät-, regler- och installationsslitage för intermittent produktion. Gröna obligationer har blivit en populär metod för kapitalanskaffning och en kanadensisk kärnkraftsproducent har lanserat kärnkraftsobligationer. Medborgerlig samling anser att det är bra med obligationer för planerbar effekt utgivna av Riksgälden och helst andra finansmarknadsaktörer. EU:s föreslagna dubbelsidiga CFD:er (Contract for Difference - dubbelsidiga prisskillnadskontrakt), är statliga kontrakt som ska säkerställa att en producent alltid får betalt med en viss summa för den el den producerar, vilket öppnar för att låta olika produktionsformer få olika prisband beroende på elkvalitet (leveranssäkerhet, stödtjänster, etc.) Något som regeringen nu har föreslagit för ny kärnkraftsproduktion och där dubbelriktad ersättning är 80 öre/kWh.
Uppgifter för källkontroll

Underlags-id: manifesto:MED:2026:2026-09-11~def17777115e:017-ekonomiska-styrmedel

Publicerad version: 10f8072162e19c6cc364b91a758e7b822c5e5bc12d6efe532e56c0fe177fbdd8

Källans SHA-256: 5ca9b3decb28f93fe6b2b23d4cc5c926a15b0c299e5ebdfc862eedf3290d28f8

Maskinläsbart underlag (JSON)