Tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet – En färdplan för ny kärnkraft i Sverige

4 ekonomiska förutsättningar som lägger grunden för att investeringar i ny kärnkraft kan genomföras. De kreditgarantier som regeringen tidigare presenterat kommer inte vara tillräckliga för att få ny kärnkraft på plats. Ingenstans i världen byggs det ny kärnkraft utan ett tydligt statligt engagemang som kompenserar för den ekonomiska risk som denna typ av projekt innebär. Regeringen kommer därför ta fram en ekonomisk riskdelningsmodell där staten går in och delar risken med de aktörer som bygger ny kärnkraft. Modellen ska kunna användas för all typ av kärnkraftsinvestering och för samtliga aktörer som vill bygga ny kärnkraft i Sverige. För att åstadkomma detta kommer Finansdepartementet att, så snart som möjligt, tillsätta en utredare med uppgift att ta fram förslag om hur nya modeller för finansiering och riskdelning för nya kärnkraftverk kan se ut så att elmarknadens aktörer i konkurrens kan bygga ny kärnkraft. I arbete ska lärdomar dras från andra länder som använt eller planerar att använda liknande modeller för att få på plats ny kärnkraft. Arbetet kommer att samordnas med det arbete Klimat- och Näringslivsdepartementet gör kring elmarknadens framtida utformning. Ett särskilt fokus ska läggas på att studera stödsystem som använts respektive planeras att användas i andra europeiska länder. Det handlar exempelvis om de system – ”Contract for difference” samt ”Regulated assett base” – som används i Storbritannien. Riskdelningsmodellerna ska säkerställa att ny kärnkraft motsvarande vad som anges nedan rörande lång och kort sikt kommer på plats. 2. En kärnkraftssamordnare tillsätts För att driva och samordna arbetet med ny kärnkraft i Sverige kommer regeringen att snarast tillsätta en kärnkraftssamordnare. Samordnaren ska säkerställa att alla de åtgärder genomförs som krävs för det ska vara möjligt att fatta investeringsbeslut för ny kärnkraft under mandatperioden. Samordnaren ska därtill fungera som en kontaktpunkt mellan regeringen och de olika intressenter och i denna del både kunna lotsa intressenter rätt och att fånga upp behov och önskemål som finns och föra dessa vidare inom Regeringskansliet. 3. Massiv utbyggnad av ny kärnkraft till 2045 Givet de långsiktiga behoven av fossilfri el är det en massiv utbyggnad av planerbar elproduktion som väntar Sverige. För kärnkraftens del innebär det att vi behöver en kraftfull utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer. Planeringen för ökad elanvändning ska göras för att uppnå de energipolitiska målen, planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet med utgångspunkt i ett nu prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar år 2045. Den exakta mängden kärnkraft, antalet storskaliga och små modulära reaktorer, som kommer att krävas avgörs av utbyggnadstakten