Ska bränsleskatter och reduktionsplikt hållas nere för bilister, även om det gör att Sverige missar sina klimatmål?

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Drivmedelspriser Kort info om KD:s politik rörande drivmedelspriser. Drivmedelspriserna var under lång tid alldeles för höga på grund av den tidigare s/mp-regeringens kraftiga höjningar av reduktionsplikt och drivmedelsskatter. Reduktionsplikt samt höga drivmedelsskatter på dem som inte har andra alternativ än bilen leder enbart till omfördelning av pengar från landsbygdsbor till staten, men ingen minskning av utsläppen på global nivå. Kristdemokraterna har i regeringsställning drivit fram kraftigt sänkt reduktionsplikt. Vi har sänkt skatten på jordbruksdiesel för att underlätta och främja det svenska lantbruket.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Drivmedelspriser Hem › Vår politik › Drivmedelspriser Även detta val står bränslepriserna på spel, de rödgröna vill höja priset med 10 kronor litern. Alla måste ställa dig frågan, har man råd med de rödgröna? Det är inte rimligt att den som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet, skjutsa barnen till aktiviteter eller har långt till matbutiken ska straffas med höga bränslepriser. Med Socialdemokraterna hade Sverige i praktiken världens högsta drivmedelspriser. Det har Moderaterna ändrat på. Vi har sänkt drivmedelsskatterna och reformerat reduktionsplikten för att göra det billigare för människor och företag. Vi ska klara klimatmålen, men omställningen måste vara kostnadseffektiv och ska inte straffbeskatta vanliga människor och svenska företag. Därför säger Moderaterna nej till en återgång till höga bränslepriser.

Frågor och svar om drivmedelspriserna Vad vill ni göra med drivmedelspriserna? Vi vill fortsatt hålla drivmedelspriserna låga. Det är därför den moderatledda regeringen sänkt skatten på bensin och diesel och omvärldsläget skulle bestå är vi beredda att förlänga den tillfälliga skattesänkningen. Samtidigt ska den som kan och vill välja kollektivtrafik få bättre ekonomiska förutsättningar. Vad anser ni om reduktionsplikten? Vi vill ha en långsiktig, förutsägbar och kostnadseffektiv reduktionsplikt som bidrar till att Sverige når sina klimatmål. Reduktionsplikten ska utformas så att den inte leder till onödigt höga drivmedelspriser eller försämrar konkurrenskraften för hushåll och företag. Därför vill vi inte höja reduktionsplikten i nuläget.

2026-04-22 · Delvis emot till Delvis för

Riksdagens beslut 2023/24:MJU5 punkt 1: Reduktionsnivåer för bensin och diesel (2023-11-30). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:28 och avslår motionerna 2023/24:2758 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2760 av Elin Söderberg m.fl. (MP), 2023/24:2761 av Anna-Caren Sätherberg (S) yrkande 1 och 2023/24:2763 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 15 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S): Anna-Caren Sätherberg (S), Joakim Järrebring (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Johan Löfstrand (S) anför: Det är en osäker och väldigt allvarlig tid i Sverige. Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser – ett brutalt och eskalerat gängvåld, en kostnadskris i form av högre livsmedelspriser, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som plågar de svenska hushållen samt en klimatkris som hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Regeringens förslag om en sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel kommer att öka utsläppen och leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Det har talats om trängselskatter i hela landet, hastighets­begränsningar och bilförbud på vissa dagar för att kompensera de ökade utsläppen. Regeringens förslag innebär även färre jobb, förlorade invester­ingar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen. Sammanfattningsvis anser vi att regeringens förslag i propositionen inte bör genomföras. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet.

Bränslepriser Behöver du bilen för att få din vardag att gå ihop? Sverige skulle stanna utan bilar, och S vill se till att du har råd att köra till jobb och aktiviteter även när världsmarknadspriserna på bensin och diesel stiger. Vi vägrar acceptera att vanligt folk tvingas ställa bilen för att de inte har råd med bränsle. Socialdemokraterna vet att bilen är nödvändig för att Sverige ska fungera och har därför inga förslag om att höja drivmedelsskatten. S vill föra en politik som ger som ger vanligt folk mer i plånboken och minskar Sveriges beroende av oljestater. Hårt arbetande människor behöver skyddas mot framtida prischocker genom en stabil inhemsk produktion av drivmedel. Läs mer

Riksdagens beslut 2025/26:FiU48 punkt 1: Extra ändringsbudget för 2026 - Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (2026-04-22). Utskottets förslag: Ändringar i statens budget för 2026 Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Energistöd inom utgiftsområde 21 Energi, b) godkänner ändrad ram för utgiftsområde 21 Energi och anvisar ändrat anslag enligt regeringens förslag, c) godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 5-7. Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med den ändringen i 2 kap. 1 b § att den mening som inleds med "För bränslen som avses i 1." och som avslutas med "det år då omräkningen sker." ska utgöra andra stycket i denna paragraf och att de efterföljande styckena ska utgöra de tredje och fjärde styckena i denna paragraf. 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:236 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2025/26:4092 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) och 2025/26:4098 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade ja i sakfrågan (90 ja, 0 nej, 0 avstår, 16 frånvarande). Socialdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-09-11 · Helt för

Slopa straffskatterna på bensin och diesel Våra förslag Sänk priset på bensin och diesel genom att slopa punktskatterna Slopa reduktionsplikten helt Gör reseavdraget mer generöst Idag utgör skatt omkring hälften av priset för en liter bensin eller diesel. På produktkostnaden finns hela fyra olika skatter: först moms, följt av energiskatt, därefter koldioxidskatt, och slutligen en andra moms som läggs på de två föregående skatterna. Den exempellösa straffbeskattningen har gjort att Sverige har världens högsta bränslepriser, vilket slår hårt mot miljoner svenskar som är beroende av bilen i sin vardag: både för arbetet och under fritiden. Utöver de höga skatterna, finns sedan flera år tillbaka också en så kallad reduktionsplikt. Det innebär att producenten tvingas blanda dyra biodrivmedel i bensinen och dieseln, vilket höjer priset för konsumenten. Alternativ för Sverige anser att de höga bränslepriserna är en av de största förklaringarna till avfolkningen av landsbygden, och därmed också ett av de största hindren för den ruralisering som skulle kunna bli verklighet. Vi ser ingen anledning till att Sverige ska ha riktade straffskatter på bränsle, vilket inte påverkar världens utsläpp utan som bara gör det svårt för oss att klara vardagen i vårt eget land. I de städer där biltrafiken måste minska, på grund av till exempel långa köer eller luftföroreningar, finns det betydligt fler effektiva sätt att göra det på än genom punktskatter på bensin och diesel. Det kan handla om att erbjuda fler alternativ till bilen, att leda bort trafik från stadskärnor eller att ha vägtullar vid vissa tidpunkter.

Nej till politiska mål om utsläppsnivåer Våra förslag Överge det politiska målet om nollutsläpp Klimatpolitiken ska vila på tydlig vetenskaplig grund Sverige har en målsättning om att vara koldioxidneutralt år 2045. Det är ett dumt mål att sätta, som riskerar att kosta Sverige väldigt mycket utan att påverka världens utsläpp ens på marginalen. Sverige står idag får 0,1 procent av världens utsläpp och detta enkla faktum innebär att de utsläppsminskningar vi gör i vårt land, knappast kommer att påverka de globala utsläppsnivåerna alls. Den överdrivna fixeringen i den så kallade klimatfrågan, innebär inte att Alternativ för Sverige per automatik ser negativt på minskade koldioxidutsläpp. Olja, gas och kol är till huvudsak produkter Sverige självt inte kan producera, och ett beroende av dessa gör oss även beroende av de länder som förser dem. Det finns alltså flera goda skäl till att minska energiförbrukningen av fossila bränslen. Vi anser dock att minskade utsläpp bör ske genom en naturlig och successiv teknikutveckling, och inte genom planekonomiska politiska mål som tvingar oss att ha en viss utsläppsnivå vid ett visst år. Sverige är ett innovationsland med stolt tradition av uppfinningsrikedom och nytänkande, och har goda möjligheter att vara världsledande i utvecklingen av mer miljövänlig energi.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Förändringar av övriga skatter Ta bort skatten som finansierar SVT och SR samt ta bort lokalradioavgiften. Ta bort fordonsskatten. Införa en kilometerbaserad vägavgift som påförs alla motorfordon i Sverige, inklusive utländska fordon. Skatter på energi, bränsle och el ska sänkas till EU:s lägstanivå. MED ska verka för att beslut om dessa skatter flyttas från EU till att beslutas nationellt. Införa en avgift på energi producerad med bränslen som medför skadliga utsläpp. Ta bort skatterna på trafikförsäkringspremier, privata pensionsförsäkringar, flyg, avfall, m.fl. Hanteringen av taxeringsvärden tas bort. Ta bort fastighetsskatt för obebyggda tomter. Motarbeta införande av ny fastighetsskatt. Verka för att ta bort skatter på skatter.

9.5 Biobränslen och reduktionsplikt Sverige är ett av de länder i världen som har störst förutsättningar att bli någorlunda självförsörjande på biobränslen. Det är därför osolidariskt mot länder med sämre förutsättningar att dammsuga världsmarknaden på dessa, bara för att vi skrivit in den s.k. reduktionsplikten som huvudsaklig strategi för att kunna visa på minskade CO2-utsläpp. Detta i synnerhet som det har ifrågasatts huruvida reduktionsplikt verkligen ger minskade utsläpp och därmed är en god investering för klimatet. Samtidigt menar andra att om 31 www.europa.eu, The EU Nature Restoration Law https://environment.ec.europa.eu/topics/nature-and-biodiversity/nature-restoration-law_en 32 https://www.tn.se/hallbarhet/24216/experter-eu-krav-gor-25-miljoner-hektar-skog-vardelos-sveriges-tolkningextrem/ 33 Skogens biologiska mångfald - om arter, miljöarbete och statistik 34 www.skogsindustrierna.se, EU taxonomi: Expertgruppen missar målet om skogsbruket, 2022-12-08 https://www.skogsindustrierna.se/aktuellt/nyheter/2022/12/eu-taxonomi-expertgruppen-missar-malet-omskogsbruket/ 35 www.skogsaktuellt,se, Kritiker menar att EU:s beslut om skogsbränslen är fel, 2023-04-04 https://www.skogsaktuellt.se/artikel/2232519/kritiker-menar-att-eus-beslut-om-skogsbrnslen-r-fel.html 30 biobränslen ska användas som ett verktyg i omställningen, så bör de prioriteras för sektorer som har svårare att gå över till eldrift, såsom till exempel luftfarten. I ljuset av detta framstår den förra regeringens ensidiga fokus på en extremt hög reduktionsplikt som huvudsakligt klimatverktyg som ytterst bräckligt. Medborgerlig Samling anser att subsidiaritetsprincipen är tillämpbar och att beslut ska fattas på nationell nivå. Om EU upphörde med försöken att detaljreglera svenskt skogsbruk skulle både svensk ekonomi, miljön och klimatet gynnas.

10 Klimat EU hanterar regler för att minska växthusgasutsläpp på två olika sätt: i) Inom EU Emission Trading System (EU ETS) som gäller både EU- och EES-länder, köper och säljer verksamheter utsläppsrätter. Den handlande sektorn omfattar cirka 750 svenska anläggningar inom industri- och energiproduktion i Sverige och 13 000 i hela EU, vilket täcker ca 45% av utsläppen.[36] ii) Inom Effort Sharing Regulation (ESR) som endast gäller EU-länder, men där Norge och Island deltar frivilligt, och där resten av utsläppen hanteras, alltså den icke-handlande sektorn, tilldelas varje land ett tak för utsläppen från denna sektor. Man mäter oftast minskningar mot basåret 1990 då våra svenska territoriella utsläpp var 71,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, uppdelat på 25 Mt för det som senare hamnade inom den handlande sektorn och 46,5 Mt inom den icke-handlande sektorn.[37][38] Till 2021 hade utsläppen minskat med 33% till 47,8 Mt, varav 18,7 Mt för den handlande sektorn och 29,1 Mt för den icke-handlande sektorn. Efter avdrag på ca 42 Mt för land och skog, Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF), blev därmed våra territoriella nettoutsläpp ca 6 Mt.[39] EU kräver ändå ytterligare stordåd av oss. Till 2030 ska kolsänkan från skogen ökas till 47,3 Mt enligt beslut i EU-parlamentet och ministerrådet i mars/april 2023.[40] Alltsedan 2008 har den legat runt 40 Mt. Tilldelningen till den icke-handlande sektorn ska minska med nästan 10 36 www.naturvardsverket.se, Utsläppshandel - EU ETS https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/utslappshandel/ 37 www.naturvardsverket.se, Sveriges utsläpp av växthusgaser https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/sveriges-utslapp-och-upptag-av-vaxthusgaser/ 38 www.naturvardsverket.se, Utsläpp inom utsläppshandeln och icke-handlande sektorn https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/klimat/vaxthusgaser-utslapp-i-den-handlande-och-ickehandlande-sektorn/ 39 Ibid 40 www.europa.eu, EUR-Lex - 32023R0839 https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/EN/TXT/?uri=uriserv%3AOJ.L_.2023.107.01.0001.01.ENG&toc=OJ%3AL%3A2023%3A107%3ATOC 31 Mt, jämfört med 2021-års tilldelning[41] och de handlade utsläppsrätterna ska även de minska på motsvarande sätt. Sverige ska med råge tvingas bli växthusgasneutralt redan till 2030, trots att mer effektiva åtgärder i andra länder kan göras för en betydligt lägre kostnad. Den totala positiva klimateffekten har ökat med i genomsnitt en miljon ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år från åren 1990–2020. År 2020 var den -93.5 MtCO 2e, vilket alltså är betydligt högre än Sveriges territoriella utsläpp. 42 En tredjedel av våra växthusgasutsläpp kommer från transportindustrin, där utsläpp från vägtrafik helt dominerar. Det är anledningen till allt fokus på reduktionsplikten. Avlång geografi, låg befolkningstäthet och kallt klimat begränsar vad som med dagens teknik går att göra. Investeringar i höghastighetståg för enorma summor diskuteras, trots att effekten skulle bli marginell. Ytterligare elektrifiering av vägtrafiken skulle kunna minska de territoriella utsläppen, men skulle leda till negativa miljökonsekvenser utomlands och dessutom saknas både elproduktion och elnät. Alla problem har inte lösningar. En tredjedel av utsläppen kommer från industrin, där stålindustrin står för drygt 11% av Sveriges totala utsläpp. Det är därför inte konstigt att många drömmer om grönt stål. De storskaliga utopiska planerna bortser från att vi inte kan bygga ut elproduktionen i tid för att uppnå klimatmålen år 2030. Den tekniskt rimligaste lösningen vore små modulära 41 Sveriges utsläpp 2005 (ESR-delens baslinje): 43,2Mt enligt: EUR-Lex - 32020D2126 -40% (tidigare ESR-mål 2030) av 43 Mt = -17,2 Mt; -50% (nytt ESR-mål 2030) av 43 Mton = -21,5 Mt enligt: www.europa.eu, Effort sharing 2021-2030: targets and flexibilities https://climate.ec.europa.eu/eu-action/effort-sharing-member-states-emission-targets/effort-sharing-2021-2030targets-and-flexibilities_en#member-states-targets 31,3 (202

Klimatfrågor nationellt Vårt perspektiv på utsläppet av växthusgaser är globalt. Därför bör även Sveriges klimatpåverkan utanför svenskt territorium beaktas vid åtgärder, så att de blir effektiva ur ett globalt perspektiv och inte mest symbolpolitik. Vad gäller klimatkompensation ska företag få göra skatteavdrag för klimatkompensation om åtgärderna är certifierade. företag ska få göra skatteavdrag för certifierad klimatkompensation.

Transporter Transporter står för en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser[12] . Samtidigt är det inte lätt att hitta lösningar för att minska utsläppen som inte drabbar glesbygdsbor oproportionerligt mycket eller leder till miljöutsläpp utanför EU:s gränser. Tyvärr har alla problem inte lösningar. Ur svenskt perspektiv kan transportsektorn kompenseras av den kolsänka som svensk skog bidrar med; ur ett internationellt perspektiv står hoppet till nya klimat- och miljövänliga bränslen.

9. Miljö- och naturskydd Värnandet av miljön har en framskjuten plats i den konservativa idétraditionen. Människan har, genom sin särställning, ett ansvar att förvalta vår planet med dess rika naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt. Medborgerlig Samling anser att miljöfrågor ska drivas utifrån fakta och evidens, där helhetssyn går före ineffektiv symbolpolitik. Det är viktigt att säkerställa att åtgärder för miljön får reella effekter och inte bara flyttar problemen någon annanstans eller skjuter dem på framtiden. Sverige är ett land med många internationella förbindelser, inte minst genom EU, och bör söka samarbete med andra länder och koalitioner för att utveckla en hållbar miljöpolitik. Miljöproblem går ofta hand i hand med korruption och svag ekonomisk utveckling. En stegrad produktion och konsumtion kan också innebära stora belastningar på miljön. Tillväxt är emellertid nödvändig för att kunna upprätthålla välfärden, samtidigt som den inte får ske på framtida generationers bekostnad. Medborgerlig Samling menar att tillväxt i förening med forskning och teknologiska framsteg är den bästa lösningen för att skapa ett hållbart och välmående samhälle. Kretsloppsprincipen är en central del av ett hållbart samhälle. Genom återvinning och återanvändning skapas villkor för en hållbar produktion och konsumtion. Medborgerlig Samling verkar för att denna process ska påskyndas genom grön skatteväxling, där produktion och konsumtion av varor och tjänster som belastar miljön ska beskattas hårdare än alternativ som är skonsamma för miljön. Detta stimulerar också teknik- och materialutveckling. De pågående klimatförändringarna riskerar att få mycket allvarliga följder. Medborgerlig Samling vill minska utsläppen av växthusgaser och häva beroendet av fossila energikällor. Frågan om den biologiska mångfalden måste hamna högre upp på agendan. Ekosystem med rik biologisk mångfald, till exempel gamla kulturlandskap, präglas av ett komplicerat samspel mellan olika organismer, något som ger kraft och uthållighet. Skyddet av områden med värdefulla växt- och djurliv och måste stärkas, både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Detta innebär även att gamla kulturväxter och traditionella lantraser aktivt ska bevaras. En annan ödesfråga är tillståndet i våra sjöar och hav, där växt- och djurlivet sedan lång tid tillbaka är utsatt för hårda påfrestningar. Utsläpp av kväve, fosfor och giftiga ämnen måste reduceras på ett ansvarsfullt sätt. Läckaget av plast till sjöar och hav är också ett stort problem som man måste komma till rätta med. Plast som inte på grund av dess funktion måste vara beständig under lång tid bör ersättas med nedbrytbar plast eller substitut. Den ständigt aktuella frågan om överfiske måste också lyftas och hanteras gränsöverskridande. Ett hållbart fiske förutsätter att stor hänsyn tas till föryngringsplatser och att ett fungerande system med fiskekvoter upprätthålls. Försiktighetsprincipen bör råda då tillräcklig kunskap saknas om nya metoder eller ämnen som riskerar att påverka miljön eller hälsan negativt. Överanvändning av antibiotika och bekämpningsmedel inom jordbrukssektorn är ur ett globalt perspektiv ett stort problem. Den restriktiva användningen i Sverige bör framhållas som ett gott exempel. Sverige är ett föredöme när det gäller jordbruk och djurskötsel, där både konventionell och ekologisk produktion har en viktig roll att fylla. Medborgerlig Samling verkar för att Sveriges höga standard inom jordbruk ska spridas internationellt.

2026-09-11 · Helt för

Slopa skatterna på el och bränsle! Under många år nu har el- och bränslepriserna skenat. Det har stundvis varit väldigt, väldigt dyrt att vara svensk – om man behöver el och bränsle, vilket ju alla på ett eller annat sätt gör. Vad politikerna har gjort är att lappa och laga med små elstöd och tillfälliga justeringar. Men samtidigt har man inte rivit upp den underliggande politiken som har syftat till att göra just el och bensin dyrare, som velat offra svenskens plånbok på den klimatvänliga sociala ingenjörskonstens altare! Därför har svenska folket, trots småduttande under Tidö, behövt betala dubbelt för sin energi – BÅDE genom miljöpartistiska straffskatter på den som har mage att vilja ha lampan tänd och kunna köra till jobbet OCH genom pristopparna, som också är ett resultat av den förda politiken. Vi behöver alltså riva upp den politiken. Att avskaffa skatter på el och bränsle hade gett svenskarna flera tusentals kronor mer i plånboken. Men de höga el- och bränslepriserna är inte bara en fråga om svenskarnas privatekonomi, den här politiken påverkar hela samhällsekonomin. El och bränsle är insatsvaror för i princip all produktion. Om elen och bränslet blir billigare kommer alla andra produktionsprocesser och varor att påverkas av det. Att slopa skatterna på dessa områden hade alltså inte bara gett mer pengar i plånboken för direkta el- eller bränslekonsumenter. Det hade också gett mervärde i flera led, exempelvis billigare matkostnader eller mer tillväxt och jobb i samhället i övrigt. Att slopa alla skatter på el och bränsle borde därför vara en prioriterad reform för alla politiker som säger sig vilja gynna Sverige och svenskarna. Att åtta riksdagspartier kan vara överens om att INTE slopa dessa skatter säger en hel del om var deras lojalitet faktiskt ligger, deras överordnade prioritet är varken maximal produktivitet eller det svenska folkets väl och ve. De spenderar hellre skattepengarna på biståndskorruption, statlig propaganda-tv eller onödiga myndigheter och hittepåtjänster, för att inte nämna deras klimatreligiösa bluffprojekt inom ramen för den sk ”gröna omställningen”. Vi prioriterar Sverige och svenskarna. Med alla skatter på bränsle och energi avser vi just alla skatter, inte bara specifika el- eller bränsleskatter, vi menar även momsen, alltså ”skatten på skatten”. Reformen skulle kortsiktigt kosta runt 100-120 miljarder årligen, men skulle ge extremt positiva effekter för såväl svenskarnas vardagstillvaro som för Sveriges ekonomi i övrigt. Att släppa produktiviteten fri är inte en kostnad i det långa loppet, det är något vi tjänar på. Samma logik gäller motsatsen, alltså att fjättra den produktiva potentialen, att hålla den tillbaka via hämmande och dyra skattehinder. Bort med skiten!

El Slopa alla skatter på el! Bygg ut kärnkraften NU! Bygg ut vattenkraften! Stimulera energieffektiviseringar! Stoppa utbyggnaden av vindkraft! Förstatliga elnäten! Bygg ut fjärrvärme i anslutning till kärnkraften! Åtgärder för att värna ål, lax och andra arter som riskerar ta skada av vattenkraft Värna vedeldningen! Fastighetsägare ska ha veto mot vindkraft Sverigepris och exportpris, med staten i centrum! Bygg ut stamnätet NU! Förenkla för mindre elkraftverk Vattenfall och myndigheter görs om till ett statligt verk! Slopa den ”gröna omställningen”

2026-09-12 · Delvis för

Bränsleskatt Miljöskatter kan vara befogade för att kompensera för negativa externa effekter av exempelvis bilkörning. Men redan idag överbeskattas bilkörningen med cirka 100 procent, enligt transportföretagen. Det betyder att en bilist betalar dubbelt så mycket skatt jämfört med vad som kan motiveras med de samhällsekonomiska kostnaderna (där bland annat olyckor, vägslitage och koldioxidutsläpp räknas in). Detta missbrukar miljöpolitikens trovärdighet, när svenska hushållen överbeskattas. Sedan 2018 har vi i Sverige dessutom en lagfäst reduktionsplikt, vilken successivt tvingar drivmedelsdistributörerna att blanda in en stigande andel biobränslen i fossila drivmedel. Med reduktionsplikten blir den årliga automatiska höjningen av bensin- och dieselskatten ett dubbelt styrmedel och en onödigt tung pålaga för Sveriges bilister. Att vägarna är ryggraden i Sverige och nära 90 procent av resandet i Sverige utgörs av vägtrafik går inte att komma i från. Skattehöjningarna, som snarare grundar sig i en strävan efter att kortsiktigt öka skatteintäkterna, hämmar Sveriges utveckling. Det är helt enkelt inte hållbart att ha drivmedelsskatter som ligger långt över EU-snittet, när vi verkar på en gemensam marknad. Särskilt inte för Sverige, som är ett glesbefolkat land, med långa avstånd. Och ser man på ett par års sikt, så kommer också skatteintäkterna minska, då skatten lägger sig som en blöt filt över svensk ekonomi. Att ha Europas högsta kostnader för att köra varor till och från fabrik och kund påverkar självklart Sveriges konkurrenskraft. Särskilt hårt slår skatterna mot jobb och tillväxt utanför storstäderna, mot exempelvis Sveriges lantbruk och tillverkningsindustri. För Sveriges stora skogsindustri, vars virkestransporter börjar på små enskilda vägar, är exempelvis möjligheten att styra över mer gods till tåg ofta obefintlig. Den höga bensin- och dieselskatten är direkt kännbar i vanliga familjers vardag, varje gång de ska skjutsa barn, åka och handla eller ta sig till jobbet. De höga drivmedelsskatterna, som utgör drygt 60 procent av priset vid tankning, har också helt orimliga fördelningspolitiska effekter. Punktskatterna slår hårdast mot hushåll med låga inkomster och hushåll i glesbygd, enligt bland annat Konjunkturinstitutet. I stället för att låta landsbygden leva och hålla ihop vårt avlånga land, ökar klyftan mellan centrum och periferi. Ska Sverige fortsatt stå sig konkurrenskraftigt och starkt i tider av ökad internationell konkurrens, så bör vi därför undvika att överbeskatta vårt transportberoende näringsliv. Liksom att mjölka de svenska hushållens hårt skuldsatta och ansträngda ekonomier ännu mer. Snarare bör skatten begränsas till att kompensera för bränsleförbrukningens miljöeffekter. · Partiet Nyans vill därför sänka bränsleskatten.

2026-09-11 · Helt för

Vi bör fokusera på verkliga problem Det är nu viktigt att vi ägnar oss åt världens verkliga problem, och långsiktiga lösningar på dem. Med ekonomi menas hushållande med knappa resurser, något som borde genomsyra alla delar av samhället. Energiresurser är något världen måste utnyttja optimalt på lång sikt. Att till exempel frakta biomassa långa sträckor för att utsläppen i Sverige skall bli “grönare”, är i ett globalt perspektiv kontraproduktivt. Bäst ekonomi är att använda råvaror nära platsen där de växer/tillverkas. Reduktionsplikten är ett annat exempel. När biomassa omvandlas till biodiesel, går en stor del av energiinnehållet förlorat. Global energiekonomi borde vara det man diskuterar vid framtida COP-möten. Om resursförstöringen kan reduceras kan vinnarna bli fler än förlorarna.

ETS2 och övervakning EU:s nya utsläppshandel för byggnader och transporter, Emissions Trading System 2 (ETS2), hotar att höja bränslekostnaderna för skogs- och lantbruk. Sverige har själva valt att inkludera jord- och skogsbrukets maskiner, vilket innebär att varje liter diesel beläggs med extra kostnader. Därtill planerar EU ett gemensamt ramverk för övervakning av skog, baserat på satellitdata och rapporteringskrav. Det innebär ytterligare centralstyrning och kontroll över privatägda skogar. Varje nytt EU-direktiv verkar bli ett angrepp på äganderätten och på det fria brukande som har byggt upp Sveriges välskötta skogar.

Ambition Sverige ska verka för: Att installering av ett femte reningssteg blir verklighet i de kommunala avloppsreningsverken i de 30 största kommunerna där också de totala årsutsläppen av organiska miljögifter inklusive tungmetaller mäts upp, identifieras och redovisas. Att kompletterande rening införs i samtliga PFAS-kontaminerade vattenverk i Sverige för att klara kommande gränsvärden för PFAS. Att ett program startas för att minska utsläppen till luft och vatten av s k mikroplaster inklusive nanopartiklar från trafik, vägar, industrier, avloppsreningsverk m.m. Att ett kontrollprogram startas för Sveriges 30 största sjöar, där förutom organiska miljögifter och tungmetaller även mängd och antal mikroplast-partiklar mäts och redovisas. Att med anledning av Think Pink-skandalen, där avfall tilläts spridas okontrollerat i ett 15-tal kommuner, tillsätta ett tillsynsprojekt gällande avfallshanteringen generellt. Syftet är att undersöka om kontrollen av avfall fungerar tillfredsställande. Att pågående projekt inom Avfall Sverige som handlar om utsläpp av bland annat PFAS från avfallsförbränning ges extra resurser för att resultat snabbare ska komma fram. Att initiera en kontinuerlig stickprovskontroll av organiska miljögifter i misstänkta importerade konsumentprodukter, framförallt i produkter från Kina och Asien. Ett uppdrag bör ges till Kemikalieinspektionen med syfte att stoppa import av de giftigaste produkterna – eller påverka leverantörerna till att leverera giftfria produkter. Att Kemikalieinspektionen ges uppdraget att föreslå ett åtgärdsprogram för att minska utsläpp, läckage och spill av PFAS från olika produkter. Att Naturvårdsverket initierar ett projekt med syfte att redovisa miljötillståndet i Sverige, som en vägledning till beslutsfattare/politiker. Att ett tillsynsprojekt enligt Miljöbalken startas, där utsläpp av partiklar och andra ämnen från rotorblad i land- och havsbaserad vindkraft undersöks och redovisas. Även utsläpp från olika typer av driftstörningar/haverier ska redovisas. Att starta ett projekt som, med hjälp av livscykelanalyser (LCA), ger en översikt över miljöpåverkan och behovet av sällsynta jordartsmetaller vid tillverkning, användning och skrotning av elfordon, solenergisystem och vindkraftverk. Att åtgärder vidtas mot de allvarligaste vatten- och luftföroreningarna, såsom svårnedbrytbara och ackumulerbara miljögifter. Att myndigheters arbete utgår från fakta – inte från aktivism byggd på orealistiska prognoser vad gäller klimatutsläpp. Att Sverige lämnar Parisöverenskommelsen (från 2015). Att Sverige lämnar koalitioner som strävar efter netto noll utsläpp av koldioxid till 2050, till exempel FN:s Net Zero Coalition, Carbon Neutrality Coalition (CNC), EU:s Fit for 55 och World Economic Forums First Movers Coalition. Att Sverige lägger ner det klimatpolitiska ramverket bestående av Klimatlagen och Klimatpolitiska rådet samt omförhandlar Klimatmålen. Att Sverige etablerar ett opolitiskt klimatvetenskapligt råd som följer den vetenskapliga utvecklingen för att kunna ge goda råd till beslutsfattare. De som ingår i detta råd ska vara professorer inom de grundvetenskaper som klimatfrågan vilar på. Att allt offentligt engagemang för “grön omställning” avbryts. Innovation och energieffektivisering ska ske på en fri marknad utan statlig inblandning. Att subventioner och annan särbehandling för företag inom omställningsindustrin tas bort. De företag som till exempel vill ägna sig åt batteritillverkning, vätgasproduktion eller lagring av koldioxid under jord får göra det med egna medel och inte med allmänhetens pensionsfonder eller skattemedel. Att planerade förbud mot försäljning av bensin- och dieselbilar tas bort. Samma villkor ska gälla för fordon med förbränningsmotorer som för elbilar och hybrider.