Ska polisen få visitera personer och bilar i utvalda områden utan att det finns en konkret brottsmisstanke?

2024-04-10 · Helt för

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Liberalerna röstade ja i sakfrågan (14 ja, 0 nej, 0 avstår, 2 frånvarande). Liberalerna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-09-11 · Helt för

Det här vill vi göra Fortsätta använda säkerhetszoner / visitationszoner som ett verktyg för att förebygga grovt våld och skydda vanliga medborgare. Säkerställa att polisen har tillräckliga resurser för att implementera och upprätthålla säkerhetszoner / visitationszoner där behovet är störst. Utvärdera effekterna av säkerhetszoner / visitationszoner löpande för att säkerställa att verktyget används optimalt.

2024-04-10 · Helt emot till Delvis emot

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt avslår proposition 2023/24:84. Ställningstagande Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå. Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjut­ningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden. Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakom­liggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångs­åtgärder. En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 3: Regleringen av säkerhetszoner (2024-04-09). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2-4. Beslutet fattades med acklamation, utan omröstning. Miljöpartiet reserverade sig (reservation 3, MP): av Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2–4. Ställningstagande Regeringen föreslår att en säkerhetszon ska få införas i ett visst område om det med hänsyn till en konflikt mellan grupper finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning i området och åtgärden är av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra denna brottsliga verksam­het. Det räcker dock med att det finns minst två personer på varje sida i kon­flikten. Det finns vidare inga krav på att konflikten ska ha en viss dignitet, intensitet, omfattning eller varaktighet eller ett visst ändamål. Införandet av en säkerhetszon måste vara proportionerligt, särskilt med tanke på hur allvarligt intrånget är i den personliga integriteten och på riskerna för etnisk profilering. Jag anser att regeringens förslag riskerar att leda till en alltför vidsträckt tillämpning och att kraven för att få införa en säkerhetszon bör höjas. Av propositionen framgår att zonerna ska vara geografiskt avgränsade och tydligt markerade i polisens beslut, exempelvis på en karta. Men någon bortre gräns för zonens omfattning finns inte. Det innebär att en zon i teorin skulle kunna omfatta hela städer eller regioner, något som jag menar skulle vara oproportionerligt. Jag anser att det bör införas en maximal gräns för hur stort område det får handla om. Ett beslut om att införa en säkerhetszon ska gälla för en viss tid, högst två veckor, och kunna förlängas genom ett nytt beslut. Det finns ingen begräns­ning av antalet förlängningar. I praktiken kan detta innebära att en zon kan gälla tills vidare, även om en ny bedömning av nödvändighet och proportiona­litet måste göras vid varje enskilt beslut om en förlängning. Jag menar att detta är oproportionerligt och att en sammantagen tidsgräns borde etableras för hur länge en säkerhetszon får gälla.

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 6: Tidsbegränsning och utvärdering (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4 och 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 8-10. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 8, V, MP): av Gudrun Nordborg (V) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 8–10 och bifaller delvis motion 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4. Ställningstagande Lagrådet anser att reglerna om säkerhetszoner bör tidsbegränsas, vilket reger­ingen inte hörsammar i sin proposition. I stället vill regeringen inleda en utvär­dering tre år efter att lagen har trätt i kraft. Detta är något helt annat och riskerar att göra säkerhetszoner permanenta. Vi anser, liksom Lagrådet, att förslaget om säkerhetszoner bör tidsbegränsas. Som utredaren föreslår i den promemo­ria som ligger till grund för propositionen bör Polismyndigheten regelbundet följa upp och utvärdera hur de nya reglerna har tillämpats. Med hänsyn till den stora risk för etnisk profilering och diskriminering som införandet av zonerna innebär bör regeringen också utvärdera om den nya lagstiftningen tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt och vid behov återkomma med förslag som ger enskilda ett fullgott skydd mot diskriminering.

2026-09-10 · Helt för

Polisen Polisens roll i det brottsbekämpande arbetet är självklar. Polisen utreder inte bara brotten, de tröstar brottsoffer, hjälper utsatta och förhindrar att människor skadar andra eller sig själva. Polisen är synlig på gator och torg och i sociala medier. De patrullerar vägar, färjeterminaler och flygplatser. Det är därför viktigt att Polisen får rätt verktyg för att kunna utföra sina uppgifter. Bland annat genom möjlighet att använda biometrisk data, hemlig avlyssning, kameraövervakning och möjlighet att kroppsvisitera personer för att söka efter illegala vapen och sprängmedel. Just nu har Sverige inte tillräckligt många poliser. Vi vill att polisutbildningen ska vara gratis och att bara de bästa studenterna antas samt att Polisen växer till att bli minst lika många som genomsnittet i EU.

2026-09-10 · Helt emot

Skydda laglydiga medborgares integritet Våra förslag Stoppa övervakningssamhället Bättre skydd för laglydiga medborgare mot integritetskränkande åtgärder I Sverige idag finns oroväckande tendenser att brottsligheten ska bekämpas genom att Sverige blir ett övervakningssamhälle där staten ser allt vi gör. Benjamin Franklin skrev “de som offrar livsviktig frihet för tillfällig säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet”. Sverige blir inte ett bättre samhälle av oproportionerliga integritetskränkningar från stat mot medborgare. Ändå är det just sådana förslag som nu läggs fram. I stort sett kommer även icke-brottsmisstänkta medborgare få sin integritet kränkt genom hemlig avlyssning, husrannsakningar, visitationszoner och kameraövervakning. Trots att detta sker i allt större utsträckning har brottsligheten fortsatt att växa. Det beror på att man inte hanterar själva roten till problemen, vilket är den sönderslagna tilliten och gemenskapen som fanns tidigare i vårt land. Då hade vi låg kriminalitet och nästan ingen övervakning. Alternativ för Sverige anser att laglydiga, icke-brottsmisstänkta medborgare måste skyddas inte bara mot kriminalitet utan också mot integritetskränkningar från den myndighet som är satt att skydda dem. Vi anser att den mest effektiva kriminalpolitiken är den som skapar färre kriminella. Det sker genom ett samhälle med hög tillit, alltså ett homogent och inte ett mångkulturellt samhälle. En polisstat som övervakar allt vi gör kommer inte att göra oss trygga. Naturligtvis måste polisen kunna använda proportionerliga vapen och metoder för att bekämpa kriminalitet, och i extrema fall måste även hjälp av militär kunna begäras för att skydda den laglydiga delen av allmänheten, till exempel vid våldsamma upplopp, terroristbrott, plundring och allmän anarki. I alla lägen är det viktigt att laglydiga medborgares integritet skyddas i betydligt högre utsträckning än idag.