Ska polisen få visitera personer och bilar i utvalda områden utan att det finns en konkret brottsmisstanke?

2024-04-10 · Helt emot

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt avslår proposition 2023/24:84. Ställningstagande Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå. Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjut­ningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden. Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakom­liggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångs­åtgärder. En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö

2024-04-10 · Helt för

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Liberalerna röstade ja i sakfrågan (14 ja, 0 nej, 0 avstår, 2 frånvarande). Liberalerna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2026-09-12 · Helt för

Visitationszoner (Säkerhetszoner) Hem › Vår politik › Visitationszoner (Säkerhetszoner) Säkerhetszoner, i dagligt tal ofta kallade visitationszoner, är ett kraftfullt verktyg för att förhindra skjutningar och sprängningar innan de inträffar. Polisen kan nu agera förebyggande i områden där det finns påtaglig risk för grovt våld mellan kriminella nätverk. Det är en rättvis åtgärd som skyddar de skötsamma medborgarna och gör det svårare för gängkriminella att bära vapen.

Det här vill vi göra Fortsätta använda säkerhetszoner / visitationszoner som ett verktyg för att förebygga grovt våld och skydda vanliga medborgare. Säkerställa att polisen har tillräckliga resurser för att implementera och upprätthålla säkerhetszoner / visitationszoner där behovet är störst. Utvärdera effekterna av säkerhetszoner / visitationszoner löpande för att säkerställa att verktyget används optimalt.

2024-04-10 · Helt emot till Delvis emot

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt avslår proposition 2023/24:84. Ställningstagande Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå. Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjut­ningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden. Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakom­liggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångs­åtgärder. En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 3: Regleringen av säkerhetszoner (2024-04-09). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2-4. Beslutet fattades med acklamation, utan omröstning. Miljöpartiet reserverade sig (reservation 3, MP): av Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 2–4. Ställningstagande Regeringen föreslår att en säkerhetszon ska få införas i ett visst område om det med hänsyn till en konflikt mellan grupper finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning i området och åtgärden är av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra denna brottsliga verksam­het. Det räcker dock med att det finns minst två personer på varje sida i kon­flikten. Det finns vidare inga krav på att konflikten ska ha en viss dignitet, intensitet, omfattning eller varaktighet eller ett visst ändamål. Införandet av en säkerhetszon måste vara proportionerligt, särskilt med tanke på hur allvarligt intrånget är i den personliga integriteten och på riskerna för etnisk profilering. Jag anser att regeringens förslag riskerar att leda till en alltför vidsträckt tillämpning och att kraven för att få införa en säkerhetszon bör höjas. Av propositionen framgår att zonerna ska vara geografiskt avgränsade och tydligt markerade i polisens beslut, exempelvis på en karta. Men någon bortre gräns för zonens omfattning finns inte. Det innebär att en zon i teorin skulle kunna omfatta hela städer eller regioner, något som jag menar skulle vara oproportionerligt. Jag anser att det bör införas en maximal gräns för hur stort område det får handla om. Ett beslut om att införa en säkerhetszon ska gälla för en viss tid, högst två veckor, och kunna förlängas genom ett nytt beslut. Det finns ingen begräns­ning av antalet förlängningar. I praktiken kan detta innebära att en zon kan gälla tills vidare, även om en ny bedömning av nödvändighet och proportiona­litet måste göras vid varje enskilt beslut om en förlängning. Jag menar att detta är oproportionerligt och att en sammantagen tidsgräns borde etableras för hur länge en säkerhetszon får gälla.

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 6: Tidsbegränsning och utvärdering (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4 och 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 8-10. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 13 nej, 0 avstår, 5 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 8, V, MP): av Gudrun Nordborg (V) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkandena 8–10 och bifaller delvis motion 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4. Ställningstagande Lagrådet anser att reglerna om säkerhetszoner bör tidsbegränsas, vilket reger­ingen inte hörsammar i sin proposition. I stället vill regeringen inleda en utvär­dering tre år efter att lagen har trätt i kraft. Detta är något helt annat och riskerar att göra säkerhetszoner permanenta. Vi anser, liksom Lagrådet, att förslaget om säkerhetszoner bör tidsbegränsas. Som utredaren föreslår i den promemo­ria som ligger till grund för propositionen bör Polismyndigheten regelbundet följa upp och utvärdera hur de nya reglerna har tillämpats. Med hänsyn till den stora risk för etnisk profilering och diskriminering som införandet av zonerna innebär bör regeringen också utvärdera om den nya lagstiftningen tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt och vid behov återkomma med förslag som ger enskilda ett fullgott skydd mot diskriminering.

2024-04-10 · Helt emot

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 92 nej, 0 avstår, 14 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt avslår proposition 2023/24:84. Ställningstagande Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå. Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjut­ningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden. Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakom­liggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångs­åtgärder. En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö

2024-04-10 · Helt för

Polisen Polisens roll i det brottsbekämpande arbetet är självklar. Polisen utreder inte bara brotten, de tröstar brottsoffer, hjälper utsatta och förhindrar att människor skadar andra eller sig själva. Polisen är synlig på gator och torg och i sociala medier. De patrullerar vägar, färjeterminaler och flygplatser. Det är därför viktigt att Polisen får rätt verktyg för att kunna utföra sina uppgifter. Bland annat genom möjlighet att använda biometrisk data, hemlig avlyssning, kameraövervakning och möjlighet att kroppsvisitera personer för att söka efter illegala vapen och sprängmedel. Just nu har Sverige inte tillräckligt många poliser. Vi vill att polisutbildningen ska vara gratis och att bara de bästa studenterna antas samt att Polisen växer till att bli minst lika många som genomsnittet i EU.

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Sverigedemokraterna röstade ja i sakfrågan (63 ja, 0 nej, 0 avstår, 9 frånvarande). Sverigedemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2024-04-10 · Helt emot

Grova brott Ju grövre brott en person begått, desto kraftigare måste samhället reagera. För att knäcka gängkriminaliteten krävs insatser från hela samhället. Sverige var länge ett land med lägre kriminalitet än många andra länder – en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola samt tillgång till arbete och bostäder. Men det gäller inte längre överallt. De ökande klassklyftorna har slitit isär samhället. Det har gjort att en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott. En del förorter har drabbats av öppen narkotikahandel, våldsbrott och organiserad kriminalitet under många år utan att samhället har reagerat tillräckligt. På landsbygden ges beskedet att det inte finns någon polis att skicka. Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att minimera rekryteringen till kriminella gäng. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. Längre och hårdare straff får däremot inte människor att sluta begå brott. I exempelvis USA är straffen ofta enormt hårda, men brottsligheten hög. För att få ned den grova brottsligheten måste mycket mer fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av barn och unga till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i politiskt eftersatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteter och samhället i övrigt fungerar väl så minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i kriminalitet. Barn och ungdomar måste få möjligheter till kommunalt stödda fritidsaktiviteter, skolan måste få bättre resurser för att stödja elever som behöver det för att klara betygen och socialtjänsten behöver förstärkas med tillräckliga resurser och kunskap för att arbeta både förebyggande och med barnskydd. Även civilsamhällets organisationer måste involveras i detta breda samarbete. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida Sluta skjut-projektet till hela landet och att satsa på åtgärder som skapar trygghet i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. För att på allvar stärka tryggheten i samhället och i politiskt eftersatta områden vill vi skapa trygghetszoner i stället för visitationszoner. I en trygghetszon kan förslagsvis skolor, socialtjänst, polis och andra myndigheter och civila organisationer få extra resurser under en längre period. Syftet skulle vara att stärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. ökad närvaro och ett ökat socialt engagemang för att bygga lokalt förtroende tillsammans med och för människorna i området. Vänsterpartiet har också sedan flera år tillbaka föreslagit en nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella. Insmugglingen av narkotika och illegala vapen måste stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi. Grov brottslighet som gängkriminalitet och våldsbejakande extremism ska bekämpas. Det ska finnas poliser i närheten oavsett om man bor i innerstaden, i en förort eller på landsbygden. Det behöver också uppmärksammas hur poliserna arbetar och vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Polisen ska visitera människor när det finns konkret misstanke om brott. Men slumpmässiga visitationer av människor bara för att de råkar befinna sig i ett visst område, så kallade visitationszoner eller säkerhetszoner som regeringen valt att kalla dem, riskerar att skada förtroendet för polisen. Helt oskyldiga drabbas och det ökar även risken för rasprofiliering. När människors förtroende för polisen

Riksdagens beslut 2023/24:JuU13 punkt 1: Regeringens lagförslag (2024-04-10). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:84 och avslår motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C). Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Annika Strandhäll (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Sanna Backeskog (S) och Annika Hirvonen (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2023/24:2829 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1, 2023/24:2831 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2832 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) samt avslår proposition 2023/24:84. Ställningstagande Vi delar regeringens bedömning att det behövs kraftfulla åtgärder för att stävja det eskalerande våldet och öka tryggheten i samhället. Av flera anledningar är förslaget med säkerhetszoner emellertid fel väg att gå. Redan i dag finns det stora möjligheter för polisen att visitera personer och göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte. I 19 § andra stycket 1 och 20 a § polislagen finns t.ex. bestämmelser som innebär att polisen får kroppsvisitera personer och genomsöka fordon och båtar i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt brottsbalken. Det finns därför inte något behov av att införa särskilda säkerhetszoner. Sådana zoner riskerar dessutom att bli missriktade eftersom utvecklingen visar att skjut­ningar och sprängningar kan inträffa var som helst, och att de som utför dåden bor på många olika ställen och inte i vissa geografiskt avgränsade områden. Flera remissinstanser är också kritiska till bristen på underlag och forskning som visar på förslagets effektivitet när det gäller att förebygga skjutningar och sprängningar. Det framgår tydligt av regeringens proposition, och den bakom­liggande utredningen, att zonerna inte kommer att vara särskilt effektiva i den meningen att de kommer att medföra att skjutningar och sprängningar kan förhindras i någon egentlig omfattning. Samtidigt som det inte finns underlag för att zonerna fungerar finns det tydliga risker med förslaget. Lagen kommer med stor sannolikhet att leda till att fler oskyldiga personer utan koppling till gängkriminalitet och däribland även barn kommer att bli föremål för tvångs­åtgärder. En begränsning av skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får aldrig gå utöver vad som är nö

2026-09-10 · Helt emot

Skydda laglydiga medborgares integritet Våra förslag Stoppa övervakningssamhället Bättre skydd för laglydiga medborgare mot integritetskränkande åtgärder I Sverige idag finns oroväckande tendenser att brottsligheten ska bekämpas genom att Sverige blir ett övervakningssamhälle där staten ser allt vi gör. Benjamin Franklin skrev “de som offrar livsviktig frihet för tillfällig säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet”. Sverige blir inte ett bättre samhälle av oproportionerliga integritetskränkningar från stat mot medborgare. Ändå är det just sådana förslag som nu läggs fram. I stort sett kommer även icke-brottsmisstänkta medborgare få sin integritet kränkt genom hemlig avlyssning, husrannsakningar, visitationszoner och kameraövervakning. Trots att detta sker i allt större utsträckning har brottsligheten fortsatt att växa. Det beror på att man inte hanterar själva roten till problemen, vilket är den sönderslagna tilliten och gemenskapen som fanns tidigare i vårt land. Då hade vi låg kriminalitet och nästan ingen övervakning. Alternativ för Sverige anser att laglydiga, icke-brottsmisstänkta medborgare måste skyddas inte bara mot kriminalitet utan också mot integritetskränkningar från den myndighet som är satt att skydda dem. Vi anser att den mest effektiva kriminalpolitiken är den som skapar färre kriminella. Det sker genom ett samhälle med hög tillit, alltså ett homogent och inte ett mångkulturellt samhälle. En polisstat som övervakar allt vi gör kommer inte att göra oss trygga. Naturligtvis måste polisen kunna använda proportionerliga vapen och metoder för att bekämpa kriminalitet, och i extrema fall måste även hjälp av militär kunna begäras för att skydda den laglydiga delen av allmänheten, till exempel vid våldsamma upplopp, terroristbrott, plundring och allmän anarki. I alla lägen är det viktigt att laglydiga medborgares integritet skyddas i betydligt högre utsträckning än idag.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Sammanfattning Den grova krigsinspirerade kriminalitet som kommit att prägla det svenska samhället har tillåtits växa under årtionden till följd av slapphänt kriminal- och migrationspolitik. Den härrör till allra största del till den invandringspolitik som bedrivits i decennier. Det är den växande skaran missanpassade invandrare som denna kriminalitet härstammar från. Svenska samhället har ännu inte anpassat och uppdaterat sitt rättsväsende i relation till verkligheten. Merparten av rättsväsendet är byggt av och för dels en annan tid, dels en annan befolkning. Mot den grova systemhotande invandrarpräglade kriminalitet som nu hotar Sverige i dess grundvalar krävs helt andra metoder och synsätt. Tidöregeringen, och inte minst Sverigedemokraterna, lovade paradigmskifte inom kriminal- och migrationspolitiken. Massinvandringen, och därigenom påfyllnaden av den resurspool varur denna systemhotande kriminalitet växer, är dock fortfarande på samma nivåer som var rådande under regeringen Reinfeldt. På det kriminalpolitiska området har man dock försökt genomföra en del straffskärpningar. Men även om intentionerna och flera av åtgärderna är bra, så kan politiken på det stora hela summeras med på tok för lite på tok för sent. Ett paradigmskifte behövs, men ett paradigmskifte är just ett paradigmskifte. Paradigmskiften låter sig inte göras inom ramen av rådande paradigm. Vi behöver förändra hela systemet, inte bara ändra i några texter och paragrafer. Det är inte heller möjligt att kunna stävja den grova, organiserade, krigsinspirerade och systemhotande kriminaliteten om man inte adresserar dess främsta orsak: invandringen. Alla de åtgärder regeringen föreslår blir tyvärr i förlängningen helt verkningslösa när de fortsätter att importera hundratusentals migranter år efter år. Invandringen var ett problem när den administrerades av Socialdemokraterna och Miljöpartiet och den blir inte mindre av ett problem när den administreras av Moderaterna och Sverigedemokraterna. Kombinerat med de åtgärder vi föreslår är det också av absolut största vikt att omedelbart stänga Sveriges gränser i kombination med att initiera omfattande repatriering, med början av de mest kriminella och skadliga elementen av nuvarande befolkning. Sveriges problem är inte att vi behöver skriva bättre lagparagrafer eller ändra i befintligt ramverk, kopiera danskarna eller ha fler politiker som tänker som jurister. Vi behöver istället tänka större. Ett paradigmskifte är just ett paradigmskifte. Mot parallella samhällen räcker inte ett enda rättssystem, det krävs i praktiken flera. Mot förekomsten av systemhotande brottslighet kan vi inte tänka och bete oss på samma sätt som vi gör gällande Svenssons vardagsbrott, det krävs flera olika system och olika sätt att tänka och hantera problemen. Lagarna behöver naturligtvis skrivas om, men inte bara det. Domstolsväsendet behöver göras om. Juristskrået behöver hanteras för vad det kommit att bli. Polismyndigheten behöver brytas isär för att kunna byggas ihop igen. Vi måste renodla hela rättsväsendet mot dess faktiska kärnuppdrag; bekämpa brott och upprätthålla tryggheten för vårt folk. Politiken kommer behöva vara flexibel och präglas av en brutal pragmatism. Alltså motsatsen till vad som nu råder inom det rättspolitiska området. Vi behöver klara balansgången att öppna upp en helt ny horisont av repressiva åtgärder riktade mot statens och folkets fiender. Samtidigt som vi inte viker en tum gällande att värna rättssäkerheten för alla de laglydiga, produktiva uppdragsgivare vi som parti har till syfte att tjäna. Ohämmad massinvandring, obefintlig återvandring, obefintliga krav. En juristkår som definierar sig i motsatsförhållande till det allmänna rättsmedvetandet snarare än som en förlängning på det och ett våldsmonopol där transferiatets logik fått härja fritt. Allt detta kan härledas till en politikerkår som slutat följa bollen. Som slutat agera som rörliga kadrer och istället försökt fånga en kaotisk samhällsutveckling med hjälp av

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Specialenhet mot systemhotande kriminalitet Sverige står inför en kriminalitet som inte bara skadar enskilda individer utan hotar själva samhällsstrukturen. Klanbaserade nätverk, infiltration av myndigheter och organiserad ekonomisk brottslighet underminerar statens auktoritet och skapar parallella maktcentra. Detta kan inte tolereras. Ambition Sverige föreslår därför inrättandet av en särskild enhet mot systemhotande kriminalitet. Enheten ska bygga på samverkan mellan polis, tull och kustbevakning, och organiseras inom Polismyndigheten för att automatiskt ges de befogenheter som krävs. Denna specialenhet ska ha särskilda befogenheter, skarpa verktyg och en självständig ställning. Syftet är tydligt: Staten ska återta kontrollen över de delar av samhället där kriminella nätverk idag satt sig över lagen. För att detta ska fungera måste också sekretessreglerna ses över. Idag hindrar de en effektiv samkörning av register mellan polis och andra myndigheter – något som kraftigt försvårar brottsbekämpningen. Detta vill vi förändra.

Illegal vistelse och inre utlänningskontroller Sverige har idag uppskattningsvis hundratusentals personer som vistas i landet utan laglig rätt att vara här. Detta skapar skuggsamhällen, göder kriminalitet och försvagar staten. Denna situation har tillåtits växa fram genom bristande kontroll och ineffektiva processer. När personer som vistas här illegalt ändå kan stanna i landet, ibland i åratal, då har lagar och beslut förlorat sin betydelse. Skuggsamhällen blir en grogrund för både kriminalitet och exploatering, och när identitetsfusk tillåts fortgå urholkas hela rättssystemet. Samtidigt är det avgörande att kampen mot dessa problem inte riktas mot de laglydiga – svenska medborgare måste veta att deras fri- och rättigheter är skyddade. Ambition Sverige menar därför att polisen konsekvent ska kontrollera utlänningars rätt att vistas i Sverige enligt utlänningslagen 9 kap. 9 §. Inre utlänningskontroller ska integreras i vardagsarbetet och utföras när förutsättningar finns – utan undantag. Personer som vistas illegalt ska lokaliseras, omhändertas och utvisas. Ingen som vistas här illegalt ska samtidigt ha tillgång till välfärdsstöd eller bidrag. Dublin-konventionen ska följas – ett avslag i ett EU-land gäller i hela unionen. På detta sätt kan ordning återställas, trygghet säkras och rättssäkerheten för laglydiga svenska medborgare stärkas.

Illegal vistelse och inre utlänningskontroller Sverige har idag uppskattningsvis hundratusentals personer som vistas i landet utan laglig rätt att vara här. Detta skapar skuggsamhällen, göder kriminalitet och försvagar staten. Denna situation har tillåtits växa fram genom bristande kontroll och ineffektiva processer. När personer som vistas här illegalt ändå kan stanna i landet, ibland i åratal, då har lagar och beslut förlorat sin betydelse. Skuggsamhällen blir en grogrund för både kriminalitet och exploatering, och när identitetsfusk tillåts fortgå urholkas hela rättssystemet. Samtidigt är det avgörande att kampen mot dessa problem inte riktas mot de laglydiga – svenska medborgare måste veta att deras fri- och rättigheter är skyddade. Ambition Sverige menar därför att polisen konsekvent ska kontrollera utlänningars rätt att vistas i Sverige enligt utlänningslagen 9 kap. 9 §. Inre utlänningskontroller ska integreras i vardagsarbetet och utföras när förutsättningar finns – utan undantag. Personer som vistas illegalt ska lokaliseras, omhändertas och utvisas. Ingen som vistas här illegalt ska samtidigt ha tillgång till välfärdsstöd eller bidrag. Dublin-konventionen ska följas – ett avslag i ett EU-land gäller i hela unionen. På detta sätt kan ordning återställas, trygghet säkras och rättssäkerheten för laglydiga svenska medborgare stärkas.

Modern brottsbekämpning med decentralisering Det är nödvändigt att förändra hur polisens arbete organiseras. Teknik som drönare, kameror och digitala hjälpmedel kan vara avgörande i kampen mot kriminalitet, men besluten om deras användning måste fattas lokalt, där verkligheten finns, inte av fjärrstyrda centralorgan. Laglydiga medborgares rättigheter ska alltid respekteras, och vi måste motverka alla försök att bygga en polisstat som sägs handla om att bekämpa kriminalitet – men i praktiken syftar till kontroll. Polisen skapar dock inte bara trygghet genom ingripanden, utan också genom förebyggande arbete och genom att vara närvarande i människors vardag. Ambition Sverige föreslår därför flera åtgärder: Receptionerna på polisstationerna ska öppnas igen för att medborgarna alltid ska ha en öppen dörr till myndigheten. Polisens undervisning i skolorna ska återinföras, så att barn och ungdomar tidigt får kunskap om lag och rätt, trafik, droger och trygghet. Slutligen vill vi se fler områdespoliser som är synliga och närvarande i lokalsamhällena. Det är när polisen finns på plats i vardagen som brott kan förebyggas och tryggheten återställas.

Modern brottsbekämpning med decentralisering Det är nödvändigt att förändra hur polisens arbete organiseras. Teknik som drönare, kameror och digitala hjälpmedel kan vara avgörande i kampen mot kriminalitet, men besluten om deras användning måste fattas lokalt, där verkligheten finns, inte av fjärrstyrda centralorgan. Laglydiga medborgares rättigheter ska alltid respekteras, och vi måste motverka alla försök att bygga en polisstat som sägs handla om att bekämpa kriminalitet – men i praktiken syftar till kontroll. Polisen skapar dock inte bara trygghet genom ingripanden, utan också genom förebyggande arbete och genom att vara närvarande i människors vardag. Ambition Sverige föreslår därför flera åtgärder: Receptionerna på polisstationerna ska öppnas igen för att medborgarna alltid ska ha en öppen dörr till myndigheten. Polisens undervisning i skolorna ska återinföras, så att barn och ungdomar tidigt får kunskap om lag och rätt, trafik, droger och trygghet. Slutligen vill vi se fler områdespoliser som är synliga och närvarande i lokalsamhällena. Det är när polisen finns på plats i vardagen som brott kan förebyggas och tryggheten återställas.