Bör Sverige använda skärpta fängelsestraff och ökad inlåsning för att minska gängvåld och allvarlig brottslighet?

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

5.2 Hårda straff där det gör skillnad Centerpartiets valmanifest 2026 Rättsstaten ska fungera på riktigt | 63 5.2 Hårda straff där det gör skillnad Sverige behöver straff som faktiskt leder till färre brott. Symbolåt- gärder som ser tuffa ut men inte fungerar, eller generella krav på hårdare straff utan tydliga effekter, ger inte önskade resultat. Samti- digt innebär varje brott en kränkning av ett brottsoffer som förtjänar upprättelse. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest. Straffen ska vara skarpa där det gör skillnad, verktygen effektiva och insatserna följas upp och utvärde- ras, så att fler brott klaras upp och färre drabbas. Hela straffskalan ska användas och den som begår upprepade brott ska inte få rabatt på straffet. 1. Dubbla straff för den som rekryterar barn till kriminalitet. Den som lockar, rekryterar eller utnyttjar barn och unga för att begå brott ska dömas för både för bar- nets brott och för rekryteringen av barnet. Att utnyttja ett barn som verktyg för kriminalitet är ett av de allvarligaste brotten mot ett samhälle och ska bestraffas därefter. 2. Skydda dem som vågar vittna. Skyddet för rättsprocessen måste stärkas. Straffen för övergrepp i rättssak och mened ska skärpas och vittnesskyddet stärkas. Då vågar fler vittna och fler brott kan klaras upp. 3. Öka användningen av fotboja. Elektronisk intensivövervakning ska användas mer som en del av påföljder och skyddsåtgärder, särskild för att förebygga nya brott. 4. Skydda den som är utsatt för våld i nära relationer och begränsa förövaren. Arbetet mot våld i nära relationer ska skärpas med mer effektiva kontaktförbud, så att förövaren be- gränsas till ett särskilt område istället för som nu, då brottsoffret fredas i ett särskilt område. 5. Nej till sänkt straffmyndighetsålder . Att låsa in 13- och 14-åringar i fängelse stoppar inte rekryteringen till gängen. Barn som begår grova brott ska mötas av intensiva insatser och tas bort från gatan, inte riskera att drivas djupare in i krimina- liteten i en fängelsecell. 6. Utvärdera vad som faktiskt fungerar . Nya påföljder och brottsförebyggande verktyg ska följas upp var för sig och samlat, samt utvärderas mot tydliga mål. Det säkerställer att åtgärderna leder till högre uppklarningsgrad och fler lagföringar. För att stärka rättsstaten på riktigt krävs träffsäkra åtgärder som ger effekt där de behövs som mest.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

9 framväxten av en burkakrati som osynliggör kvinnan och förnekar hennes rättigheter. Det här försvagar vårt samhälle och hindrar Sverige från att vara en fristad från förtryck. Vi riskerar att få ett samhälle som har svårt att hålla ihop och som blir allt mer polariserat. Sverige är vårt hem – ett hem som vi måste ta hand om. En allt större fara mot goda värderingar är också sociala medier och andra sammanhang på nätet som nyttjas för att såväl polarisera, sprida desinformation som att mata barn och unga med värderingar som skadar deras självkänsla och möjlighet till hälsa och utveckling. SÅ KAN VÄRDERINGARNA OCH SAMHÄLLSGEMENSKAPEN STÄRKAS à Fortsätt utveckla arbetet mot ensamhet - såväl nationellt som lokalt. à Inför ett förbud mot burka, niqab och annan ansiktsmaskering i offentliga miljöer. à Utveckla avdragsrätten för privatpersoner och företag som skänker gåvor till ideell verksamhet, för att uppmuntra till ökat samhällsengagemang, stärka civilsamhället och öka dess självständighet från staten. à Fortsatt arbete för en fungerande migration och fokus på integration in i det svenska samhället. à Upphandla introduktionsarbetet från civilsamhället för att påskynda och underlätta för nyanlända att integreras i det svenska samhället. à Uppgradera medborgarskapet. à Inför krav på godkända språk- och samhällsorienteringsprov som villkor för medborgarskap. à Stärk skyddet för den som riskerar att giftas bort mot sin vilja. à Förbjud parallella rättegångar byggda på hederskultur. à Förbjud finansiering av samfund, församlingar, stiftelser och föreningar från regimer och organisationer med kopplingar till extremism. à Allmän försvarsutbildning ska gälla alla unga – antingen militär utbildning eller civilförsvarsutbildning. Det svetsar samman människor och ökar Sveriges beredskap och motståndskraft. à Ge public service-bolagen ett tydligare lagstadgat formkrav för saklighet och opartiskhet i syfte att upprätthålla förtroendet. INVESTERA I ETT TRYGGARE SVERIGE Vi tror på ett Sverige där alla kan leva i trygghet och utan rädsla. Det är en förutsättning för människors frihet och vilja att ta ansvar. När brottslighet breder ut sig begränsas villkoren i vardagen för laglydiga människor. Samhällsgemenskapen utmanas och försvagas. Grunden för alla människors inneboende trygghet läggs i uppväxten. Föräldrars och kamraters livsstil och ideal blir ofta också barnens – oavsett om idealen är goda eller dåliga. Att föra över goda normer till varje ny generation är därför allas vårt ansvar, ett ansvar som ofta bärs av civilsamhället – föreningar som varje dag är med och skapar det goda samhället. Staten är ytterst ansvarig att skydda medborgarna mot våld, övergrepp och kriminalitet. En rättsstat måste tydligt agera mot brott med en närvarande och effektiv polismakt, samt markera mot brott genom konsekventa och rättvisa straff. Men kampen mot kriminalitet kan aldrig vinnas enbart genom reaktion. Långsiktig trygghet kräver också att nyrekrytering till kriminalitet bryts och att riskfaktorer fångas upp tidigt. Familjer som ges stöd, skolor som förmedlar både kunskap och värderingar, samt starka lokala gemenskaper är avgörande för det brottsförebyggande arbetet och för att återupprätta tryggheten och tilliten i hela Sverige. SÅ KAN SVERIGE BLI TRYGGARE à Polisen ska kunna agera på samma sätt på nätet som de kan agera på ett torg – ge dem verktyg att i realtid agera mot exempelvis värvning av minderåriga och mordbeställningar. à Bygg om utanförskapsområden genom att bygga nya attraktiva trädgårdsstäder och småhus och låta boende ombilda hyresrätter till bostadsrätts- eller ägarlägenheter. à Utveckla ett gemenskapsprogram som likt miljonprogrammet kraftsamlar under en tioårsperiod för att aktivt bygga bort den otrygghet som skapats.

2026-09-12 · Helt för

23 Kampen mot brottsligheten är kampen för din frihet. Din frihet att kunna ta en k vällspromenad utan att känna oro, logga in på nätet utan att riskera bedrägerier ell er gå hand i hand med den du älskar utan att följas av hatare eller moralpoliser. Under många år har brottsligheten fått bita sig fast. Alldeles för länge gjordes alldeles för lite för att bekämpa brotten och dess orsaker. Gängbrott, skjutningar och spräng ningar, och bedrägerier mot äldre har gjort att människor tvingas anpassa sig och krympa sin frihet. Det vill vi förändra. För oss går brottsoffrets rätt alltid före förövarens. Vi vill slå hård are mot gängen och strypa den kriminella ekonomin. Vi vill se fler synliga poliser där du bor och vi vill bygga ett starkare EU-samarbete mot organiserad brottslighet. Samtidigt ska samhället gripa in tidigt. Inget ba rn ska någonsin ryckas från skolbänken för att mörda eller mördas. Tryggheten måste också öka där många av dagens övergrepp sker: i hemmet och på nätet. Därför vill vi skärpa kampen mot mäns våld mot kvinnor, hedersförtryck och sexuella öv ergrepp mot barn. Under snart fyra år i regering har vi genomfört historiska stra ffskärpningar, gett nya befogenheter till brottsbekämpande myndigheter och stärkt det förebyggande a rbetet. Under samma tid har skjutningarna halverats. Vi har skärpt kontaktförbuden och satsat stort för att bekämpa hedersrelaterat förtryck. Mycket av detta riskerar att rivas upp om vänstersidan kommer till makten. Nu vill vi ta ansvar genom att göra ännu mer för att du ska kunna leva ditt liv utan otrygghet. För din frihet. 5. Skydd för friheten Politik för trygghet mot brott

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Det här vill vi göra Fortsätta att ge rättsväsendet de moderna verktyg som krävs för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Säkerställa att tvångsmedlen används proportionerligt och med stark rättssäkerhet för den enskilde. Utvärdera effekterna löpande för att säkerställa att verktygen används optimalt.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

30 3.2 En effektiv kriminalpolitik Vi ska bygga ett samhälle där brottsligheten minskar. Målet kan aldrig vara så många inlåsta som möjligt, utan alltid att minimera antalet brottsoffer. I en allvarlig tid krävs både mod, eftertanke och en kriminalpolitik som är rättssäker och träffsäker. All brottslighet ökar inte i Sverige. Men mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största samhällsproblem och det yttersta uttrycket för att vi lever i ett ojämställt samhälle. Samtidigt har den grova, organiserade brottsligheten och den våldsamma gängkriminaliteten eskalerat till en nationell kris. Många i Sverige känner stor oro för det gängrelaterade våldet, som drabbar fler, blir grövre och letar sig längre ned i åldrarna. Den systemhotande organiserade brottsligheten äter sig in i närings- och arbetslivet. Kriminella gäng infiltrerar rättsväsendet och kan till och med äga tingsrättslokaler och vårdcentraler. Korruptionen ökar. Det finns många förklaringar till hur Sverige har hamnat här. I botten ligger den växande ekonomiska ojämlikheten, klassklyftor och arbetslöshet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka och välfärden skurits ned. Ungdomar växer upp med lägre tilltro till samhällsinstitutionerna och lägre social kontroll. Med ökat bruk av narkotika, partyknarkande och missbruk har vi fått en växande drogmarknad som gängen slåss om. Många människor struntar i effekterna av att de handlar svarta tjänster och på andra sätt göder den organiserade brottsligheten. Till det kommer en invandring som inte stått i paritet med vår integrationskapacitet, vilket har bidragit till en växande segregation. I det sammanhanget har de maffialiknande gängen kunnat flytta fram positionerna. Samhället lyckades inte sätta stopp för framväxten av gängen i tid. Utvecklingen vi ser nu är en snöbollseffekt, där våld föder ytterligare våld. I takt med att kriminaliteten har utvecklats har behovet av en mer effektiv kriminalpolitik ökat. För att skydda samhället, öka tryggheten och säkerheten och ge upprättelse till brottsoffer. Det hör till våra viktigaste uppgifter att bryta våldsspiralerna, skära av smuggelvägarna och slå sönder gängens maktcentra innan den samhällshotande maffian biter sig fast och blir permanenta delar av Sverige. Det kräver nya angreppssätt, som sträcker sig över många politikområden och flera mandatperioder. Fokus ska ligga på att komma åt gängtopparna, bryta nyrekryteringen, strypa pengaflödet och fortsätta stärka polisen och rättsväsendet. Eftersom det innebär även idag oprövade insatser behöver dessa hela tiden utvärderas och följas upp. Detta för att bygga evidensbaserad kunskap kring vad som på riktigt bryter utvecklingen. Därför vill vi: • Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna. Det krävs ny lagstiftning enligt samma modell som varit framgångsrik i bekämpandet av den amerikanska maffian. Vi vill fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och organiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet. Vi vill utveckla möjligheterna att använda tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia: kamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg. Som en del i en ny gängoffensiv vill vi tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som gängkriminella. Det kan handla om kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att resa utomlands, starta företag eller överföra pengar. Medel från kriminellas statusprylar och beslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade områden och för att bryta nyrekryteringen.

12 brottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och kriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer, kraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt inrätta en yrkestrafikinspektion. Vi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt och fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin. Informationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan myndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vil utöka användningen av AI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska socialförsäkringsintyg. Vi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud och att företag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg, och därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna har ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige eller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt kontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag och bra jobb. • Vi ska skapa en tydlig jobbtrappa mot självförsörjning. Människor vill arbeta och försörja sig. Ett gott arbete ger stolthet, frihet och sammanhang. En politik för full sysselsättning bygger på att det skapas många bra jobb, och att människor kan ta jobben. Det måste också finnas goda förutsättningar för människor och deras familjer att kunna flytta till orter med lediga jobb. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden behöver stärkas. Den svenska arbetsmarknaden är idag uppdelad: i många branscher finns ett skriande personalbehov, samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Många människor hittar snabbt nytt jobb vid tillfällig arbetslöshet. Men alltför många saknar de kompetenser som krävs för att få jobb och fastnar i långtidsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa är arbetslös är ett enormt resursslöseri. Vi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Takten i jobbskapandet ska öka och arbetstagare ska snabbare få de kompetenser som krävs. Den som blir arbetslös ska mötas av starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb. Trappstegen från arbetslöshet till självförsörjning måste bli mycket tydligare än idag. Det börjar i språket – på svensk arbetsmarknad måste man i regel kunna prata svenska. För den som inte kan det är en ordentlig språkutbildning ett viktigt steg till jobb. För personer med försörjningsstöd vill vi se krav på aktivitetsplikt. För dem med svaga kunskaper i svenska vill vi se en språk- och aktivitetsplikt. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb. Yrkesanpassad språkutbildning ska främjas. Därefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och beredskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet. För dem som har mycket stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och förstärkta möjligheter till anpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor. De finansiella samordningsförbunden bör få ett utökat uppdrag att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva. Stöden

2026-09-12 · Helt för

Organiserad brottslighet Den organisade brottsligheten är ett hot mot både samhället och vanliga människor. Kampen mot gängen har därför varit särskilt viktig för oss. Innan nästa val kommer vi att ha infört dubbla straff för brott som begås av gäng och fattat det första av två grundlagsbeslut som behövs för att göra det olagligt att vara med i en kriminell organisation. Vi har skärpt straffen för ett stort antal brott som begås av gängkriminella såsom bedrägerier, misshandel, mutbrott, förfalskning, smuggelbrott med mera. Vidare har vi infört särskilda straffskärpningsregler som tar sikte på våldsamma uppgörelser mellan kriminella och som riskerar att drabba oskyldiga när gängmedlemmar skjuter på varandra eller placerar ut bomber. Är man gängkriminell ska man sitta inne!

2026-09-12 · Helt emot

Grova brott Ju grövre brott en person begått, desto kraftigare måste samhället reagera. För att knäcka gängkriminaliteten krävs insatser från hela samhället. Sverige var länge ett land med lägre kriminalitet än många andra länder – en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola samt tillgång till arbete och bostäder. Men det gäller inte längre överallt. De ökande klassklyftorna har slitit isär samhället. Det har gjort att en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott. En del förorter har drabbats av öppen narkotikahandel, våldsbrott och organiserad kriminalitet under många år utan att samhället har reagerat tillräckligt. På landsbygden ges beskedet att det inte finns någon polis att skicka. Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att minimera rekryteringen till kriminella gäng. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. Längre och hårdare straff får däremot inte människor att sluta begå brott. I exempelvis USA är straffen ofta enormt hårda, men brottsligheten hög. För att få ned den grova brottsligheten måste mycket mer fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av barn och unga till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i politiskt eftersatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteter och samhället i övrigt fungerar väl så minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i kriminalitet. Barn och ungdomar måste få möjligheter till kommunalt stödda fritidsaktiviteter, skolan måste få bättre resurser för att stödja elever som behöver det för att klara betygen och socialtjänsten behöver förstärkas med tillräckliga resurser och kunskap för att arbeta både förebyggande och med barnskydd. Även civilsamhällets organisationer måste involveras i detta breda samarbete. Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida Sluta skjut-projektet till hela landet och att satsa på åtgärder som skapar trygghet i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. För att på allvar stärka tryggheten i samhället och i politiskt eftersatta områden vill vi skapa trygghetszoner i stället för visitationszoner. I en trygghetszon kan förslagsvis skolor, socialtjänst, polis och andra myndigheter och civila organisationer få extra resurser under en längre period. Syftet skulle vara att stärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. ökad närvaro och ett ökat socialt engagemang för att bygga lokalt förtroende tillsammans med och för människorna i området. Vänsterpartiet har också sedan flera år tillbaka föreslagit en nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella. Insmugglingen av narkotika och illegala vapen måste stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi. Grov brottslighet som gängkriminalitet och våldsbejakande extremism ska bekämpas. Det ska finnas poliser i närheten oavsett om man bor i innerstaden, i en förort eller på landsbygden. Det behöver också uppmärksammas hur poliserna arbetar och vilka arbetsuppgifter som är prioriterade. Polisen ska visitera människor när det finns konkret misstanke om brott. Men slumpmässiga visitationer av människor bara för att de råkar befinna sig i ett visst område, så kallade visitationszoner eller säkerhetszoner som regeringen valt att kalla dem, riskerar att skada förtroendet för polisen. Helt oskyldiga drabbas och det ökar även risken för rasprofiliering. När människors förtroende för polisen

2026-09-12 · Helt för

Stränga straff Våra förslag Brottslingar ska dömas till strängare straff än idag Sverige är idag ett land där brottslingar döms till så låga straff att det ofta är ett hån mot brottsoffret, som i många fall får psykiska eller fysiska men för livet. Förövaren kan i flera fall återgå till det fria efter ett samtal hos sociala myndigheter eller en kort sejour på fängelse med hotellstandard. Alternativ för Sverige förespråkar betydligt strängare straff, huvudsakligen för att ge upprättelse till brottsoffret. Vi menar att påföljdens tre komponenter – straff, prevention och rehabilitering – hänger ihop och inte kan ses som isolerade från varandra. Ett kännbart straff innebär brottsprevention genom att allmänheten är skyddad från den inlåsta brottslingen. Under fängelsetiden får brottslingen möjlighet till rehabilitering. Det får aldrig råda några tvivel om att samhället står på brottsoffrens istället för brottslingens sida. Straffet måste vara i paritet med den allmänna rättsuppfattningen, vilket i dagens Sverige betyder kraftfullt höjda straff för de flesta brott. Enbart att höja taket i straffskalan för olika brott är heller inte tillräckligt eftersom domstolarna notoriskt dömer i den lägre änden av skalan. Politiken måste säkerställa att högre straff döms ut över hela skalan, från mildare till grövre brott.

Ta bort automatisk villkorlig frigivning Våra förslag Hela fängelsestraffet ska avtjänas genom att tre fjärdedelsfrigivning tas bort Brottslingar som missköter sig ska kunna hållas kvar längre I Sverige är det ytterst ovanligt att brottslingar sitter av hela fängelsestraffet. Detta på grund av nuvarande ordning där brottslingar nästan alltid blir villkorligt frigivna i förtid (efter tre fjärdedelar av straff Det gäller även de grövsta brottslingarna. Datum för den villkorliga frigivningen planeras redan då avtjänande av fängelsestraffet påbörjas. Alternativ för Sverige anser att en sådan omfattande och lättvindigt utdelad straffrabatt rimmar dåligt med gängse rättsuppfattning och urholkar förtroendet för rättsstaten. Det straff någon döms till ska också vara det straff personen avtjänar. Vi anser att hela det fängelsestraff som dömts ut ska avtjänas i fängelse, oavsett hur väl brottslingen har skött sig under tiden. På det sättet skapas en större respekt för de straff som utdöms och konsekvensen av att begå brott blir mer kännbar. Personer som missköter sig, vägrar arbeta i fängelset, vägrar delta i rehabiliterande behandling eller försöker rymma ska istället kunna hållas kvar en begränsat längre tid, efter domstolsbeslut. Alternativ för Sverige anser att gott beteende ska premieras och dåligt beteende bestraffas.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

3.2 Brottslighet och terrorism Samarbetet mellan EU-ländernas polismyndigheter inleddes år 1976 och har sedan dess successivt utvecklats. Det huvudsakliga verktyget är Europeiska polisbyrån (Europol), som sedan 2010 är ett EU-organ som finansieras ur EU:s budget. Omkring år 2007 intensifierade EU sin samverkan även i terrorfrågor och ambitionen har höjts i takt med att hotet från olika terrorgrupper har diversifierats och ökat. Terrorhotet kommer från flera olika ideologiska miljöer och täcker hela skalan av antidemokratiska grupper: religiösa, politiska och separatistiska. Typ av grupper och antalet dåd varierar mellan de olika EU-länderna, men de jihadistiska dåden kräver flest liv. Problematiken är dock densamma för flertalet EU-länder och riskerna med återvändare som deltagit i terrorgrupper internationellt är också gemensamma. Sverige har under många år varit en relativt svag länk i EU:s kamp mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Det hänger bland annat samman med låg kontroll över och svag 12 motståndskraft gentemot extremistiska miljöer. Bland annat har olika offentliga bidrag och stödformer bidragit till rekryteringen till dessa extremister. Individer och organisationer har kunnat utnyttja befintliga strukturer för att komma åt kapital och nätverk, vilket har lett till att Sverige kommit att fungera som en logistisk hubb och nod för internationell terrorverksamhet. Det är ännu för tidigt att säga om de senaste årens lagändringar på området kommer att leda till signifikanta förbättringar. Sveriges oförmåga att effektivt motverka internationell brottslighet och terrorism, i kombination med EU:s nuvarande svårigheter att säkra unionens yttre gränser, lägger ett ökat ansvar på EU-nivån. Att upprätthålla medborgarnas säkerhet bör ses som en av EU:s kärnuppgifter. Även om en fullständig harmonisering av lagstiftning och åtgärder är svår att nå – och kanske inte är önskvärd – är det viktigt att skapa samsyn och koherens. I dagsläget är det svårt att utvisa EU-/EES-medborgare som har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd i ett annat EU-/EES-land men även begår brott i det landet. EU borde undanta personer som dömts till fängelse från den fria rörligheten för personer så att de lättare kan utvisas jämfört med idag. Det finns för få fängelseplatser i Sverige och varje plats är väldigt dyr. Ett sätt att lösa detta vore att hyra fängelseplatser utomlands. EU bör verka för ett gemensamt regelverk som kan användas som grund i de fall EU-länder inte träffat bilaterala avtal inom området. Medborgerlig Samling anser att EU ska ge högre prioritet till åtgärder för att förstärka och förbättra skyddet och samverkan mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Innehåll 1. EN VISION FÖR SVERIGE SOM RÄTTSSTAT — s. 6 2. TILL DEMOKRATINS FÖRSVAR: RÄTTSSYSTEMET — s. 7 2.1 Grundläggande rättigheter och friheter — s. 7 2.1.1 Yttrandefrihet, den yttersta av friheterna — s. 7 2.1.1.1 Ändring av lagen om hets mot folkgrupp — s. 7 2.1.1.2 Skydd för privatpersoners integritet vid utlämnande av allmänna handlingar — s. 8 2.1.2 Förstärkt äganderätt — s. 8 2.1.3 Medborgarskap – ett privilegium — s. 8 2.1.4 Rättssäkerhet vid lagstiftning om vuxnas sexuella uttryck — s. 9 2.2 Organisation av rättsväsendet — s. 9 2.2.1 Polis och åklagare — s. 9 2.2.1.1 Tillför ytterligare resurser till Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och domstolarna — s. 9 2.2.1.2 Kommunal polis — s. 9 2.2.2 Domstolar — s. 9 2.2.2.1 Inrätta författningsdomstol — s. 9 2.2.2.2 Inför ett resningsinstitut — s. 10 2.2.2.3 Utöka vittnesskyddsprogrammet — s. 10 2.2.2.4 Domarutnämningar ska separeras från staten — s. 10 2.2.2.5 Inför ett system med plea bargain — s. 10 2.2.2.6 Reformera nämndemannasystemet — s. 10 2.2.3 Advokater — s. 10 2.2.3.1 Ersätt Advokatsamfundets myndighetsutövning — s. 10 2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning — s. 11 2.2.4.1 Fängelser av godtagbar standard, inte mer — s. 11 2.2.4.2 Fängelseplatser i andra länder — s. 11 2.2.4.3 Träffa avtal med andra länder om avtjänande av straff i hemlandet — s. 11 2.2.4.4 Fler och modernare häkten — s. 11 2.2.5 Övriga myndigheter — s. 11 2.2.5.1 Ett pålitligt tjänstemannaansvar — s. 11 2.2.5.2 Tullen ska ges ökade behörigheter och ökat mandat att ingripa — s. 12 2.2.5.3 Inre och yttre gränskontroller ska förstärkas — s. 12 2.3 Rättstillgänglighet — s. 12 2.3.1 Skyndsamhetskravet hos utredande myndigheter måste skärpas — s. 13 2.3.2 Rättegångar ska kunna hållas även på helger (jourdomstolar) — s. 13 2.3.3 En brottmålsrättegång ska påbörjas inom två veckor — s. 13 2.3.4 Möjligheten till rättegång i den tilltalades utevaro ska utökas — s. 13 2.3.5 Huvudförhandling i tvistemål ska påbörjas inom fyra månader — s. 13 2.3.6 Ombudsersättning i förvaltningsdomstol — s. 13 2.3.7 Staten bör svara för rättegångskostnader i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen — s. 14 2.3.8 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen ska höjas till minst 15 basbelopp för ombudskostnader — s. 14 2.3.9 Rättsskyddet i rättsskyddsförsäkringen och den statliga rättshjälpen ska kunna användas i fler typer av tvister — s. 14 2.3.10 Justitiekanslern (JK) ska ges möjlighet att pröva skadeståndskrav för fri- och rättighetskränkningar som begås av kommun och region — s. 14 2.3.11 Möjlighet till fastställelsetalan införs mot staten vid rättighetskränkningar mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter utan koppling till skadeståndsyrkande ska införas — s. 14 3. RÄTTSOMRÅDEN — s. 15 3.1 Straffrätt — s. 15 3.1.1 Brottsofferperspektiv — s. 15 3.1.1.1 Kränkningsersättningar ska fördubblas utifrån nu gällande praxis — s. 15 3.1.1.2 Inför möjlighet till åtalseftergift vid lindrigare brott om fullt skadestånd erlagts och brottsoffret samtycker — s. 15 3.1.1.3 Ersättning till brottsoffer ska utgå även vid åtalseftergift — s. 16 3.1.2 Brottsstatistik ska detaljredovisas avseende bl.a. kön, ålder, medborgarskap m.m. — s. 16 3.1.3 Om påföljder — s. 16 3.1.3.1 Utvisning som obligatorisk påföljd — s. 16 3.1.3.2 Förvar av utvisningsdömda — s. 16 3.1.3.3 Förvar av personer utan uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.4 Förlust av medborgarskap, uppehållstillstånd — s. 16 3.1.3.5 Domstolar ska som huvudregel omvandla obetalda dagsböter till fängelse — s. 17 3.1.3.6 Obligatorisk elektronisk övervakning — s. 17 3.1.3.7 Obligatorisk villkorlig frigivning ska avskaffas — s. 17 3.1.3.8 Begränsade möjligheter till villkorlig dom vid upprepad brottslighet — s. 17 3.1.3.9 Obligatorisk fotboja vid permission — s. 17 3.1.3.10 Skärpt straff för myndiga som tidigare begått brott som minderåriga — s. 17 3.1.3.11 Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 13 år — s. 18 3.1.3.12 Att skadeståndets fulla erläggande ska påverka straffmätning el

2.2.4 Kriminalvården – Billigare bestraffning I ljuset av den ökade brottsligheten och en allt effektivare lagföring kommer behovet av häktesoch fängelseplatser att öka.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Ett rättsväsende av och för ett annat samhälle För att förstå varför Sverige misslyckats så kapitalt med att hantera den samtida kriminaliteten, behöver vi delvis titta på vilken typ av rättssystem vi har och varför. Inget rättssystem uppstår i ett vakuum. Det svenska rättssystemet är skapat av och för en annan tid och befolkningssammansättning. Det växte fram under ett 1900-tal där de allra flesta arbetade, försörjde sig själva och delade samma uppsättning normer och värderingar. Ett homogent samhälle präglat av produktiva skötsamhetsideal. Naturligtvis fanns det brottslighet då också och men det var en helt annan form av kriminalitet. Den var varken så grov eller så utbredd som den är idag. Det finns såklart flera orsaker till att svenskarna inte begår eller begick brott i lika hög utsträckning som dagens migranter gör, men en av de främsta orsakerna ligger troligtvis i vår kulturella uppsättning. Koncept som skuld och skam hanteras olika i olika kulturer. En skuldkultur hanterar skam och skuld som en intern företeelse, det är individens samvete som hindrar den från att begå brott. Även om man skulle kunna komma undan så har man en spärr, en inre moral, som förhindrar en. Som individ är man ansvarig för sina handlingar. Lagar och principer står högt. Regler följs även när ingen ser. Bekännelse, ursäkt och gottgörelse kan återställa relationer. Människor präglade av den här sortens kulturer kan känna ånger över vad de själva har gjort. En skamkultur hanterar skam och skuld som en extern och kollektiv företeelse. Där handlar det om att inte förlora status i gruppen eller att gruppen som sådan förlorar status till följd av ens ageranden. Skammen är av en social karaktär. Familjens eller släktens heder är av betydelse. Om man begår brott gör det inte lika mycket såvida det inte riskerar att dra skam över gruppen. Återupprättelse sker genom att återställa gruppens heder. Människor som begår brott och är präglade av den här sortens kultur känner inte nödvändigtvis ånger inför att man skadat någon annan, fokus ligger snarare på ”vad ska andra tänka om detta?”. Den här sortens kulturer karaktäriseras ofta av högre grad av yttre kontroll än skuldkulturer som regleras internt hos respektive individ. Sverige är i allt väsentligt en utpräglad skuldkultur. Det är därför man bland svenskar kan lämna cykeln eller dörren olåst. Man kan i regel lita på ett handslag eller att lagt kort ligger. Det är inte på grund av rädsla för att Peter Springare ska slå batongen i huvudet som man undviker att fela, det är på grund av ens interna moral. Det här är en central komponent i det svenska rättssystemets optimistiska människosyn. Man har under lång tid haft antagandet att de allra flesta människorna har ett samvete och en moral som man kan appellera till. Man tänker att människan i grunden är en god varelse. Man antar att de allra flesta innerst innevill vara laglydiga och produktiva samhällsmedborgare. Brottslighet ses därför främst som en avvikelse som man inte väljer själv eller ens kan rå för. För, varför skulle någon börja begå brott när vi alla vet att det är fel? Man gör ju inte så! En av de mest använda ordföljderna i svensk rättsdebatt är orden ”hamnat lite snett”. Denna fras dryper av den ideologi som genomsyrar det svenska rättsväsendet. Så gör även det ökända uttalandet från den före detta rikspolischefen Dan Eliasson, efter det att en invandrare mördat en kvinna på ett asylboende i Mölndal[1]: "Vad har den här personen varit med om för någonting, vilka omständigheter har den killen växt upp under, vad är det för trauman han bär med sig?” Centralt i den här ideologin är att brott förstås som ett symptom på bakomliggande orsaker där brottslingen anses vara ”i behov av stöd och insatser”, eller behöver ”hjälp att bryta en negativ livstil” så att man kan återanpassas till samhället. I och med att man utgår från att alla brottslingar är mottagliga för en socialiseringsprocess där man kan återinordnas i samhället, kommer åtgärderna att formas

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Lag och ordning Partiet Nyans anser att vi först måste öppna våra hjärtan och erbjuda en ärlig chans till dem som av olika anledningar hamnat i kriminalitet. Ingen föds kriminell och alla förtjänar en andra chans. De som inte tar chansen och väljer att fortsätta livnära sig på illegal verksamhet måste vi bemöta hårt. Vi behöver införa ett nationellt rehabiliteringsprogram för kriminella. Utbildning med jobbgaranti bör erbjudas till avhoppare. Vi vet att det är en kontroversiell väg att ta. Men svåra frågor kan ibland kräva kontroversiella åtgärder. Vi behöver höja straffen för bland annat vapenbrott och narkotikahandel. Jämfört med andra länder har vi relativt låga straff. Partiet Nyans är medvetet om att högre straff inte är hela lösningen, men vi måste inse att vi har en moralisk skyldighet att ge brottsoffer upprättelse och skydda samhället från farliga individer. Längre straff betyder längre tid som farliga individer inte kan verka i samhället och leda unga in i kriminalitet. Längre straff betyder också längre rehabiliteringsåtgärder för de kriminella. Unga under 18 år ska inte sitta inne alltför länge och definitivt inte med vuxna kriminella. Lång fängelsetid radikaliserar unga och kväver den framtidstro som finns kvar. Ungdomar kan begå misstag men alla förtjänar en andra chans. Partiet Nyans vill att ungdomsrabatten skall kunna nyttjas en gång för brott som inte är grova. Efter första brottet skall rabatten trappas av på följande vis: Första brottet=100 procent rabatt. Andra brottet=50 procent rabatt. Tredje brottet=25 procent rabatt. Därefter ingen rabatt alls. Partiet Nyans vill utreda utvisning av brottslingar utan medborgarskap vid grova brott såsom våldtäkt och mord. Partiet Nyans vill se hårdare straff för brott begångna mot individer som är svagare än förövaren antingen fysiskt eller psykiskt.

Lag och ordning Partiet Nyans anser att vi först måste öppna våra hjärtan och erbjuda en ärlig chans till dem som av olika anledningar hamnat i kriminalitet. Ingen föds kriminell och alla förtjänar en andra chans. De som inte tar chansen och väljer att fortsätta livnära sig på illegal verksamhet måste vi bemöta hårt. Vi behöver införa ett nationellt rehabiliteringsprogram för kriminella. Utbildning med jobbgaranti bör erbjudas till avhoppare. Vi vet att det är en kontroversiell väg att ta. Men svåra frågor kan ibland kräva kontroversiella åtgärder. Vi behöver höja straffen för bland annat vapenbrott och narkotikahandel. Jämfört med andra länder har vi relativt låga straff. Partiet Nyans är medvetet om att högre straff inte är hela lösningen, men vi måste inse att vi har en moralisk skyldighet att ge brottsoffer upprättelse och skydda samhället från farliga individer. Längre straff betyder längre tid som farliga individer inte kan verka i samhället och leda unga in i kriminalitet. Längre straff betyder också längre rehabiliteringsåtgärder för de kriminella. Unga under 18 år ska inte sitta inne alltför länge och definitivt inte med vuxna kriminella. Lång fängelsetid radikaliserar unga och kväver den framtidstro som finns kvar. Partiet Nyans vill utreda utvisning av brottslingar utan medborgarskap vid grova brott såsom våldtäkt och mord. Partiet Nyans vill se hårdare straff för brott begångna mot individer som är svagare än förövaren antingen fysiskt eller psykiskt.

2026-09-12 · Helt för

Skärpt straffrätt med brottsofferfokus och skydd av samhället Dagens straffrätt bygger i stor utsträckning på att rehabilitera gärningsmannen och bortser ofta från brottsoffrets behov. Den som utsätts för våld, förnedring eller ekonomisk exploatering ska inte behöva uppleva att förövaren snabbt återvänder till gatan. När rättsordningen prioriterar gärningsmannens intressen framför brottsoffrets upprättelse, då är det ett svek från samhällets sida. Svensk straffrätt måste placera brottsoffer och deras rätt till rättvisa i centrum. Ett straff ska spegla brottets allvar och ge brottsoffer och allmänhet ett reellt skydd. För att uppnå detta vill vi höja minimistraffen för systemhotande brott, gängrelaterad kriminalitet, våldsbrott samt förmögenhetsbrott kopplade till organiserad brottslighet. Straffrabatter och villkorlig frigivning för dessa brottstyper ska avskaffas, och en dom ska som utgångspunkt innebära att straffet avtjänas fullt ut. Vidare ska bestämmelsen i Brottsbalken 30 kap. 4 §, som ålägger domstolen att alltid pröva om en lindrigare påföljd än fängelse kan väljas, slopas. Domstolens fokus ska ligga på brottets allvar, brottsoffrets rätt till upprättelse och skyddet för allmänheten – inte på att finna den mildaste möjliga påföljden. Vidare ska laglydiga medborgare aldrig riskera att straffas hårdare än den som angriper dem. Självförsvarsrätten måste därför stärkas och utformas så att den alltid tar det verkliga brottsoffrets perspektiv i första hand.