Ska staten garantera lån och subventionera byggandet av ny kärnkraft med skattebetalarnas pengar?

2026-06-16 · Helt emot till Delvis emot

Kärnkraft Centerpartiet ser kärnkraft som en del av ett fossilfritt energisystem, under förutsättning att den byggs på marknadsmässiga villkor utan statliga subventioner. Befintlig kärnkraft ska inte stängas med politiska beslut. Vi vill att alla fossilfria energikällor bidrar till snabb och billig elproduktion för att möta Sveriges elbehov. Målet är ett robust och effektivt energisystem som sänker elpriser och driver klimatomställningen framåt.

Centerpartiet vill: Skärpa klimatmålet till nettonollutsläpp i Sverige och EU senast 2040. Bygga ut all fossilfri kraft, som sol, vind och vatten. Ny kärnkraft ska kunna byggas på marknadsmässiga villkor och utan subventioner. Fasa ut fossila bränslen och stoppa subventioner till fossil verksamhet. Satsa på minusutsläpp (bio-CCS) – teknik som fångar in och lagrar koldioxid. Snabba på tillståndsprocesser för elnät, grön industri och klimatsmarta investeringar.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

Riksdagens beslut 2025/26:FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader (2026-06-16). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 24 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Ställningstagande När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inled­ningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energi­systemet. Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärn­kraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkrafts­aktörerna för dessa ända­mål. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.3 Billig el och robust energiförsörjning Centerpartiets valmanifest 2026 28 | Utsläppen ska ner 2.3 Billig el och robust energiförsörjning Sverige kan bygga ett energisystem som ger lägre elpriser, stärker fö- retagen och driver klimatomställningen framåt. Med mer fossilfri el, starkare elnät och smartare lösningar kan vi skapa ett robust system som fungerar för både hushåll och företag i hela landet. För att nå dit måste elproduktionen öka snabbt och kostnadseffek- tivt, samtidigt som lagring, flexibilitet och lokal acceptans stärks. Ett sammanhållet energisystem är avgörande för att pressa ner utsläp- pen, minska sårbarheten och ge stabila och rimliga elpriser över tid. 1. Bygg ut den fossilfria elproduktionen kraftigt. Sverige ska ha mer av den elproduktion som ger mest effekt till lägst kostnad. Idag bromsas utbyggnaden av osäkra marknads- villkor, otydliga spelregler, bromsande politik och höga risker. Vi vill ha en teknikneutral energiöverenskommelse som gör det enklare att bygga ny elproduktion utan att förnybara energislag missgynnas. Korta tillståndsprocesserna för att bereda väg för en snabb utbyggnad av alla förnybara kraftslag. 2. Mer av pengarna ska stanna där elen produceras. Se till att en större del av värdet från vatten- och vindkraft stannar lokalt där det produceras, för stärkt rättvisa och ökad acceptans, med ersättning till närboende, kommunen och för utveckling av omkring- liggande områden. 3. Sänk kostnaden för elen. Vi vill bromsa höjningarna av elnätsavgifterna, pausa effektavgifterna och sänka elskatten. Inför en samlad elräkning som visar samtliga kostnader för elförbrukning, elnätsavgifter och skatter för att ge full översikt för konsumenter om deras samlade energikostnader. 4. Mer vindkraft till havs: bygg kablarna. Peka ut områden för havsbaserad vindkraft och auktionera ut rättigheterna att bygga vindparker där. Använd flaskhalsintäkterna för att bygga nätanslutningar. Så skapar vi förutsägbarhet för investeringar och gör att de kan komma till stånd snabbare. 5. Mer el från befintliga resurser . Ta fram en strategi för att höja effekten i vattenkraften och kraftvärmen och bättre använda befintlig fossilfri elproduktion. Ge bättre betalt för den systemnytta som batterier, storskalig lagring, vattenkraft, kraftvärme, biogas och kärnkraft bidrar med, så att elsystemet blir robustare och fler stabiliserande lösningar kan bära sig ekonomiskt. 6. Stärkt funktion och miljöanpassning för vattenkraften. Vattenkraftens funktion för elproduktion, kulturmiljöer, vattenreglering och landsbygdernas livskraft måste säkras och stärkas. Samtidigt behöver särskilt skyddsvärda fiskbestånd och andra miljövärden värnas. En inventering av miljövärden i våra vattendrag ska genomföras för att säkerställa att miljönyt- tan blir maximal i förhållande till de politiskt beslutade energi- och effektförlusterna. Vattenförvaltning- en bör samtidigt ses över. Med mer fossilfri el, starkare elnät och smartare lösningar kan vi skapa ett robust system som fungerar i hela landet

2026-06-16 · Delvis för till Helt för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Kristdemokraterna röstade ja i sakfrågan (16 ja, 0 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Kristdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Kristdemokraterna röstade ja i sakfrågan (16 ja, 0 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Kristdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Riksdagens beslut 2025/26:FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader (2026-06-16). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Kristdemokraterna röstade ja i sakfrågan (18 ja, 0 nej, 0 avstår, 1 frånvarande). Kristdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Riksdagens beslut 2025/26:NU24 punkt 1: Regeringens lagförslag (2026-06-15). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP). Kristdemokraterna röstade ja i sakfrågan (19 ja, 0 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Kristdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

6 3. BYGG SVERIGE STARKT Sverige står inför en period där vi behöver rusta samhället starkare. Återkommande kriser och en ökad politisk polarisering tycks ha resulterat i passivitet och brist på ambitioner för det gemensamma bästa. Arbetet med att bygga Sverige starkt går för långsamt. I dag kan en enskild fågel eller en liten planta sätta stopp för viktiga investeringar. Så får det inte vara. Sverige hålls tillbaka av överregleringar. Trots att vi under de senaste åren gjort flera förenklingar och investeringar, dras vi fortfarande med problem som orsakats av en bristande politisk vilja att prioritera innovation och entreprenörskap, infrastruktur och etableringar. Här behövs fortsatta satsningar för att Sverige inte ska tappa placeringar i välståndsligan. EN NY ERA FÖR SAMHÄLLSBYGGARE Den internationella turbulensen med regionala fullskaliga krig, hybridkrig i vårt närområde och globala handelskrig visar tydligt på behovet av att Sverige måste kunna stå starkt, liksom behovet av att öka vårt oberoende och vår motståndskraft. Sverige behöver en ny era för samhällsbyggare. Vi behöver förenkla beslutsprocesser, snabbt reformera ekonomin och stärka samhället för att kunna vara världsledande imorgon. SÅ KAN ETT STARKARE SVERIGE MÖTA FRAMTIDEN à Gör under en 20-årsperiod undantag från statens balanskrav för att kunna göra nödvändiga investeringar som leder till tillväxt. à Förenkla och liberalisera tillståndsprocesser. à Inför en ventil och ett snabbspår för att väga olika riksintressen mot varandra. Väg in samhällsekonomiska vinster i tillståndsprocesser. à Minska antalet riksintressen och deras areella utbredning. à Skapa förutsättningar för Sverige att fatta nödvändiga och strategiska beslut för stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt. Reformera svensk myndighetsstruktur och förvaltningskultur för att öka beslutsförmågan. à Möjliggör för regeringen att förordna fram beslut som brådskar för att säkra omställningen och öka Sveriges oberoende och beredskap. à Sverige ska fortsätta leda klimatomställningen inom EU genom att gå före i att säkerställa tillgången till kritiska råvaror och fossilfri energi. à Sverige behöver stabil elproduktion. Fullfölj byggandet av nya kärnkraftverk. Öka det europeiska samarbetet kring kärnkraft, där tid och budgetfrågor blir nyckelaspekter. à Inför generella tullar som riktas mot länders kolkraftsanvändning. Använd intäkterna för att genomföra klimatåtgärder i utvecklingsländer. à Sverige ska ha samma klimatmål som EU – och EU ska ställa krav på övriga världen att börja begränsa sina klimatskadliga utsläpp. à Hela Sverige ska växa. Öka vår produktion i jordbruket, skogen, gruvorna och tech- och tjänstebolagen. à Fullfölj avbetalningen på Sveriges underhållsskuld för vägar och järnvägar och investera i nya väg- och järnvägsprojekt. à Ge kommunerna ett tydligt ansvar för att identifiera och genomföra löpande effektiviseringar, med syfte att stärka välfärden och säkerställa en god användning av skattemedel. à Gör satsningar för att locka utländska studenter och forskare till Sverige. à Öka statens vilja att satsa på innovativa läkemedel som ger nytta för patienter och stärker Sveriges ställning som ledande life science-nation. à Säkerställ tillgången till drivmedel i hela landet.

2026-08-17 · Helt emot

Daniel Helldén (MP, språkrör) uttalar sig i sin roll som role:coleader:MP:daniel_hellden i P4 Extras partiledarintervju 2026-08-17 och talar för partiet. Han avvisar tydligt stora statliga budgetåtaganden för ny kärnkraft och kopplar det direkt till skattebetalarnas ekonomiska risk: "Man pratar om, nu har man låst in i budgeten tusen miljarder för att bygga ny kärnkraft." och "Det här är ju skattebetalarnas pengar. Det är ju hushållen som ska betala det här." Han framhåller också att "Kärnkraften är extremt dyr." Uttalandet motsvarar ankaret -2: mycket tydligt emot statliga subventioner och kreditgarantier till kärnkraft, eftersom skattebetalarna enligt Helldén inte ska bära den ekonomiska risken. Inget villkor eller motstående stöd förekommer i uttalandet, så intervallet är en punkt (-2 till -2). I förhållande till partiets baslinje (valmanifestet, kodat till -1, som avvisar ny kärnkraft som lösning men inte uttryckligen uttalar sig om kreditgarantier) utgör detta personliga men rollauktoriserade uttalande varken en uttrycklig ny partipolicy eller en förklarad korrigering av tolkningen av manifestet. Eftersom uttalandet ger en starkare gradering (-2) än baslinjen (-1) utan någon etablerad ersättningsrelation, kvarstår relationen som en konflikt mellan källorna.

Och gör vi det, då behöver vi ingen ny kärnkraft. Kärnkraften är extremt dyr. […] Man pratar om, nu har man låst in i budgeten tusen miljarder för att bygga ny kärnkraft. […] Inte hälften av allt som de har tänkt sig bygga. Det här är ju skattebetalarnas pengar. Det är ju hushållen som ska betala det här. Och det är...

2026-06-16 · Delvis emot

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan

Riksdagens beslut 2025/26:NU24 punkt 1: Regeringens lagförslag (2026-06-15). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP). Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 105 nej, 0 avstår, 1 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160. Ställningstagande Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimat­omställ­ningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen för­slag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, när­ings­livet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga invest­e­ringar i annan fossilfri elproduktion. I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärn­krafts­anläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrå­ga­sätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anlägg­ningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna vik­tiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärn­­kraftsetablering riskerar det att skada den bio­log­iska mångfalden och vik­tiga lokala näringar såsom turism och fiske. Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika pro­po­si­tio­ner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett fler­tal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag över­lämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande för­svårar en samlad bedömning av lag­förslagen och deras sammantagna konsekvenser för ener­gi­politiken som helhet. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

Riksdagens beslut 2025/26:FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader (2026-06-16). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Socialdemokraterna röstade ja i sakfrågan (105 ja, 0 nej, 0 avstår, 1 frånvarande). Socialdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

7 nya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya marknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den offentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation. I Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik. Det är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade digitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya affärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning, desinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och integritetsskydd. Vi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta, driva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som skapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta tillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift. • Sverige ska ha välfungerande marknader. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga konsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller marknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår matkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när utförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för att app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga samhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga hushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader. Vi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag, lantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på vanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en utvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver ett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer. • Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över elförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Där

2026-09-10 · Delvis emot

En teknikneutral politik för energi och infrastruktur Våra förslag Olika transport- och energislag ska spela på en jämn spelplan utan subventioner eller straffskatter I dag spelar inte de olika energi- eller transportslagen på en jämn spelplan: somliga är kraftigt subventionerade, medan andra är förfördelade så som kärnkraft. Det gäller såväl finansieringen av deras grundläggande infrastruktur och det slitage de åsamkar, men även övriga externaliteter såsom buller och miljöpåverkan. Ojämlikheten sätter marknadskrafterna ur spel, och de effektivaste, mest lönsamma och miljömässigt bästa lösningarna används inte i den omfattning som vore optimal. Svensk energi- och infrastrukturpolitik präglas av favoriserande av utvalda transport- eller energislag, detaljstyrning och ekonomiskt och tekniskt omotiverade partiideologiska ståndpunkter. Alternativ för Sverige förepråkar en teknikneutral energi- och infrastrukturpolitik där alla energi- och transportslag har samma villkor och där subventionsnivåer, om de anses berättigade, ska vara jämlika för alla alternativ. Incitamentssystem i form av bidrag och skatter ska utformas på en så generell nivå som möjligt för att möjliggöra likabehandling och tillse ett samhällsekonomiskt lönsamt transport- och energisystem. Vi vill därför se en grundlig genomlysning av de olika transport- och energislagens kostnadsbärande och utifrån denna omforma nuvarande system för att i så stor utsträckning som möjligt tillse teknikneutralitet.

2026-09-11 · Helt emot till Delvis emot

Ekonomiska styrmedel Marknaden har en huvudroll i utbyggnaden av energiproduktion i Sverige. Tyvärr har elmarknaden under lång tid snedvridits av regleringar och subventioner, ofta utifrån ideologiska bevekelsegrunder. Det ofta upprepade påståendet “ marknaden väljer vindkraft framför kärnkraft ” är därför ohederligt. Teknikutvecklingen går för fort för att politiker ska hinna förstå och analysera. För många eller detaljerade regleringar eller subventioner riskerar att påverka andra system i en negativ riktning. EU:s nya s.k. hållbarhetstaxonomi hotar att ytterligare snedvrida marknaden till tveksam nytta. Vi vill avveckla alla subventioner till specifika kraftslag och återställa balansen på marknaden så att konkurrensen kan ske på lika villkor. Alla kraftslag ska svara för sina anslutningskostnader. På kärnkraften ställs strikta krav på avfallshantering och rivning, och det fonderas löpande pengar för detta. Detta är rimligt, och liknande principer bör tillämpas även på andra kraftslag. Till exempel behöver demontering av uttjänta vindkraftverk garanteras. Denna är idag endast en rekommendation. Elskatten bygger på idén att all el har liknande miljöpåverkan, och att den är proportionell mot hur mycket el som används. Det stämmer inte alls med dagens verklighet. Sverige har en stor andel elproduktion där miljöpåverkan på marginalen är i stort sett noll, istället finns det en betydande kostnad och miljöpåverkan för att bygga nya kraftverk. Det gäller främst kärnkraft, vindkraft och solceller. I vissa fall också vattenkraft (om vattenmagasinen är fulla) och kraftvärme (om man ändå behöver värmen). Därför bör elskatten avskaffas. Istället bör miljöavgifter införas på konkret miljöpåverkan, som exempelvis skadliga utsläpp, vid anläggningsuppförande och drift. Det senare bör även innefatta kostnad för nät-, regler- och installationsslitage för intermittent produktion. Gröna obligationer har blivit en populär metod för kapitalanskaffning och en kanadensisk kärnkraftsproducent har lanserat kärnkraftsobligationer. Medborgerlig samling anser att det är bra med obligationer för planerbar effekt utgivna av Riksgälden och helst andra finansmarknadsaktörer. EU:s föreslagna dubbelsidiga CFD:er (Contract for Difference - dubbelsidiga prisskillnadskontrakt), är statliga kontrakt som ska säkerställa att en producent alltid får betalt med en viss summa för den el den producerar, vilket öppnar för att låta olika produktionsformer få olika prisband beroende på elkvalitet (leveranssäkerhet, stödtjänster, etc.) Något som regeringen nu har föreslagit för ny kärnkraftsproduktion och där dubbelriktad ersättning är 80 öre/kWh.

Medborgerlig Samling vill Ge marknaden tydliga och långsiktiga regler för energipolitiken Avveckla subventioner till förnybar elproduktion. Inte reducera nätavgifterna för vindkraft eller andra intermittenta kraftslag. Att etablering av vindkraftverk alltid ska förenas med krav på demontering, avfallshantering och återställande av platsen när vindkraftverket har tjänat ut, samt att ekonomiska garantier för detta ska finnas. Avskaffa elskatten, och istället införa miljöavgifter på konkret miljöpåverkan. Att Riksgälden ger ut ”planerbar effekt”-obligationer. Låta villkoren i statliga CFD-kontrakt avspegla olika elkvaliteter.

2026-09-11 · Helt för

Bygg ut kärnkraften! Sverige är i akut behov av en omedelbar utbyggnad av vår reglerbara kraftproduktion, det gäller såväl vattenkraft som kärnkraft. Till följd av den svenska geografin är det oundvikligt att den reglerbara kraften i rikets södra delar ska kunna bestå av någonting annat än just kärnkraft. Vi är öppna för olika kärnkraftsalternativ, stora som små, huvudsaken är att det svenska folket får mest effekt per spenderad skattekrona. Staten ska vara ägare av all storskalig kraftproduktion, inklusive kärnkraften. För att kunna bygga ut kärnkraften krävs finansiering, kompetens och undanröjande av ideologiska och byråkratiska hinder. Finansieringen är den enklaste delen att lösa. En kombination av omprioriteringar i statsbudgeten, upptag av lån eller nyttjande av svenska pensionsfonder kan med fördel användas för att bygga ut kärnkraften. Det finns få säkrare investeringar än att bygga ut det nationella energisystemet. De andra partierna väljer dock hellre att slösa pengarna på gröna feberdrömmar och pyramidspel som Northvolt eller vindkraftsparker. Sinnessjukt. Statlig kärnkraftsinvestering är istället en stabil och förutsägbar intäkt i många generationer framöver. Utbyggnad av kärnkraft är ett storskaligt och massivt projekt som inte får underordnas det ideologiska paradigm som kommit att dominera dagens improduktiva västvärld. Det är staten som ska vara huvudman och ägare av processen. Från ax till limpa. Antalet mellanhänder ska hållas till ett minimum, annars kommer dessa projekt att springa iväg och fördyras, så som tyvärr oftast sker i vår del av världen idag. Vi måste ha kontroll på processen. Vidare behöver alla byråkratiska hinder undanröjas. En särskild nämnd eller myndighet ska ensamt ha ansvaret för utbyggnaden av kärnkraften. Idag är all produktiv potential fjättrad av ett parasitärt transferiat av byråkrater och hittepåtjänster, vars existens beror på deras förmåga att kunna klämma in sig själva som mellanhänder och hinder i processer där de inte ska vara. Det här ser vi inte minst gällande kärnkraften. Det är ett allvarligt sjukdomstecken för vårt samhälle att politikens gravitation ligger hos dessa byråkrater snarare än hos de produktiva elementen av ekonomin. Partiet kommer att blåsa rent och röja upp snabbast möjliga väg till storskalig kärnkraftsproduktion i det svenska folkets kollektiva ägo.