Ska staten stödja fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft i det svenska energisystemet?

2025-05-21 · Helt emot

Kärnkraft Centerpartiet ser kärnkraft som en del av ett fossilfritt energisystem, under förutsättning att den byggs på marknadsmässiga villkor utan statliga subventioner. Befintlig kärnkraft ska inte stängas med politiska beslut. Vi vill att alla fossilfria energikällor bidrar till snabb och billig elproduktion för att möta Sveriges elbehov. Målet är ett robust och effektivt energisystem som sänker elpriser och driver klimatomställningen framåt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2025-05-21 · Helt för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Kristdemokraterna röstade ja i sakfrågan (16 ja, 0 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Kristdemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2025-05-21 · Helt för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Liberalerna röstade ja i sakfrågan (14 ja, 0 nej, 0 avstår, 2 frånvarande). Liberalerna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

Kärnkraft Energi måste alltid finnas när, och där, människor behöver den. Bara kärnkraften är planerbar, fossilfri och kan byggas ut i stor skala. Vi behöver den. Vi måste kunna vara säkra på att el, värme och tillgången på bränslen fungerar oavsett väder och vind. Kärnkraftens styrka är att den levererar fossilfri energi när vi behöver och där vi behöver den. Kärnkraften är planerbar och gör det tekniskt möjligt att bygga ut elsystemet så mycket att vi både klarar klimatomställningen och ger industrin möjlighet att växa.

2026-09-12 · Helt för

Det här har vi gjort Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet. Den moderatledda regeringen har etablerat en låneram där företag som vill etablera ny kärnkraft i Sverige kan ansöka om statligt stöd. Det möjliggör nya reaktorer samtidigt som pengarna på sikt ska betalas tillbaka när kraftverken finns på plats. Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Regeringen har också förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem. Vi har tagit nästa stora steg mot ny kärnkraft i Sverige genom att staten blivit majoritetsägare i Videberg Kraft, bolaget som planerar nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Samtidigt har vi kommit överens om villkoren för statlig finansiering med lån, riskdelning och långsiktiga elprisavtal. Det innebär att Sverige för första gången på flera decennier har ett konkret projekt för ny kärnkraft med både finansiering och ägarstruktur på plats. Den moderatledda regeringens finansieringsmodell har redan lett till ett stort investeringsintresse. Utöver Videberg Kraft har ytterligare två företag, Blykalla och Studsvik AB ansökt om att ta del av låneramen – vilket visar att regeringens reformering av de långsiktiga spelreglerna för kärnkraft nu resulterar i konkreta kärnkraftsprojekt.

Det här vill vi göra Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige. Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats. Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet

2025-05-21 · Helt emot

Vanliga frågor Vad tycker Miljöpartiet om kärnkraft? Miljöpartiet vill inte bygga ny kärnkraft i Sverige. Vårt fokus är att fasa ut fossil energi och snabba på elektrifieringen genom en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion i kombination med satsningar på grön baskraft och energieffektivisering. Är inte kärnkraft bra eftersom den är fossilfri? Miljöpartiets mål är att fasa ut det fossila, men för att klara klimatomställningen behövs el som kan komma på plats snabbt och till rimlig kostnad. Ny kärnkraft lever inte upp till de kriterierna, utan fördröjer istället omställningen. Dessutom medför ny kärnkraft stora risker kopplade till uranbrytning, avfall och säkerhet. Vill Miljöpartiet stänga befintliga kärnkraftverk? Nej, Miljöpartiet driver inte på för en politiskt beslutad snabbavveckling av befintlig kärnkraft. Vårt fokus är att ersätta fossil energi, bygga ett robust elsystem och undvika kraftslag som skapar onödiga kostnader och risker för svenska hushåll.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 15 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Teknikneutralt statligt stöd för storskalig fossilfri kraftproduktion Att statligt stöd även kan utgå till all storskalig fossilfri kraftproduktion - stöd ska vara teknikneutralt.

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2025-05-21 · Helt för

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Sverigedemokraterna röstade ja i sakfrågan (63 ja, 0 nej, 0 avstår, 9 frånvarande). Sverigedemokraterna stod bakom utskottets förslag utan reservation på denna punkt.

2025-05-21 · Helt emot

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Vänsterpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 21 nej, 0 avstår, 3 frånvarande). Vänsterpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Kärnkraft – så länge alternativ saknas Våra förslag Stoppa avvecklingen av den svenska kärnkraften innan alternativ finns Återstarta nedstängda reaktorer i den mån det är möjligt Kärnkraft är Sveriges mest tillförlitliga energikälla, som levererar stabil elförsörjning oavsett väderlek och tid på året. Kärnkraften är dock inte oproblematisk: trots att den, när allt fungerar som det ska, har noll växthusutsläpp och i övrigt inte påverkar naturen, representerar restprodukter ett problem som inte bara vi, utan även våra barn och deras barn måste ansvara för. Ett reaktorhaveri har dessutom enorma konsekvenser och riskerar göra stora arealer obeboeliga under generationer. Alternativ för Sverige har en pragmatisk syn på kärnkraften när många andra är dogmatiska anhängare eller motståndare till detta energislag. Debatten om kärnkraft bör föras på samma sätt som till exempel vattenkraft, som trots sin förnybarhet innebär stora inverkningar på djur och natur. Vi anser dock att kärnkraften, sina brister till trots, är en nödvändighet för att vi ska klara vår energikonsumtion. Avveckling av kärnkraften kan och ska endast ske när fullvärdiga alternativ finns som kan producera el lika förutsägbart som kärnkraften har varit. I de fall kärnkraft är det bästa alternativet ska självklart modernast möjliga teknik användas. Sveriges reaktorer är idag över 40 år gamla, vilket gör att de är dyra i drift och mindre effektiva än nya reaktorer. Arbetet med att byta ut de gamla reaktorerna bör påbörjas snarast. Den senaste generationens teknik bör snarast möjligt införas på Sveriges kvarvarande kärnkraftverk, och nedstängda reaktorer bör återstartas i den mån det är möjligt.

2026-09-12 · Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

Så vill MED bygga ut kärnkraften, på riktigt Svenska folket röstade för mer kärnkraft 2022, men fick mer utredningar, mer dröjsmål och fler bortförklaringar. Det är dags att inse faktum: Tidöpartierna har misslyckats. Nu krävs leverans. MED kommer att leverera det svenska folket har röstat för: MER ENERGI, NU. Kärnkraften är helt central. Vi vill snabba upp tillstånden genom typgodkännande av reaktorer. Vi vill skapa ett statligt byggbolag som faktiskt bygger – inte bara pratar. Vi vill sänka skatter, minska regelbördan och banta byråkratin för att få fart på investeringarna. Kärnkraft är inte bara billig el. Det är trygghet för svenska hushåll, livsluft för svensk industri och en grundpelare för Sveriges nationella säkerhet och oberoende. MED tänker göra det som andra partier pratat om i åratal – och misslyckats med. Vår plan för framtiden är tydlig: Bygg, bara bygg! Sverige ska bli ett land där det är enklare att leva – billig energi är alldeles avgörande Svenska företag behöver stora mängder billig, pålitlig el – MED vill leverera Sverige förtjänar handlingskraft – inte brutna vallöften och politiska floskler!

2026-09-12 · Helt för

Bygg ut kärnkraften! Sverige är i akut behov av en omedelbar utbyggnad av vår reglerbara kraftproduktion, det gäller såväl vattenkraft som kärnkraft. Till följd av den svenska geografin är det oundvikligt att den reglerbara kraften i rikets södra delar ska kunna bestå av någonting annat än just kärnkraft. Vi är öppna för olika kärnkraftsalternativ, stora som små, huvudsaken är att det svenska folket får mest effekt per spenderad skattekrona. Staten ska vara ägare av all storskalig kraftproduktion, inklusive kärnkraften. För att kunna bygga ut kärnkraften krävs finansiering, kompetens och undanröjande av ideologiska och byråkratiska hinder. Finansieringen är den enklaste delen att lösa. En kombination av omprioriteringar i statsbudgeten, upptag av lån eller nyttjande av svenska pensionsfonder kan med fördel användas för att bygga ut kärnkraften. Det finns få säkrare investeringar än att bygga ut det nationella energisystemet. De andra partierna väljer dock hellre att slösa pengarna på gröna feberdrömmar och pyramidspel som Northvolt eller vindkraftsparker. Sinnessjukt. Statlig kärnkraftsinvestering är istället en stabil och förutsägbar intäkt i många generationer framöver. Utbyggnad av kärnkraft är ett storskaligt och massivt projekt som inte får underordnas det ideologiska paradigm som kommit att dominera dagens improduktiva västvärld. Det är staten som ska vara huvudman och ägare av processen. Från ax till limpa. Antalet mellanhänder ska hållas till ett minimum, annars kommer dessa projekt att springa iväg och fördyras, så som tyvärr oftast sker i vår del av världen idag. Vi måste ha kontroll på processen. Vidare behöver alla byråkratiska hinder undanröjas. En särskild nämnd eller myndighet ska ensamt ha ansvaret för utbyggnaden av kärnkraften. Idag är all produktiv potential fjättrad av ett parasitärt transferiat av byråkrater och hittepåtjänster, vars existens beror på deras förmåga att kunna klämma in sig själva som mellanhänder och hinder i processer där de inte ska vara. Det här ser vi inte minst gällande kärnkraften. Det är ett allvarligt sjukdomstecken för vårt samhälle att politikens gravitation ligger hos dessa byråkrater snarare än hos de produktiva elementen av ekonomin. Partiet kommer att blåsa rent och röja upp snabbast möjliga väg till storskalig kärnkraftsproduktion i det svenska folkets kollektiva ägo.

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

Kärnkraft Det finns en del myter om kärnkraften som vi bestämt tar avstånd ifrån. För det första så går det inte att framställa kärnvapenplutonium med civila reaktorer. I en civil reaktor bildas alldeles för höga halter av Plutonium 240/241 som får ett tänkbart kärnvapen att överhettas och falla sönder eller fördetonera. Detta beror på att Plutonium-240/241 naturligt avger stora mängder neutroner som spontant startar kedjereaktioner innan Plutoniumet komprimerats av en inledande implosionsexplosion. Amerikanerna försökte under Manhattanprojektet att tillverka en bomb med plutonium motsvarande det från en civil reaktor. Bombmodellen kallades Thin Man, men fungerade aldrig. Detonationen blev aldrig större än motsvarande massa TNT. Alla länder som skaffat kärnvapen har gjort det innan de skaffat civil kärnkraft. De har gjort det antingen med reaktorer avsedda att tillverka kärnvapenplutonium (Pu-239). Eller genom kraftiga centrifuger som separerar klyvbart Uran-235 från Uran-238 under rotationshastigheter på flera tiotusen varv per sekund. Viktigt att poängtera är också att amerikanska kärnreaktorer efter kalla krigets slut hjälpte till att oskadliggöra motsvarande 20.000 ryska stridsspetsar genom att använda dem som bränsle. Projektet hette ”Megatons to Megawatts”. Vi ser snarare att energifattigdom är en källa till konflikter och här kan kärnkraften vara en del i att förse världens fattiga med el. Kärnkraften är mycket koldioxidsnål. Detta beror på att energiinnehållet i bränslet är mycket stort. Sett till elproduktion så är materialåtgång i form av stål, cement m.m. lägre än för andra elslag. Brytning av metaller och cementtillverkning blir mindre omfattande, vilket kräver mindre mängd fossila bränslen för diverse maskiner. Vattenfall uppger i sin livscykelanalys att kärnkraften i deras nordiska elmix ger växthusgasutsläpp motsvarande 5 gram koldioxid per producerad kWh. Siffran för vattenkraft är 9 g/kWh, vindkraft 15 g/kWh, naturgas 503 g/kWh, torv 636 g/kWh och kolkraft 781 gram/kWh. Kärnkraften är alltså vårt mest koldioxidsnåla elslag. Kolkraften ger tveklöst störst utsläpp. WHO slår i sin rapport fast att 53 människor dog i samband med reaktorexplosionen i Tjernobyl samt i det efterföljande uppröjningsarbetet. Upp till 4000 människor kan komma att dö i förtid till följd av exponering för strålningen. Tjernobylkatastrofen och dess offer får inte glömmas bort. Men kärnkraftens dödlighet måste också ses i ljuset av andra energikällor. Det finns dessvärre ingen helt säker energikälla. Människor dör i gruvolyckor i brytning av stenkol, uran, koppar, järn m.m. De dör i gasexplosioner eller på förolyckade oljeplattformar. Miljoner dör varje år till följd av luftföroreningar, cancerogena ämnen eller kvicksilver som kolkraftverk släpper ut. Brustna dammar dödar också. Räknar man samman de olika kraftslagens dödsoffer sett till mängden producerad el, så slår flera studier fast att kärnkraften är det kraftslag som dödat minst människor per producerad TWh. Den allra dödligaste energikällan är brunkolet. Our World in data ger att kärnkraften dödat 0,07 människor per producerad TWh medan brunkolet dödat 32,72. Kritiker som påstår att kärnkraften är dyr och inte bär sina egna kostnader hänvisar ofta till projekten Flamanville i Frankrike, Olkiluoto i Finland och Hinkley Point i Storbritannien. Alla dessa projekt dras med förseningar men utgörs av en och samma reaktordesign, nämligen den franska Areva EPR (European Pressurised Reactor). Denna reaktordesign har dragits med inledande designfel som försvårat utbyggnad och gjort utbyggnaden mer kostsam. Det finns dock betydligt fler lyckade projekt med reaktordesigner som byggts ut enligt kostnads och tidsplanen såsom den koreanska APR-1400. Från 1996 fram till 2016 byggde Sydkorea ut 13 reaktorer och den genomsnittliga konstruktionstiden var 56 månader dvs. 4 år och 8 månader. Japan och Kina har byggt ut kärnkraft än snabbare under samma tidsperiod. Med en väl beprövad reaktordesign och en

2026-09-12 · Varken eller till Delvis för

Från hästkraft till kärnkraft Historien om Sveriges rikedom går parallellt med utvecklingen av våra energislag. När jordbruket gick från handkraft till hästkraft kunde vi bruka större arealer. Skördarna ökade. Säden behöver malas, det är hårt arbete. Med vattendrivna kvarnar frigjordes arbetstid och välståndet steg. Skogen hade vi länge haft som kraftkälla, men med industrialiseringen skövlades den under en period för att driva alltfler hyttor och ångmaskiner. Träkolet ersattes av de mer kompakta – men importerade – energislagen stenkol och olja. Skogen kunde då återhämta sig. Älvarna i Norrland dämdes sedan upp och landet elektrifierades utan att vi var beroende av utländska energiråvaror. På 60-talet kom kärnkraften. För första gången fick vi riktigt billig energi utan att göra stora ingrepp i naturen. En människas livstidsbehov av el kan utvinnas ur en mängd uran lika stor som 30 sockerbitar. Sverige är ett av världens uranrikaste länder, men sedan 2018 förbjuder miljöbalken utvinning av uran i vårt land. Att importera från andra länder går däremot bra. Vi hade nu ett av världens bästa elsystem. Svensk industri gick på högvarv. Vanligt folk fick el ur två hål i väggen, utan att behöva tänka på om spotpriset var lämpligt för att baka en sockerkaka. Ett antal politiska beslut har sedan förstört vårt robusta elsystem. Elen har blivit betydligt dyrare, samtidigt som priset har blivit mer ostabilt. I södra Sverige är det svårt att bygga nya industrier, eftersom levererad effekt inte kan garanteras.

Ambition Sverige ska verka för: Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser. Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft. Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is. Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs. Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud. Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats. Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet. Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet. Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering. Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva). Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige. Skriv ut