Tycker du att Sverige ska bygga ut ny kärnkraft för att säkra stabil och planerbar fossilfri el till elektrifiering och industri?

2026-06-16 · Varken eller till Delvis för

Centerpartiet vill: Skärpa klimatmålet till nettonollutsläpp i Sverige och EU senast 2040. Bygga ut all fossilfri kraft, som sol, vind och vatten. Ny kärnkraft ska kunna byggas på marknadsmässiga villkor och utan subventioner. Fasa ut fossila bränslen och stoppa subventioner till fossil verksamhet. Satsa på minusutsläpp (bio-CCS) – teknik som fångar in och lagrar koldioxid. Snabba på tillståndsprocesser för elnät, grön industri och klimatsmarta investeringar.

Riksdagens beslut 2025/26:FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader (2026-06-16). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 24 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Ställningstagande När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inled­ningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energi­systemet. Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärn­kraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkrafts­aktörerna för dessa ända­mål. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Riksdagens beslut 2025/26:NU24 punkt 1: Regeringens lagförslag (2026-06-15). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:160 och avslår motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP). Centerpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 24 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Centerpartiet reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Anders Ådahl (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3961 av Birger Lahti m.fl. (V), 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3979 av Rickard Nordin m.fl. (C) och 2025/26:3984 av Katarina Luhr m.fl. (MP) samt avslår proposition 2025/26:160. Ställningstagande Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. För att klara klimat­omställ­ningen, elektrifieringen och den ökade efterfrågan på el är det centralt att trygga elförsörjningen och bygga ut produktionskapaciteten. Regeringen för­slag är dock inte rätt väg framåt. Vi menar att regeringens ensidiga fokus på utbyggnaden av kärnkraft riskerar att bli onödigt kostsamt för staten, när­ings­livet och hushållen samtidigt som den tränger undan nödvändiga invest­e­ringar i annan fossilfri elproduktion. I propositionen föreslår regeringen att förbudet mot etablering av kärn­krafts­anläggningar längs delar av kusten och skärgårdarna ska tas bort. Vi ifrå­ga­sätter regeringens bedömning att det finns ett faktiskt behov av att öppna hela de skyddade kust- och skärgårdsområdena för kärntekniska anlägg­ningar. Vidare syftar de bestämmelser som regeringen vill ändra till att värna vik­tiga natur-, kultur- och friluftsvärden. Vi anser att om dessa miljöer öppnas upp för kärn­­kraftsetablering riskerar det att skada den bio­log­iska mångfalden och vik­tiga lokala näringar såsom turism och fiske. Vi kan vidare konstatera att regeringen har överlämnat flera olika pro­po­si­tio­ner till riksdagen som handlar om kärnkraft och dess utbyggnad. I likhet med ett fler­tal remissinstanser är vi kritiska till att så närliggande förslag över­lämnats i omgångar och därmed behandlas som helt separata förslag. Vi menar att ett sådant förfarande för­svårar en samlad bedömning av lag­förslagen och deras sammantagna konsekvenser för ener­gi­politiken som helhet. Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

2 TRO PÅ SVERIGE Vi tror på Sverige. Vårt hem som vi vill bygga starkt. Vi tror att med modiga beslut och rätt investeringar kan Sverige resa sig. Och vi måste rusta vårt land med rätt värderingar – som håller över tid. Under vår regeringstid har det dödliga gängvåldet pressats tillbaka. Vårdköerna har kapats. Historiskt stora satsningar på psykiatri och psykisk hälsa genomförts. Inflationen tryckts ner. Familjer har fått mer pengar i plånboken. Socialtjänsten har fått nya verktyg. Ny kärnkraft är på väg. Sveriges försvar har stärkts. Väg och järnväg rustas upp och byggs ut. Men vi ser också allt som fortfarande brister. Alltför många människor väntar med oro på vård. Alltför många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Alltför många unga mår dåligt och tappar hoppet. Kristdemokraterna vill se ett Sverige där välfärden går att lita på och att den finns där när du behöver den. Vi vet att politiker inte kan och ska lösa allt, därför ska politiker ägna sin tid åt verkliga problem – och leverera på det man lovar. Som kristdemokrater uppskattar vi frihet under ansvar. Vi tror på ett Sverige där politiker förstår att en trygg familj ger trygga barn. Vi vet att pengar i din plånbok också betyder välfärd för dig. Vi vet att familjen och de naturliga gemenskaper som finns i församlingar och föreningar har stor betydelse för ett tryggt samhälle. Vi tror på ett Sverige som är vårt hem – ett hem som vi gemensamt tar hand om. Sverige behöver ordning och reda. Därför måste vi vara ansvarsfulla med skattepengar. Sverige måste vara ett land där politiker tar ansvar för att både migration och integration fungerar. Där landets ledning bekämpar den organiserade brottsligheten. Ett Sverige där det är självklart att de som flytt hit ska anpassa sig till Sveriges värderingar. Ett land som välkomnar den som hittat ett arbete, skapat sig ett hem och gjort Sverige till sitt – men som utvisar kriminella som inte hör hemma här. Vi tror på ett Sverige där äldre människor räknas. Där välfärden präglas av trygghet, tillgänglighet och värdighet. En samhällsgemenskap som präglas av respekt för varandra och såväl vår historia som vårt lands värderingar. Ska det svenska samhällsbygget stå starkt behöver vi ta vara på hela Sveriges potential att producera. Därför ska vi investera i det som bygger Sverige starkt: Ny kärnkraft för stabil och fossilfri el. Infrastruktur så att industrin kan producera och vardagen fungera. Vår jord, vår skog och våra gruvor, som är basen för vårt välstånd. Och investera i ett företagsklimat som gör att morgondagens tillväxtbolag skapas och nya idéer kläcks i vårt land. Sverige behöver vara ett land där ett realistiskt hopp om en bättre morgondag kan gry. Ett land som växer – för att vi rustar samhällsgemenskapen och samhällsbygget. Vi har en Sverigedröm. Vi vill se ett Sverige som gör vardagen enklare, tar ansvar för vården, rustar Sverige för framtiden och förvaltar våra värderingar – det etiska modersmål som har sin grund i kristen etik och den humanism som följt av den. Tro på Sverige. 1. VANLIGA FAMILJER SKA VARA VINNARE All politik måste i ett kristdemokratiskt präglat Sverige resultera i att vanliga familjer är vinnare. Fler ska kunna nå den svenska drömmen om villa, Volvo och vovve. Kristdemokraterna vill att fler ska våga och vilja bilda familj och ha de bästa förutsättningarna för att ge sina barn en trygg uppväxt. STARKARE FAMILJER Familjen är för de flesta den viktigaste gemenskapen. Familjen är därför ett mål i sig själv, men den är även samhällets viktigaste byggsten. I familjen får medlemmarna möjlighet att ge och möta kärlek, omtanke och förståelse, men också ställas inför krav och ta ansvar. Barn som växer upp i trygga familjer får goda

Kärnkraft Kort info om KDs politik rörande kärnkraft Sveriges behov av elenergi kommer öka om vi ska klara omställningen till ett fossilfritt samhälle. År 2045 räknar man ungefär med ett dubblat elbehov jämfört med idag. Därför behöver vi investera i ny kärnkraft. Morgondagens kärnkraft har potential att vara både säkrare och mer effektiv än dagens. Vi ökar stödet till forskning inom kärnkraftsområdet och har tagit fram en svensk färdplan för framtidens kärnkraft, den så kallade fjärde generationens kärnkraft. Förutsättningarna för ny kärnkraft är nu på plats och de första ansökningarna har inkommit till Regeringskansliet.

6 3. BYGG SVERIGE STARKT Sverige står inför en period där vi behöver rusta samhället starkare. Återkommande kriser och en ökad politisk polarisering tycks ha resulterat i passivitet och brist på ambitioner för det gemensamma bästa. Arbetet med att bygga Sverige starkt går för långsamt. I dag kan en enskild fågel eller en liten planta sätta stopp för viktiga investeringar. Så får det inte vara. Sverige hålls tillbaka av överregleringar. Trots att vi under de senaste åren gjort flera förenklingar och investeringar, dras vi fortfarande med problem som orsakats av en bristande politisk vilja att prioritera innovation och entreprenörskap, infrastruktur och etableringar. Här behövs fortsatta satsningar för att Sverige inte ska tappa placeringar i välståndsligan. EN NY ERA FÖR SAMHÄLLSBYGGARE Den internationella turbulensen med regionala fullskaliga krig, hybridkrig i vårt närområde och globala handelskrig visar tydligt på behovet av att Sverige måste kunna stå starkt, liksom behovet av att öka vårt oberoende och vår motståndskraft. Sverige behöver en ny era för samhällsbyggare. Vi behöver förenkla beslutsprocesser, snabbt reformera ekonomin och stärka samhället för att kunna vara världsledande imorgon. SÅ KAN ETT STARKARE SVERIGE MÖTA FRAMTIDEN à Gör under en 20-årsperiod undantag från statens balanskrav för att kunna göra nödvändiga investeringar som leder till tillväxt. à Förenkla och liberalisera tillståndsprocesser. à Inför en ventil och ett snabbspår för att väga olika riksintressen mot varandra. Väg in samhällsekonomiska vinster i tillståndsprocesser. à Minska antalet riksintressen och deras areella utbredning. à Skapa förutsättningar för Sverige att fatta nödvändiga och strategiska beslut för stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt. Reformera svensk myndighetsstruktur och förvaltningskultur för att öka beslutsförmågan. à Möjliggör för regeringen att förordna fram beslut som brådskar för att säkra omställningen och öka Sveriges oberoende och beredskap. à Sverige ska fortsätta leda klimatomställningen inom EU genom att gå före i att säkerställa tillgången till kritiska råvaror och fossilfri energi. à Sverige behöver stabil elproduktion. Fullfölj byggandet av nya kärnkraftverk. Öka det europeiska samarbetet kring kärnkraft, där tid och budgetfrågor blir nyckelaspekter. à Inför generella tullar som riktas mot länders kolkraftsanvändning. Använd intäkterna för att genomföra klimatåtgärder i utvecklingsländer. à Sverige ska ha samma klimatmål som EU – och EU ska ställa krav på övriga världen att börja begränsa sina klimatskadliga utsläpp. à Hela Sverige ska växa. Öka vår produktion i jordbruket, skogen, gruvorna och tech- och tjänstebolagen. à Fullfölj avbetalningen på Sveriges underhållsskuld för vägar och järnvägar och investera i nya väg- och järnvägsprojekt. à Ge kommunerna ett tydligt ansvar för att identifiera och genomföra löpande effektiviseringar, med syfte att stärka välfärden och säkerställa en god användning av skattemedel. à Gör satsningar för att locka utländska studenter och forskare till Sverige. à Öka statens vilja att satsa på innovativa läkemedel som ger nytta för patienter och stärker Sveriges ställning som ledande life science-nation. à Säkerställ tillgången till drivmedel i hela landet.

2026-09-12 · Helt för

Kärnkraft Energi måste alltid finnas när, och där, människor behöver den. Bara kärnkraften är planerbar, fossilfri och kan byggas ut i stor skala. Vi behöver den. Vi måste kunna vara säkra på att el, värme och tillgången på bränslen fungerar oavsett väder och vind. Kärnkraftens styrka är att den levererar fossilfri energi när vi behöver och där vi behöver den. Kärnkraften är planerbar och gör det tekniskt möjligt att bygga ut elsystemet så mycket att vi både klarar klimatomställningen och ger industrin möjlighet att växa.

Kärnkraften – en viktig del av det fossilfria energisystemet De fossilfria energislagen har olika roller i energisystemet. Kärnkraften är planerbar och den bidrar starkt till stabiliteten i elsystemet. Kärnkraftverkens stora bidrag till elproduktionen och deras stabila produktion är viktiga för att elöverföringen ska fungera och för att väderberonde elproduktion ska kunna tas om hand. Riksdagen har på Liberalernas initiativ avskaffat förbudet mot ny kärnkraft i Sverige. Det innebär att det nu är tillåtet med nya reaktorer på andra platser än vid dagens kärnkraftverk i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn och att fler än tio reaktorer får vara i drift samtidigt. Fossilfri kärnkraftsel kommer att spela en central roll i den framtida svenska energimixen. Elektrifieringen kommer att kräva ökad elproduktion när fossila bränslen ska fasas ut för att EU ska nå målet om netto noll utsläpp 2045. Nästa svenska reaktor kommer sannolikt att bli mindre än dagens. Små reaktorer är enklare att passa in i elsystemet och de är också mer intressanta att använda för att producera processvärme, fjärrvärme eller vätgas. Vi går mot en framtid där kärnkraften har en bredare roll i energiförsörjningen. Våra universitet ska vara med och utveckla kärntekniken. Sverige ska ha utmärkt utbildning inom kärnkraftsområdet och vi ska ha förmåga att bygga och driva reaktorer som kan återanvända bränslet när det behovet uppstår. Ladda ner PDF

2026-09-12 · Helt för

Kärnkraft Hem › Vår politik › Kärnkraft Sverige behöver ny kärnkraft. Vi bygger ett robust elsystem med mer fossilfri, planerbar el – där kärnkraften utgör del av vår baskraft, för att pressa elpriserna, stärka industrins konkurrenskraft och möjliggöra elektrifieringen.

Det här vill vi göra Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor. Det ska fortsatt vara enkelt, attraktivt och lönsamt att etablera kärnkraft i Sverige. Under första mandatperioden har vi genomfört reformer för att skapa de politiska förutsättningarna som krävs för att få ny svensk kärnkraft. Nästa steg är leveransfasen, där ny kärnkraft nu på allvar kan börja byggas och spadtag kan tas för att få nya reaktorer på plats. Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar tillräckligt med el till konkurrenskraftiga priser i hela landet

2026-06-16 · Helt emot till Delvis för

Vanliga frågor Vad tycker Miljöpartiet om kärnkraft? Miljöpartiet vill inte bygga ny kärnkraft i Sverige. Vårt fokus är att fasa ut fossil energi och snabba på elektrifieringen genom en snabb och kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion i kombination med satsningar på grön baskraft och energieffektivisering. Är inte kärnkraft bra eftersom den är fossilfri? Miljöpartiets mål är att fasa ut det fossila, men för att klara klimatomställningen behövs el som kan komma på plats snabbt och till rimlig kostnad. Ny kärnkraft lever inte upp till de kriterierna, utan fördröjer istället omställningen. Dessutom medför ny kärnkraft stora risker kopplade till uranbrytning, avfall och säkerhet. Vill Miljöpartiet stänga befintliga kärnkraftverk? Nej, Miljöpartiet driver inte på för en politiskt beslutad snabbavveckling av befintlig kärnkraft. Vårt fokus är att ersätta fossil energi, bygga ett robust elsystem och undvika kraftslag som skapar onödiga kostnader och risker för svenska hushåll.

Förnybar energi istället för kärnkraft Hem Politik som gör skillnad Förnybar energi istället för kärnkraft Hoppa över menyn _sidebar_title_ Miljöpartiet vill fasa ut det fossila och snabba på elektrifieringen utan att bygga ny kärnkraft. Sverige behöver mer el för att ställa om industrier och transporter från fossilberoendet. Ny elproduktion behöver byggas snabbt för att vi ska klara klimatomställningen och nå klimatmålen. Samtidigt behöver kostnaderna hållas nere. Kärnkraft är alldeles för dyrt och tar för lång tid att bygga. Förnybar elproduktion i kombination med grön baskraft, som kan stabilisera systemet oavsett väder, är alternativet som gör att vi kan nå klimatmålen och ställa om billigt, snabbt och enkelt.

Riksdagens beslut 2025/26:FöU19 punkt 2: Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader (2026-06-16). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Miljöpartiet röstade nej i sakfrågan (0 ja, 18 nej, 0 avstår, 0 frånvarande). Miljöpartiet reserverade sig (reservation 1, V, C, MP): av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33. Ställningstagande När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inled­ningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energi­systemet. Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärn­kraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkrafts­aktörerna för dessa ända­mål. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2026-09-12 · Delvis för

Bygga ut kärnkraften Bygga ut kärnkraften som en del av ett stabilt och fossilfritt energisystem.

Kärnkraft Kärnkraft utgör en betydande del av Sveriges elsystem. Tillsammans med vattenkraft är den viktig för en leveranssäker elförsörjning och skapar stabilitet och balans i elsystemet. Socialdemokraterna bejakar kärnkraften, men menar att staten måste ha kontroll över säkerhet, ekonomi och lokalisering. Det finns stora tekniska möjligheter att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer och genomföra effekthöjningar, något som bör ske givet att ekonomi- och säkerhetskrav kan uppfyllas. Med tiden kommer dock reaktorer att behöva ersättas. Ny kärnkraft kan mest effektivt och enklast etableras på de ställen där kärnkraft idag redan finns (Ringhals, Oskarshamn och Forsmark) då infrastruktur och lokal acceptans redan är på plats. Placering av kärnkraftverk är en fråga där staten behöver ha tydlig demokratisk kontroll, ansvar för säkerhet och säkra hanteringen av tillkommande kärnavfall. Läs mer

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 1: Regeringens lagförslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:150 och avslår motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 1, S, V, C, MP): av Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Birger Lahti (V), Aida Birinxhiku (S) och Linus Lakso (MP). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3389 av Birger Lahti m.fl. (V), 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 1 och avslår proposition 2024/25:150. Ställningstagande Det kommer att krävas en kraftig utbygg­nad av det svenska kraftsys­temet för att möta det ökade elbehov som elektri­fier­ingen medför. Denna elektrifiering ser vi som nödvändig för att det ska vara möjligt att klara klimat­målen, vid­makthålla den svenska konkurrenskraften och stärka den svenska själv­försörj­ningen i ett säker­hets­politiskt läge som kanske är det allvarligaste sedan andra världskriget. Att i det läget öka Sveriges statsskuld med hundratals mil­jarder kronor för att subventionera ett enda kraftslag som inte kommer att kun­na le­verera el förrän om mer än ett decennium ser vi som både ogenom­tänkt och oansvarigt. Detta har inte minst sin bakgrund i att det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alter­nativa lös­ningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vatten­kraften och kraft­värmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energi­lagring. Att elen används så effektivt som möjligt ser vi dessutom som ett själv­klart sätt att avlasta kraft­systemet och nå­got som dessutom gynnar både hushållen och näringslivet. Vår grundläggande inställning är att kraftsystemet ska byggas ut på det sam­hällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och den svenska konkurrenskraften. Vi värnar om en teknikneutral politik som gör att de klimatskadliga utsläppen minskar. Om man efter nog­gran­na analyser och över­vägan­den ser ny kärnkraft som ett alternativ bör denna tillkomma på rimliga ekono­miska vill­kor och utan att annan elpro­duk­tion – som behövs långt innan någon ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs un­dan. Faktum är att en stor del av den el som elektrifieringen kräv

Riksdagens beslut 2024/25:NU20 punkt 4: Alternativ till regeringens förslag (2025-05-21). Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3, 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Socialdemokraterna röstade nej i sakfrågan (0 ja, 93 nej, 0 avstår, 13 frånvarande). Socialdemokraterna reserverade sig (reservation 7, S): av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3394 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2024/25:3392 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 2. Ställningstagande För oss är målet ett stabilt elsystem till så låga och konkurrenskraftiga priser som möjligt, som en stadig grund för fler jobb och ett ökat välstånd. Vi anser att kärnkraften har en viktig funktion för det svenska elsystemet och vill därför värna kärnkraftens roll framöver. Det är inte minst av största betydelse att nu­varande reaktorer kan livs­tidsförlängas och effekthöjas, något som har be­dömts vara sam­hällseko­no­miskt mycket lönsamt jämfört både med att bygga ny kärnkraft och med att bygga ut andra kraftslag. Enligt vår uppfattning är den teknikspecifika satsning på ny kärnkraft som regeringen föreslår fel väg att gå, och vi har därför föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Enligt vår uppfattning ska kraftsystemet byggas ut på det samhällsekonomiskt mest effektiva sättet för att säkerställa låga kostnader och därmed även den svenska konkurrenskraften. Om det be­hövs fler reaktorer bör dessa tillkomma på rimliga ekonomiska vill­kor och utan att annan elproduk­tion – som kommer att vara nödvändig innan ny kärn­kraft kan komma på plats – trängs undan. Vi anser att regeringen alltför lättvindigt har avfärdat alternativa modeller för statligt stöd som t.ex. utgår från upphandling av förmågor i konkurrens mel­lan leverantörer snarare än ett ensidigt fokus på att gynna ett specifikt kraft­slag. I ett sådant upphandlingsförfarande kan kärnkraften – befintlig eller ny – självfallet vara med och kon­kurrera med det den kan erbjuda. En mer tek­nik­neu­tral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle därmed kunna utveck­las, vilket vore något helt annat än regeringens förslag. Det som reger­ingen tidigare beskrev som en kärnkraftsutbyggnad på mark­nadens villkor, med stöd av stat­liga garantier och bättre lagstiftning, har ut­veck­lats till något som i det aktuella förslaget kräver omfattande stat­liga stöd som riske­rar att inte bara tränga undan många av de andra fossil­fria alter­na­ti­ven utan

2026-09-12 · Helt för

Energipolitik Sverigedemokraternas energipolitik har legat fast över tid. Vi vill se en ökad energisjälvförsörjningsgrad samt ett stabilt, planerbart och robust energisystem. Under de senaste åren har allt fler partier närmat sig vår politik på området, vilket resulterat i att stödet för kärnkraft är bredare än på länge, att vindkraftens utmaningar är synliga för alla som vill se och motståndet mot EU:s överstatlighet i energifrågor starkare än någonsin. Vi fortsätter se nyktert på energifrågan och låter fysikens lagar väga tyngre än ideologiska övertygelser. De olika kraftslagen har olika fördelar och nackdelar vilket politiken måste erkänna och därför motsätter vi oss statliga stöd till vindkraft. Istället vill vi prioritera bas-, och reglerkraft likt ny kärnkraft och vattenkraft.

Tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet: En färdplan för ny kärnkraft i Sverige 2 En färdplan för ny kärnkraft i Sverige En långtgående elektrifiering av både industrin och transportsektorn är avgörande för att nå netto noll utsläpp av växthusgaser till år2045. Stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. Elsystemet har under de senaste 10 åren byggts ut och är idag 10 000 MW större än år 2013, men den elproduktion som har byggts har nästan enbart bestått av vindkraft. Elsystemet har aldrig varit så känsligt som nu. Elsystemet kan idag inte möta det växande behovet av el i tillräckligt hög takt. Elsystemets robusthet har även minskat vilket har lett till en sämre förmåga att föra över el inom landet såväl som till högre och mer oförutsägbara elpriser. En sådan destruktiv utbyggnad av elsystemet kan vi inte acceptera i ett läge där vi är mer beroende än någonsin av en fungerande elförsörjning. Klimatomställningen såväl som våra möjligheter till industriell utveckling och som elektrifiering av transportsektorn hotas av bristerna i elsystemet. Samarbetspartierna är överens om att vända denna utveckling. I Tidöavtalet anges en riktning och ett antal åtgärder för att bygga ett mer robust och hållbart energisystem. Industrirenässansen kräver en kärnkraftsrenässans. Inom 25 år behöver vi i princip fördubbla elproduktionen i Sverige. Kärnkraften som planerbar och fossilfri kraftproduktion är det enda energislag som kan möta denna efterfrågan och en av det absolut viktigaste komponenterna för att uppnå ett robust elsystem som kan leverera konkurrenskraftiga elpriser när de behövs och där det behövs. Den här regeringen har därför redan vidtagit flera åtgärder för att ta bort hinder och underlätta etablering av ny kärnkraft. Åtgärderna syftar till att ta bort hinder, underlätta och främja för etablering och utveckling av kärnkraft så att den får jämförbara möjligheter och spelregler som alla fossilfria kraftslag. De tidigare politiska hindren och tankeförbudet som har hindrat kärnkraftens utveckling har gjort stor skada och mycket arbete kvarstår för att återigen bygga upp kärnkraftens självklara roll inom Sveriges energisektor. I ett första steg för att möjliggöra ny kärnkraft tas begränsningen av kärnkraften till tre platser och till tio reaktorer bort per den 1 januari 2024. Var reaktorer ska byggas avgörs av behovet av energi och av de lokala förutsättningarna, vilka prövas utifrån miljöbalken och kärntekniklagen samt genom kravet på kommunens tillstyrkan. Begränsningen av antalet reaktorer i landet har blivit ett konkret hinder för utvecklingen i och med att små reaktorer sedan en tid är ett realistiskt alternativ för den som överväger att investera i kärnkraft eller kärnvärme. Möjligheten att bygga små reaktorer gör det också möjligt att använda kärnenergin på nya sätt, till exempel för som källa till processvärme, vilket i sin tur är ett argument för att de bör kunna byggas på fler platser än där det idag finns kärnkraft. Det andra steget för att få ny kärnkraft på plats utgörs av den utredning regeringen tillsatte den 2 november 2023. Utredningen har i uppdrag att effektivisera tillståndsprövningen; se över avgiftsstrukturen för kärnkraften; föreslå hur systemet för hantering av avfall och använt 3 bränsle från kärnkraften bör se ut i en framtid med nya typer av reaktorer och nya aktörer samt att se över utformningen av kärnkraftens beredskapszoner. En av de större åtgärderna är den energipolitiska inriktningspropositionen. För att bana vägen för elektrifieringen och återuppbyggande av ett leveranssäkert elsystem behövs tydliga mål för elförsörjningen. Målen kommer presenteras i den kommande energipolitiska propositionen genom planeringsmål och leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet bygger vidare på den inriktningen som riksdagen beslutade om i juni 2023 att anta ett mål 100 % fossilfri elproduktion. Det tidigare målet var 100 %

2026-09-12 · Helt emot

Ut ur fossilberoendet Vi vill sätta fasta ramar för att ta Sverige ur fossilberoendet, med en utsläppsbudget och ett omställningsprogram som kan ta oss hela vägen till utsläpp nära noll. Det kommer att behövas stora investeringar, ett aktivt gemensamt ägande och en beredskap att ta konflikt med fossila ekonomiska intressen för att genomföra det. Vänsterpartiet avvisar planerna på att bygga ut kärnkraften som en väg ut ur fossilberoendet. En politisk strategi för omställning behöver lägga fokus på åtgärder som både har stora utsläppseffekter och kan vinna brett politiskt stöd. Den behöver bygga på förtroende för att de flesta människor gör sitt bästa i vardagen och se till att det blir så enkelt som möjligt. Den behöver en trygg och stabil takt i omställningen, där vi tillsammans ser till att de tekniska skiften vi genomför fungerar för alla. Den behöver bygga på rättvisa och tydlighet i att de som står för de största utsläppen är först med att förändra sina vanor. Vi vill visa att det går att förena en radikal omställning med att bygga ett samhälle som är enklare att leva i, med full sysselsättning, välfärd och trygghet. Den politiska verktygslåda som behövs för att fasa ut det fossila kommer också att kunna användas för att lösa andra stora samhällsproblem.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Stoppa vindkraftsutbyggnaden och avveckla befintlig vindkraft Våra förslag Stoppa all vidare vindkraftsutbyggnad Stäng ned och avveckla befintlig vindkraft Återställ naturlandskapet från avvecklad vindkraft i den mån det är möjligt Värna det kommunala vetot mot vindkraft I takt med att kärnkraften har avvecklats har tusentals vindkraftverk byggts. Idag finns större vindkraftverk i över 200 av landets 290 kommuner. Vindkraften har dock flera stora nackdelar. Till skillnad från kärnkraften är den väderberoende och det är därför omöjligt att säga när den kommer att producera el. Under vintern, när vi behöver som mest el, producerar vindkraften som minst. Avvecklingen av fullt fungerande kärnkraft kan därför aldrig ersättas av vindkraft, oavsett hur många verk som byggs, eftersom vindkraften bara producerar energi vissa dagar. Detta har lett till att Sverige behöver importera fossil energi från Europa eller köra oljekraftverket i Karlshamn som reserv under de kallaste dagarna. Utöver vindkraftens instabilitet, finns flera andra problem med detta energislag. Irreversibla ingrepp i miljön, minskad biologisk mångfald, negativa hälsoeffekter och en allmän förfulning av vårt unika naturlandskap är några av de allvarligaste effekterna av vindkraftsexpansionen. Alternativ för Sverige anser att det var fel av Sverige att satsa på storskalig vindkraft. Vindkraften har förstört ovärderliga naturvärden och inneburit att svensk energiproduktion idag inte går att planera, vilket orsakar extrema prisförändringar beroende på väder. Vi anser att alla planer på att fortsätta vindkraftsutbyggnaden måste stoppas omedelbart. Dessutom bör befintliga vindkraftsparker gradvis stängas ned och demonteras, och i den mån det överhuvudtaget är möjligt ska landskapet återställas. Mindre, lokala vindkraftverk som försörjer ett eller flera hus i direkt anslutning till verket har vi inga problem med. Så länge vindkraften byggs ut i Sverige, bör maximal makt till kommunerna ges om att kunna stoppa oönskad produktion. Kommunala folkomröstningar ska alltid hållas, och resultatet respekteras, inför vindkraftsbyggnation. Kommunernas rätt att lägga in veto ska försvaras.

2026-09-12 · Delvis för till Helt för

Medborgerlig Samling vill Att direktupphandling utan konkurrens tillåts för ny kärnkraft. Fortsatt underhålla existerande reaktorer så länge som de behövs för att bidra till en stabil elförsörjning. Att beslut om kärnkraftsutbyggnad inte kan överklagas av en part som inte är direkt påverkad av utbyggnaden. Öppna för att bygga små modulära reaktorer i Sverige genom att utfärda typgodkännande som möjliggör industriell serietillverkning. Att reaktortyper som erhållit godkännanden från myndigheter i EU automatiskt blir godkända i Sverige. Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraft för att utveckla en långsiktig energilösning för Sverige. Bilda ett nytt bolag för att genomföra “färdplan ny kärnkraft”

5.6 Import och export av el Ibland framförs idén att kapade utlandskablar skulle vara ett alexanderhugg för att minska priserna på den svenska marknaden. Då bortser man från att vintern 2022/2023 importerades tidvis el motsvarande tre reaktorer av Ringhals 1:s storlek. Utan importen hade 21 Sverige slocknat. Den begränsade överföringskapaciteten från norra Sverige till södra Sverige, vilken skulle ta lång tid att avhjälpa med dagens tillståndsprocesser, gör att södra Sverige tidvis är beroende av elimport. Vill vi räkna med att kunna importera vid behov måste vi även vara beredda att exportera. Sveriges elnät sitter dessutom ihop synkront med Norges vilket skapar ett starkt ömsesidigt beroende. Vår stora vindkraftsindustri utgör ett annat skäl till att vi behöver internationell handel med el. När det blåser mycket är det bara genom export vi kan få avsättning för den energin. Även om Sverige skulle stå utanför EU, skulle inte detta vara en lösning . Vi skulle även behöva införa protektionistiska lagar som exportförbud för elproducenter och det vore verkligen att öppna Pandoras ask, med risk för att inget företag skulle vilja investera i svensk elproduktion framgent. Vi får helt enkelt vara kvar på Nord Pool och så fort som möjligt bygga tillbaka tillräckligt med kärnkraft för att undvika effektbrist. Om vi vid varje tillfälle kan mätta utlandskablarna skulle elpriset sättas av de svenska producentpriserna, precis som det var innan Ringhals 1 och 2 stängdes. Dessutom skulle vi få exportinkomster och minska mängden fossilkraft i övriga Europa. Analyser visar att om vi inte hade lagt ned kärnkraft i förtid hade priserna varit 30-50 % lägre. Med dagens EU-regler är Sverige tvunget att leverera el till andra länder till minst 70% av elledningarnas kapacitet. Skulle det kravet ändras skulle de kontinentala elpriserna få mindre påverkan på svenska elpriser. Medborgerlig Samling anser att regler för inköp av stödtjänster bör förändras inom nuvarande EU-regler, så att Svenska kraftnät kan upphandla tillräckligt med reservkapacitet för att förhindra effektbrist när det är kallt och inte blåser tillräckligt och minska produktionen i de fall konsumtionen är låg och det blåser mycket. Medborgerlig Samling anser att prismodellen på elmarknaden på längre sikt bör modifieras och det mervärde som producenter av planerbar el tillför premieras, så att marknaden kan hjälpa till att driva fram tekniskt hållbara lösningar. Medborgerlig Samling anser att det 70-procentiga fyllnadskravet i exportkablarna för el ska omförhandlas.

Medborgerlig Samlings övergripande mål är att halvera skatterna och de offentliga avgifterna på arbete, dvs att sänka lönekostnaderna för svensk arbetskraft med 20 procent. 3. Billig energi föder ekonomisk tillväxt Hälften av energikostnaden som svenska företag betalar är statlig skatt. Eftersom energi är en central insatsvara i en industriell förädlingsprocess, är behovet av låga energikostnader en avgörande faktor för svensk tillväxt och svenska företag. Även om det kan vara motiverat med punktskatter, som minskar efterfrågan på energi producerad med fossila drivmedel, är dagens beskattningssystem på energi helt omotiverat. Statens samlade energiskatteintäkt inklusive drivmedelsskatt, m.m. år 2023 uppgick till ca 59 miljarder inklusive 25 procent bruttomoms - för energiskatten är nämligen momsbelagd. Av detta var skatten på elektricitet hisnande 35 miljarder kronor inklusive bruttomoms. Det finns ingen anledning att beskatta ”ren” energi, exempelvis elektricitet som är producerad med kärnkraft och andra energikällor som inte bidrar till koldioxidutsläpp.

2026-09-12 · Helt för

Bygg ut kärnkraften! Sverige är i akut behov av en omedelbar utbyggnad av vår reglerbara kraftproduktion, det gäller såväl vattenkraft som kärnkraft. Till följd av den svenska geografin är det oundvikligt att den reglerbara kraften i rikets södra delar ska kunna bestå av någonting annat än just kärnkraft. Vi är öppna för olika kärnkraftsalternativ, stora som små, huvudsaken är att det svenska folket får mest effekt per spenderad skattekrona. Staten ska vara ägare av all storskalig kraftproduktion, inklusive kärnkraften. För att kunna bygga ut kärnkraften krävs finansiering, kompetens och undanröjande av ideologiska och byråkratiska hinder. Finansieringen är den enklaste delen att lösa. En kombination av omprioriteringar i statsbudgeten, upptag av lån eller nyttjande av svenska pensionsfonder kan med fördel användas för att bygga ut kärnkraften. Det finns få säkrare investeringar än att bygga ut det nationella energisystemet. De andra partierna väljer dock hellre att slösa pengarna på gröna feberdrömmar och pyramidspel som Northvolt eller vindkraftsparker. Sinnessjukt. Statlig kärnkraftsinvestering är istället en stabil och förutsägbar intäkt i många generationer framöver. Utbyggnad av kärnkraft är ett storskaligt och massivt projekt som inte får underordnas det ideologiska paradigm som kommit att dominera dagens improduktiva västvärld. Det är staten som ska vara huvudman och ägare av processen. Från ax till limpa. Antalet mellanhänder ska hållas till ett minimum, annars kommer dessa projekt att springa iväg och fördyras, så som tyvärr oftast sker i vår del av världen idag. Vi måste ha kontroll på processen. Vidare behöver alla byråkratiska hinder undanröjas. En särskild nämnd eller myndighet ska ensamt ha ansvaret för utbyggnaden av kärnkraften. Idag är all produktiv potential fjättrad av ett parasitärt transferiat av byråkrater och hittepåtjänster, vars existens beror på deras förmåga att kunna klämma in sig själva som mellanhänder och hinder i processer där de inte ska vara. Det här ser vi inte minst gällande kärnkraften. Det är ett allvarligt sjukdomstecken för vårt samhälle att politikens gravitation ligger hos dessa byråkrater snarare än hos de produktiva elementen av ekonomin. Partiet kommer att blåsa rent och röja upp snabbast möjliga väg till storskalig kärnkraftsproduktion i det svenska folkets kollektiva ägo.

2026-09-12 · Delvis emot till Delvis för

Energi och Miljö Enligt Svenskt Näringslivs senaste prognos från 2019, så väntas Sveriges elbehov fram till 2045 öka med 60 %. Från dagens 126 TWh (Terrawattimme) till 200 TWh 2045. Detta motsvarar den årliga genomsnittliga produktionen från 11 Ringhals-1-reaktorer. Elektrifiering av transportsektorn genom utbyggnad av tågnät, elbilar, trådbussar, trådlastbilar m.m. samt delar av industrin väntas stå för merparten av det ökade elbehovet Stålindustrin står för ca 10 % av Sveriges koldioxidutsläpp. Målet framöver är att producera stål på ett sätt som inte höjer koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Järnmalm består till största delen av järn och syre. Idag används stenkol för att smälta järnmalm och separera järn från syre. Genom en process som kallas direktreduktion hoppas stålindustrin kunna använda vätgas istället. Stål kräver att kol tillförs till järn. Detta kol skall tillföras genom förbränning av träkol. Träkolet skall produceras från skog. Vätgasen skall fås genom elektrolys av vatten där man separerar vatten (H20) så att man får vätgas (H2) och Syre (02). Elektrolys kräver el. Hur skall Sverige möta detta växande elbehov? Varifrån skall elen komma? Effektiviseringar görs hela tiden inom teknikutvecklingen och denna har Svenskt Näringsliv tagit hänsyn till i sin prognos. Det står klart att elproduktionen i Sverige kommer behöva öka för att möta ett växande behov till följd av elektrifiering samt en växande befolkning. Dessutom är det viktigt för klimatets skull att vi även i framtiden kan exportera ren koldioxidsnål el till länder med smutsigare el såsom Tyskland, Polen och Danmark. Enligt European environmental agency släppte Sverige år 2016 ut 13,3 gram koldioxid per kWh el som producerades. Samma siffra för Tyskland var 441 gram/kWh. För Polen var den 773 gram/kWh och 166 gram/kWh för Danmark. Att Sverige släpper ut så pass lite koldioxid i förhållande till vår elproduktion, beror på att vi har en elmix som består mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. 2018 producerades 159 TWh el. Kärnkraften stod för ca 41,5%, vattenkraften 38,4% och vindkraften för 10,4 %. Resterande andel utgjordes nästan uteslutande av kraftvärme som eldas med en blandning av hushållsrester, skogsrester och en liten del torv och stenkol. Samt reservaggregat i Karlshamn som eldas med tungolja på vintern. Solceller stod för drygt 0,24 % av elproduktionen. Partiet Nyans anser att en elmix bestående mestadels av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft fungerar mycket väl eftersom kärnkraften står för en konstant produktion av baskraft, medan vattenkraft och vindkraft kan regleras upp och ned i takt med väderomslag. När det blåser kan vatten sparas i kraftdammarna. Partiet Nyans vill däremot inte bygga ut vindkraften mer än det finns koldioxidsnål el att reglera den med. I Sverige är detta framförallt vattenkraft och kraftvärmeel från biomassa. Kungliga vetenskapsakademien IVA menar att moderniseringar av befintliga vattenkraftverk skulle kunna ge ytterligare 5-6 TWh el per år. Utbyggnad av de skyddade älvarna och övriga vattendrag skulle kunna ge ytterligare 100 TWh el per år. Partiet Nyans vill dock inte bygga fler kraftdammar eftersom detta skulle förstöra miljöer som är mycket viktiga för vandrande fiskbestånd och andra djur. Har man väl byggt ut vattenkraft så förändras livsmiljöerna för människor, djur och växter för mycket lång tid framöver. Restprodukter från skogen kan användas till biokraftel, men mycket träkol kommer behövas i stålindustrin samtidigt som det går åt skog till timmer. Därför bedömer Partiet Nyans att mängden reglerkraft som kan fås genom biokraftel är rätt begränsad. Partiet Nyans vill även att statliga Svea Skog som äger 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark (14% av den svenska skogsmarken) ändrar sina ägardirektiv så att mer mark åsidosätts för naturreservat. Detta eftersom skogar som får växa under lång tid binder mer kol än skogsplantager. Och större delen av Sveriges yta utgörs inte längre av riktig sko

2026-09-12 · Helt för

Ambition Sverige ska verka för: Att svensk energiproduktion i första hand ska säkra Sveriges behov av energi. Vi fortsätter att exportera vårt överskott till andra länder via befintliga kablar men är restriktiva med ny kapacitet som höjer våra elpriser. Att Sverige ska bygga ny kärnkraft och därmed återgå till det väl fungerande elsystem vi hade före 1999. På så sätt kan Sverige erbjuda el till låga, förutsägbara priser för såväl industri, samhällsfunktioner och privatpersoner. Vattenfall bör få i uppdrag att säkerställa den snabba utbyggnaden av kärnkraft. Att övergångslösningar i väntan på ny kärnkraft ska vara ett utökat effektuttag från kraftvärme och gasturbiner, framför allt i södra Sverige. Ökad effekt och elproduktion i befintliga anläggningar uppmuntras på marknadsmässiga villkor. Alla begränsningar i befintlig vattenkraft pga. miljöprövning läggs på is. Att ingen mer vindkraft byggs, varken på land eller till havs. Att befintliga vindkraftsindustrier kontrolleras så att de uppfyller ställda krav i drift. Utred också vindkraftens miljöeffekter bland annat med avseende på spridningen av mikroplaster och infraljud. Att all utbyggnad av stora anläggningar för solkraft på jordbruksmark läggs på is i väntan på att ett nytt regelverk finns på plats. Att styrningen av det statliga verket Svenska Kraftnät (SVK) och det statliga bolaget Vattenfall ses över. SVK bör bli systemansvariga för hela elsystemet. Att antalet elområden ses över i syfte att utjämna elpriser över landet. Att inga subventioner eller särskilt stöd ges för så kallad grön omställning eller elektrifiering. Att energilagring i vätgas och batterier inte subventioneras av staten eftersom dessa inte är hållbara lösningar för energisystemet (ej kostnadseffektiva). Att konsekvenser av ökad användning av biomassa noga utreds då mycket idag importeras till Sverige. Skriv ut