{"receipt_id":"manifesto:tido:2022:2026-08-26-nuclear-addendum:001-sektion","corpus_sha256":"33cad99a404dc2e803b33836224455d930232f8e96cc7fee4f42e125cc0a69d0","release_sha256":"1cc095ea0eaf3bcf24e0e78bf8166f1b6033ca26287c2c5b370858b410da221b","document":{"source_id":"manifesto:tido:2022:2026-08-26-nuclear-addendum:001-sektion","party":"SD","kind":"official_party_document","title":"Tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet – En färdplan för ny kärnkraft i Sverige","publisher":"Sverigedemokraterna","published_at":"","source_uri":"https://www.sd.se/wp-content/uploads/2023/12/tillaggsoverenskommelse-till-tido-en-fardplan-for-ny-karnkraft-i-sverige.pdf","content_sha256":"ab76408b2527916cc3f5d30832f484b4d53f73f5228a1c2f6a94a627eb5df3dd","playback_uri":""},"section":{"section_id":"manifesto:tido:2022:2026-08-26-nuclear-addendum:001-sektion","text":"Tilläggsöverenskommelse\ntill Tidöavtalet:\nEn färdplan för ny\nkärnkraft i Sverige\n2\nEn färdplan för ny kärnkraft i Sverige\nEn långtgående elektrifiering av både industrin och transportsektorn är avgörande för att nå\nnetto noll utsläpp av växthusgaser till år2045. Stabil tillgång på fossilfri el till\nkonkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft.\nElsystemet har under de senaste 10 åren byggts ut och är idag 10 000 MW större än år\n2013, men den elproduktion som har byggts har nästan enbart bestått av vindkraft.\nElsystemet har aldrig varit så känsligt som nu. Elsystemet kan idag inte möta det växande\nbehovet av el i tillräckligt hög takt. Elsystemets robusthet har även minskat vilket har lett till\nen sämre förmåga att föra över el inom landet såväl som till högre och mer oförutsägbara\nelpriser. En sådan destruktiv utbyggnad av elsystemet kan vi inte acceptera i ett läge där vi är\nmer beroende än någonsin av en fungerande elförsörjning.\nKlimatomställningen såväl som våra möjligheter till industriell utveckling och som\nelektrifiering av transportsektorn hotas av bristerna i elsystemet. Samarbetspartierna är\növerens om att vända denna utveckling. I Tidöavtalet anges en riktning och ett antal åtgärder\nför att bygga ett mer robust och hållbart energisystem.\nIndustrirenässansen kräver en kärnkraftsrenässans. Inom 25 år behöver vi i princip fördubbla\nelproduktionen i Sverige. Kärnkraften som planerbar och fossilfri kraftproduktion är det\nenda energislag som kan möta denna efterfrågan och en av det absolut viktigaste\nkomponenterna för att uppnå ett robust elsystem som kan leverera konkurrenskraftiga\nelpriser när de behövs och där det behövs. Den här regeringen har därför redan vidtagit\nflera åtgärder för att ta bort hinder och underlätta etablering av ny kärnkraft. Åtgärderna\nsyftar till att ta bort hinder, underlätta och främja för etablering och utveckling av kärnkraft\nså att den får jämförbara möjligheter och spelregler som alla fossilfria kraftslag. De tidigare\npolitiska hindren och tankeförbudet som har hindrat kärnkraftens utveckling har gjort stor\nskada och mycket arbete kvarstår för att återigen bygga upp kärnkraftens självklara roll inom\nSveriges energisektor.\nI ett första steg för att möjliggöra ny kärnkraft tas begränsningen av kärnkraften till tre\nplatser och till tio reaktorer bort per den 1 januari 2024. Var reaktorer ska byggas avgörs av\nbehovet av energi och av de lokala förutsättningarna, vilka prövas utifrån miljöbalken och\nkärntekniklagen samt genom kravet på kommunens tillstyrkan. Begränsningen av antalet\nreaktorer i landet har blivit ett konkret hinder för utvecklingen i och med att små reaktorer\nsedan en tid är ett realistiskt alternativ för den som överväger att investera i kärnkraft eller\nkärnvärme. Möjligheten att bygga små reaktorer gör det också möjligt att använda\nkärnenergin på nya sätt, till exempel för som källa till processvärme, vilket i sin tur är ett\nargument för att de bör kunna byggas på fler platser än där det idag finns kärnkraft.\nDet andra steget för att få ny kärnkraft på plats utgörs av den utredning regeringen tillsatte\nden 2 november 2023. Utredningen har i uppdrag att effektivisera tillståndsprövningen; se\növer avgiftsstrukturen för kärnkraften; föreslå hur systemet för hantering av avfall och använt\n3\nbränsle från kärnkraften bör se ut i en framtid med nya typer av reaktorer och nya aktörer\nsamt att se över utformningen av kärnkraftens beredskapszoner.\nEn av de större åtgärderna är den energipolitiska inriktningspropositionen. För att bana\nvägen för elektrifieringen och återuppbyggande av ett leveranssäkert elsystem behövs tydliga\nmål för elförsörjningen. Målen kommer presenteras i den kommande energipolitiska\npropositionen genom planeringsmål och leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet och\nleveranssäkerhetsmålet bygger vidare på den inriktningen som riksdagen beslutade om i juni\n2023 att anta ett mål 100 % fossilfri elproduktion. Det tidigare målet var 100 % "},"citations":[{"proposition_version_id":"prop:energi-karnkraft:4d757798f036da23:v1","prompt_sv":"Tycker du att Sverige ska bygga ut ny kärnkraft för att säkra stabil och planerbar fossilfri el till elektrifiering och industri?","domain":"energi_karnkraft","domain_label_sv":"Energi och kärnkraft","party":"SD","status":"accepted","score_min":2,"score_max":2,"quote":"Tilläggsöverenskommelse\ntill Tidöavtalet:\nEn färdplan för ny\nkärnkraft i Sverige\n2\nEn färdplan för ny kärnkraft i Sverige\nEn långtgående elektrifiering av både industrin och transportsektorn är avgörande för att nå\nnetto noll utsläpp av växthusgaser till år2045. Stabil tillgång på fossilfri el till\nkonkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft.\nElsystemet har under de senaste 10 åren byggts ut och är idag 10 000 MW större än år\n2013, men den elproduktion som har byggts har nästan enbart bestått av vindkraft.\nElsystemet har aldrig varit så känsligt som nu. Elsystemet kan idag inte möta det växande\nbehovet av el i tillräckligt hög takt. Elsystemets robusthet har även minskat vilket har lett till\nen sämre förmåga att föra över el inom landet såväl som till högre och mer oförutsägbara\nelpriser. En sådan destruktiv utbyggnad av elsystemet kan vi inte acceptera i ett läge där vi är\nmer beroende än någonsin av en fungerande elförsörjning.\nKlimatomställningen såväl som våra möjligheter till industriell utveckling och som\nelektrifiering av transportsektorn hotas av bristerna i elsystemet. Samarbetspartierna är\növerens om att vända denna utveckling. I Tidöavtalet anges en riktning och ett antal åtgärder\nför att bygga ett mer robust och hållbart energisystem.\nIndustrirenässansen kräver en kärnkraftsrenässans. Inom 25 år behöver vi i princip fördubbla\nelproduktionen i Sverige. Kärnkraften som planerbar och fossilfri kraftproduktion är det\nenda energislag som kan möta denna efterfrågan och en av det absolut viktigaste\nkomponenterna för att uppnå ett robust elsystem som kan leverera konkurrenskraftiga\nelpriser när de behövs och där det behövs. Den här regeringen har därför redan vidtagit\nflera åtgärder för att ta bort hinder och underlätta etablering av ny kärnkraft. Åtgärderna\nsyftar till att ta bort hinder, underlätta och främja för etablering och utveckling av kärnkraft\nså att den får jämförbara möjligheter och spelregler som alla fossilfria kraftslag. De tidigare\npolitiska hindren och tankeförbudet som har hindrat kärnkraftens utveckling har gjort stor\nskada och mycket arbete kvarstår för att återigen bygga upp kärnkraftens självklara roll inom\nSveriges energisektor.\nI ett första steg för att möjliggöra ny kärnkraft tas begränsningen av kärnkraften till tre\nplatser och till tio reaktorer bort per den 1 januari 2024. Var reaktorer ska byggas avgörs av\nbehovet av energi och av de lokala förutsättningarna, vilka prövas utifrån miljöbalken och\nkärntekniklagen samt genom kravet på kommunens tillstyrkan. Begränsningen av antalet\nreaktorer i landet har blivit ett konkret hinder för utvecklingen i och med att små reaktorer\nsedan en tid är ett realistiskt alternativ för den som överväger att investera i kärnkraft eller\nkärnvärme. Möjligheten att bygga små reaktorer gör det också möjligt att använda\nkärnenergin på nya sätt, till exempel för som källa till processvärme, vilket i sin tur är ett\nargument för att de bör kunna byggas på fler platser än där det idag finns kärnkraft.\nDet andra steget för att få ny kärnkraft på plats utgörs av den utredning regeringen tillsatte\nden 2 november 2023. Utredningen har i uppdrag att effektivisera tillståndsprövningen; se\növer avgiftsstrukturen för kärnkraften; föreslå hur systemet för hantering av avfall och använt\n3\nbränsle från kärnkraften bör se ut i en framtid med nya typer av reaktorer och nya aktörer\nsamt att se över utformningen av kärnkraftens beredskapszoner.\nEn av de större åtgärderna är den energipolitiska inriktningspropositionen. För att bana\nvägen för elektrifieringen och återuppbyggande av ett leveranssäkert elsystem behövs tydliga\nmål för elförsörjningen. Målen kommer presenteras i den kommande energipolitiska\npropositionen genom planeringsmål och leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet och\nleveranssäkerhetsmålet bygger vidare på den inriktningen som riksdagen beslutade om i juni\n2023 att anta ett mål 100 % fossilfri elproduktion. Det tidigare målet var 100 % ","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[0,4000]},{"proposition_version_id":"prop:energi-karnkraft:4d757798f036da23:v1","prompt_sv":"Tycker du att Sverige ska bygga ut ny kärnkraft för att säkra stabil och planerbar fossilfri el till elektrifiering och industri?","domain":"energi_karnkraft","domain_label_sv":"Energi och kärnkraft","party":"SD","status":"accepted","score_min":2,"score_max":2,"quote":"Tilläggsöverenskommelse\ntill Tidöavtalet:\nEn färdplan för ny\nkärnkraft i Sverige\n2\nEn färdplan för ny kärnkraft i Sverige\nEn långtgående elektrifiering av både industrin och transportsektorn är avgörande för att nå\nnetto noll utsläpp av växthusgaser till år2045. Stabil tillgång på fossilfri el till\nkonkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft.\nElsystemet har under de senaste 10 åren byggts ut och är idag 10 000 MW större än år\n2013, men den elproduktion som har byggts har nästan enbart bestått av vindkraft.\nElsystemet har aldrig varit så känsligt som nu. Elsystemet kan idag inte möta det växande\nbehovet av el i tillräckligt hög takt. Elsystemets robusthet har även minskat vilket har lett till\nen sämre förmåga att föra över el inom landet såväl som till högre och mer oförutsägbara\nelpriser. En sådan destruktiv utbyggnad av elsystemet kan vi inte acceptera i ett läge där vi är\nmer beroende än någonsin av en fungerande elförsörjning.\nKlimatomställningen såväl som våra möjligheter till industriell utveckling och som\nelektrifiering av transportsektorn hotas av bristerna i elsystemet. Samarbetspartierna är\növerens om att vända denna utveckling. I Tidöavtalet anges en riktning och ett antal åtgärder\nför att bygga ett mer robust och hållbart energisystem.\nIndustrirenässansen kräver en kärnkraftsrenässans. Inom 25 år behöver vi i princip fördubbla\nelproduktionen i Sverige. Kärnkraften som planerbar och fossilfri kraftproduktion är det\nenda energislag som kan möta denna efterfrågan och en av det absolut viktigaste\nkomponenterna för att uppnå ett robust elsystem som kan leverera konkurrenskraftiga\nelpriser när de behövs och där det behövs. Den här regeringen har därför redan vidtagit\nflera åtgärder för att ta bort hinder och underlätta etablering av ny kärnkraft. Åtgärderna\nsyftar till att ta bort hinder, underlätta och främja för etablering och utveckling av kärnkraft\nså att den får jämförbara möjligheter och spelregler som alla fossilfria kraftslag. De tidigare\npolitiska hindren och tankeförbudet som har hindrat kärnkraftens utveckling har gjort stor\nskada och mycket arbete kvarstår för att återigen bygga upp kärnkraftens självklara roll inom\nSveriges energisektor.\nI ett första steg för att möjliggöra ny kärnkraft tas begränsningen av kärnkraften till tre\nplatser och till tio reaktorer bort per den 1 januari 2024. Var reaktorer ska byggas avgörs av\nbehovet av energi och av de lokala förutsättningarna, vilka prövas utifrån miljöbalken och\nkärntekniklagen samt genom kravet på kommunens tillstyrkan. Begränsningen av antalet\nreaktorer i landet har blivit ett konkret hinder för utvecklingen i och med att små reaktorer\nsedan en tid är ett realistiskt alternativ för den som överväger att investera i kärnkraft eller\nkärnvärme. Möjligheten att bygga små reaktorer gör det också möjligt att använda\nkärnenergin på nya sätt, till exempel för som källa till processvärme, vilket i sin tur är ett\nargument för att de bör kunna byggas på fler platser än där det idag finns kärnkraft.\nDet andra steget för att få ny kärnkraft på plats utgörs av den utredning regeringen tillsatte\nden 2 november 2023. Utredningen har i uppdrag att effektivisera tillståndsprövningen; se\növer avgiftsstrukturen för kärnkraften; föreslå hur systemet för hantering av avfall och använt\n3\nbränsle från kärnkraften bör se ut i en framtid med nya typer av reaktorer och nya aktörer\nsamt att se över utformningen av kärnkraftens beredskapszoner.\nEn av de större åtgärderna är den energipolitiska inriktningspropositionen. För att bana\nvägen för elektrifieringen och återuppbyggande av ett leveranssäkert elsystem behövs tydliga\nmål för elförsörjningen. Målen kommer presenteras i den kommande energipolitiska\npropositionen genom planeringsmål och leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet och\nleveranssäkerhetsmålet bygger vidare på den inriktningen som riksdagen beslutade om i juni\n2023 att anta ett mål 100 % fossilfri elproduktion. Det tidigare målet var 100 % ","stance_hint":"","assessment_basis":"position","source_status":"located","span":[0,4000]}]}