{"receipt_id":"manifesto:S:2025:2026-08-26:001-framsida-pdf-politiska-riktlinjer-pdf","corpus_sha256":"357e59aa1768fe2c5182c77116bb218a8c31c3a0e08d60c5e64719a0a8d404d7","release_sha256":"f11893ccf25148436ea5cffc8fbac7af3ab9842e2ce9d3553a8d1640cb2424ce","document":{"source_id":"policy:party:S","party":"S","kind":"policy_document","title":"Politiska riktlinjer 2025 – Ny riktning för Sverige","publisher":"Socialdemokraterna","published_at":"","source_uri":"https://www.socialdemokraterna.se/download/18.66b0e5c8197581879cad79/1749654527283/A-E%20Politiska%20riktlinjer%202025_beslutat.pdf","source_version":"2026-08-26","content_sha256":"0de35ee383f261d580c53d87044ac4fcce289b78220a7c6cec0016467579ec47"},"section":{"section_id":"001-framsida-pdf-politiska-riktlinjer-pdf","ordinal":1,"native_heading":"Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf","word_count":23836,"text":"Framsida.pdf / Politiska riktlinjer.pdf\n1\nz\nPolitiska riktlinjer\n3\nINNEHÅLLSFÖRTECKNING\nNY RIKTNING FÖR SVERIGE 4\n1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND 5\n1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för vanligt folk 6\n1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb 10\n2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE 16\n2.1 Ta tillbaka kontrollen 16\n2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser 18\n2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet 21\n2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner 25\n3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET 27\n3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser 27\n3.2 En effektiv kriminalpolitik 30\n3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa. 32\n3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid 34\n3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt, säkerhet och fred 37\n4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP 39\n4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket. 40\n4.2 Stram migration. Snabb integration. 41\n4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet 42\n4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av naturen 44\n4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt civilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en 46\n4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige 48\n4\nETT STARKT, SÄKERT OCH RÄTTVIST SVERIGE\nNY RIKTNING FÖR SVERIGE\nNär de här riktlinjerna skrivs – våren 2025 – befinner vi oss i det mest allvarliga\nsäkerhetspolitiska läget på många decennier. Mycket av det vi har tagit för givet om\nhur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Vår inre och yttre\nsäkerhet utmanas. Välfärden urholkas av orättvis ekonomisk politik och växande\nmarknadsmisslyckanden. Vi riskerar att inte klara den gröna omställningen i tid.\nTillväxten sjunker. Arbetslösheten är rekordhög.\nSocialdemokratins grundläggande uppgift är att bygga ett samhälle som i alla delar\npräglas av demokratins ideal. Där alla har en plats och behövs. Där vi kan leva trygga\noch säkra och får komma till vår fulla rätt som jämlikar. Där alla har ett arbete med\nschyssta villkor. Där män och kvinnor har lika rättigheter. Där barn växer upp med\nframtidstro. Där plikt och rätt gäller.\nDen tid vi nu lever i ställer stora krav på oss, på samhället och på politiken. Det\nkommer krävas tydliga prioriteringar, där vi i varje stund sätter svenska folkets trygghet\noch säkerhet främst. Det kommer också kräva politisk handlingskraft för att klara\nsamhällets viktigaste uppgifter. Ett hållbart välstånd som kommer alla till del. En stark\nvälfärd för alla. Ett robust försvar av vår inre och yttre säkerhet. Internationellt\nsamarbete och stärkt samhällsgemenskap för att möta en orolig tid.\nSverige behöver en ny riktning, och i dessa riktlinjer stakar vi ut den väg vi vill föra\nlandet i under det kommande decenniet. Vi gör det genom att gå tillbaka till de\nsocialdemokratiska rötterna: till att använda samhällets och politikens fulla kraft för att\nsolidariskt lösa de problem som människor möter i sin vardag. Det är en riktning mot\nett starkt, säkert och rättvist Sverige. Det sammanfattar vi i fyra centrala löften:\n• Du ska leva ett bättre liv i ett rikare land\n• Du har rätt till ett välfungerande samhälle\n• Du ska leva i trygghet och säkerhet\n• Du ska vara del av en stark samhällsgemenskap\nSammantaget utgör dessa riktlinjer en genomgripande kraftansträngning för en ny\nriktning för Sverige, byggd på våra värderingar om rättvisa, respekt och gemensamt\nansvar.\nVi blir med dessa riktlinjer också ett mer handlingskraftigt parti, redo att styra landet.\nEtt parti som fast beslutet att göra det som krävs för att bygga ett land som vi kan vara\nstolta över. Ett Sverige som är mer som Sverige.\n5\n1. DU SKA LEVA ETT BÄTTRE LIV I ETT RIKARE LAND\nSverige ska vara ett land med full sysselsättning och hållbart välstånd. Ett land som präglas av\nekonomisk säkerhet och social trygghet. Ett land där ingen som kan arbeta är arbetslös annat än i\nkorta perioder mellan jobb eller annan sysselsättning. Ett land där alla kan leva på sin lön, har råd\nmed en bra bostad och kan ta ansvar för sin familj. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro.\nEtt land där alla kan växa och leva ett gott liv.\nUtvecklingen i Sverige går åt fel håll. De ekonomiska klyftorna ökar. De otrygga anställningarna blir\nfler. Tillväxten sjunker. Vanliga löntagare har fått se hur tio års reallöneökningar har sopats bort av\ninflationen. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inte längre. Fler företag går i konkurs.\nTittar vi ut över världen ser vi hur krig och kriser rasar runt omkring oss. Det säkerhetspolitiska läget\nför Sverige och Europa är mycket allvarligt. Handelshinder och tullar reses. I klimatförändringarnas\nspår följer extremväder, missväxt och fler konflikter om naturresurser. Samtidigt upplever vi massiva\nteknikskiften i den gröna omställningens och digitaliseringens spår. Det är skiften som både utmanar\noss och ger nya förutsättningar för välstånd.\nDessa förändringar ställer nya krav på Sverige och på vår ekonomiska politik. Vi behöver investera i allt\ndet som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning och välfärd. I människor och deras\nkompetenser. I vårt militära och civila försvar. För att ekonomin ska fungera för samhället, och för var\noch en av oss, måste den byggas mer robust och rättvis.\nGrunden i en stark ekonomi är arbete. När alla människors kunskaper och erfarenheter kommer till\nnytta bygger vi vårt land rikare. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället, ökar\nrättvisan mellan män och kvinnor, mellan grupper och mellan olika platser i landet. För att fler bra jobb\nska växa fram, så att fler kommer i arbete, behöver Sverige en modern, rättvis och jämställd\narbetslinje. Alla som kan arbeta ska arbeta. Tack vare vår unika svenska modell, med starka\nfackföreningar och arbetsgivare som förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden, kombinerat med\nen aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik och en pålitlig välfärd, har Sverige kunnat skapa en\npositiv spiral där ekonomiska framsteg och växande jämlikhet gått hand i hand. Det har varit en styrka\nför Sverige. Det är något vi ska utveckla vidare när vi nu fortsätter bygga vårt land starkt och\nframgångsrikt framöver.\nFör en stark ekonomi krävs också en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Svenskt välstånd\nbygger på konkurrenskraftiga företag och ett innovativt näringsliv. Världen befinner sig just nu i stora\nteknikskiften: framväxten av ny grön teknik och artificiell intelligens kommer att få stor påverkan på\nekonomins funktionssätt. För att möta den utvecklingen behöver vi göra det som Sverige har gjort\nhistoriskt. När vårt land reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste\nländer, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb. I vårt land\nfinns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetstagare som\nbehövs för att leda utvecklingen även i framtiden.\nGenom att våra företag ligger i framkant i den tekniska omställningen – och genom en aktiv närings-\noch regionalpolitik som ger förutsättningar för företag och jobb i hela landet – kan vi öka vår\nlevnadsstandard, förbättra vårt välstånd, trycka tillbaka arbetslösheten och samtidigt nå målet om att\nbli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det kräver en klimathandlingsplan som gör att vi\nklarar klimatmålen både i Sverige och inom EU. Vi står bakom Parisavtalet och driver på för en rättvis\nklimatomställning som fungerar för vanligt folk i hela landet.\n6\n1.1 Fler framgångsrika företag och en ekonomisk politik för\nvanligt folk\nSverige har alla förutsättningar att leda nästa ekonomiska språng. Att tillvarata Sveriges styrkor och\nkompetenser är viktigare än någonsin när hela världen nu genomgår en enorm industriell och\nekonomisk förändring, inte minst med den gröna omställningen och AI. Samtidigt hårdnar\nkonkurrensen på de internationella marknaderna, protektionismen ökar och de geopolitiska\nspänningarna växer. Med det förändrade säkerhetsläget behöver vi snabbt mobilisera mer av\nsamhällets resurser för att stärka vår civila och militära beredskap. En politik för att rusta Sverige,\ndriva fram nya tekniker, företag och jobb är viktigt för att Sverige ska stå starkt. Det är också viktigt för\natt vi ska kunna motverka det växande klimathotet och bidra till en rättvis omställning.\nSverige behöver en offensiv näringspolitik för hållbar tillväxt. Fokus måste ligga på att skapa fler\noch starkare företag som skapar bra jobb med schyssta löner och kollektivavtalsenliga villkor i hela landet.\nDet förutsätter en stabil ekonomi, långsiktiga spelregler, välfungerande marknader, en modern\ninfrastruktur, och att Sverige fortsätter att vara en forskningsnation i framkant.\nDärför vill vi:\n• Sjösätta en ambitiös näringspolitik för stärkt svensk konkurrenskraft.\nFörutsättningarna för välstånd och tillväxt förändras snabbt. För att samla samhällets aktörer kring en\ngemensam framtidsagenda vill vi sluta en svensk industripakt. Tillsammans med industriföreträdare,\nforskning och arbetsmarknadens parter ska en färdplan med genomförandeinsatser tas fram för att\nunder de kommande tio åren stärka svensk industri och näringsliv med fokus på den gröna och\ndigitala omställningen. Tyngdpunkten ska ligga på strategiska framtidsbranscher där Sverige har\ngoda förutsättningar att skapa morgondagens välstånd. När de globala ekonomiska spelreglerna\nsnabbt förändras måste vi se till att Sverige har fortsatt stark närvaro på andra marknader. Handel har\nalltid varit viktigt för svensk ekonomi. Därför behövs också en ny export- och investeringsstrategi\nför att fler företag ska nå förändrade exportmarknader.\nSverige har stora fyndigheter av kritiska och strategiska mineraler som är avgörande för\nklimatomställning och elektrifiering. Svensk mineralstrategi behöver uppdateras. Gruvor ska bidra\ntill att skapa ekonomiska och sociala värden för berörda samhällen.\nUtvecklandet av klimatsmart produktion och hållbara förädlingskedjor är en av våra mest centrala\nuppgifter de kommande åren. Också här måste det offentliga och näringslivet dra åt samma håll. De\nlångsiktiga planeringsmöjligheterna vad gäller den gröna omställningen måste förbättras. Vi vill\nkomplettera det rättsligt bindande klimatpolitiska ramverket med sektorsvisa omställningsplaner,\nsom utvärderas löpande. Det gör det tydligare för alla hur vi kan nå netto-nollutsläpp till 2045. Ett mer\nkonkret ramverk är särskilt viktigt för de sektorer som har långa investeringsperioder. För att stå\nrustade mot extremväder till följd av klimatförändringarna behöver vi också vidta åtgärder för\nklimatanpassning.\nI Sverige ska företag våga testa nya idéer och kunna växa. Företagsklimatet för innovativa\nföretag måste förbättras genom tydliga och förutsägbara regler och genom enklare tillgång till mer\njämställt riskkapital och investeringsstöd. Vi behöver förbättra förutsättningarna för start-ups,\noch vi vill se bättre varumärkes- och patentskydd. För att öka konkurrenskraften ska\nbranschinriktade samverkansprogram utvecklas. Klimatklivet och Industriklivet ska förstärkas\noch ansökningsprocesserna förenklas så att fler omställningsprojekt kan genomföras snabbare.\nStatliga krediter till kommunerna ska kunna användas vid stora industrietableringar. För att utveckla\n7\nnya affärsmodeller krävs att rätt marknader kommer på plats. Sverige ska vara en testbädd för nya\nmarknader och förädlingskedjor. Vi vill underlätta framväxten av marknader genom att använda den\noffentliga upphandlingen mer strategiskt och för att främja innovation.\nI Sverige har både företag och det offentliga historiskt varit snabba i att använda sig av ny teknik.\nDet är fortsatt en nyckel till framgång. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens\nhar potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Genom framtidsinriktade\ndigitaliseringssatsningar vill vi underlätta för små, medelstora och stora företag att hitta nya\naffärsmodeller. Samtidigt är mycket av tekniken oprövad, riskfylld, och kan användas för övervakning,\ndesinformation, hot och hat. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital\ninfrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, -användning och\nintegritetsskydd.\nVi vill se fler nya jobb i små och medelstora företag i hela landet. Det kräver att villkoren för att starta,\ndriva och utveckla företag förbättras i såväl landsbygd som stad. En hållbar besöksnäring som\nskapar helårsarbeten och stärker lokalsamhällen är viktigt för hela Sverige som destination. För att ta\ntillvara på den möjligheten behöver Sverige införa turistavgift.\n• Sverige ska ha välfungerande marknader.\nEn framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att\nmarknaderna präglas av produktiv konkurrens. Idag finns det många marknader där den vanliga\nkonsumenten står utan riktiga val när företagen blir så stora att de kan sätta vilka priser de vill, eller\nmarknaderna på andra sätt inte fungerar som de ska. Vi känner det i plånboken när vi handlar vår\nmatkasse, när vi vill byta bank för våra bolån eller när vi måste operera ett älskat husdjur. Vi ser det när\nutförsäljningen av bilprovningen gjort den dyrare och när seriösa taxibolag slåss för sin överlevnad för\natt app-bolagen drivit ner priserna med ovärdiga arbetsvillkor och fusk. Staten måste säkra viktiga\nsamhällsfunktioner och grundläggande offentlig service i hela landet. För att underlätta för vanliga\nhushåll måste vi ta krafttag för att få ordning på dagens många icke-fungerande marknader.\nVi ska förbättra konkurrensen i ekonomin och stärka förutsättningarna inte minst för småföretag,\nlantbrukare och konsumenter. Det är särskilt relevant på marknader som har direkt inverkan på\nvanligt folks ekonomi, såsom livsmedelssektorn, banksektorn och energimarknaden. Vi vill se en\nutvecklad roll för Konkurrensverket med ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. Vi behöver\nett förbättrat konsumentskydd och starka konsumentorganisationer.\n• Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el.\nFör att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter\nmer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Billig el kommer vara en central\nkonkurrensfördel för svenska företag framöver. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet\noch ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå\ndetta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. Vi vill se en mer\nvälfungerande svensk och europeisk elmarknad. Vi vill också att staten ska kunna teckna långa\nkontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi Folkhemsel.\nFör att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället överta mer av kontrollen över\nelförsörjningen. Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att leverera upp till dubbelt\nså mycket el som idag. Staten behöver möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag\noch i elnätet. Alla kraftslag ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet. Investeringar i nya\nindustrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Därför vill vi se mål för mer\nförnybar el redan till 2030 och 2035. För att nå målet till 2030 krävs stora satsningar på främst\n8\nvindkraft. Kommunala beslut om vindkraft behöver fastslås tidigt i processen och det krävs lokala\nincitament för ökad acceptans. I områden där tillgången till effekt är låg behövs kompletterande\ninvesteringar i gasturbiner, storskalig lagring, kraftelektronik och nätinvesteringar. Vi vill se en\nskarpare reglering av elnät som kan sänka kostnaden för hushåll och företag. Det behövs ett\nnationellt program för energieffektivisering och potentialen för flexibilitet måste tas till vara. Vi ska\ninte bygga mer dyr elproduktion än nödvändigt. Ett Sverige med EU:s lägsta elpriser kräver ett\nkostnadseffektivt elsystem.\nUtbyggnaden av energisystemet måste dessutom bli mer transparent och förutsägbart över tid. För att\nskapa långsiktighet i elsystemets utveckling behövs en blocköverskridande Energikommission.\nStaten ska säkerställa en hög och kontinuerlig utbyggnadstakt av ny energi genom att i samråd med\nrelevanta aktörer anvisa lämpliga områden. Det offentliga måste också se till att processerna för att\nfå på plats ny energi blir enklare och billigare. Vi vill minska byråkratin och snabba på\nmiljöprövningarna. Vi vill att beslut om vindkraft ska fastslås tidigt i processen och vi vill\ninföra starka lokala incitament för kommuner att möjliggöra investeringar i vind. Så kan vi klara\nklimatomställningen och elektrifieringen och driva fram nya industrijobb i hela landet.\n• Det måste bli enklare att resa i Sverige.\nEn utbyggd och väl fungerande infrastruktur på gles- och landsbygd, öar och städer håller Sverige\nsamman, knyter regioner närmare varandra, bidrar till större arbetsmarknadsregioner, stads - och\nlandsbygdsutveckling, bostadsbyggande och den gröna omställningen. En robust infrastruktur är\nockså avgörande ur ett totalförsvarsperspektiv.\nAlltför många svenskar tillbringar för mycket tid sittandes i bilkö eller väntandes på en tågperrong.\nPotthål blir slukhål innan de åtgärdas. Företag har svårt att planera transporttider och godstrafiken står\nofta still. Ett dåligt transportsystem gör det svårare att leva och jobba utanför storstäderna. Vårt\ntransportsystem måste bli bättre och mer tillförlitligt. Tågen ska gå i tid.\nVi vill starta en offensiv för ett fungerande transportnät, exempelvis nya stambanor. Kapaciteten\nför gods- och persontransporten ska öka. Mer resurser behöver satsas på väg- och\njärnvägsunderhållet, och vi vill att staten tar tillbaka kontrollen över järnvägsunderhållet. Fokus\nbehöver skifta från enskilda järnvägsprojekt till stråk, och förnyade arbetssätt och organisationsformer\nför att säkerställa att investeringar kan genomföras tidseffektivt. Nollvisionen ska förverkligas med\ninvesteringar i förbättrad vägstandard istället för generella hastighetsbegränsningar. Vi vill arbeta med\nupphandlad trafik för att säkra järnvägs- och flygförbindelser i hela landet. Staten ska bidra till att\nupprätthålla beredskapsflygplatser. Det behövs goda förutsättningar för svensk sjöfart och därför vill\nvi ta fram en nationell hamnstrategi som också omfattar insjöfarten.\nKollektivtrafiken måste vara tillgänglig för människor med vanliga inkomster. Det är inte minst viktigt\nför kvinnor och unga, varav många är helt beroende av kollektivtrafik för att ta sig runt. För att fler ska\nvilja och kunna resa kollektivt ska kollektivtrafiken bli mer tillgänglig och drivas på fossilfri eller\nförnybar energi i hela landet. Den statliga medfinansieringen till kollektivtrafiken ska därför öka för\nsänkta biljettpriser och bättre service i hela landet. Vi vill se en avgiftsfri kollektivtrafik för unga upp\ntill 20 år. Vi vill ha en statligt finansierad reform för en avgiftsfri kollektivtrafik för barn och unga där\ndet första steget är att göra den avgiftsfri kvällar, helger och lov.\nTransportsektorn är ett av de områden som påverkas mest av elektrifieringen och klimatomställningen.\nIncitamenten att köra elfordon måste förbättras. Det gäller både personbilstrafiken och den tunga\ntrafiken. Det behövs politiska styrmedel för att bygga ut laddinfrastrukturen snabbare så att\nfordonsflottan kan elektrifieras. Samtidigt stöttar vi dem som är beroende av bilen för att få vardagen\n9\natt gå ihop. Utbudet av begagnade elbilar måste öka så att vanligt folk har råd att köpa elbil. Vi vill\nöppna för ett system med elbilsleasing som gör elbilen tillgänglig för fler, också för familjer med\nvanliga inkomster. För att alla som behöver det ska ha råd att köra bil vill vi införa flera styrmedel, bland\nannat en ny modell för inblandning av biodrivmedel i bränslet, och utveckling av elektrobränslen. Så\nbygger vi upp en förnybar industri på svenska tillgångar som el, skog och avfall. Sverige blir mindre\nberoende av oljeländer och kan på sikt driva fordonsflottan helt svenskt.\n• Jordbruks- och skogsnäringen bidrar till ett levande Sverige.\nMer svenskt på tallriken, i glaset och i tanken skapar jobb och tillväxt samtidigt som vi stärker vår\nförsörjningsförmåga och beredskap. Livsmedelsproduktionen, både den konventionella och\nekologiska, ska öka i hela landet. Ett hållbart naturbruk erbjuder råvaror till andra branscher, ger en\nlevande landsbygd, bra jobb och rekreationsmöjligheter. När biomassa från skogen används i\ntransportsektorn minskar utsläppen. Att bygga mer i trä är en viktig del i klimatomställningen, inte\nminst eftersom koldioxiden i trä binds i generationer. När vi använder jordbrukets avfall och\nhushållens kompost till biogas får vi ny energi. Genom minskade utsläpp av växthusgaser från jord-\noch skogsbruk samt ökat kolupptag kan jord och skog bidra till att Sverige når klimatmålen.\nVi vill se fler levande skogar och ökad virkestillväxt i Sverige. Vi vill förbättra förutsättningarna för\nen framgångsrik skogsnäring, höja förädlingsnivån inom skogsbruket och skapa fler jobb.\nVi vill stå upp för och värna svenskt hållbart skogsbruk i EU. Genom förbättrad skogsskötsel,\nvariationsrikt skogsbruk och växtförädling kan både kolinlagringen, den biologiska mångfalden och\nvirkestillväxten öka. Rådgivning, forskning och kompetensutveckling gör det möjligt för fler\nskogsägare att bruka sin skog på ett hållbart sätt. Samtidigt behöver skogsägare kompenseras bättre\nän idag om de låter skogen stå för att bevara skyddsvärd skog. Social hållbarhet måste bli ett fokus\nför skogsbruket och jordbruket med fler jobb, med schyssta villkor och en mer levande landsbygd.\nArbetet mot utnyttjandet av migrantarbetare måste intensifieras.\n• En stark ekonomi förutsätter en fri akademi och många forskande företag.\nGenom att ständigt förnya teknologier, processer och kunskaper hjälper forskningen oss att förstå\noch lösa samhälleliga problem. Forskningen måste ges goda förutsättningar för fritt kunskapssökande.\nIdag fördelas resurser till akademin på ett skevt sätt. Vi vill se en mer långsiktig och stabil\nfinansiering av lärosätena i hela landet. För att säkra forskningens frihet behöver forskare ges\ntryggare anställningar. Nya karriärvägar mellan högskolor och det omgivande samhället behöver\nöppnas upp. Vi vill förbättra svenskars möjligheter att doktorera, forska och göra akademisk karriär.\nForskningen har också en viktig uppgift att samverka med hela samhället. God samverkan mellan\nakademisk forskning, forskande företag och det omgivande samhället hjälper oss att ligga i den\ntekniska utvecklingens framkant. För det krävs både en bredd och en spets i högre utbildning och\nforskning. Vi måste fortsätta utveckla lärosäten till regionala tillväxtmotorer. Lärosätena måste bli\nbättre på att nå ut med sin forskning och anpassa sitt utbud av utbildning efter arbetsmarknadens\noch näringslivets behov. Mer av forskningen ska kunna nå marknader och bli till nya företag.\n• Vi vill säkerställa en stadig grund för en stark ekonomi som möter samhällsbehoven.\nI en osäker och snabbt föränderlig värld är stabila offentliga finanser ett skydd och en förutsättning för\natt attrahera och genomföra viktiga satsningar. Starka statsfinanser är också en förutsättning för att\nvärna välfärden. Att det finns en bred parlamentarisk majoritet för spelreglerna för den ekonomiska\npolitiken är en styrka för vårt land. Starka statsfinanser ger oss kraften att skydda Sverige, välfärden,\nmänniskor och företag även när omständigheterna försämras. Det ger oss möjligheter att i dagens\nsäkerhetsläge snabbt stärka vårt totalförsvar.\n10\nVi vill inrätta en omfattande lånefinansierad totalförsvarsfond som skapar förutsättningar för\nkraftfulla investeringar i vår civila och militära beredskap. Militärt kommer det krävas kraftfulla\nsatsningar för att snabbt öka vår kapacitet och vår försvarsförmåga. För stärkt civil beredskap krävs\nexempelvis upprustning och utbyggnad av transportnätet, stärkta beredskapslager, ökad\nsjukvårdsberedskap samt investeringar i energisäkerhet för att öka vår samlade försvarsförmåga i hela\nlandet. Genom att lånefinansiera detta säkerställer vi att dessa investeringar inte går ut över välfärdens\nverksamhet. Som en effekt av denna ökade upplåning kan också skuldankarets nivå behöva höjas.\nVi är öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.\nMålet för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, och den måste därför vara offensiv. När fler\njobbar och ekonomin växer möjliggör vi en bättre välfärd. Välfärden är samtidigt en förutsättning för\nen god ekonomisk utveckling genom att människor kan utbilda sig, gå till jobbet, känna trygghet, våga\nta risker och utvecklas oavsett varifrån man kommer. Alla svenskar drar nytta av välfärden och bidrar\ntillsammans till att finansiera den genom skatter. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom\natt minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Vi vill se robusta och\nrättvisa skatter, som betalas efter bärkraft.\nFör att säkra välfärdens finansiering behöver skatteintäkterna öka. Vi vill genomföra en skattereform\nsom skapar förutsägbarhet, rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Skevheten i hur arbete och\nkapital beskattas måste åtgärdas. De allra mest förmögna ska bidra mer. Utöver att bredda skattebasen\nvill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och\nmer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.\nDärutöver behöver skatteöversynen se över åtgärder för hur större neutralitet mellan\nupplåtelseformerna på bostadsmarknaden kan uppnås.\nFrån norr till söder i vårt land frodas spetskunskaper och företagsamhet inom vitt skilda områden.\nNäringslivet och det offentliga behöver kroka arm och tillsammans arbeta för att företagen och\njobben ska bli fler så att människor och platsen de bor på blir rikare. För att höja tillväxten och skapa\nfull sysselsättning i hela landet måste investeringsnivån i samhället öka, bland annat i järnvägar,\nenergiproduktion och bostäder för vanligt folk. Det offentliga har en särskild roll att rikta drivkrafter\noch resurser mot näringar med en hög innovationspotential och växande internationell efterfrågan.\nLångsiktiga spelregler gör att näringslivet vågar investera, inte minst i ny, grön teknik. För att få fart\npå den hållbara tillväxten och frigöra kraften i fler privata satsningar ska staten kunna medverka mer\ntill viktiga investeringar. Vi vill se en svensk investeringsbank för att underlätta samordning och\nväxla upp insatser som bidrar till att frigöra privat kapital. Banken ska ha ett ambitiöst grundkapital\noch kunna bidra med långsiktigt kapital till klimatsmarta och viktiga framtidsinvesteringar.\n1.2 En modern och rättvis arbetslinje för fler bra jobb\nAtt människor vill och kan arbeta är vårt samhälles största tillgång. Genom sitt arbete kan man skapa\nsig en bättre tillvaro samtidigt som man är med och gör vårt land rikare. Vi vill att alla ska kunna se\nfram emot ett tryggt och utvecklande yrkesliv och en bra pension. Arbete ska vara en källa till stolthet\noch självbestämmande.\nSverige har idag en historiskt hög arbetslöshet. Vi har under många år haft en utveckling med växande\nlåglönekonkurrens och fler otrygga jobb. Många fastnar i anställningar som man knappt kan försörja sig\n11\npå. Allt färre har tillsvidareanställningar med kollektivavtal. Färre har en sammanhållen arbetsdag. Den\npassiva arbetsmarknadspolitiken har misslyckats med att rusta människor för de nya jobb som växer\nfram. Familjernas trygghet urholkas. Sverige hindras från att ta nästa produktiva steg.\nDet är dags för en modern, rättvis och jämställd arbetslinje. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken\nska syfta till att det skapas fler bra jobb i framgångsrika företag och inom offentlig sektor, att\nmänniskor får de kunskaper de behöver så att de kan ta de jobb som växer fram och att arbetslivet är så\nutvecklande och hållbart att många kan vara med och bidra länge. Det förutsätter också ekonomisk\ntrygghet i omställningen både genom starka socialförsäkringar och en bra arbetslöshetsförsäkring.\nDärför vill vi:\n• Stärka den svenska modellen – för full sysselsättning och bra jobb med bra löner.\nVår svenska modell, med starka fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som förhandlar om\nvillkoren på arbetsmarknaden, ger goda villkor och en rättvis löneutveckling. Jämfört med en ordning\nsom baseras på lagstiftning kring centrala arbetslivsfrågor är partssamverkan ett överlägset system.\nStarka arbetstagarorganisationer bidrar till att göra arbetsmarknaden mer jämställd, motverkar osakliga\nlöneskillnader och till att fler kan orka med ett långt arbetsliv. Företagsklimatet präglas så av sund\nkonkurrens och få konfliktdagar. Det skapar trygghet, flexibilitet och snabbhet i ekonomin. Vi ska\nvärna och försvara den svenska modellen och arbetsmarknadens parters självständiga ansvar\nför lönebildningen.\nVi vill utveckla den svenska modellen. Vi vill stärka arbetstagarnas och fackföreningsrörelsens\nställning. Parternas delaktighet exempelvis i EU-lagstiftningsprocesser ska utökas.\nFackföreningsavgiften ska vara avdragsgill. Skattepengar ska aldrig användas för att underminera\nkollektivavtal och dumpa villkor. I offentlig upphandling ska villkor enligt kollektivavtal gälla och\nsociala villkor beaktas. De regionala skyddsombuden ska ges utökad tillträdesrätt och\nskyddsombudens fackliga koppling ska värnas.\nFör att Sverige ska präglas av välfungerande marknader och för att vi ska få fram fler bra jobb måste\nde företag främjas som konkurrerar med innovation, hållbar och effektiv produktion samt goda löner\noch villkor. Det offentliga ska skapa spelregler som gynnar schysst företagande. Företag som\nbryter mot dessa förstör för alla de företag som gör rätt för sig. Det undergräver också fundamenten\ni vår svenska modell. Det är viktigt att den offentliga upphandlingen används aktivt för att bekämpa\narbetslivskriminalitet och osund konkurrens. Vi vill se en översyn av Lagen om Offentlig\nUpphandling.\n• Vi måste stoppa den växande arbetslivskriminaliteten.\nVi vill uppdatera den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet för att sjösätta ett brett\nprogram med långsiktiga och kraftfulla insatser för att städa upp på svensk arbetsmarknad. För att\ngöra det svårare att fuska vill vi öka tillsynen av riskbranscher och förstärka det\nmyndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Företag som fuskar ska kunna svartlistas.\nSanktionsavgifterna ska höjas och breddas till fler områden. Därtill vill vi verka för möjligheterna att\nutesluta orimligt låga anbud i offentlig upphandling och lagstifta om att begränsa antalet\nunderentreprenörsled till två som huvudregel i branscher med stor risk för arbetslivskriminalitiet.\nFusk och missbruk vid användandet av RUT- och ROT-tjänster ska motverkas, och vi vill ställa\nhårdare krav på företag som mottar lönesubventioner eller som erbjuder skattesubventionerade\ntjänster och stärka entreprenörsansvaret. Vi vill också att fler sanktionsavgifter ska kopplas till\nomsättning och breddas till fler områden, skärpa reglerna mot taktiska konkurser och införa en ny\n12\nbrottsrubricering: exploatering av utländsk arbetskraft. För att göra det lättare att upptäcka fusk och\nkriminalitet vill vi öka antalet kontroller genom att uppfylla ILO:s riktmärke om inspektörer,\nkraftfullt bygga ut och permanenta de nationella centren mot arbetslivskriminalitet samt\ninrätta en yrkestrafikinspektion.\nVi behöver också växla upp bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Penningtvätt, skatteflykt\noch fusk skadar marknaderna, göder organiserad brottslighet och tär på förtroendet i ekonomin.\nInformationsdelning mellan myndigheter ska utvecklas, och vi vill minska sekretesshinder mellan\nmyndigheter, kommuner och regioner, och gentemot parterna. Därtill vill vil utöka användningen av\nAI-teknologi och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större\nstatligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till\nrealtidsrapportering till och från relevanta databaser samt att skärpa kontrollen av europeiska\nsocialförsäkringsintyg.\nVi vill se skärpta straff, återinförd revisionsplikt, att fler brott ska leda till näringsförbud och att\nföretag som inte sköter sig ska kunna svartlistas. Kriminella använder ofta bolag som brottsverktyg,\noch därför bör möjligheterna att också belägga individer med näringsförbud utökas. Myndigheterna\nhar ett särskilt ansvar att säkerställa att skatter och sociala avgifter erläggs, oavsett om det sker i Sverige\neller hemlandet när arbetskraften är utstationerad. Genom klara och tydliga regler och stärkt\nkontroll av att dessa efterlevs kan vi skapa marknader som fungerar bättre och gynnar seriösa företag\noch bra jobb.\n• Vi ska skapa en tydlig jobbtrappa mot självförsörjning.\nMänniskor vill arbeta och försörja sig. Ett gott arbete ger stolthet, frihet och sammanhang. En politik\nför full sysselsättning bygger på att det skapas många bra jobb, och att människor kan ta jobben. Det\nmåste också finnas goda förutsättningar för människor och deras familjer att kunna flytta till orter\nmed lediga jobb. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten på arbetsmarknaden behöver stärkas.\nDen svenska arbetsmarknaden är idag uppdelad: i många branscher finns ett skriande personalbehov,\nsamtidigt som arbetslösheten är rekordhög. Många människor hittar snabbt nytt jobb vid tillfällig\narbetslöshet. Men alltför många saknar de kompetenser som krävs för att få jobb och fastnar i\nlångtidsarbetslöshet. Att var fjärde ung människa är arbetslös är ett enormt resursslöseri.\nVi behöver sjösätta ett program för att alla ska komma in på arbetsmarknaden. Takten i jobbskapandet\nska öka och arbetstagare ska snabbare få de kompetenser som krävs. Den som blir arbetslös ska mötas\nav starkt stöd och tydliga krav för att kunna ta ett nytt jobb. Trappstegen från arbetslöshet till\nsjälvförsörjning måste bli mycket tydligare än idag.\nDet börjar i språket – på svensk arbetsmarknad måste man i regel kunna prata svenska. För den som\ninte kan det är en ordentlig språkutbildning ett viktigt steg till jobb. För personer med försörjningsstöd\nvill vi se krav på aktivitetsplikt. För dem med svaga kunskaper i svenska vill vi se en språk- och\naktivitetsplikt. Försörjningsstöd ska kunna kombineras med studier som underlättar vägen till jobb.\nYrkesanpassad språkutbildning ska främjas.\nDärefter måste man möta en arbetsplats. Genom praktik, subventionerade anställningar och\nberedskapsarbeten kan man få in en första fot i arbetslivet. För dem som har mycket stora\nsvårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden krävs långsiktiga och förstärkta möjligheter till\nanpassade arbeten med kollektivavtalsenliga villkor. De finansiella samordningsförbunden bör få ett\nutökat uppdrag att öka människors arbetsförmåga så att fler långsiktigt kan försörja sig själva. Stöden\n13\nför att komma i arbete ska vara anpassade efter individens behov. Det gäller inte minst för människor\nmed funktionsnedsättning. Samhall har en viktig roll och ska ges förutsättning att lägga större fokus\npå att ge meningsfulla och utvecklande arbeten för de anställda.\nMan behöver rätt kompetenser. Arbetsmarknadsutbildningar ger människor färdigheter som företag\noch välfärd behöver. Arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut kraftigt så att fler snabbare får\nde kompetenser som efterfrågas och blir anställningsbara. Utbudet av utbildningar ska främja\njämställdhet. Också kommunernas, civilsamhällets och folkbildningens insatser är avgörande för att\nmänniskor får de färdigheter som behövs. Yrkesvux behöver få mer långsiktig och förutsägbar\nfinansiering så att fler kan få rätt kompetenser. Studiestartsstödet har en viktig roll i att ge arbetslösa\ntillgång till utbildning som leder till jobb. Yrkeshögskolan ska fortsätta att byggas ut, med en stark\nkoppling till den regionala arbetsmarknaden. Kvaliteten i Komvux ska vara god i hela landet. Genom\nfler utbildningsplatser på folkhögskolor förbättras vägarna till arbete. Insatserna för unga som varken\narbetar eller studerar behöver stärkas. Unga i familjer med försörjningsstöd ska ha möjlighet att\nferiearbeta utan att det påverkar försörjningsstödet.\nMed rätt färdigheter kan människor ta de jobb som finns. Genom aktiv förmedling och matchning\netablerar människor sig på arbetsmarknaden. För att det ska fungera ska Arbetsförmedlingen vara\nstatligt finansierad, kommunalt förankrad, finnas i hela landet och samverka med relevanta aktörer.\nMånga kommuner har byggt upp egna arbetsmarknadspolitiska insatser som är av stor betydelse där\nArbetsförmedlingen inte givits förutsättningar att klara sitt uppdrag. Samverkan med kommunerna\noch andra relevanta aktörer är central för att ungdomar och andra utsatta grupper ska ges stöd.\nSociala företag ska få bättre förutsättningar att verka och skapa jobb för sårbara grupper. Vi vill att\nsociala företag gynnas i offentlig upphandling genom reserverade kontrakt.\nFör att underlätta för människor att komma från arbetslöshet till arbete behövs dessutom en trygg och\nfungerande arbetslöshetsförsäkring. En stark arbetslöshetsförsäkring med hög anslutningsgrad och\nett gott inkomstskydd är ett viktigt verktyg för stärkt jämlikhet. Det hindrar att löner pressas nedåt,\nmotverkar lågkonjunktur och stödjer ekonomisk återhämtning. Vi vill se goda ersättningsnivåer och\nbättre ersättningsvillkor än idag. Den nya, brantare avtrappningsmodellen försämrar tryggheten och\nska därför rivas upp. Att värna inkomstbortfallsprincipen är prioriterat för att slå vakt om\narbetstagarnas ekonomiska standard. Deltagande i lagenliga konflikter på den svenska\narbetsmarknaden, där individer uppbär konfliktersättning, ska kunna räknas som överhoppningsbar\ntid i arbetslöshetsförsäkringen. Även deltidsarbetslösa i varaktig anställning ska kunna erbjudas\narbetsmarknadspolitiska insatser med arbetsmarknadspolitiska ersättningar.\n• Livslångt lärande genom hela yrkeslivet.\nFörutom en fungerande jobbtrappa från arbetslöshet till arbete måste kompetensutveckling,\nutbildning och vidareutbildning vara en bärande del genom hela yrkeslivet. För människors\nmöjligheter till ett långt arbetsliv, och för att det ska vara lätt att yrkesväxla, spelar livslångt lärande en\navgörande roll. Därför behöver yrkesverksamma ges bättre chanser att deltidsstudera vid sidan av\njobbet, och möjligheten att vidareutbilda sig till nya yrken och jobb ska utökas.\nDet behövs ett bredare utbud, fler korta kurser och utbildningsplatser för yrkesverksamma, och\nfler lärcenter. Det behövs fler utbildningar på deltid och distans som möter kompetensbehoven\npå den regionala arbetsmarknaden och som är enkla att kombinera med arbete. Med\nomställningsstudiestödet har grunden lagts för ett av världens starkaste system för omställning. Vi\nska värna att fler arbetstagare kan använda omställningsstudiestödet för att bygga på sin kompetens\neller yrkesväxla. Handläggningstiderna ska kortas. Så lägger vi grunden för en arbetsmarknad där\nmänniskor ges möjlighet att växa och ta nya språng när arbetslivet förändras.\n14\nAlla som arbetar i Sverige ska ha svenska villkor och löner. Vår prioritet är att de arbetslösa i Sverige ska\nta de lediga jobb som finns på svensk arbetsmarknad. Som komplement vill vi se en ordnad\narbetskraftsinvandring med arbetsmarknadsprövning, där staten samverkar med parterna. För\nbristyrken finns behov av ett kvalificerat arbetskraftsinvandringsprogram.\nArbetskraftsinvandring kan då spela en stor roll för kompetensförsörjningen och bidra positivt\ntill tillväxten, särskilt på industriorter och landsbygden. För att motverka att människor kommer\ntill Sverige för att jobba under förevändningen att de studerar, ska missbruk av uppehållstillstånd\nför studier stoppas. Löner för arbetskraftsinvandrare ska följa gällande branschs kollektivavtal. Så kan\nvi också skydda människor från att utnyttjas i daglönerijobb och värna sund konkurrens på svensk\narbetsmarknad. För att inte viktig kompetens ska gå förlorad vill vi utreda frågan om att\narbetskraftsinvandrare vid speciella omständigheter ska få möjlighet att ansöka om förlängt\nuppehållstillstånd från Sverige.\n• Du har rätt att orka ett långt arbetsliv.\nTill en modern och rättvis arbetslinje hör att fler kan stanna längre i arbetslivet. Idag ser möjligheterna\natt stanna länge i ett yrke väldigt olika ut. Särskilt skillnaden mellan arbetar- och tjänstemannayrken\nökar. Inom vissa yrken har man fått ett större utrymme att påverka när och var man arbetar,\nexempelvis genom att arbeta hemifrån vid sjukdom. I andra yrkesgrupper är självbestämmandet\nmindre och man behöver vara på plats för att göra sitt jobb. Denna skillnad såg vi tydligt under\ncoronapandemin, men den gäller fortfarande. Att människor går sjuka till jobbet för att de inte har\nråd att vara hemma leder i förlängningen till att de sliter ut kroppen, sjukskrivningarna ökar och man\nriskerar att lämna arbetslivet för tidigt. Det är orättvist. Därför vill vi slopa karensavdraget, så att den\nsom är sjuk får möjlighet att återhämta sig. Det innebär att den som är sjuk får sjuklön från första dagen.\nDet förutsätter också effektiva regler som gör att fusk och missbruk motverkas.\nArbetsgivare måste också arbeta mer aktivt för att motverka sjukdom. Alltför hög arbetsbelastning,\njobb som sliter på kroppen, dåligt ledarskap och en ohälsosam förläggning av arbetstiden producerar\nohälsa, lägre inkomster och sämre livskvalitet. Bristande eller obefintligt arbetsmiljöarbete\nbidrar till att många slits ut, det gäller inte minst i kvinnodominerade yrken. Det är dåligt för\narbetstagaren, dåligt för arbetsgivaren och dåligt för samhällsekonomin. Förbättrade möjligheter till\nvidareutbildning på jobbet och yrkesväxling ger ett mer hållbart arbetsliv. Därutöver vill vi öka\nmöjligheterna till sanktioner mot arbetsgivare som inte tar sitt ansvar för arbetsanpassning och\nrehabilitering. Alla anställda ska ha tillgång till en bra företagshälsovård. Sverige ska ratificera ILO-\nkonventionen 190 om våld och trakasserier i arbetslivet.\nMånga människor är rädda att inte orka jobba ända till pensionen. Det gäller särskilt människor i\narbetaryrken. Vi vill genomföra en reform som innebär att fler som börjat arbeta tidigt och har ett\nlångt arbetsliv bakom sig ska kunna gå ner i arbetstid när man närmar sig pensionsåldern utan att det\npåverkar pensionen negativt. På så sätt kan många få förutsättning att arbeta länge och orka hela\narbetslivet ut.\n• En stark ekonomi ska komma alla till del.\nNär Sveriges konkurrenskraft ökar, när jobben blir fler och vi blir rikare ska det märkas i vardagen för\nalla som är med och bygger vårt land starkt. I den svenska modellen hanteras villkor och arbetstider i\nförsta hand av parterna. Teknisk utveckling och ökad produktivitet har gjort det möjligt för vissa\nyrkesgrupper att förhandla om både mer pengar i plånboken och kortare arbetstid. Inte minst med\nden utveckling vi nu ser kring artificiell intelligens och digitalisering finns ytterligare potential för detta.\nEn modern och rättvis arbetslinje som främjar både arbetslivsförlängning, bra lön och mer fritid gör\n15\ndet lättare att attrahera personal. Det är viktigt på hela arbetsmarknaden. Vi ser positivt på parternas\narbete med att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv och ser även behovet av en\narbetstidsförkortning. I Sverige arbetar vi mycket och många kämpar med att få arbete och vardag att\ngå ihop och orka ett helt yrkesliv. Arbetstiden behöver kortas. Frågan om arbetstidsförkortning bör i\nförsta hand lösas av parterna på arbetsmarknaden och kan komma att kräva regleringar och insatser i\nnärtid.\nSverige präglas av en hög sysselsättningsgrad och relativt sett långa arbetsliv. Den demografiska\nförändring vi står inför kräver att människor är yrkesverksamma länge. På många arbetsplatser bidrar\ndock tunga arbetsmoment och tuffa villkor till att många inte orkar ett helt yrkesliv. Inte minst\ninom välfärden vittnar arbetstagare om utmaningarna i arbetet. Eftersom välfärden är en bärande\npelare för att bygga Sverige starkare måste det bli lättare att rekrytera och behålla medarbetare inom\nvälfärden. Vi vill därför se ett innovativt arbetsmiljöarbete och arbetsdelningsmodeller inom\nvälfärdssektorn. Att testa olika tidsmodeller för att se effekter på arbetsmiljö, hälsa och produktivitet\när ett viktigt led i att göra arbetslivet mer hållbart.\n16\n2. DU HAR RÄTT TILL ETT VÄLFUNGERANDE SAMHÄLLE\nVälfärden bygger på det ömsesidiga löftet om att ingen står ensam i livet. Oavsett vem du är, i vilken\nfamilj du fötts, vad du drabbas av eller vilken väg livet tar så har vi samma grundläggande rättighet att\nleva ett tryggt och värdigt liv.\nVår svenska välfärd är inte bara ett system av offentliga tjänster och finansiellt stöd. Den uttrycker en\ngemensam värdegrund där vi ser att vi har behov av varandra. En bra och likvärdig förskola och skola\nger mer rättvisa chanser åt alla barn. En god sjukvård gör att vi lever längre och bättre. Stabila\nsocialförsäkringar gör att vi kan stå starka i livets olika faser. En bra pension gör det tryggare att åldras.\nOch vi ser hur en stark generell välfärd gör konkret skillnad i vår vardag. Personal som har tid att\ntrösta ett barn som är ledset. Tonåringen som får det stöd som behövs för att ta sig genom\nmattekursen. Den äldre som får hjälp att komma ut och känna vårsolen. I ett välfungerande\nvälfärdssamhälle finns starka skyddsnät när vi faller. Där vågar vi tro på framtiden oavsett plånbokens\nstorlek.\nSverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Men någonting har hänt. Mycket av det som\ntidigare fungerat bra håller inte längre. Klassrummen blir stökigare och fler barn hamnar snett trots att\nvarningsklockorna ringt länge. Kontaktar man sin vårdcentral kan det ibland kännas som om läkaren\naldrig har tid. Kön till barn- och ungdomspsykiatrin växer. I äldreomsorgen möts man ofta av personal\nvars arbete blir tyngre och stressigare, vilket också påverkar de äldre negativt. Med den demografiska\nförändringen utmanas vår välfärd: behoven ökar samtidigt som färre ska säkra en bra välfärd för fler.\nDet är hög tid att vända utvecklingen. Vi måste återupprätta välfärdens löfte. Det är våra behov av en\nbra skola, bra vård och bra omsorg som ska styra hur välfärden ser ut, hur den organiseras och\nfinansieras. Samhället behöver kliva fram och ta en mer aktiv roll så att vi alla får den välfärd vi har rätt\ntill. Vårt mål är att Sverige ska ha världens bästa välfärd. Och välfärden ska vara Sveriges bästa\narbetsplats.\n2.1 Ta tillbaka kontrollen\nVarje dag skapas vård, omsorg och utbildning i mötet mellan medborgarna och personalen. I dessa\nmöten uppstår det som är välfärdssverige. Men medarbetarnas lojalitet med uppdraget kan aldrig\nkompensera för de problem som välfärden idag står inför.\nProblemen är flera. Välfärden har för dålig kvalitet. Den läcker pengar. Och den är svår att styra.\nDessa problem hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått ett\nprivatiseringsexperiment som är unikt i världen. Underfinansieringen och marknadiseringen har blivit\nen giftig cocktail.\nEffekterna är tydliga. Vi ser hur privata företag etablerar sig främst inom lukrativa områden och driver\nverksamheten med fokus på vinstintresset, inte medborgarnas behov. Pengar som är avsedda för\nskolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella,\nanvänds för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när\nanställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större\nkontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. Svårigheten att mäta\nkvalitet i välfärden gör att vinstintresset inte styr mot önskade effekter. Ingen har längre ett\nhelhetsperspektiv på hur våra skattepengar används.\n17\nOckså som vanlig medborgare har det blivit svårare att orientera sig i välfärdsdjungeln. När svensk\nvälfärd organiseras som en marknad och dessutom är starkt privatiserad förutsätter det att människor\nkan agera som informerade konsumenter för att välja bra verksamhet och välja bort den dåliga. Men\ndet är en både omöjlig och orimlig uppgift. Det är nära nog omöjligt att vara en informerad konsument\nnär man har drabbats av demens, mobbas på sin skola eller har en kronisk sjukdom. Välfärdstjänster\nska täcka basbehov i en människas liv och kan därför inte jämföras med andra varor och tjänster. När\nvi möter välfärden är vi inte kunder på en marknad. Vi är människor med rättigheter och behov.\nVi ser tre stora reformområden inom välfärden. Vi måste stoppa vinstjakten och förbättra\nstyrningen, så att våra skattepengar stannar i välfärden och används för att göra den bättre. Vi måste ge\npersonalen goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Och vi måste säkra den långsiktiga\nfinansieringen, så att människors behov av en bra skola, vård och omsorg får stå i centrum, inte\nundermineras av permanenta besparingskrav.\nDärför vill vi:\n• Stoppa vinstjakten och förbättra styrningen.\nDet är hög tid att ta tillbaka kontrollen, så att kommuner och regioner kan se till att välfärd ges efter\nbehov och inget annat. Gemensamma skattepengar ska gå till utbildning, vård och omsorg, inte delas\nut till privata ägare. Vård ska inte bedrivas av kriminella, och därför ska kraven för att bedriva vård höjas\noch tillståndsplikt införas. Andelen vinstdrivande verksamheter ska minska kraftigt och principen är att\nvälfärd ska fördelas efter behov. Vi vill förbjuda vinstuttag i förskolor, grundskolor och gymnasier.\nInom vården vill vi förbjuda privata sjukvårdsförsäkringar i den offentligt finansierade vården, för\natt förhindra att någon kan köpa sig före i kön. Eftersom förutsättningarna ser olika ut i olika delar av\nvälfärden vill vi tillsätta en bred välfärdsutredning enligt norsk modell – en ”Ta-tillbaka-kontrollen-\nutredning” – som ska lägga fram konkreta förslag på hur vi återtar kontrollen och stoppar\npengaläckaget.\nVi vill också ta fram en ny lag för styrning av välfärden, med en målstyrd etableringsrätt som\nomfattar en lokal vetorätt för kommuner och regioner så att etableringar styrs av behov och offentlig\nverksamhet kan fullfölja sitt ansvar för tillgänglighet i hela landet. Denna lag ska utgå från\nkommunernas och regionernas planeringsansvar och ersätta Lagen om Valfrihetssystem (LOV), det\nvill säga dagens system med fri etableringsrätt, där aktörer kan starta skattefinansierade\nvälfärdsföretag nästan var som helst. Möjligheten till kontroll och sanktioner behöver förstärkas.\nOffentlighetsprincipen ska gälla likvärdigt och oinskränkt för alla verksamheter som finansieras av\nskattemedel. Företagshemligheter kan aldrig gå före medborgarnas rätt till insyn.\n• Stärka personalen i hela välfärdssektorn.\nTill skolans, vårdens och omsorgens största utmaningar hör att locka och behålla kompetent personal.\nDet är framför allt kvinnor som bär välfärden, och som därför drabbas när arbetsvillkoren inte är\nbra nog. Det vill vi ändra. Personalen ska få den utbildning, det stöd och de resurser som krävs för\natt fler ska vilja jobba länge. Vi vill förbättra arbetsvillkoren och minska byråkratin. Vi ska\nsäkerställa att tillräckligt många utbildas för välfärdsyrken och att människor vill arbeta i välfärden.\nStaten måste ta ett större ansvar för att samla aktörerna från högskolor, kommuner och regioner så\natt utbildningarna till välfärdsyrkena dimensioneras bättre. Användningen av bemanningsbolagen\nska begränsas kraftigt med målet att välfärden ska bli oberoende av dem. Andelen resurser som läggs\npå byråkrati och administration bör minska, både inom välfärdssektorn och den statliga\nförvaltningen. Därutöver är det en viktig fråga, inte minst för jämställdheten, att de som jobbar i\noffentlig sektor har tillgång till arbetskläder och arbetsskor.\n18\nVi vill göra välfärden till en arbetsplats för fler. I välfärden arbetar människor med olika bakgrund.\nMånga som kommit till Sverige gör viktiga insatser för att upprätthålla välfärden. Men ibland brister\nspråkkompetensen. Fungerande kommunikation mellan personal och medborgare är viktigt för\nen hög kvalitet. Vi vill se fler insatser för personal som behöver stärkas i det svenska språket. Vi vill\nockså se språktest för personal i verksamhet där språkkompetensen är särskilt viktig, vilket\nkombineras med särskilda språkinsatser för den enskilde vid behov.\n• Säkra den långsiktiga finansieringen så att bra välfärd garanteras i hela landet.\nFör att bygga en välfärd som fungerar för medborgare och personal krävs en långsiktigt hållbar\nfinansiering. Vi vill se en tryggad grundfinansiering över tid. De generella och riktade statsbidragen\nska värdesäkras varje år för att öka i takt med kostnadsdrivande faktorer. Fler av statsbidragen ska ges\nsom generella stöd eller som sektorsbidrag. En trygg grundfinansiering skapar utrymme för såväl\nökad kvalitet i verksamheten som bra löner. Eftersom välfärdskostnaderna ofta är relativt sett större\ni glesbygd än i storstad, samtidigt som den finansiella bärkraften är mindre, vill vi uppdatera det\nkommunala utjämningssystemet så att det speglar verkligheten hos kommunerna och regionerna.\nI avvaktan på det vill vi se särskilda stöd till små och glesbefolkade kommuner, så att god välfärd\nkan garanteras även där.\n2.2 En skola som ger alla barn goda och lika chanser\nNär ett barn lär sig läsa öppnas en värld. I leken utmanas barnets förmågor tillsammans med andra. I\nlärandet finns glädjen att upptäcka och verktygen till att förstå och göra självständiga val. Men\nockså grunden för det demokratiska samtalet och källkritiken. Alla barn i Sverige ska få en god\nutbildning och bildning, det är nyckeln till att alla ska få möjlighet att nå sina drömmar. Vi vill uppnå\ndet genom fokus på kunskapsuppdraget, mer personal i skolan och fler utbildade lärare med bättre\nförutsättningar. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas.\nMänniskor kommer att behöva mer kunskap framöver. I framtidens samhälle och arbetsliv måste vi\nkunna lära och lära om hela livet. Men den svenska utbildningskedjan – från förskola till högskola –\nhar försvagats. Med överfulla klassrum, stressade lärare och för få skolböcker sjunker kvaliteten.\nSkolans kompensatoriska uppdrag undermineras. För att Sverige och alla i vårt land ska stå starka\nmåste hela utbildningskedjan stärkas.\nDärför vill vi:\n• Att det livslånga lärandet grundläggs redan i förskolan.\nDen svenska allmänna förskolan ska ge barn tillgång till lek och lärande oavsett familjens\nsituation. För att höja kvaliteten behövs små barngrupper och ökad personaltäthet samt bindande\nregler för bemanning som styr mot huvudmän. För de barn som har störst behov av att lära sig\nsvenska ska rätten att delta i förskoleverksamhet utökas. Allmän förskola ska införas från två års ålder.\nBarn till föräldralediga och arbetslösa ska ges rätt till förskola i större utsträckning än idag.\nBarnomsorg på kvällar, nätter och helger ska finnas för dem som behöver.\nDet är personalens kompetens som avgör vilken kvalitet den pedagogiska verksamheten har. Vi vill\nhöja kunskapsnivån och utöka möjligheterna att utbilda sig på arbetstid. Vi vill att innehållet i\nbarnskötarutbildningarna blir enhetligt, och att förskollärarutbildningen dimensioneras så att\ntillgången till förskollärare säkras på alla förskolor. För att stärka barnens språkutveckling ska\nförskolor där behov finns få mer resurser att kunna jobba språkutvecklande.\n19\n• Den svenska skolan ska ge goda kunskaper åt alla barn.\nAtt läsa, skriva och räkna är den viktiga grund som alla måste erövra. Skolan är den plats där barn lär\nsig förstå sin omgivning och världen. Men för många innebär skoltiden inte att de får tillgång till de\nförmågor de behöver. Deras lust att lära tas inte tillvara. Dörrar öppnas inte, utan stängs.\nVi vill ha en svensk skola som ger alla barn en bra utbildning. Staten ska därför ta ett ökat ansvar för\nskolans finansiering för att stärka skolans kvalitet och likvärdighet samtidigt som bindande regler ska\ninföras för det som är viktigast för att höja kvaliteten, så som lärartäthet, klassernas storlek och\nelevhälsa. Reglerna ska styra mot huvudmän och utformas på ett sätt som motverkar socioekonomiska\nskillnader och fungerar i alla delar av landet. Ett sektorsbidrag med ökade resurser ska införas för att\nkommunerna ska kunna leva upp till de höjda kraven på god skolgång åt alla. Fristående huvudmän\nska inte få flytta skolans resurser från kommunen eller ha lägre lärartäthet i syfte att göra vinst.\nAndelen behöriga lärare ska öka genom att arbetsmiljön förbättras och skolan blir en mer attraktiv\narbetsplats. Då måste läraruppdraget renodlas, lärarna ges mer tid till för- och efterarbete samt\nminskade administrations- och kontrollfunktioner. Lärare och annan personal måste ha goda\nmöjligheter till kompetensutveckling. Det svenska språkets ställning ska stärkas genom ett\nminimikrav om att 75 procent av all undervisning ska ske på svenska. Rätten till undervisning i\nmodersmål och nationella minoritetsspråk ska värnas. Hot och våld i skolan liksom i all annan\nvälfärdsverksamhet, både mot personal och elever, ska motverkas. Nolltolerans ska råda mot\ntrakasserier, kränkande behandling och mobbning. Rektors och lärares befogenheter att säkerställa\ntrygghet och studiero ska förbättras och elever som utgör hot mot säkerheten och tryggheten i skolan\nska kunna nekas tillträde och tas omhand på annat sätt.\nHögre kvalitet och bättre likvärdighet måste också avspeglas i hur skolor finansieras. För att skolor\nska kompenseras för elever med större behov, och för att de kommunala skolorna ska\nkompenseras för skyldigheten att kunna ta emot alla barn, ska skolpengssystemet göras om så att\ndet utjämnar skolornas villkor. Vi vill förenkla skolvalet för familjerna. Därför vill vi se ett\ngemensamt, likvärdigt och offentligt administrerat skolvalssystem där alla skolor ingår. Alla\nhuvudmän ska ha i uppdrag att motverka segregation. Religiösa skolor och förskolor ska\nförbjudas, utan att det inkräktar på nationella minoriteters rättigheter. Kommunerna ska ha veto vid\nutökningar och nyetableringar av friskolor.\n• Skolan måste bli mer barnanpassad.\nAlla barn ska klara skolan. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan\nlyckas. Idag faller alltför många elever mellan stolarna, och skolan klarar inte av att ge alla tillräckligt\nstöd. Det gäller både barn som halkar efter och barn som gärna springer före. Särskilt barn med\nneuropsykiatriska funktionshinder (NPF) behöver fångas upp tidigare. Genom mindre klasser,\nhalvklasstimmar, fler speciallärare, elevassistenter och specialpedagoger kan skolor snabbare se och\nstödja alla barn. När de som behöver extra stöd får det blir klassrummet lugnare för alla. Kompetens om\nNPF måste finnas i varje klassrum. Tillgången till resursskola ska utökas för elever som har permanent\nbehov av särskilt stöd utifrån nationellt definierade kriterier. Eftersom dagens betygssystem bidrar till\natt sortera och slå ut ett stort antal elever i övergången mellan grund- och gymnasieskolan ser vi behov\nav att förändra betygssystemet i sin helhet. Framför allt måste den skarpa godkändgränsen i betyget\n”F” tas bort. Betygssystemet måste vara rättvist och pålitligt. Betygsinflationen ska stoppas.\n20\nVi vill också att fler går på fritidshem och att detta ska utvecklas till att bli en självklar förlängning av\nskoldagen. Alla fritids bör erbjuda läxläsning. Genom samarbete med idrotts- och\nkulturföreningar kan verksamheten göras mer varierad. Att barn och unga kan delta i en god\nfritidsverksamhet med nära band till kultur- och föreningsliv hjälper också till att underlätta livspusslet\nför familjerna. Rätten till fritidshem behöver successivt utvidgas så att den blir mer oberoende av\nföräldrarnas inkomst. Barn med stora behov eller med riskfaktorer för att hamna snett ska få större\nmöjlighet att gå på fritids.\n• Barn och unga ska kunna må bra.\nBarn och unga mår allt sämre idag. Stress, ångest och depression ökar. Höga krav på prestation och en\nvärld som snabbt förändras kan bidra till oro och ge en känsla av otillräcklighet. Mobbing kan ge\nlivslånga ärr för den som drabbas, på nätet eller i korridoren. Med en vardag som domineras av mobiler\noch sociala medier upplever många en växande ensamhet. Antalet stillasittande barn blir fler. Antalet\nelever med problematisk skolfrånvaro växer.\nSkolan har ett viktigt ansvar för att barn mår bra och har en god psykisk hälsa. Skolfrukost är ett bra\nsätt att främja en jämlik skolgång för alla. Varje skola ska ha ett aktivt arbete för att förebygga psykisk\nohälsa, främja fysisk aktivitet och hjälpa ungdomar att ta de ibland svåra stegen in i vuxenlivet. Det\nmåste finnas relevant kompetens såsom fritidspedagoger och stödpersonal på alla skolor så att barn\nhar någon att vända sig till när de behöver det. Alla skolor ska ha ett aktivt arbete mot mobbing. Ett\nnationellt centrum för skoltrygghet och mot mobbning bör inrättas, dit skolor som behöver råd och\nstöd kan vända sig. Den nationella strategin för psykisk hälsa måste implementeras och följas upp,\nsärskilt när det gäller barns och ungas mående. Även specialistvården måste stärkas för att ge barn\noch unga en bättre vård vid psykisk ohälsa. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver\ndimensioneras för vår tid och barnens växande behov. Elevhälsovården ska byggas ut och\nungdomsmottagningarna måste kunna hjälpa barn och ungdomar tidigt. Vi vill att\nundervisningen i sexualitet, samtycke och relationer på alla skolor moderniseras så att barn få\nhjälp att orientera sig i frågor om sexuell identitet, förväntningar, normer, gränssättande och samtycke.\nBarn ska få lära sig ett porrkritiskt förhållningssätt.\nBarn och unga växer idag upp med mobiler och datorer som en del av livet. Plattformarnas\nalgoritmer är byggda på ett sådant sätt att man lätt blir beroende av dem. På internet och många\nplattformar finns våld, gängens rekryterare, pornografiskt innehåll och annat olämpligt material. För\natt bättre skydda minderåriga vill vi se hårdare regler för plattformsföretagen kring algoritmer och det\nbehövs effektiva ålderskontroller för visst innehåll. Därutöver har skolan en viktig roll i att hjälpa unga\natt hantera och använda sig av den nya tekniken på ett medvetet och ansvarsfullt sätt. Skolan måste\nlära ut om källkritik, ansvarsfullt agerande på plattformar och respekt för den egna och andras\nintegritet. Vi vill att skoltiden präglas av lugn och ro och är mobilfri.\n• Skolplikten ska förlängas till 18 års ålder.\nFör nästan alla jobb på svensk arbetsmarknad krävs gymnasiestudier. Därför ska alla unga gå på\ngymnasiet och det ska finnas ett brett utbud av utbildningar av hög kvalitet. För att öka chansen till\natt fler klarar en hel skolgång ska gymnasieskolan ges mer resurser för ökad likvärdighet. Den\ngaranterade undervisningstiden ska regleras tydligare. Elever som behöver längre gymnasietid och\nmer lärarstöd måste erbjudas det. Vid behov ska det finnas särskilda undervisningsformer för\nskoltrötta elever. Gymnasievalet ska bli mer transparent genom att information om landets\ngymnasier och linjer blir mer samlat.\n21\nVi vill att fler elever ska kunna gå praktiska, yrkesinriktade program. Många yrken kräver färdigheter som\ninte lärs ut vid teoretiska program, och närheten till arbetsmarknaden gör att man snabbare kan\nkomma i jobb genom en yrkesutbildning. Yrkesutbildningarna ska bli fler och bättre genom att\nsamarbetet med branscherna vidareutvecklas. Eftersom praktiska utbildningar ofta är dyrare än\nteoretiska måste resurserna till yrkesutbildningarna ökas och dimensioneringen förbättras. Privata\naktörer ska inkluderas i det tvingande dimensioneringsarbetet. Vi vill öka resurserna för höjd\nkvalitet i den arbetsförlagda utbildningen. Vi vill se betald praktik på fler yrkesområden än idag,\nexempelvis för att göra utbildningarna till välfärdsyrkena mer attraktiva.\n• Fler ska kunna läsa på högskola och universitet.\nSverige ska vara ett land av livslångt lärande och många andra chanser. Det ska vara lätt att återkomma\ntill utbildning hela livet. Fortfarande ser vi en stark social snedrekrytering till högskolor och universitet.\nDenna måste brytas. Högre utbildning ska finnas i varje län och det måste bli lättare för studenter med\nolika bakgrund att söka sig dit. Arbetslivserfarenhet ska återigen ses som meriterande vid ansökan till\nhögskolan. För att ge studenterna bättre förutsättningar ska den lärarledda undervisningstiden öka. För\natt fler ska utbilda sig till välfärdsyrken måste de verksamhetsförlagda utbildningsplatserna byggas\nut. Såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot studenter. Platserna på den högre\nutbildningen ska i större utsträckning dimensioneras efter arbetsmarknadens behov och fördelas\növer hela landet. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier.\nDet totala studiemedelssystemet behöver stärkas så att ännu fler kan ha råd att studera vidare. Vi är\nberedda att ta steg för en höjning av bidragsdelen av studiemedlet.\n2.3 Bra vård och stöd till människor i hela landet\nNär man är sjuk behöver man mer än någonsin samhällets hjälp. Oavsett om vi söker vård för\nöroninflammation eller för att få en ny höft vill vi snabbt kunna få tag i en läkare och veta att vi får den\nbästa vården. Bra vård är en grundläggande rättighet. Det är också något som gör att vi känner trygghet\noch tillit till samhället.\nVården utvecklas ständigt. Ny forskning ger bättre behandlingar, gör att fler överlever livshotande\nsjukdomar, så som cancer, och kan leva med kroniska sjukdomar. En god, jämlik och jämställd vård\noch omsorg gör oss friska längre upp i åldrarna. Därför behöver exempelvis kvinnosjukvården\nstärkas. Samtidigt ser vi hur hälsoklyftorna växer. Vården och omsorgen är inte tillgänglig för alla på\nsamma villkor. I vårt uppsplittrade system har vi på vissa orter fått en överetablering av vårdgivare\noch på andra saknas de helt. Man kan köpa sig förbi kön. För många känns vården svår och krånglig\natt nå.\nVi måste styra upp i vård- och omsorgskedjan så att fler får den hjälp de behöver snabbare. Vård ska\nges efter behov och i tid, likvärdigt och med hög kvalitet i hela landet.\nDärför vill vi:\n• Att man snabbt kan få hjälp på sin vårdcentral, oavsett problem.\nDet måste vara lätt att få en första kontakt med vården när man behöver det, och primärvården ska\nvara vägen in i vården. Det ska finnas vårdcentraler i hela landet och det måste gå snabbt att få en tid\nför vårdbesök. De olika kompetenserna på vårdcentralen bidrar alla till att skapa god vård. För att\nkorta väntetiderna vill vi att det etableras ett fungerande fastläkarsystem, där alla människor,\nsärskilt äldre, är listade hos en egen läkare. För att garantera kvaliteten och tillgängligheten ska varje\n22\nläkare kunna ansvara för ett begränsat antal patienter, 1100 enligt Socialstyrelsens rekommendation.\nVi vill se fler digitaliseringssatsningar i vården så att fler snabbt kan få hjälp digitalt och över telefon.\nDagens oöverskådliga och dyra nätläkarsystem ska styras upp till att bli ett komplement till\nvårdcentralerna och knytas till dem. Den digitala utomlänstaxan ska avskaffas. Det måste bli lättare\nför den som söker vård att se var det finns lediga tider. Och det måste bli enklare att få rätt vård\nsnabbt vid psykisk ohälsa. Oavsett om man behöver hjälp för ångest, depression eller har ont i\nkroppen ska man kunna vända sig till sin vårdcentral för samtal, stöd och vård.\n• Sjukhusvård och tandvård ska vara tillgänglig för fler.\nEtt bra sjukhus är en plats för vård, värdighet och omtanke. Vi har rätt att förvänta oss att sjukhusen är\ntillräckligt bemannade och väl utrustade. För att säkerställa en vård i världsklass och efter behov måste\nfinansieringen utökas. Akutsjukhus ska drivas i offentlig regi. Olika regioner i Sverige har olika\nförutsättningar att garantera tillgänglighet till specialistvård. Vi vill stärka tillgängligheten och\nvårdgarantin så att alla får den vård de behöver genom att samarbetet mellan regionerna förbättras.\nEn god tandhälsa ska inte vara en klassfråga och är en förutsättning för ett gott liv. Tandvård ska ges\nefter behov. Därför måste tandvården vara tillgänglig för alla och i hela landet. Men ojämlikheten vad\ngäller tandhälsa växer. I många regioner är det svårt att få tag i en tandläkare.\nUtbildningsmöjligheterna för att bli tandläkare behöver öka och göras mer tillgängliga över hela\nlandet. Det behöver ses över hur privata tandvårdsutförare som tar del av offentliga tandvårdsstöd\ntydligare kan ta ett befolkningsansvar tillsammans med regionerna. De ofta höga priserna gör att\nmånga som borde söka tandvård inte gör det. De finansiella trösklarna till tandvården ska sänkas\ngenom ett stegvis utvecklat högkostnadsskydd liknande hälso- och sjukvårdens, med start för de\näldre. Vi vill också se särskilda satsningar för unga. Det är viktigt att en tandvårdsreform\nkombineras med en prisreglering för att priserna inte ska skjuta i höjden och att insatser görs för att\nmotverka kriminalitet inom tandvården.\n• Det ska gå att få tag i mediciner i hela landet.\nEfter avregleringen av apoteksmarknaden ser vi att privata apotek tenderar att etablera sig där\nköpkraften är stark, snarare än där behoven är som störst. Det är ett samhällsansvar och en del av\nvår beredskap att se till att vi har tillgång till mediciner i alla delar av landet. Därför vill vi se ett\nsystem med riksapotek. Högkostnadsskyddet för läkemedel måste utformas så att människor\nmed stora behov skyddas. För att sänka kostnaderna för mediciner vill vi se mer gemensam\nupphandling av läkemedel, både på nationell nivå, i Norden och i EU. Därutöver vill vi se en\nstörre likvärdighet vad gäller vaccinationer. Samma vaccinationer ska gälla i hela landet till samma\nkostnad för den enskilde. Vi vill upprätta ett nationellt vaccinationsregister och se ett utvidgat\nvaccinationsprogram.\n• Äldreomsorgen ska finnas där för dig.\nDet ska vara tryggt att åldras och bli gammal i Sverige. Man ska kunna vara självständig och leva\nlivet hela livet. När behov av hjälp och omsorg kommer ska man kunna lita på att äldreomsorgen\nfinns, och att dess kapacitet växer i takt med att den äldre befolkningen växer. Kvaliteten i\näldreomsorgen får inte bli beroende av privat betalda tilläggstjänster. De äldre har byggt det land vi\nlever i. Därför ska de få den vård och omsorg som de behöver. Det är en fråga om värdighet och respekt.\nVi vill se en hemtjänst där personalen inte styrs med minutscheman, där de har rätt kompetens, pratar\ndet svenska språket och där de har möjlighet att möta den äldre efter dennes behov. Personalen inom\näldreomsorgen behöver en god arbetsmiljö och inflytande över sitt arbete för att kunna göra ett bra\njobb. Det är också viktigt för att fler ska vilja jobba i äldreomsorgen. Bemanningen måste kunna\nanpassas bättre utifrån den äldres behov av vård och omsorg. Då behövs fler\n23\ntillsvidareanställningar och heltid ska vara norm. Vi vill att de delade turerna i omsorgen\navskaffas. Vi vill se mer välfärdsteknik i äldreomsorgen för att stärka självständigheten hos de äldre\noch samtidigt låta personalen arbeta när och där de bäst behövs. Vi vill permanenta\nÄldreomsorgslyftet med bättre möjligheter för personal att vidareutbilda sig på arbetstid. Vi vill se\nen ny äldreomsorgslag som höjer kvaliteten i hela äldreomsorgen, bland annat genom att varje\näldreboende ska ha läkare och sjuksköterskor kopplade till sig. Läkare ska fortsatt vara anställda av\nregionerna. I takt med att fler människor blir äldre behöver det utvecklas fler boenden som passar\nde äldre: äldreboenden, trygghetsboenden, anpassade boenden och servicehus. Vi vill också se de\nidéburna verksamheterna ta en större plats och bidra till äldreomsorgens utveckling.\n• Människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra.\nOckså med en funktionsnedsättning ska man kunna sträva efter att uppnå sina drömmar, arbeta,\nengagera sig och delta i samhället på lika villkor. Det är en rättighetsfråga för den enskilde, men också\nen fråga om ett värdigt samhälle.\nVi måste motverka undersysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning och förbättra\nförutsättningarna för en bättre förankring på arbetsmarknaden. Möjligheten och rätten för personer\nmed funktionsnedsättning att studera på högskolan ska förbättras. För att stärka\nfunktionshinderspolitiken vill vi se mer systematisk uppföljning av olika åtgärder. Det behövs en\nstärkt rätt till assistens, för en rättvis tillgång och för att avlasta anhöriga. Stödet till familjer med\nfunktionsnedsatta barn ska förbättras, vara tillgängligt och förebyggande. Vi vill värna syftet med LSS-\nreformen som är att ge bättre möjligheter för barn och vuxna med funktionsnedsättning att leva ett\nsjälvständigt liv och vara delaktiga i samhällslivet. Vi vill se bättre möjligheter till kompetens- och\nspråkutveckling för assistenter. Vi vill säkerställa rätten till färdtjänst genom en förtydligad\nlagstiftning. Det är exempelvis inte acceptabelt att personer med synnedsättning nekas färdtjänst i allt\nhögre utsträckning. Man ska inte behöva leva i fattigdom för att man har en funktionsnedsättning.\nAktivitetsersättningen för personer med funktionsnedsättning ska höjas. Rätten till sjuk- och\naktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Vi\nvill också avskaffa den orättvisa funkisskatten. Eftersom vi sett att det bland utförare av LSS finns\nstora problem med kriminalitet, fusk och utnyttjande i privatiseringens spår, behöver åtgärder vidtas för\natt komma åt det.\n• En stärkt folkhälsa för bättre liv och mindre vårdbehov.\nMånga människor i vårt land är friska. Den svenska folkhälsan är i grunden god, men ojämlika\nlivsvillkor och ökade klassklyftor är ett hot mot jämlik hälsa. Personer med vissa\nfunktionsnedsättningar, arbetslösa, ursprungsbefolkning, nyanlända och HBTQ+personer har också\nsämre hälsa. Vi behöver arbeta för att minska de växande hälsoklyftorna. Det handlar om rättvisa, men\nockså för att vi vet att en stor del av alla sjukdomar kan förebyggas. En god hälsa gör att vi kan\nundvika skador och skapa förutsättningar för snabb rehabilitering. Med en god folkhälsa kan fler vara\nfriska längre upp i åren och vården blir mindre belastad.\nGenom att vi känner social samhörighet och kan ha en bra mental hälsa förebygger vi sjukdomar,\nofrivillig ensamhet och suicid. En nollvision mot suicid ska tas fram. Genom att leva och äta sunt\noch motionera kan alla få verktyg att ta hand om sin egen hälsa. Fetma bland barn, unga och vuxna\när ett växande problem. Det motverkar vi genom fler tidiga insatser och mer fokus på fysisk\naktivitet. Även ätstörning är ett växande problem, särskilt bland unga tjejer, och även här krävs tidiga\ninsatser. Missbruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och spel om pengar är stora\nfolkhälsoproblem som också ska motverkas. Skyddet för folkhälsan ska vara grunden för den svenska\nalkoholpolitiken och vi ska värna detaljhandelsmonopolet och Systembolagets roll. Vi vill\nmotverka den växande narkotikaanvändningen. Samhället har svårt att hänga med när nya\n24\nsubstanser utvecklas och dessa behöver regleras snabbare. Vi vill också motverka den\nexplosionsartade utvecklingen av tobaksfria nikotinprodukter som e-cigaretter och vitt snus, samt\nanvändningen av lustgas bland unga. Ett aktivt folkhälsoarbete är särskilt viktigt för att fånga upp\nbarn och unga tidigt och ge stöd till föräldrar. Vi vill se ett nationellt mål för att minska\ndödligheten kopplat till missbruk och hälso- och sjukvården ska ha det samlade ansvaret för behandling\nav allt skadligt bruk och beroende.\n• En socialtjänst som stöttar dem som har det svårt.\nSocialtjänsten ska med förebyggande arbete och tidiga insatser skapa trygghet och jämlika\nlevnadsvillkor, men också finnas därmed stöd och hjälp till människor som befinner sig i\nutsatthet. Det blir allt viktigare när samhällsklyftorna vidgas, segregationen ökar och allt fler har\nen tuff ekonomisk situation. Det är särskilt viktigt när barn är inblandade. Förtroendet för\nsocialtjänstens arbete ska upprätthållas, så att socialtjänsten kan utföra sitt uppdrag att möta\nsamhällets mest utsatta. Vi vill se en satsning på socialtjänsten så att den blir mer lättillgänglig och\nförebyggande. Personalens villkor måste förbättras för att det ska bli lättare att rekrytera och behålla\nkompetens.\nFörsörjningsstöd enligt riksnormen är samhällets yttersta skyddsnät och beviljas när andra\nmöjligheter till försörjning för den enskilde är uttömda. Samhället måste ta sitt ansvar för de mest\nutsatta. Social dumping ska motverkas. Vi vill se en förlängning av den nationella strategin mot\nhemlöshet. Personer med skadligt bruk, beroende och psykisk sjukdom och psykisk\nfunktionsnedsättning ska fångas upp tidigt och få rätt vård, stöd och behandling.\nNaloxonprogram och sprututbytesverksamhet ska öka, stödboende vid livslång psykiatrisk\nsjukdom utvecklas och arbetet mot hemlöshet enligt modellen ”Bostad först” fortsätta. För barn som\ni tidig ålder placeras utanför hemmet på grund av varaktiga omsorgsbrister bör nationell adoption\növervägas i fler fall.\n25\n2.4 Stabila socialförsäkringar, rättvisa pensioner\nSocialförsäkringarna är vårt trygghetsnät för de situationer i livet då de egna benen inte längre bär.\nOavsett om det är för att man fått barn, blivit sjuk eller på annat sätt inte kan säkra den egna\nförsörjningen, hjälper socialförsäkringarna till att stötta upp vardagen och bygga en bro till en mer\nstabil tillvaro. Men liksom inom skolan och vården har socialförsäkringssystemet blivit sämre, mer\nkortsiktigt och mindre rättvist.\nÄven pensionerna urholkas. Vårt pensionssystem ska bidra till ekonomisk stabilitet för var och en\nunder och efter arbetslivet. När vi vet att vi betalar in i ett hållbart och rättvist pensionssystem, där vi\nfår ut en pension som ger möjlighet att leva värdigt i högre ålder, ökar tilliten och välbefinnandet i\nhela ekonomin. Dagens pensionssystem lever inte upp till det. För alltför många pensionärer räcker\ninte hundralapparna till i slutet av månaden. Alltför många som arbetat ett helt yrkesliv blir fattiga när\nde lämnar det.\nDärför vill vi:\n• Förbättra stödet till barnfamiljerna.\nSverige står inför en stor demografisk utmaning. Barnafödandet sjunker och barnfattigdomen ökar. Vi\nbehöver stärka familjerna. Vid sidan av full sysselsättning och bra löner, en stabil förskola, skola och\nen bostadspolitik som gör det möjligt för alla att bo bra, spelar socialförsäkringarna en viktig roll i\nen sammanhållen familjepolitik. Barnbidraget ska underlätta för föräldrar att skapa ett hem med goda\nförutsättningar för barn. Föräldrar ska kunna investera i barns välmående: mat på bordet, kläder och\naktiviteter. Ett ordentligt barnbidrag motverkar barnfattigdom.\nFör att stärka barnfamiljerna ska en översyn göras över hela familjepolitiken. Vi vill höja\nbarnbidragen och förstärka bostadsbidraget permanent. Även andra delar av familjepolitiken\nbehöver ses över för att säkerställa barns rättigheter och att utsatta hushålls ekonomiska standard inte\nurholkas. Däribland flerbarnstilläggets och snabbhetspremiens funktion, hur stödet till\nensamstående föräldrar kan förbättras, hur föräldraförsäkringen blir mer jämställd och\nindividualiserad samt hur vardagen för familjer med barn som har sjukdom eller funktionsnedsättning\nkan underlättas.\n• Förbättra skyddet i socialförsäkringarna.\nSocialförsäkringarna är försäkringar och inga bidrag. Väl utbyggda socialförsäkringar stärker\nmänniskor, omfördelar mellan livsfaser, mellan rika och fattiga, mellan män och kvinnor och är centrala\nför en välfungerande ekonomi. De skapar mod att pröva nya vägar. Det är genom sysselsättning man\nblir berättigad till socialförsäkringar och de understödjer återgången till arbete. Utgångspunkten måste\ndärför vara att inkomstbortfallsprincipen ska gälla. Försäkringsskyddet måste stärkas och\norättfärdiga utförsäkringar stoppas.\nDen som blir sjuk ska få det stöd som krävs för att kunna komma tillbaka i arbete och ha en\nekonomisk trygghet under tiden. Under de senaste decennierna har sjukförsäkringen försämrats. Vi\nvill se över hur rättssäkerheten i systemet kan stärkas så att den som behöver det blir sjukskriven,\nsamtidigt som missbruk motverkas. Ytterligare översyn av rehabiliteringskedjan och tidsgränserna i\nsjukförsäkringen behöver också genomföras. Ingen ska falla mellan stolarna. Finansiell samordning\nbör få ett bredare uppdrag att bidra till samverkan mellan olika aktörer i rehabiliteringsprocessen för\nökad arbetsförmåga.\n26\nMan ska inte riskera liv och hälsa på jobbet. Vi vill se en trygg och fungerande arbetsskadeförsäkring\nsom ger bättre inkomstskydd när man skadas på jobbet. Det gäller oavsett om man blivit av med en\ntumme vid sågmaskinen eller ryggen inte längre klarar tunga lyft. Fler svåra psykosociala skador och\nlidande som orsakats av arbetet bör också omfattas av arbetsskadeförsäkringen och inkomstskyddas.\n• Högre pensioner och rättvisare pensionssystem.\nAlla har rätt till en trygg ålderdom. Det måste gå att leva på sin pension. Men dagens pensionssystem\nlevererar inte som det ska. Många som jobbat ett helt yrkesliv får alltför låg pension. Den allmänna\npensionen har minskat i betydelse medan tjänstepensionernas betydelse ökat. Det är orättvist för de\nstora grupper, särskilt kvinnor, som jobbar i sektorer där möjlighet till avsättning till tjänstepension inte\när lika stora. I sektorer med låga löner riskerar man att få ut en låg pension trots att man arbetat i många\når. Vi måste förändra pensionssystemet och göra det mer överblickbart och rättvist.\nVår utgångspunkt är att systemet måste bli mer generöst så att människor som har arbetat ett långt\nyrkesliv får en högre pension. Vårt mål är att den allmänna pensionen ska höjas så att den motsvarar\ngrundambitionerna för systemet och att den samlade pensionen ska i snitt motsvara 70 procent av\nslutlönen. Men så är det inte idag, eftersom det i grunden finns för lite resurser i det allmänna\npensionssystemet. Vi vill därför höja pensionsavgiften, införa en ”gas” i pensionssystemet när\navkastningen är hög, se över förskottsräntan och möjliggöra egna avsättningar i sjunde AP-\nfonden. Vi vill också se över huruvida livsinkomstprincipen i det nuvarande systemet kan\nkompletteras med en livsarbetesprincip, där arbetade år ges större betydelse för vilken pension\nman får, inte bara lönenivån. Vi vill även se över grundskyddet för de sämst ställda pensionärerna.\nSamtidigt är det också viktigt att upprätthålla skillnaden i pensionsnivå mellan de som har arbetat ett\nhelt liv och dem som inte gjort det, det så kallade respektavståndet.\n27\n3. DU SKA LEVA I TRYGGHET OCH SÄKERHET\nDu har rätt att leva i ett säkert samhälle. Du har rätt att vara trygg hemma, i ditt närområde, på jobbet\noch i vårt land. Att vara trygg och säker handlar om att kunna leva och röra sig fritt, utan rädsla för\natt bli utsatt för hat, hot eller våld. Våld, i alla dess former, lämnar spår i människor och i samhället.\nVi vill att människor ska kunna växa. Då måste våldet och de som utövar våld tryckas tillbaka. Barn\noch unga ska skyddas från kriminaliteten.\nVår inre och yttre säkerhet utmanas nu. Allt fler drabbas av det gängrelaterade våldet, som blir\ngrövre och kryper längre ned i åldrarna. Det skjuts, det sprängs och det säljs droger utanför våra barns\nskolor. Nästan varje vecka vaknar någon i vårt land till glassplitter i hallen och helikoptrar som hovrar\növer hustaken. På nätet ligger jobbannonser för morduppdrag ute. Samtidigt upplever många människor\nfysiskt och psykiskt våld i sina hem, och mäns våld mot kvinnor minskar inte. Om vi inte lyckas stoppa\nutvecklingen riskerar vi att människor tappar hoppet om gemensamma lösningar och i stället tvingas\nhitta nya levnadsvanor, flytta, skaffa gallergrindar och privata överfallslarm. Det splittrar vårt land. Det\när inte det Sverige vi vill leva i. För att skapa säkerhet och ordning i vårt land kommer det att krävas ett\nhelt nytt angreppssätt under flera mandatperioder där både förebyggande och effektiva\nbrottsbekämpande insatser prioriteras. Det kommer kosta pengar. Men det kostar ännu mer att låta\nutvecklingen fortsätta.\nSamtidigt ökar spänningarna i vår omvärld. Med Rysslands angreppskrig på Ukraina sattes den\neuropeiska säkerhetsordningen ur spel. Hybrid krigföring och attacker mot kritisk infrastruktur mot\nSverige och andra västländer blir mer komplexa. Med den nya amerikanska administrationen har den\ngeopolitiska spelplanen förändrats ytterligare. De institutioner som sedan efterkrigstiden utgjort\nfundamenten för svensk och europeisk säkerhet och internationellt samarbete utmanas. Osäkerheten\noch oförutsägbarheten i världen växer. Det kräver nya politiska svar.\nFör att leva trygga och säkra behöver vi stärka både vår inre och yttre säkerhet. Vi måste bygga ett\nstarkt samhälle och ett motståndskraftigt land. Vi måste rusta oss mot kriser och konflikter. För ett\nstarkt Sverige krävs också starka allianser – i Norden, inom EU, Nato och FN. Så kan vi stå emot\npress och angrepp utifrån. Och så finner vi den kraft som behövs för att påverka vår omvärld i en\nmer fredlig, öppen och demokratisk riktning.\n3.1 Tidig brottsbekämpning och förebyggande insatser\nSverige ska vara ett land där vi gör allt för att barn och ungas uppväxt ska präglas av trygghet och\nframtidstro. Där de inte skadar sig själva eller andra. Där de inte utsätts för brott, och inte begår brott.\nSverige ska också vara ett land där barn och kvinnor kan leva i trygghet. Där mäns våld mot kvinnor, och\nannat våld i nära relationer, stoppas. Där vi ser och fångar upp barn som behöver hjälp. Där\nfamiljerna får det stöd de behöver för att ta sig ur svåra situationer.\nMen utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Trots årtionden av insatser minskar inte mäns våld. Allt fler\nunga dras in i grov kriminalitet. Rekryteringen kan gå fort från en första kontakt, en inbjudan utanför\nen skola, ett hot eller en uppmaning på nätet, till ett fullbordat mord. Motiven kan vara många: status,\ntillhörighet eller pengar. När unga mördar unga har något gått fundamentalt fel.\n28\nVi måste vända utvecklingen där allt fler, allt yngre, ser brott som en rimlig väg i livet. Vi måste bli\nbättre på att upptäcka riskbeteenden och sätta in insatser tidigt. Tidig brottsbekämpning handlar om\natt motverka och stoppa brott. Det handlar om att bekämpa de värderingar som leder till att en person\nväljer att utföra brott. Det handlar om att förhindra att människor återfaller i brott. Och det handlar\nom att ta itu med underliggande orsaker som social utsatthet, klassklyftor, barnfattigdom, missbruk\noch psykisk ohälsa.\nI ett samhälle där människor tidigt får det stöd de behöver är våld och kriminalitet en mindre attraktiv\nväg. Genom att ta den tidiga brottsbekämpningen och det förebyggande arbetet på allvar kan\nvi skydda människor från att bli offer för brott, och från att begå brott. Så kan vi minska både\nindividers och samhällets lidande och kostnader.\nDärför vill vi:\n• Se fler lager av skyddsvallar mot kriminalitet.\nVi måste stärka motståndskraften hos de barn och unga som riskerar att bli kriminella, och hos\nderas föräldrar. Barn ska växa upp i hem utan våld, se sina föräldrar gå till jobbet, ha en bra förskola\noch skola och vuxna förebilder. Barn ska kunna vara trygga i områdena där de bor. Vi vill att för varje\nytterligare satsad krona på rättsväsendet, ska också minst en krona satsas på det förebyggande\narbetet. Det behövs både generella välfärdssatsningar, särskilda satsningar i utsatta områden, en\nutvecklad roll för idrotts- och kulturföreningar och en god fritidsverksamhet. Kommunerna måste\nfå resurser och rätt förutsättningar för att det brottsförebyggande arbetet kan bedrivas konsekvent\noch effektivt, såsom fördjupade bakgrundskontroller på blivande anställda och befintlig personal.\nFör att ge barn och unga verktyg som kan stärka deras motståndskraft mot att dras in i gängen vill vi\natt skolan, polisen och socialtjänsten får i uppgift att regelbundet informera och utbilda om\ngängkriminalitet. Vi vill se skolsocionomer och ett strukturerat våldsförebyggande arbete på\nskolorna med de tuffaste förutsättningarna. Vi vill också ge socialtjänsten nya möjligheter att vid behov\nbesluta om insatser för att punktmarkera unga, till exempel genom en personlig följeslagare eller digital\nfotboja. Det kan vara ett bra alternativ till placeringar på HVB-hem och skyddar unga från att dras in i\ngrövre kriminalitet. Det handlar om att skydda våra barn. Att inte låta dem bli offer för gängen.\nEftersom sociala medier och chatgrupper spelar en växande roll för att unga radikaliseras och hamnar\ni kriminalitet vill vi se effektiva åldersgränser för websidor och sociala medier. Tech-bolag som inte\nsäkerställer efterlevnad ska bötfällas. För att motverka hot, hat och kriminell aktivitet på de sociala\nmedierna ska anonyma konton alltid kunna kopplas till en person. Detta är viktigt inte minst eftersom\nverbalt våld på nätet också ökar hot och hat i det omgivande samhället, exempelvis mot kvinnor,\nHBTQ+personer och människor med invandrarbakgrund.\n• Mammor och pappor ska ta sitt fulla föräldraansvar.\nFöräldrar är förebilder. Barn ska se sina föräldrar gå till jobbet och vara aktiva samhällsmedborgare.\nFler pappor ska vara närvarande under barns och ungdomars uppväxt. Vi måste också särskilt\nstärka och underlätta vardagen för ensamstående föräldrar. Eftersom det finns många familjer som\nbehöver ett helt annat stöd från samhället än de får idag krävs en mer aktiv familjepolitik. Vi vill se\nutökade möjligheter till familjerådgivning. Vi vill att barn- och familjehälsovården stärks så att\nbarn och deras vårdnadshavare får bättre stöd och hjälp tidigare. Vi vill se fler familjecentraler.\nInom ramen för en satsning på socialtjänsten så måste den bli mer lättillgänglig och få fler verktyg\noch befogenheter. I de fall föräldrarna motsätter sig hjälp ska socialtjänsten få större möjligheter till\n29\ntvingande insatser för barnens bästa. Vi vill se ett nytt uppsökande riskfamiljsprogram för barn\noch familjer med särskilda riskfaktorer. Så lägger vi grunden för verkligt förebyggande insatser för\nbarn från en mycket tidig ålder.\n• Nollvision för mäns våld mot kvinnor och barn.\nKvinnor måste skyddas mot våldsamma män och barn ska skyddas från föräldrar som utövar våld,\npsykiskt, fysiskt, ekonomiskt och sexuellt. Inget barn ska behöva bevittna våld. Det förebyggande\narbetet är viktigt inom skolan, inte minst för att bryta kopplingen mellan skadliga machoideal och\nvåld. Därför måste vi verka för att genom åldersverifiering begränsa barns tillgång till\nvåldsglorifierande pornografi. Insatser mot killars våld mot tjejer, verbalt och fysiskt, motverkar\nmäns våld mot kvinnor, och annat våld i nära relationer. Det är också viktigt att ledare inom\nidrottsrörelsen och civilsamhället aktivt arbetar mot stereotypa könsroller och att kommuner arbetar\nstrukturerat med våldsutövare. Vi vill ta fram en nationell våldsförebyggande strategi för\nuppsökande verksamhet som genomförs för män som ska sluta utöva våld. Regioner och kommuner\nmåste bli bättre på att tidigt upptäcka våld i nära relationer och identifiera och stoppa män som är i\nriskzonen för att utöva våld.\nVi måste också stärka skyddet av kvinnor som lämnar våldsamma relationer, exempelvis vad\ngäller rätten till den gemensamma bostaden och myndigheters hantering av skyddad identitet. En\nlagstadgad gräns för bodelning behöver sättas. Finansieringen av tjej- och kvinnojourer och\nskyddade boenden ska säkras och vi vill se lagstiftning som innebär att enbart idéburna aktörer, inte\nvinstdrivande bolag, kan delta i upphandlingen av kvinnojoursverksamhet. Inget barn ska tvingas till\numgänge med en förälder som utövat våld mot barnet eller en närstående.\nVarenda flicka och pojke i vårt land har rätt att leva i frihet, att välja sitt liv och vem de ska\nälska. Hedersförtryck handlar om det motsatta, att i traditionens namn tysta, skrämma, tvinga och slå.\nVi ska aldrig tolerera att patriarkala normer tillåts begränsa människors rättigheter eller deras frihet. Vi\nmåste stoppa våld och förtryck som sker i en hederskontext. Vi vill motverka all hederskultur och\ninföra ett nytt jämställdhetspolitiskt mål: hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Dessutom\nvill vi skärpa sanktionerna mot föräldrar som för sina barn utomlands utan undantag från skolplikten.\nDetta är viktigt exempelvis för att stoppa tvångsgifte, könsstympning och omvändelseförsök. Dessa\nföräldrar ska förlora rätten till ekonomiska bidrag och en LVU-process inledas.\nInformationsinsatser ska genomföras om utreseförbudet.\n• Bättre och säkrare placeringar av omhändertagna barn.\nSamhällets mest sårbara och våldsamma barn och ungdomar placeras i familjehem eller på HVB-\nhem. För barn som far illa, inte längre kan vara i sin hemmiljö, eller som är farliga för sig själva eller\nandra är familjehem den bästa formen för omhändertagande. Därför vill vi få fram fler familjehem\noch ge ökat stöd till dem, och säkerställa samhällsplacerade barns skolgång. Det\nmarknadsmisslyckande som HVB-hemmen utgör har försvårat kostnads- och kvalitetskontrollen och\ngjort många av dem till finansierings- och rekryteringskällor för organiserad brottslighet. Vi vill ta\ntillbaka kontrollen genom att återkommunalisera HVB-hemmen. Det är viktigt för att garantera\nen kvalitativ verksamhet och för att bryta nyrekryteringen till gängen. Därmed vill vi också utöka\npersonalens befogenheter att hantera våldsamma unga.\n30\n3.2 En effektiv kriminalpolitik\nVi ska bygga ett samhälle där brottsligheten minskar. Målet kan aldrig vara så många inlåsta som\nmöjligt, utan alltid att minimera antalet brottsoffer. I en allvarlig tid krävs både mod, eftertanke och\nen kriminalpolitik som är rättssäker och träffsäker.\nAll brottslighet ökar inte i Sverige. Men mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av våra största\nsamhällsproblem och det yttersta uttrycket för att vi lever i ett ojämställt samhälle. Samtidigt har den\ngrova, organiserade brottsligheten och den våldsamma gängkriminaliteten eskalerat till en nationell\nkris. Många i Sverige känner stor oro för det gängrelaterade våldet, som drabbar fler, blir grövre och\nletar sig längre ned i åldrarna. Den systemhotande organiserade brottsligheten äter sig in i närings-\noch arbetslivet. Kriminella gäng infiltrerar rättsväsendet och kan till och med äga tingsrättslokaler och\nvårdcentraler. Korruptionen ökar.\nDet finns många förklaringar till hur Sverige har hamnat här. I botten ligger den växande ekonomiska\nojämlikheten, klassklyftor och arbetslöshet. I många områden har samhället dragit sig tillbaka och\nvälfärden skurits ned. Ungdomar växer upp med lägre tilltro till samhällsinstitutionerna och lägre\nsocial kontroll. Med ökat bruk av narkotika, partyknarkande och missbruk har vi fått en växande\ndrogmarknad som gängen slåss om. Många människor struntar i effekterna av att de handlar svarta\ntjänster och på andra sätt göder den organiserade brottsligheten. Till det kommer en invandring som\ninte stått i paritet med vår integrationskapacitet, vilket har bidragit till en växande segregation. I det\nsammanhanget har de maffialiknande gängen kunnat flytta fram positionerna. Samhället lyckades inte\nsätta stopp för framväxten av gängen i tid. Utvecklingen vi ser nu är en snöbollseffekt, där våld föder\nytterligare våld.\nI takt med att kriminaliteten har utvecklats har behovet av en mer effektiv kriminalpolitik ökat. För\natt skydda samhället, öka tryggheten och säkerheten och ge upprättelse till brottsoffer. Det hör till\nvåra viktigaste uppgifter att bryta våldsspiralerna, skära av smuggelvägarna och slå sönder gängens\nmaktcentra innan den samhällshotande maffian biter sig fast och blir permanenta delar av Sverige.\nDet kräver nya angreppssätt, som sträcker sig över många politikområden och flera mandatperioder.\nFokus ska ligga på att komma åt gängtopparna, bryta nyrekryteringen, strypa pengaflödet och\nfortsätta stärka polisen och rättsväsendet. Eftersom det innebär även idag oprövade insatser behöver\ndessa hela tiden utvärderas och följas upp. Detta för att bygga evidensbaserad kunskap kring vad som\npå riktigt bryter utvecklingen.\nDärför vill vi:\n• Införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna.\nDet krävs ny lagstiftning enligt samma modell som varit framgångsrik i bekämpandet av den\namerikanska maffian. Vi vill fortsätta skärpa straffen för brott kopplade till gängkriminalitet och\norganiserad brottslighet, såväl våldsbrott som ekonomisk brottslighet. Vi vill utveckla möjligheterna att\nanvända tekniska verktyg för att komma åt människor med kopplingar till gäng och maffia:\nkamerabevakning med ansiktsigenkänning, hemlig dataavläsning och AI-baserade verktyg. Som en del\ni en ny gängoffensiv vill vi tillåta ytterligare verktyg mot dem som av åklagare identifieras som\ngängkriminella. Det kan handla om kontaktförbud med andra gängkriminella, begränsningar i att\nresa utomlands, starta företag eller överföra pengar. Medel från kriminellas statusprylar och\nbeslagtagna tillgångar ska sättas in i en ny fond som används för att rusta upp brottsdrabbade\nområden och för att bryta nyrekryteringen.\n31\n• Nyrekryteringen till gängen måste stoppas.\nVi vill skärpa straffen för dem som utnyttjar och gör våra barn kriminella, men också skärpa\npåföljderna för ungdomar som begår grova brott. Socialdemokraterna avvisar generella sänkningar\nav straffbarhetsåldern, men en tillfällig sänkning vid allvarliga brott kan prövas och utvärderas. För\nunga som begår särskilt allvarliga brott och riskerar återfall vill vi se en särskild\nutskrivningsprövning. Vi vill att kriminalvården och inte SiS ska ha ansvaret för unga som har\ndömts för grova brott. Kvaliteten inom SiS behöver därutöver stärkas.\n• Vi måste strypa den ekonomiska kriminalitet som finansierar brottsligheten.\nDe kriminella gängen drar in stora belopp genom storskaliga bedrägerier, skattebrott, miljöbrott,\nutpressning och utnyttjande av arbetskraft. De utnyttjar också privatiserade delar av välfärden och\nanvänder bolag som brottsverktyg. Denna brottslighet underminerar hela samhällets strukturer. Vi vill\nstärka de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet, och göra\ndet möjligt att inhämta uppgifter direkt från polisen med fokus på personer kopplade till\norganiserad brottslighet. Fler felaktiga utbetalningar ska stoppas, bland annat genom direktaccess\ntill fler myndigheters databaser.\nDen organiserade brottsligheten stöds ofta av människor i många olika delar av samhället. Vi behöver ta\nfram ett omfattande program mot korruption, inte minst för offentligfinansierad verksamhet. Vi vill\natt bankerna tar ett större ansvar för att motverka bedrägerier, exempelvis genom att de ges ett större\nansvar för säkerhetsbrister och ersättning till drabbade.\n• Vi måste fortsätta stärka polisen, rättsväsendet och kriminalvården.\nVi vill se en stärkt tull för att stoppa vapen och narkotika vid gränsen. Polisen ska bli mer synlig och\nbygga relationer med boende och civilsamhälle. Det ska finnas poliser lokalt närvarande med rimliga\ninställelsetider i alla Sveriges kommuner. Åklagarna och domstolarna måste ges möjligheter att växla\nupp i takt med polisen. Vid sidan av tech-jättarnas ansvar för innehållet på de digitala plattformarna\nvill vi se aktiv polisiär närvaro på nätet. Chattar som används för att planera brott ska stängas ned.\nAntalet uppklarade brott måste öka och genomströmningstiden för anmälda ärenden kortas.\nSom en del av en kriminalpolitik som fungerar måste det finnas goda möjligheter att lämna\nkriminalitet bakom sig och bli en välfungerande samhällsmedborgare. Kriminalvården står inför\nstora utmaningar. Den måste stärkas för att klara uppdraget att både hantera den kraftigt ökade\nbeläggningen och bättre förebygga återfall i brott. Utbyggnaden av kriminalvården ska ske i hela\nlandet. Även inom rättspsykiatrin är idag beläggningen hög vilket skapar svårigheter i denna\nverksamhet. Hela vårdkedjan behöver stärkas. Dagens avhopparverksamhet måste anpassas till att\ndet är allt yngre människor som begår brott. Vi vill se ett nationellt avhopparprogram.\n• Skärpta straff för mäns våld mot kvinnor.\nVi vill se straffskärpningar för män som utövar våld mot kvinnor, utökad användning av fotboja vid\nkontaktförbud och genom att kriminalisera psykiskt och ekonomiskt våld. För de riktigt grova\nåterfallsbrottslingarna vill vi se införandet av tidsobestämda säkerhetsstraff. Sexköp bör klassas som\nett artbrott och som huvudregel alltid ge fängelse.\n32\n3.3 Ett starkt EU. Ett tryggt Europa.\nVårt mål om att skapa mer trygghet och säkerhet gäller även utanför vårt lands gränser. En av de mest\nstrategiskt viktiga frågorna för Sverige idag är att värna och stärka de institutioner och regler som\nutgör vår regelbaserade internationella världsordning. Sverige har traditionellt haft en stark\nutrikespolitisk röst och stor legitimitet i många internationella frågor. Sverige ska åter vara en ledande\nröst för fred, frihet och solidaritet. Den Europeiska Unionen är vår viktigaste utrikes- och\nsäkerhetspolitiska arena, och en grundsten i ett regelbaserat internationellt samarbete.\nVi vill växla upp det svenska EU-arbetet. Vi vill se ett starkt och säkert EU, eftersom det är viktigt\nför ett starkt och säkert Sverige. Ett starkt Sverige är i sin tur viktigt för att EU ska utvecklas åt det håll\nvi vill.\nSäkerhetspolitiskt behöver vi snabbt fördjupa det europeiska samarbetet. Vi måste använda oss av EU\nför att motverka klimatförändringarna, skapa hållbart välstånd och förbättra vår konkurrenskraft.\nRegional utveckling är nödvändig för att detta ska kunna ske. Därför behöver regionerna ha ett fortsatt\nstort ansvar för sammanhållningspolitiken. En ambitiös klimat- och näringspolitik är centralt för att\nskapa bra jobb i hela unionen och fortsätta stärka den sociala sammanhållningen. Vi vill ligga i framkant\ni den gröna och digitala tekniken och samtidigt bekämpa digitaliseringens avarter. Dessutom är ett\njämställt Europa avgörande för att skapa en framtid som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.\nVi måste koordinera oss bättre för att bekämpa smuggling och organiserad brottslighet. Vi ska\nmarkera mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer eller kränker mänskliga rättigheter.\nEU ska var en global aktör för fred, fattigdomsbekämpning och internationell rätt. Det är viktigt både\nför oss, och för maktbalansen i världen, att EU stärks som en framgångsrik, fredlig, hållbar och rättvis\nunion.\nDärför vill vi:\n• Stärka det europeiska försvarssamarbetet.\nVi vill se ett närmare europeiskt försvarssamarbete, som omfattar både den militära och civila\nberedskapen. EU-länderna måste snabbt stärka sin egen förmåga till militärt försvar och säkerhet.\nVi vill samverka mer med andra EU-länder kring olika försvarsindustriella satsningar. Vi vill\nse mer koordination exempelvis gällande produktion av vapen och ammunition för att stödja\nUkraina. Särskilt viktigt är att vi står fast vid vårt militära och civila stöd till Ukraina så länge det\nbehövs, och att vi deltar aktivt i återuppbyggnaden av Ukraina. EU ska verka för ökade kapaciteter\ninom europeisk försvarsindustri. Vi behöver mer gemensamma innovationsprojekt kring\nförsvarsteknik som artificiell intelligens, rymd- och cyberteknik samt modern försvarsmateriel.\nEU måste också snabbt stärka sin förmåga till civilt försvar och motståndskraft. Vi behöver\nrobusta samhällen, och vi måste bli bättre på att skydda kritisk infrastruktur. Vi måste stärka\nförutsättningarna för ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft – det är viktigt också för att minska\noron och rädslorna i befolkningen kopplat till det nya säkerhetsläget. Säkerhet och ekonomisk\nstabilitet hänger ihop. Därför är det viktigt att inom ramen för EU möjliggöra omfattande nationella\ninvesteringar i stärkt totalförsvar.\n33\n• EU måste stärka sin konkurrenskraft och fokusera på strategiska framtidsbranscher.\nEU ska vara en union där medborgarna kan leva i ekonomisk och social trygghet. En öppen europeisk\noch global handel har varit viktigt för vår välståndsutveckling. När handelshinder tagits bort har\nincitamenten för företag att utveckla nya tekniker och producera bättre stärkts. Priserna för\nkonsumenterna har sjunkit. Även i framtiden kommer en fri, rättvis och regelbaserad handel vara\navgörande för att driva fram ny teknik, skapa produktiva företag, bra jobb och hållbart välstånd.\nVi ser dock hur allt fler länder idag bedriver en politik för att gynna egna företag och intressen.\nProtektionismen ökar, tullar införs. Den europeiska ekonomin befinner sig i en hårdnande\nkonkurrens framför allt med de amerikanska och kinesiska ekonomierna. I detta läge ska vi stå upp\nför en fri, rättvis, hållbar och ordnad handel, så låga handelshinder som möjligt och en effektiv\nkonfliktlösningsmekanism inom WTO. För att skydda den europeiska ekonomin och hushållen\nmot effekterna av oberättigade handelshinder är vi beredda att svara på proportionella sätt. I alla\nhandelsavtal som EU sluter ska höga krav på respekt för mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor,\nmiljöskydd och antikorruption ställas.\nVi behöver också en välfungerande inre marknad och stärkt konkurrenskraft för att stå starka i de\ntekniska omvälvningar som sker. Därför krävs ett ambitiöst program för att modernisera den\neuropeiska ekonomin. Regelförenklingar i syfte att förbättra den inre marknaden får inte\nleda till försämringar av miljöskydd och arbetstagares rättigheter. Behovet av en modern\noch hållbar infrastruktur i Europa är stort och vi behöver underlätta för företag och branscher i\növergångsfaser att ta steget från en tekniknivå till en annan. En europeisk grön industripolitik kräver\nett mer koordinerat samarbete och investeringar. Genom en utvecklad kapitalmarknadsunion\noch att pengar lösgörs inom de nationella pensionsfonderna, utan att syftet med dessa äventyras,\nkan kapital mobiliseras där det behövs. Vi måste bli bättre på att använda EU på innovativa sätt när\ndet är gynnsamt för medborgarna, som exempelvis vid vaccinupphandlingen under coronapandemin.\nVi vill fortsätta att fördjupa den inre marknaden, bland annat inom tjänstehandeln. EU bör\nutvecklas mot att bli mer av en utbildnings-, innovations- och forskningsunion. För att se\ntill att det skapas bra jobb måste den sunda konkurrensen värnas. Fackliga rättigheter och den\nsvenska kollektivavtalsmodellen får aldrig anses utgöra ett hinder mot den fria rörligheten. I\nupphandlingslagstiftningen inom EU ska antalet underleverantörsled begränsas till två som\nhuvudregel. Vi vill förändra EU-rätten så att krav på kollektivavtal kan ställas i offentlig upphandling\noch sociala villkor beaktas. Skyddet för schyssta villkor, kollektivavtal och aktiva\narbetsmarknadsparter ska stärkas. Vi står upp för den svenska modellen i EU.\n• EU ska bekämpa klimatkrisen och driva den gröna omställningen framåt.\nNär temperaturen och havsvattenytan stiger, när skogsbränderna blir fler och öknen breder ut sig, när\nglaciärerna smälter och den biologiska mångfalden drastiskt minskar i världen – då krävs ett EU som\ngår i bräschen för en klimatpolitik som klarar av att minimera utsläppen till mitten av detta sekel.\nEtt EU som binder ihop utsläppsminskning , miljöskydd och stärkt biologisk mångfald med\nekonomisk utveckling, rättvis omställning och fler bra jobb blir en förebild för andra länder, som alla\nstår inför samma svåra utmaning. Sveriges klimatpolitik är som mest effektiv när den går hand i hand\nmed – och driver på för – en ambitiös och effektiv europeisk klimatpolitik.\nEU ska bedriva en klimatpolitik som förenar effektiv omställning, social rättvisa och framväxten av\nnya jobb. Vi ska hålla fast vid EU:s gröna giv, utsläppsmålen och klimatlagen samt införa ett bindande\nutsläppsmål om minst 95 procents minskning av koldioxidutsläppen till 2040. EU:s arbete för\natt driva på utbyggnaden av förnybar och fossilfri energi måste intensiveras. Det europeiska beroendet av\nrysk olja och gas måste fasas ut. Genom den gröna industristrategin kan den europeiska industrin förmås\n34\nställa om och skapa nya jobb i hållbara branscher. Genom att företag förmås designa produkter som\nenklare kan återvinnas kan vi skapa en europeisk ekonomi som är mindre resurskrävande och mer\ncirkulär. Sverige och EU ska vara en stark röst i alla internationella klimatpolitiska sammanhang.\nSärskilt när andra stormakter lämnar eller ignorerar Parisavtalet ska EU ta ett större ansvar för att\nupprätthålla det, hitta nya partners och få fler länder och regioner att driva en ambitiös klimatpolitik.\n• Ta krafttag mot den organiserade brottsligheten.\nFör att trycka tillbaka de internationella syndikaten som underminerar både vår inre och yttre säkerhet\nmåste EU:s medlemsländer och myndigheter samarbeta bättre. Vi måste förbättra effektiviteten bland\nannat vad gäller informationsutbyte mellan länder och bekämpande av smuggling. Utländsk\nunderrättelsetjänst använder sig av organiserad brottslighet för att försvaga våra samhällen. Vi vill se\nett övergripande polisiärt underrättelsecenter som kombinerar information från EU:s olika\nspecialiserade enheter. Vi vill se en europeisk maffialagstiftning, så att maffian inte flyttar runt i\nEuropa på jakt efter mildare lagstiftning. EU måste också bli bättre på att bekämpa trafficking.\nHandel med kvinnor och barn är avskyvärt i sig, men det är även nära sammankopplat med annan\norganiserad kriminalitet. Sverige ska driva på för att fler länder i Europa kriminaliserar sexköp, enligt\nden svenska modellen, och att EU tar fram en gemensam sexköpslag. Vi vill att EU förstärker arbetet\nmot narkotika och vi motsätter oss legalisering av narkotika. EU ska också ta krafttag mot växande\narbetslivskriminalitet och människoexploatering på europeisk arbetsmarknad.\n• Det europeiska samarbetet ska bygga på demokrati och rättsstatens principer.\nUnder de senaste årens många kriser har enigheten inom EU varit central. Samtidigt finns stora\nskillnader mellan medlemsstaterna. När demokratin utmanas både i och utanför EU – inte minst av\nhögerextrema partier – måste vi stå upp än starkare för demokratiska principer och rättsstat. Om EU:s\nmedlemsländer inte fullt ut respekterar dessa ska de heller inte åtnjuta medlemskapets fulla rättigheter.\nVi vill därför att det etableras en effektiv sanktionstrappa inom EU. Vi vill stärka möjligheten att\nhålla inne ekonomiska bidrag till medlemsländer som viker av från demokrati och rättsstat. Ytterst\nska medlemsstater kunna förlora sin rösträtt och medlemskapet återkallas. Vid en utvidgning av\nEU ska säkrad demokrati, mänskliga rättigheter , inklusive fackliga rättigheter, och rättsstatliga\nprinciper stå i centrum. Nya medlemmar måste leva upp till de krav som ställs i de så kallade\nKöpenhamnskriterierna. Därutöver måste beslutsfattandet inom EU självt förbättras. För att göra\nEU till en starkare säkerhetspolitisk aktör ska fler beslut i utrikespolitiska frågor kunna fattas med\nkvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Så kan vi skapa ett handlingskraftigt EU som står\nstabilt i en mer instabil värld.\n3.4 En beredskaps- och försvarspolitik för en ny tid\nMed Rysslands angreppskrig på Ukraina sattes folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen ur\nspel. Den ryska aggressionen har lett till ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde och till\nen växande instabilitet i världen. Vi kommer att uppleva en stark hotbild från Ryssland under\növerskådlig tid framöver. Därmed har också utgångspunkten för svensk och europeisk försvarsstrategi\nförändrats i grunden.\nSamtidigt ser vi hur de partnerskap som sedan efterkrigstiden bidragit till att säkra vår fred utmanas.\nEuropa och USA har under många decennier arbetat sida vid sida för stabilitet och säkerhet. Den\npolitiska utvecklingen i USA gör säkerhetsläget mer svåröverblickbart. När även den geopolitiska\nkonkurrensen med Kina växer på så breda områden som handel, försvarsteknik och globala\npartnerskap, är det tydligt att Sverige och Europa måste ta ett än större ansvar för vår egen säkerhet.\n35\nArktis och Nordkalotten är att betrakta som områden där ett högt spänningsläge är en realitet.\nNaturtillgångar och direkta militära positioneringar präglar området. Ryssland har tydliga\nsäkerhetspolitiska ambitioner. Med anledning av detta är ett starkare säkerhetspolitiskt fokus på Arktis\nnödvändigt.\nGotlands placering i Östersjön gör området till ett strategiskt mål. Placeringen ligger mitt i en\nfriktionsyta mellan Ryssland och Sverige. Gotland har en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och\nluftvägar i området. Därför har försvaret av Gotland hög prioritet. Satsningarna på att bygga\nförsvarskapaciteterna på Gotland kommer att fortsätta.\nInom ramen för Natomedlemskapet stärker vi vår militära och civila beredskap. Inom EU intensiveras\narbetet för att bättre koordinera medlemsländernas försvarsförmåga. Genom ett närmare samarbete\nmed våra nordiska grannländer och med de demokratiska länderna kring Östersjön rustar vi oss för\nen värld där konfliktnivån höjs.\nDärför vill vi:\n• Höja den svenska totalförsvarsförmågan.\nDet militära och civila försvaret utgör tillsammans en helhet där alla delar – från Försvarsmakten till\nsjukvård, transporter, räddningstjänst och kommunikation – måste samverka för att kunna hantera\nhot och kriser. Det är det som är det svenska folkförsvaret – ett totalförsvar av svenska folket, för\nsvenska folket.\nFör att vårt försvar ska vara långsiktigt starkt behöver det stå på en stabil ekonomisk grund. Det\nkommer kräva ökade försvarsanslag. Inrättandet av en totalförsvarsfond skulle skapa förutsättningar\nför att snabbare bygga upp vårt totalförsvar. Dessutom vill vi se ett skattesystem som är effektivt,\nförutsägbart och ger de förutsättningar som behövs för att försvara Sverige. Det är inte minst viktigt\nför att säkra kommuners och regioners basfinansiering. För att finansieringen ska bäras rättvist vill vi\nse en beredskapsskatt.\n• Vi måste fortsätta stärka Försvarsmakten och svensk försvarsindustri, vilket innebär satsningar\ninom såväl marinen som armén och flygvapnet.\nVår förmåga till försvar och övervakning av vårt närområde till land, till havs och i luften ska\nförbättras. Vi vill se ett långsiktigt mål om att utbilda 20 000 värnpliktiga per år. Vi vill förstärka\narmén och luftförsvarsförmågan. Vi värnar svenska särskilda säkerhetsintressen, såsom stridsflyget\noch undervattensförmågan. Vi vill utveckla och stödja Försvarsmaktens frivilligorganisationer.\nFörsvaret ska ha stark förankring i hela befolkningen och de värnpliktiga ska spegla hela samhället.\nHemvärnet har en viktig roll i bygget av ett svenskt folkförsvar. Socialdemokraterna vill stärka och\nutveckla hemvärnet. Deras insatser i kriser och katastrofer är ovärderliga och kommer i händelse av\nofred att ha avgörande uppgifter inom totalförsvaret. Vi vill att Sverige ökar självförsörjningsgraden\nvad gäller produktion av vapenammunition. Därutöver är vår starka försvarsindustri en källa till\ninnovation, industriell utveckling och bra jobb i hela landet. Vi måste stärka försvarsindustrins\nförmåga, och förbättra förutsättningarna för att försvarsindustriella innovationer kan användas i\ncivila syften.\n• Stärka den civila beredskapen.\nDen civila beredskapen måste omfatta hela samhället. Som en del i att stärka samhällets\nmotståndskraft och mobiliseringsförmåga behöver vi säkerställa att vi kan upprätthålla\ngrundläggande samhällsfunktioner i kris- och krigstid. Det behövs ett närmare samarbete mellan\n36\nkommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Vi måste bli bättre på att\ndimensionera och snabbt mobilisera resurser och personal i händelse av kris. Vi måste kunna\ngarantera försörjningen av kritiska produkter, så som livsmedel, energi och mediciner.\nBeredskapslager behöver inrättas och byggas ut. Vi vill stärka bassjukvården, inrätta\nberedskapssjukhus samt bredda civilplikten till att gälla fler områden och personer än idag. Hoten\noch attackerna mot Sverige blir mer komplexa, inte minst genom attacker på elnät, gasledningar och\ndigital infrastruktur. För att säkra Sveriges energiinfrastruktur och elförsörjning både i fredstid såväl\nsom i kris eller krig, krävs att vi ökar tillgången till utbildad arbetskraft. Vi behöver säkerhetsklassa\nanläggningarna och ha högt ställda tillträdeskrav. Behovet av grundbemanning och beredskap är\navgörande för vår nationella säkerhet. Vi vill säkra skyddet och svenskt inflytande över kritiska\nverksamheter och infrastruktur och tydliggöra näringslivets ansvar i beredskapssystemet. Vi vill se\nstarkare krav på övervakning och resiliensanalyser. Det behövs en god tillgång till skyddsrum.\n• Totalförsvaret är beroende av en befolkning som är trygg, välinformerad och har en stark känsla\nav social sammanhållning.\nEn stark ekonomi och en välfungerande välfärd utgör basen i det svenska folkförsvaret. Det krävs\nstarka kommuner och regioner för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i alla lägen. I sin tur\nkräver det en robust finansiering där staten tar ett tydligt ansvar. En välutbildad befolkning kan motstå\ndesinformation. Påverkansoperationer och hybridkrig har blivit framträdande i det moderna\nsäkerhetslandskapet, och Sverige är inte opåverkat. Hybridkrig innefattar en mix av konventionella,\nirreguljära och cyberbaserade operationer samt informationskrigföring, som ofta genomförs i skuggan\nav traditionell krigföring. Här måste vår kompetens och förmåga att hantera hoten vara under ständig\nutveckling. Ett gott stöd till folkbildning och civilsamhället samt övningar och information är\navgörande för att vi ska kunna stå emot både traditionella och moderna hot. Kultur är en viktig del av\ntotalförsvaret. När samhället rustar för krig och kris behöver vi också stärka det som håller oss\nsamman. Ett starkt public service och fria medier gör att vi har tillförlitliga informationskanaler även\nunder kris, krigsfara eller krig.\n• Vi vill fördjupa det försvarspolitiska samarbetet i vårt närområde, särskilt inom Norden.\nVåra nordiska länder har många likheter och vi har liknande politiska och sociala struktur. Vi är\ngenom vår historia tätt sammanvävda med varandra. Vi har många gemensamma geopolitiska\nintressen. Vi vill fördjupa den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet generellt. Genom\natt låta våra länder knytas närmare samman, förbättra gränsöverskridande infrastruktur och ta\nbort olika typer av hinder kan vi stärka våra samhällen och vår ställning internationellt. Tillsammans\nmed de andra nordiska länderna och med de demokratiska länderna kring Östersjön ska vi ta ett\nstörre ansvar för säkerheten i vårt närområde. Vi vill se en nordisk försvarskommission. Vi vill se\nett mer sömlöst utbyte och bättre koordination av resurser, information och uppdragsfördelning. Vi\nska vara en aktiv partner i Nato och stärka det nordiska och europeiska benet inom Nato.\n37\n3.5 Ett Sverige och EU som bidrar till stärkt internationell rätt,\nsäkerhet och fred\nFred, säkerhet, handel och ekonomisk utveckling förutsätter klara normer och regler. Utan normer och\nregler gäller den starkes rätt. Det är farligt.\nVår regelbaserade internationella ordning och de multilaterala institutionerna med FN och folkrätten i\ncentrum skapades efter 1900-talets många och långa krig. De har bidragit till stabilitet och fred. Men\nvi ser nu hur denna regelbaserade världsordning är mer utmanad än på länge. Ett exempel på det är\nRysslands invasion av Ukraina. Ett annat är den nya amerikanska administrationens territoriella\nanspråk.\nDet är i Sveriges intresse att det skapas fler stabilitetsmekanismer i världen, inte färre. Det behövs mer\ndiplomati och engagemang för fred och fattigdomsbekämpning. Det behövs mer effektiva skydd för\ncivilbefolkningen i krig och katastrofer och ett mer ambitiöst utvecklingsarbete kring handel,\nfattigdomsbekämpning, jämställdhet, klimatanpassning och välstånd. Sverige måste vara en stark röst\nför att upprätthålla folkrätten och stå upp för den regelbaserade världsordningen. Av solidaritet\nmed andra, men också i vårt eget intresse, behöver vi arbeta mer aktivt för en värld i bättre balans.\nDärför vill vi:\n• Stärka den regelbaserade internationella ordningen.\nDe internationella och multilaterala institutionerna, såsom FN, Europarådet,\nVärldshälsoorganisationen (WHO), Världshandelsorganisationen (WTO), den Internationella\nDomstolen (ICJ), Europadomstolen för mänskliga rättigheter och den Internationella\nBrottsmålsdomstolen (ICC) måste värnas och stärkas. Särskilt om USA drar sig tillbaka måste Sverige\noch EU ta ett större ansvar för att stödja, finansiera och effektivisera dem. Vi vill reformera\nsäkerhetsrådet i FN, vars sammansättning inte speglar dagens värld. Kärnstödet till FN och dess\norganisationer ska utökas.\n• Sverige har en stolt tradition av diplomati och medling i konflikter, och vi ska ha en aktiv roll i\nMellanöstern.\nDiplomati behövs mer än någonsin. Vi vill att Sverige fortsatt ska vara en stark internationell\nröst för fred och folkrätt. Vi vill att Sverige bidrar till fredsbevarande insatser och spelar en aktiv\nroll som medlare. När kärnvapenhotet återigen växer ska Sverige fortsätta att bidra i arbetet för en\nömsesidig nedrustning mellan kärnvapenmakterna. Vi har länge drivit frågan om att det inte ska\nvara tillåtet att placera kärnvapen eller permanenta Natobaser på svenskt territorium. Den\nståndpunkten står vi fast vid. Vi värnar Ottawafördraget, som förbjuder användningen av truppminor.\nVi vill att EU tar fram etiska principer för hur vi hanterar artificiell intelligens inom vapenteknologi.\nVi ska verka för långsiktig fred mellan Israel och Palestina och en tvåstatslösning, där Israel och\nPalestina kan leva som två självständiga demokratiska stater med internationellt erkända gränser.\nSverige ska ha en aktiv roll i Mellanöstern. Vi fördömer Israels illegala bosättarpolitik, ockupationen\nav palestinskt territorium och den israeliska regeringens krigsbrott mot den palestinska\ncivilbefolkningen. Vi fördömer också det våld som utövas av terrororganisationer som Hamas.\nSverige har erkänt staten Palestina. Vi ska stärka stödet till Palestina och den palestinska\nmyndigheten, och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av\nGaza. Sverige ska stödja Unrwa. När konfliktnivån i Mellanöstern höjs ska Sverige vara med och\nverka för avspänning och dialog i regionen.\n38\n• Sverige och Europa ska spela en viktig roll när det gäller att utveckla samarbetet och knyta nya\npartnerskap med länder i det globala syd.\nBefolkningsutvecklingen i världen innebär att många länder i det globala syd, särskilt i Afrika, kommer\natt växa betydligt under de kommande decennierna. Om de demokratiska länderna drar sig undan\nkommer auktoritära makter som Kina och Ryssland att flytta fram sina positioner. Vi behöver\nutveckla strategiska partnerskap och hitta nya former för ömsesidigt utbyte. Vi vill se en svensk\noch europeisk Afrikastrategi med målet att stärka samarbetet på olika områden. Fokus bör ligga på\nhandel, demokratiutveckling, klimatåtgärder, kulturutbyte, politiska relationer, fattigdomsbekämpning\noch investeringar. Vi måste även stärka vårt samarbete med andra demokratier runtom i världen.\nLänder som Storbritannien, Kanada, Brasilien, Sydkorea, Japan och Indien är viktiga partners för att\nupprätthålla multilaterala institutioner, tydliga regler och en internationell demokratisk ordning.\n• Internationell solidaritet är en central hållning i svensk utrikespolitik.\nDe globala klyftorna mellan fattiga och rika har vuxit dramatiskt på senare år, framför allt på grund av\natt de rikaste drar ifrån. Den växande klimatkrisen och konkurrensen om färskt vatten och mark spär\npå redan existerande klyftor. Fler människor tvingas på flykt. Den utvecklingen måste vändas. Vi ska\nbedriva en politik som utjämnar ekonomiska ojämlikheter både inom länder och mellan länder. En\njämlikhetskommission bör tillsättas för att kartlägga de globala sociala klyftorna och föreslå\nåtgärder för att utjämna dem. Ett stärkt internationellt och europeiskt samarbete mot\nskattesmitning är en viktig del i det arbetet.\nDe senaste åren har det skett en dramatisk omläggning av det svenska biståndet, som sjunkit ned mot\n0,7 procent av BNI. Det är långt ifrån där vi tidigare legat och vi vill successivt öka biståndet. Vår\nprincipiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. Vi vill se en skuldavskrivning för\nde fattigaste länderna där alla kreditgivare är med. Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Som\nsäkerställer kvinnors representation, rättigheter och resurser. Vi socialdemokrater förespråkar en\nutrikes- och utvecklingspolitik med ett starkt barnrättsperspektiv. HBTQI-personers rättigheter ska\ngaranteras internationellt. Fria fackföreningar och fackliga fri- och rättigheter ska främjas globalt.\nUtvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka fackliga och andra mänskliga rättigheter i arbetslivet. Vi\nska också driva klimatfrågorna aktivt och ambitiöst i alla relevanta internationella sammanhang. Vi\nvill att ekocid erkänns som ett brott i Romstadgan. Vi ska öka ansträngningarna att inom ramen för\nFN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem. En säkrad\nklimatfinansiering och överföring av teknik till de fattigaste länderna är viktiga verktyg för att\nförenkla klimatanpassningen och motverka ökad fattigdom i den globala uppvärmningens spår.\n39\n4. DU SKA VARA DEL AV EN STARK SAMHÄLLSGEMENSKAP\nSverige är vårt gemensamma hem. Det är här vi lever, verkar, växer, misslyckas och försöker igen. Det\när här vi delar och vidareutvecklar vår gemensamma historia, normer och värderingar. Där vi\ntillsammans väver den väv som skapar samhörighet och tillit. Ett samhälle där vi ger och får respekt för\ndem vi är.\nVarje plats i världen har sin historia, sina traditioner och sin kultur. Dessa är inte statiska. Men de ger\noss stöd, tillhörighet och vägledning. De bidrar också till att stärka vår samhällsgemenskap. En\nsamhällsgemenskap som i sin tur är en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. Ett samhälle där\nvi möts och litar på varandra är tryggare och säkrare. Om vi litar på att regler gäller för alla, är vi mer\nberedda att själva hålla oss till dem. Om vi tror att institutioner håller vad de lovar, då vill vi försvara\noch stärka dem. Om vi har möjlighet att uttrycka våra åsikter och får stöd att lösa viktiga problem i\nvår vardag, då vill vi bidra till att lösa de problem vi som land står inför tillsammans.\nUnder alltför lång tid har vår samhällsgemenskap urholkats. Barns uppväxtvillkor blir mer ojämlika och\nfrågan om i vilken familj man föds blir viktigare för hur livet utvecklas. Bristande investeringar i välfärd\noch bostadsbyggande, en växande segregation och ett samhälle som på många områden dragit sig\ntillbaka har öppnat portarna för ökade klyftor och permanent fattigdom. Polariseringen späs på av en\nstor migration som inte mötts upp av en effektiv integration. De utsatta områdena har blivit fler. I\ncivilsamhället och kulturlivet har mångfalden av uttryck ofta svårt att få plats på marknadens krassa\nvillkor. I globaliseringens tidevarv växte friheten för många, men hos andra växte känslan av att inte\nhänga med.\nResultatet av en avtagande samhällsgemenskap är att andra krafter kan fylla tomrummet. Vi blir ett\nförsvagat land. Den utvecklingen måste vi vända.\nVi vill bygga ett starkt land, där människor känner solidaritet och samhörighet med varandra oavsett\nvar man är född eller var man bor. Då måste vi återupprätta vår samhällsgemenskap. Denna\nbehöver en materiell bas, med minskad ekonomisk ojämlikhet, fattigdom och arbetslöshet. Där vi\ngaranterar en rättssäker demokrati och en god tillgång till välfärd åt alla. Där bostäder byggs för\nvanligt folk och samhället är närvarande både i stad och på landsbygd.\nOch vi måste slå vakt om de normer och värderingar som gör Sverige till ett av världens bästa länder att\nleva i. Ett land av föreningsdemokrati och folkrörelsearbete. Samförståndsandan, vårt naturliv, den\nfria kulturen och en optimism inför ny teknik och framtid. Självklara värderingar om plikt och rätt, om\njämlikhet och jämställdhet, om rättvisa, solidaritet och respekt oavsett var vi kommer ifrån, vad vi tror\npå eller vem vi älskar. Vi ska värna det goda i Sverige, bygga vidare på våra styrkor och förändra det\nsom inte fungerar.\n40\n4.1 Inga utsatta områden. Alla ska kunna tala det svenska språket.\nÄven om det redan innan 2000-talet fanns områden i Sverige där barnen klarade skolan sämre, där\narbetslösheten var stor och den ekonomiska utsattheten hög har situationen förvärrats. Segregationen\nväxer och fattiga områden har blivit ännu fattigare, med lägre medellivslängd och stora hälsoskillnader\nsom konsekvens. Vi ser hur parallellsamhällen växer fram. En större andel av den svenska\nbefolkningen lever idag i utsatta områden jämfört med i andra nordiska länder. Fattigdomen har\nförstärkts av ett språkligt utanförskap som försvagar människors möjligheter att delta i samhället\noch förändra sina liv. Brister i det svenska språket gör det svårare att få ett jobb. Segregation förlorar\nvi alla på, men särskilt de som står långt ifrån majoritetssamhället. Barn som växer upp i utsatta\nområden har sämre förutsättningar i livet och behöver det samlade samhällets stöd för att få en jämlik\nuppväxt.\nFör att alla ska kunna förstå, delta i och bidra till vår samhällsgemenskap kan vi inte leva segregerade\nfrån varandra. Det svenska samhället, med sina många möjligheter, formella och informella regler,\nnormer och värderingar ska gälla för alla. Skillnaderna i levnadsvillkor måste minska. Då måste vi ha\nen politik för att få bort de utsatta områdena och vi måste stärka det svenska språket.\nDärför vill vi:\n• Att ett nytt mål införs: Sverige ska inte ha några utsatta områden.\nAlla bostadsområden ska vara trygga. Vuxna ska ha bra jobb att gå till. Förskolor och skolor måste\nkunna ta hand om alla barn. Det måste finnas goda och lättillgängliga fritidsaktiviteter. Polis och vuxna\nförebilder måste finns på plats. Folk måste vilja bo kvar, flytta dit och bidra till att områdena lyfts. Och\ninflyttningen i utsatta områden av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som lever\npå försörjningsstöd måste vara begränsad, samtidigt som ingen ska vara utan bostad.\nFör att lyfta Sveriges utsatta områden vill vi att avtal ska ingås mellan staten och kommuner\nmed utsatta områden, där även lokala aktörer som näringsliv, fastighetsbolag och civilsamhället är\nmed – en nationell Sverigeförhandling. Förhandlingarna ska utgå från en nationell lista med\ntydliga och transparenta kriterier för klassning av utsatta områden. Avtalen ska omfatta långsiktiga,\nsociala investeringskontrakt och konkreta handlingsplaner.\n• Vi vill se en aktiv språkpolitik.\nSpråket är nyckeln till vårt samhälle. Som huvudspråk är svenskan vårt samhälles gemensamma språk\nsom alla som är bosatta i Sverige ska kunna använda inom alla samhällsområden. Svenska ska vara\nhuvudspråk i förskolan och skolan, vilket ska tydliggöras i läroplanerna. För befintlig språksvag\npersonal inom förskola, skola, omsorg och äldreomsorg ska språktester och språkinsatser på betald\narbetstid främjas. Vi vill se ett kvalitetslyft i utbildningen i svenska för invandrare (SFI), bland annat\ngenom att stärka arbetsmarknadskopplingen. För grupper med väldigt svag utbildningsbakgrund krävs\nen särskild kursplan. SFI ska vara icke-vinstdrivande. Vi vill få uppsökande verksamhet på\nplats för att stödja individer med svårigheter i svenska språket att påbörja och avsluta en SFI -\nutbildning. Språkkrav ska i huvudsak krävas för svenskt medborgarskap. De nordiska länderna\nundantas.\n41\n4.2 Stram migration. Snabb integration.\nDe allra flesta människor som kommer till Sverige har funnit sin plats här, kunnat bygga sig ett liv\noch bidrar till det gemensamma. Jämfört med andra länder i Europa har fler människor med\nutomeuropeisk bakgrund en sysselsättning i Sverige. Utrikesfödda svenskar bor, arbetar, startar\nföretag, bildar familj och engagerar sig ideellt runt om i landet. Det är en självklar del av det som gör\nSverige starkt.\nMen den demografiska förändring vi sett under de senaste decennierna har samtidigt blivit en stor\nutmaning. I praktiken har den svenska migrationspolitiken inneburit att några få stadsdelar och\nkommuner burit nästan hela ansvaret. Migrationen tillsammans med en välfärd som lidit svårt i\nsviterna av 1990-talets ekonomiska kris, marknadsmisslyckanden i centrala samhällssektorer och\nalltför svaga integrationsinsatser har skapat segregation, utsatthet och kriminalitet. Rasism och\ndiskriminering skapar klyftor och motverkar sammanhållningen i Sverige. Integrationen har också\nförsvårats när många kommit hit från länder som präglas av helt andra samhällssystem än vårt, och där\nrättsstat, utbildningssystem och demokratiska strukturer är svagare än här.\nDet krävs långsiktiga åtgärder för att lösa de problem som vårt land står inför. För att kunna ge dem\nsom kommit och kommer hit en god chans att komma in i samhället behöver Sverige under överskådlig\ntid ha en migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer. Asylrätten värnas. Integrationen måste\nbli mer effektiv – och fungera bättre.\nDärför vill vi:\n• Att asylprocessen präglas av ordning och reda.\nAsylrätten och FN:s kvotflyktingssystem ska värnas. Det europeiska samarbetet för att dela\nansvaret för migrationen mer solidariskt mellan medlemsländerna och öka rättssäkerheten i\nasylmottagandet ska främjas – där barnens situation särskilt beaktas.\nSverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Men svensk migrationspolitik måste bli mer\nlångsiktigt hållbar. För att de som kommer hit ska ha en chans att bygga sig ett värdigt liv, och för att\nvi ska motverka den integrationsskuld som byggts upp, måste det totala söktrycket mot Sverige\nminska ytterligare. Vi vill att Sverige har regler som ligger i linje med miniminivåerna i övriga\nEuropa. Detta inkluderar även anhöriginvandringen. Vi vill – bland annat för att motverka\nhedersförtryck – skärpa vissa regler kring anhöriginvandringen, exempelvis genom att\nåldersgränsen för när man inom ramen för EU:s familjeåterföreningsdirektiv som gift kan\nanhöriginvandra till Sverige, höjs från 21 till 24 år.\nEtt tydligt och effektivt mottagande skapar förtroende för processen. En mer jämn ansvarsfördelning\nmellan kommuner motverkar segregation. EBO ska avskaffas och vi vill införa statliga\nmottagningsboenden i olika delar av landet där den asylsökande bor under asyltiden.\nHandläggningstiderna ska kortas. Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga\nåtervändandecenter i väntan på att återvända. Antalet förvarsplatser ska byggas ut i takt med\nbehovet. Vi vill motverka framväxten av skuggsamhällen där människor utnyttjas. Därför måste av-\noch utvisningsbeslut verkställas, så att de som fått avslag på sin asylansökan lämnar Sverige. Det\nbehövs bättre återtagandeavtal med tredje land, inklusive sambandspersoner på plats. Biståndet\nska kunna villkoras så att länder tar emot egna medborgare som utvisas från Sverige – med undantag\nför civilsamhällesstöd och humanitärt bistånd. Vi vill inte se en svensk angiverilag.\nFör att den nyanlände med positivt beslut om uppehållstillstånd ska få bättre möjligheter till etablering\n42\noch jobb behöver fördelningen mellan kommuner bli mer jämn. Anvisade kommuner ska ordna\netableringsboenden om minst tre år, vilket villkoras med att den nyanlände aktivt bidrar till sin\netablering. Vi vill se ett stopp för anvisning av nyanlända till kommundelar som har utsatta områden.\nKommuner med tidigare stort EBO-mottagande ska ges möjlighet att undantas från\nkommunplaceringar.\n• Effektiv integration.\nIngen ska gå sysslolös. Alla ska få stöd och ta sitt ansvar för att rusta sig med kunskaper för att\nhitta en plats i samhället och på arbetsmarknaden. Vi vill se obligatoriska etableringsfrämjande\ninsatser så som samhällsinformation och språkundervisning tidigt. Obligatoriska etableringsprogram\nska omfatta även anhöriginvandring. Detta är särskilt viktigt för att bryta många invandrade\nkvinnors sociala isolering, arbetslöshet och begränsade nätverk. Inom ramen för etableringsboendena\nska de nyanlända få kunskap om hur det svenska samhället är organiserat. De ska också få mer\ninformella färdigheter, såsom hur man kan engagera sig aktivt i föreningar på orten eller hur man\nkan utveckla sitt föräldraskap genom att aktivt delta i barnens aktiviteter.\n4.3 Vi ska leva och bo bra i hela landet\nHemmet är vår trygga punkt i livet. Det är där vi vilar, bygger vår familj och umgås med dem vi tycker\nom. Bostaden påverkar vilken plats vi har i samhället: vilka jobb vi kan ta, var vi kan studera, och hur\nmycket av ens tid som läggs på resor. Det avgör om du som ung kan flytta hemifrån, vilka skolor som\när tillgängliga och om du kan lämna en våldsam partner.\nDet krävs en aktiv bostadspolitik för att fler ska kunna bo bra. Dåliga fastigheter, trångboddhet,\nhutlösa hyror och fantasipriser på bostadsmarknaden fråntar oss rätten till en god bostad. Skillnaden i\nförutsättningar mellan hyrt och ägt boende är fortfarande stor. Bostadsbyggandet har tvärnitat. Vi\nmåste bygga mer och bättre. Vårt land ska präglas av vacker arkitektur och smart stadsplanering. Vi\nmåste bygga bostäder där folk med vanliga löner har råd att bo. Och vi vill bygga bort segregationen. Det\nska byggas i hela landet, i tätorter likväl som på landsbygd. Ett modernt liv ska inte behöva vara\nsynonymt med ett urbant liv. Service, välfärd och god infrastruktur måste finnas närvarande överallt i\nlandet.\nDärför vill vi:\n• Att det ska vara lätt att leva ett gott liv oavsett var man bor.\nDet måste finnas möjlighet för människor att bygga och utveckla sina lokalsamhällen i hela landet. God\nsamhällsservice ska vara tillgänglig överallt och det ska vara lätta att handla mat, tanka och resa också\ni glesbygd. Staten ska vara närvarande i hela landet, exempelvis genom bilprovningen, apoteken och\ndet ska finnas en polisstation på rimligt avstånd. Idag är det inte så, utan på många håll får man försöka\nklara sig utan grundläggande service. Särskilt mot bakgrund av den demografiska förändringen måste\nvi se till att både yngre och äldre kan och vill arbeta och bo också på landsbygd och i glesbygd. Vi måste\nstärka lokalsamhällen och motverka ”vita fläckar” vad gäller tillgången till arbete och samhällets\nservice. Landsbygds- och glesbygdsutmaningar finns i hela landet, även i storstadsregionerna och i\nvåra ö-kommuner. Vi vill också stärka det som ger en särskild livskvalitet och frihet för familjerna på\nlandsbygden.\nVi vill se ett landsbygdspaket som omfattar hela landet, inklusive öar och skärgårdar. Detta ska utgå\nfrån en samlad regionalpolitik där stärkt infrastruktur, kommunikation, service och näringspolitik\nbidrar till en bättre balans i hela landet. Fler lärcentrum och distansutbildningar gör det möjligt att bo\nkvar på orten medan man studerar. Polisens närvaro i varje kommun behöver stärkas, så att det finns\n43\nnågon att vända sig till om man är orolig över trygghet och säkerhet. Det regionala perspektivet ska\nfinnas med vid varje beslut om placering av statlig verksamhet. Arbetet med omlokalisering av\nstatliga jobb och etablering av nya servicekontor ska intensifieras. De statliga servicekontoren är\nviktiga för att människor ska kunna organisera sin vardag, och ska därför finnas tillgängliga.\nServicekontor som har stängts ska återöppnas. De ska utvecklas och omfatta fler samhällstjänster.\nMyndighetsservice i form av exempelvis Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen måste stärkas i\nhela landet. Lanthandlare och företag i glesbygd ska stödjas.\nUnga måste kunna leva fria liv även där det inte finns utbyggd kollektivtrafik. Man ska kunna köra A-\ntraktor från 15 års ålder, hastigheten för A-traktorer ska höjas till 45 kilometer i timmen och\nsäkerheten öka genom ett teori- och körprov. Vi vill se bättre förutsättningar för upprustning av\nfastigheter i glesbygd. Förutom god samhällsservice måste det finnas goda kommunikationer och god\ninfrastruktur, så som bredband och VA i hela landet. Förutsättningar för investeringar och\nreinvesteringar i VA-nätet ska ses över och väsentliga hinder undanröjas.\nDet måste också bli enklare för små kommuner att hantera sina specifika samhällsutmaningar. Genom\natt små kommuner slipper ansökningskraven kring vissa mindre statsbidrag och i stället får sin andel\nsom generella stöd kan byråkratin minska och bidragen användas enklare. Så kan kvaliteten i välfärden\npå orten garanteras också om den egna ekonomiska bärkraften sviktar. Staten ska fortsätta arbetet med\natt ge kommuner och regioner möjligheter att genomföra kreativa, lokala försöksverksamheter med\nfriare former. Vi vill se bättre incitament för kommuner att kunna gå samman eller samverka.\n• Vi måste kraftigt öka bostadsbyggandet.\nVårt mål för bostadsbyggandet är att produktionen ska hålla jämn takt med det prognosticerade\nbehovet av nya bostäder, i syfte att bygga bort bostadsbristen. Vi vill se en nationell handlingsplan för\nbostadsförsörjningen. Genom ett statligt fastighetsbolag kan det offentliga agera\nkonjunkturdämpande och där det saknas andra aktörer. Vi vill se ett förnyat statligt investeringsstöd\nför byggande av fler hyresrätter, till exempel riktat till orter med stora industrietableringar och -\ninvesteringar och för fler ungdoms- och studentbostäder. Vi vill också se statliga byggkrediter för\natt skapa långsiktiga incitament för ökat byggande. Dessa stöd ska styra mot sänkta boendekostnader,\nbostadssociala mål och klimatneutralt byggande. Staten behöver dessutom kunna bidra med fler aktiva\nåtgärder, exempelvis landsbygdslån. Den stärkta nationella bostadspolitiken ska kombineras med ett\nstärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar. Genom en ny, samlad bostadsförsörjningslag\ntydliggörs ansvaret. Statliga investeringar i infrastruktur ska samordnas med kommuners behov av och\nansvar för bostadsbyggande och samhällsutveckling i hela landet.\nBostadsproduktionen ska kickstartas också genom att länsstyrelserna kortar handläggningstiderna och\növerklagandemöjligheter begränsas. Det ska bli lättare för kommuner att agera mot oseriösa\nfastighetsägare som inte sköter sina åtagande mot hyresgäster eller medlemmar i en\nbostadsrättsförening. Det ska finnas en stark allmännytta i varje kommun. Allmännyttans villkor\nbehöver stärkas och styras av samhällsnytta. De allmännyttiga bostadsbolagen ska undantas från\nLagen om offentlig upphandling. Vi vill se en moderniserad förköpslag för strategisk mark,\nsamhällsviktiga fastigheter och för hyresbostäder som ska omvandlas. Vi vill också att\nmarkanvisningar, där det är lämpligt, används aktivt som instrument för blandad bebyggelse och för\natt se till att bostäder byggs för vanligt folk. Det är viktigt att det finns bra mix av upplåtelseformer i\nvarje område. För att utveckla utsatta områden behöver nya typer av bostäder byggas och vid behov\nundermåliga fastigheter rivas. Vi måste få bort ödeshusen. Kommunernas möjlighet att komma åt\noseriösa fastighetsägare ska stärkas.\n44\n• Man ska ha råd att bo bra.\nDet råder bostadsbrist i majoriteten av Sveriges kommuner. Det påverkar oss alla men särskilt unga\nsom får vänta länge med att flytta hemifrån och ännu längre på att få ett fast boende. Många\nprivatbostäder hyrs ut till ockerhyror eftersom det råder svag kontroll över andrahandsmarknaden. Vi\nvill ta fram ett åtgärdspaket så att fler människor – i synnerhet barnfamiljer, unga och äldre – kan\nefterfråga en bostad till rimlig kostnad, exempelvis genom kommunala hyresgarantier och permanent\nförstärkta bostadsbidrag Staten och kommunerna ska stimulera generationsskiften på\nbostadsmarknaden.\nVi eftersträvar jämlika villkor för olika former av boende – ägt, hyrt eller blandformer. Hyresgästernas\ninflytande över sin bostad och sitt bostadsområde ska öka. Vi vill dessutom att fler som vill ska kunna\näga sitt boende. Den statliga banken SBAB ska användas mer effektivt för att öka konkurrensen på\nbolånemarknaden. Vi vill se en ny egnahemssatsning så att familjer får ökade möjligheter att ta\nklivet in på bostadsmarknaden, exempelvis genom startlån och olika hyrköpsmodeller. Fler\nincitament för att bygga i trä ska tas fram, såsom typgodkännande av bostadshus. Återbruk ska\nunderlättas. Nya fastigheter ska byggas energisnåla och klimatvänliga, utan att det drabbar de\nboende genom högre kostnader. Vi vill stärka förutsättningarna för energieffektiviseringar i\nflerbostadshus.\n4.4 En levande natur: rent vatten, frisk luft, allas rätt att njuta av\nnaturen\nNågot av de finaste som finns med vårt land är vår fantastiska natur och vår kärlek till friluftsliv.\nAllemansrätten är unik och ger alla tillgång till ett Sverige som kännetecknas av de klara sjöarna, de\nartrika skogarna, de fantastiska fjällen och den rena naturen. Men det är inget vi längre kan ta för\ngivet. Näst efter klimatförändringarna är hoten mot den biologiska mångfalden ett av våra mest\nutmanande problem. Vår miljö och natur står under hård press, inte minst genom övergödning,\növerfiske, gifter och nedskräpning. Därför måste vi skydda den biologiska mångfalden. Fler ska\nkunna både bruka och njuta av naturen och vi vill öka finansieringen till skötsel av naturreservat och\nnationalparker, underhåll av vandringsleder, verksamhet vid naturrum samt lokala och kommunala\nnaturvårdsprojekt. Vi måste säkra den svenska naturen och stå upp för allemansrätten, så\natt våra barn och barnbarn kan njuta av den som vi.\nDärför vill vi:\n• Stärka möjligheterna för alla att njuta av den svenska naturen, av våra vatten och hav.\nUtarmad biologisk mångfald och ökade utsläpp leder till att ekosystemen försvagas och\nklimatförändringarna accelererar – och vice versa. Vi prioriterar en stark miljöpolitik för att stärka\nbiologisk mångfald, värna och restaurera naturliga habitat och för att vända klimatkrisen. Vi vill att\nalla unga får prova på aktiviteter i den svenska naturen. Alla kommuner ska samverka med\nföreningslivet för att kunna erbjuda friluftsaktiviteter och tillgång till utrustning. Vi vill att alla skolbarn\nminst en gång per läsår ges möjlighet att prova på friluftsliv. De reglerade Friluftsdagarna ska\nåterinföras i skollagen.\nFör att värna både strandskyddet och landsbygdens utvecklingsmöjligheter vill vi differentiera\nreglerna kring strandskydd efter landets varierande tillgång till sjöar och stränder, liksom efter\nbefolkningstäthet och exploateringstryck. I tätbefolkade områden måste strandskyddet vara starkare\nän idag. I glesbefolkade områden måste möjligheterna att bygga strandnära utökas. Hänsyn måste tas\ntill de risker som finns med strandnära bygge, inte minst i klimatförändringarnas spår. Strandlinjen\nska alltid vara tillgänglig för allmänheten. Våra stränder ska inte privatiseras.\n45\nDe svenska fiskbestånden är under stor press. På grund av övergödning och överfiske är flera arter i våra\nsvenska hav hotade. Vi vill ta fram ett Östersjöpaket för att tillsammans med andra länder kring\nÖstersjön skydda vårt innanhav. Vi vill att det svenska fisket blir mer långsiktigt. För att möjliggöra\nett mer hållbart fiske i Östersjön måste den industriella trålningen stoppas. Vi vill därför införa en\nomedelbar återhämtningspaus för det storskaliga industrifisket av sill och strömming i Östersjön till\ndess att bestånden tydligt återhämtat sig. Vi behöver samtidigt möjliggöra och utveckla det kustnära\nfisket vid alla våra kuster, inte minst för att det bidrar till vår försörjningsförmåga. Fisken och\nskaldjuren ska i större utsträckning hamna på våra tallrikar. Vi vill bygga vidare på det arbete som\ngjorts i Västerhavet med att utveckla nya skonsamma fiskemetoder och där det behövs införa nya\nskyddade områden. Därutöver vill vi se ett bättre miljöskydd i Arktis. När de geopolitiska\nspänningarna kring Arktis nu växer vill vi verka för ett marint reservat kring Arktis.\n• Minska gifter och avfall som hamnar i vår natur.\nVi ska ligga i framkant för att skydda våra livsmiljöer. Biologisk mångfald är en grundförutsättning för\nfriskt vatten, ren luft och ökad matproduktion. Vi vill skapa en giftfri miljö. Gruvor eller andra\nindustrier får aldrig hota eller försämra vattenkvaliteten i landet. Gifter sprids genom luften, vattnet\noch marken, hotar djur och växter och påverkar våra kroppar, inte minst våra barns. Vi vill stoppa\ngruvbrytning i alunskiffer då det inte kan ske på ett bevisat säkert sätt och hotar vattenkvaliteten.\nAtt sträva efter en giftfri miljö är viktigt för att bevara sunda ekosystem och biologisk mångfald. Det\när också viktigt för att motverka hälsoproblem så som andningssvårigheter, cancer och\nhormonstörningar. Föroreningar leder till stora kostnader för sjukvård och miljöåterställning på sikt.\nDärför ska vi driva på med full kraft för att skärpa EU:s kemikalielagar. Ett särskilt fokus ska ligga på att\nförbjuda och fasa ut hormonstörande så kallade PFAS i hela EU. Kemikalieinspektionen ska ges\nutvidgade möjligheter att kontrollera produkter, inte minst de som importeras, så att de inte innehåller\nförbjudna kemikalier. Vi vill se en internationell expertpanel för kemikalier, liknande det arbete\nsom sker på EU-nivå. PFAS utgör idag ett hot mot alla människors hälsa och återfinns i all mat och i\nmånga andra produkter i samhället. För att få till ett PFAS-förbud i EU och i världen krävs att länder\ngår före och inför egna totalförbud och stoppdatum för att använda PFAS. Därför ska\nSocialdemokraterna verka för att Sverige snarast inför ett totalförbud mot användning av PFAS-\nkemikalier inom alla områden. Vi vill också se en överenskommelse med svensk industri för att driva\npå omställningen och fasa ut PFAS.\nAtt åstadkomma en bättre avfallshantering är centralt för att minska gifterna i miljön men också för\natt minska mikroplaster och koldioxidutsläpp. Idag bränns mycket av hushållens avfall och en stor del\nav svensk fjärrvärme är baserad på denna avfallsförbränning. Plastanvändningen i hela samhället\nmåste minska för att andelen plast i avfallet ska gå ned. För att minska utsläpp och avfall måste\nföretagen få fler incitament att designa produkter utan plast eller med material som kan återvinnas på\nenklare sätt än idag. Kommunerna måste bli bättre på att hantera olika typer av avfall. Det behövs\nbättre incitament för sortering, återbruk och återvinning, särskilt av plastavfall. Målet måste vara\natt så många produkter som möjligt tas om hand och bekostas inom producentansvaret. För ökad\ncirkularitet i gödselanvändningen vill vi utreda en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet\nkväve i mineralgödsel.\n46\n4.5 Demokratin är varje generations ansvar: ett starkt\ncivilsamhälle, kultur, idrott och respekt för var och en\nDemokrati skapar vi tillsammans. Varje dag och i varje handling. Genom att vi säger ifrån när något är\nfel, hjälper en medmänniska i vardagen, röstar i allmänna val.\nI det demokratiska samhället är människan målet. Folkstyre innebär att vi alla är med och formar vår\nnutid och framtid. Denna gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i\ndemokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och lobbyisternas intressen. Demokratin ger\nvar och en av oss en röst.\nTill de viktigaste benen i vår demokrati hör en tillförlitlig rättsstat, fri och oberoende media samt ett\nstarkt och brett civilsamhälle. När vi möts i föreningar, i fullmäktigesalar och i idrottshallar runtom i\nlandet fördjupas demokratin. Ett starkt lokalt självstyre stärker demokratin och medborgarnas\nengagemang och inflytande. Det lokala självstyret möjliggör att hänsyn tas till lokala behov och\nförutsättningar. Ett levande kulturliv ger människor kraft att förändra.\nSverige är ett gott och rikt land att leva i tack vare en levande demokrati.\nDärför vill vi:\n• Säkerställa en fri media som tar sitt breda samhällsuppdrag på allvar.\nVi vill grundlagsskydda public service och säkerställa politiskt oberoende. Vi vill säkra ett brett och\nallsidigt uppdrag i allmänhetens tjänst genom en stabil långsiktig finansiering, krav på tillgänglighet\noch oberoende. Vi vill se ett mediestöd som stärker åsiktsmångfald och mediebevakning i hela landet.\nAllt fler grupper som verkar i demokratins tjänst drabbas av hat och hot. Samhällets stöd för exempelvis\nfackligt och politiskt förtroendevalda, journalister och företrädare för rättsväsendet måste öka.\nEftersom de sociala medierna idag utgör viktiga plattformar för hur vi formar vår världsbild, behövs\neffektiva verktyg för att de ska hålla sig till demokratiska spelregler. Vi vill se en större transparens\nkring algoritmerna bakom plattformarna och effektiva sanktioner mot plattformar som inte håller\nsig till EU:s regler om digitala tjänster. En bättre reglering är viktigt också ur ett säkerhetsperspektiv och\nför att motverka infiltration, desinformation och andra aktiviteter som undergräver fria val.\n• Vi ska förbättra förutsättningarna för ett levande kulturliv i hela landet.\nKulturen är samhällets spegel. Genom kulturen kan vi se oss själva och varandra ur olika och oväntade\nsynvinklar. En del av kulturen talar till många av oss, medan andra delar av kulturen lyfter smalare\nperspektiv.\nDe ojämlikheter som växer i vårt land gäller även tillgången till och möjlighet att utöva kultur. Huruvida vi\nupplever kultur i vardagen blir alltmer avhängig föräldrars inkomst och utbildningsbakgrund. Vi vill\natt kulturen ska vara tillgänglig för fler, både att uppleva och att själv utöva. Vi vill därför se en\nkulturell allemansrätt som omfattar kulturskolor för alla barn och en kulturgaranti i förskola\noch skola med minst en kulturupplevelse per termin för alla barn. Folk- och skolbiblioteken och den\nläsfrämjande verksamheten för barn och unga ska stärkas. Vi vill se skärpta krav på våra nationella\noch regionala kulturinstitutioner att arbeta för att nå nya grupper genom insatser för den regionalt\nfinansierade kulturen. Vi vill också säkra kultursamverkansmodellen. Kulturskapare ska ges\n47\nmöjlighet till tryggare anställningar och rätt till de generella trygghetssystemen.\nMuséer förvärvar, bevarar, undersöker och förmedlar materiella och immateriella vittnesbörd om vår\nhistoria. Insatser för att värna och tillgängliggöra kulturarvet, världsarvet och motorhistoriska\nkulturarvet ska stärkas.\n• Vi vill se ett starkt civilsamhälle.\nEtt starkt civilsamhälle med starka folkrörelser ger människor kraft att förändra, för sig själva och\nandra. Idéburna organisationer och kooperativ stärker den sociala sammanhållningen och bidrar till\nsamhällsförankrade lösningar. Den ideella sektorn är en viktig, oberoende kraft som kompletterar det\noffentligas verksamheter på många områden. Idéburna organisationer i välfärden och på marknaden\nerbjuder alternativ som förenar social rättvisa med flexibilitet och anpassningsförmåga.\nAtt engagera sig i civilsamhället och i studieförbunden är både ett erbjudande till medborgaren, och\nett sätt för fler att bidra till att vår samhällsgemenskap ska hålla ihop. Men i vissa områden finns det\nfärre personer som har råd och tid att engagera sig ideellt. Vi vill se en ledarsatsning inom\nföreningslivet med särskilt fokus på utsatta områden. Den sociala ekonomin ska stärkas genom\ninvesteringar i kooperativa och idéburna alternativ. För att värna allmänna samlingslokaler runt\nom i landet vill vi se ökade stöd. Vi ska använda och utveckla fler former för idéburet-offentligt\npartnerskap.\nÄven folkbildningen är en viktig del av det svenska civilsamhället. Anslagen måste öka.\nSjälvförvaltningsmodellen i civilsamhället ska gälla genom att Folkbildningsrådet får generella\nanslag. Genom fler utbildningsplatser på folkhögskola stärks kompetensförsörjningen och ger många\n– inte minst personer med funktionsnedsättning – flera chanser till bildning och utveckling.\nInsatser för missbruk av medel ska skärpas. Kriminalitet inom bidragssystemen ska motverkas\ngenom att ett företrädarregister på ideella föreningar ska införas hos Skatteverket. Vi vill se\nfortsatt satsning på de nationella minoriteternas språk och kultur. Det sviktande valdeltagandet är\nen oroande trend och vi måste agera för att vända den. Ungdomsförbund måste ges tillträde på\nlandets skolor. Studentförbunden ska ha tillgång till lärosätena.\n• Idrotten är Sveriges största folkrörelse.\nVi vill att alla ska ha möjlighet att idrotta, oavsett bostadsort, funktionsnedsättning eller familjens\nekonomi. Idag blir idrottandet allt mer en klassfråga och barn och unga lämnar idrottsverksamhet för\natt den är för dyr. Det statliga stödet till idrottsverksamhet ska höjas med ett särskilt fokus där\nbehoven är som störst. Den svenska folkrörelsedrivna idrotten baseras på idén att den ska vara självständig\noch självstyrande. Det är medlemskapet som ska ligga till grund för föreningsmodellen. Vi vill sätta barnhälsa,\nrörelseglädje och motorik i centrum. Tidig selektering ska stoppas och det ska finnas fler möjligheter\nför äldre ungdomar och unga vuxna att fortsätta idrotta och tävla utan att elitsatsa. I stället för\nfritidskort ska svensk idrott och kultur för barn garanteras genom mer verksamhetsstöd till\nföreningssverige. Det behövs fler och mer multifunktionella idrottsanläggningar i hela landet.\nUtbudet av idrottsverksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning måste\nutvecklas. Vid samhällsplanering ska hänsyn tas till både barns, vuxnas och äldres behov av idrottande,\nrörelse och friluftsliv. Dessutom måste simkunnigheten öka.\nVi vill att alla ska ha möjlighet att vara delaktiga i när Sverige vinner. Därför ska public service ges\nmöjlighet att sända fler stora sportevenemang där Sverige tävlar.\n48\n• I en stark demokrati har du rätt att vara den du är.\nVi vill alla bli bemötta med respekt och kunna fatta självständiga beslut. En ung människa som står\ninför livets vägval ska vara trygg att våga välja sin egen väg. Det gäller inte bara utbildning och yrke\nutan också frågor om vem man är, vem man älskar, ens könsidentitet och vad man tror på. Många\nmänniskor känner att samhällets kategorier inte passar dem. Vi vill att alla ska kunna utveckla sin fulla\npotential och känna samhällets starka stöd om man upplever diskriminering i någon form. Vi måste\nfortsätta arbetet mot patriarkala normer, hederskultur, rasism och strukturell diskriminering.\nKunskapen om hur det är att tillhöra en grupp som diskrimineras måste öka i hela samhället och hos\nvåra myndigheter. Diskrimineringsombudsmannen ska driva fler fall, så att fler får upprättelse och\nrespekten för var och en stärks.\n4.6 Ett starkt, säkert och rättvist Sverige\nTillsammans ska vi ta Sverige in i framtiden.\nVårt land står inför många och svåra utmaningar. För att klara dem kommer det krävas stora\ninsatser från samhället och från oss alla. Det kommer ställa krav på långsiktighet och på att vi\nklarar av att sluta överenskommelser som håller långt in på 2030-talet. Det ställer krav på mer\nsamarbete på alla nivåer och på att politik, näringsliv, arbetsmarknadens parter, civilsamhället och\nakademin beslutar sig för att gå hand i hand i fler frågor. Allt detta kräver ledarskap som samlar,\ninte splittrar. Vi vet att det går. Sverige har mött stora utmaningar förr, och gått starkare ur dem. Vi\nkan göra det igen.\nI det arbete som ligger framför oss ska vi komma ihåg en sak. Vi längtar alla efter fred, frihet och\ntrygghet. Efter tillhörighet. Efter gemenskap och sammanhållning. Efter en plats i samhället och att få\nvara delaktiga i den utveckling som sker. I grunden är det det som är demokrati.\nFör att åstadkomma detta behöver Sverige en ny riktning. Vi ska tillsammans bygga ett starkare,\nsäkrare och mer rättvist land.\nKort sagt, ett Sverige som är mer som Sverige.","text_sha256":"ae00758631764c8a215db56362879a6076b3d048a58c82bd7efcaa3859ae4078"},"citations":[{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:atervandring:v1","prompt_sv":"Ska staten genomföra storskalig, tvingande återvandring även av personer som har beviljats svenskt medborgarskap?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":-2,"score_max":-2,"quote":"Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[134863,134924]},{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:atervandring:v1","prompt_sv":"Ska staten genomföra storskalig, tvingande återvandring även av personer som har beviljats svenskt medborgarskap?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":-2,"score_max":-2,"quote":"Asylsökande som fått avslag på sin ansökan ska bo på statliga","stance_hint":"","assessment_basis":"baseline","source_status":"located","span":[134863,134924]},{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:asylstopp:v1","prompt_sv":"Ska Sverige införa ett totalt asylstopp och om nödvändigt lämna internationella flyktingkonventioner?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":-1,"score_max":-1,"quote":"Sverige under överskådlig tid ha en migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer. Asylrätten värnas.","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[133361,133467]},{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:asylstopp:v1","prompt_sv":"Ska Sverige införa ett totalt asylstopp och om nödvändigt lämna internationella flyktingkonventioner?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":-1,"score_max":-1,"quote":"Sverige under överskådlig tid ha en migrationspolitik i enlighet med EU:s miniminivåer. Asylrätten värnas.","stance_hint":"","assessment_basis":"baseline","source_status":"located","span":[133361,133467]},{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:lonegolv:v1","prompt_sv":"Ska kraven på arbetskraftsinvandring skärpas med höga lönegolv så att enkla jobb förbehålls personer som redan bor i Sverige?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Som komplement vill vi se en ordnad\n arbetskraftsinvandring med arbetsmarknadsprövning, där staten samverkar med parterna. För\nbristyrken finns behov av ett kvalificerat arbetskraftsinvandringsprogram.","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[39552,39752]},{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:lonegolv:v1","prompt_sv":"Ska kraven på arbetskraftsinvandring skärpas med höga lönegolv så att enkla jobb förbehålls personer som redan bor i Sverige?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Som komplement vill vi se en ordnad\n arbetskraftsinvandring med arbetsmarknadsprövning, där staten samverkar med parterna. För\nbristyrken finns behov av ett kvalificerat arbetskraftsinvandringsprogram.","stance_hint":"","assessment_basis":"baseline","source_status":"located","span":[39552,39752]},{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:assimilering:v1","prompt_sv":"Ska nyanlända förväntas anpassa sig helt till svensk kultur och svenska värderingar istället för mångkultur?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Vi vill se obligatoriska etableringsfrämjande\ninsatser så som samhällsinformation och språkundervisning tidigt.","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[136165,136276]},{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:assimilering:v1","prompt_sv":"Ska nyanlända förväntas anpassa sig helt till svensk kultur och svenska värderingar istället för mångkultur?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Vi vill motverka all hederskultur","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[92494,92527]},{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:assimilering:v1","prompt_sv":"Ska nyanlända förväntas anpassa sig helt till svensk kultur och svenska värderingar istället för mångkultur?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Vi vill se obligatoriska etableringsfrämjande\ninsatser så som samhällsinformation och språkundervisning tidigt.","stance_hint":"","assessment_basis":"baseline","source_status":"located","span":[136165,136276]},{"proposition_version_id":"prop:migration-integration:assimilering:v1","prompt_sv":"Ska nyanlända förväntas anpassa sig helt till svensk kultur och svenska värderingar istället för mångkultur?","domain":"migration_integration","domain_label_sv":"Migration och integration","party":"S","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Vi vill motverka all hederskultur","stance_hint":"","assessment_basis":"baseline","source_status":"located","span":[92494,92527]},{"proposition_version_id":"prop:skola-valfard:vinster:v1","prompt_sv":"Ska det vara förbjudet för aktiebolag att ta ut vinst från skattefinansierade skolor och välfärdsverksamheter?","domain":"skola_valfard","domain_label_sv":"Skola och välfärd","party":"S","status":"accepted","score_min":1,"score_max":2,"quote":"Gemensamma skattepengar ska gå till utbildning, vård och omsorg, inte delas\nut till privata ägare. Vård ska inte bedrivas av kriminella, och därför ska kraven för att bedriva vård höjas\noch tillståndsplikt införas. Andelen vinstdrivande verksamheter ska minska kraftigt och principen är att\nvälfärd ska fördelas efter behov. Vi vill förbjuda vinstuttag i förskolor, grundskolor och gymnasier.","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[49488,49880]},{"proposition_version_id":"prop:skola-valfard:vinster:v1","prompt_sv":"Ska det vara förbjudet för aktiebolag att ta ut vinst från skattefinansierade skolor och välfärdsverksamheter?","domain":"skola_valfard","domain_label_sv":"Skola och välfärd","party":"S","status":"accepted","score_min":1,"score_max":2,"quote":"Gemensamma skattepengar ska gå till utbildning, vård och omsorg, inte delas\nut till privata ägare. Vård ska inte bedrivas av kriminella, och därför ska kraven för att bedriva vård höjas\noch tillståndsplikt införas. Andelen vinstdrivande verksamheter ska minska kraftigt och principen är att\nvälfärd ska fördelas efter behov. Vi vill förbjuda vinstuttag i förskolor, grundskolor och gymnasier.","stance_hint":"","assessment_basis":"baseline","source_status":"located","span":[49488,49880]},{"proposition_version_id":"prop:forsvar-nato:dca-avtalet:v1","prompt_sv":"Ska USA få tillgång till svenska militärbaser genom DCA-avtalet utan ett uttryckligt svenskt förbud mot kärnvapen?","domain":"forsvar_nato","domain_label_sv":"Försvar och Nato","party":"S","status":"accepted","score_min":-1,"score_max":-1,"quote":"Vi har länge drivit frågan om att det inte ska\nvara tillåtet att placera kärnvapen eller permanenta Natobaser på svenskt territorium. Den\nståndpunkten står vi fast vid.","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[121549,121717]},{"proposition_version_id":"prop:forsvar-nato:dca-avtalet:v1","prompt_sv":"Ska USA få tillgång till svenska militärbaser genom DCA-avtalet utan ett uttryckligt svenskt förbud mot kärnvapen?","domain":"forsvar_nato","domain_label_sv":"Försvar och Nato","party":"S","status":"accepted","score_min":-1,"score_max":-1,"quote":"Vi har länge drivit frågan om att det inte ska\nvara tillåtet att placera kärnvapen eller permanenta Natobaser på svenskt territorium. Den\nståndpunkten står vi fast vid.","stance_hint":"","assessment_basis":"baseline","source_status":"located","span":[121549,121717]}]}