{"receipt_id":"manifesto:OP:2026:2026-09-10~1accc9012a5b:008-s-nk-skatterna-p-arbete","corpus_sha256":"33cad99a404dc2e803b33836224455d930232f8e96cc7fee4f42e125cc0a69d0","release_sha256":"1cc095ea0eaf3bcf24e0e78bf8166f1b6033ca26287c2c5b370858b410da221b","document":{"source_id":"manifesto:OP:2026:2026-09-10~1accc9012a5b:008-s-nk-skatterna-p-arbete","party":"OP","kind":"official_party_document","title":"Skattepolitik | Örebropartiet","publisher":"Örebropartiet","published_at":"","source_uri":"https://orebropartiet.se/var-politik/skattepolitik/","content_sha256":"7f7be577f71d95720d3b8028a9e180f347bff720ddf24a81fd9ad85baa3d62e9","playback_uri":""},"section":{"section_id":"manifesto:OP:2026:2026-09-10~1accc9012a5b:008-s-nk-skatterna-p-arbete","text":"Sänk skatterna på arbete!\nPartiet vill sänka skatterna på arbete, dels i form av arbetsgivaravgifter men också i form av sänkta inkomstskatter, så mycket det bara går utan att det går ut över samhällets kärnverksamheter.\nDet kan vara värt att poängtera att arbetsgivaravgifterna i Sverige INTE är öronmärkta till något särskilt ändamål, de är skattepengar in i statskassan precis som alla andra skatter – och ska förstås utifrån det.\nVi vill maximera den samhälleliga produktiviteten och minska skattebördan hos varje svensk. Att sänka skatterna på arbete är därför självklart.\nHär avvaktar vi med de exakta detaljerna annat än att vi, till en början, ser ett utrymme på cirka 250 miljarder kronor i sänkta skatter på arbete i någon form. Detta vill vi sedan utöka över tid.\nSkattesänkningarna ska utformas på ett sätt där vi får ut maximal produktiv effekt av dem.\nDetaljerna behöver utredas närmare om hur man ska uppnå det. De här skattereformerna är nämligen inte nödvändigtvis linjära.\nSka vi få till största möjliga effekt för svenskarnas skattepengar så gäller det man kan pinpointa vid vilka procentintervall dessa maximala effekter ligger. Det vill säga, det är inte säkert att en sänkning av arbetsgivaravgifterna från 31 % till 26 % har samma produktiva effekt per sänkt procentenhet som en sänkning från 31 % till 21 % eller från 15 % till 10 %. Vid vissa intervall kan olika trösklar triggas, till exempel att fler personer kan anställas eller att bolagen kan ta nästa steg i sin utbyggnad, eller vad det nu må vara.\nSkattesänkningarna kommer komma i form av sänkta arbetsgivaravgifter och inkomstskatter, exakt hur fördelningen däremellan kommer se ut kommer bli en fråga att utreda i händelse av riksdagsinträde."},"citations":[{"proposition_version_id":"prop:skatt-ekonomi:164df4052a88b554:v1","prompt_sv":"Ska skattebördan för arbete och företag sänkas för att öka sysselsättningen?","domain":"skatt_ekonomi","domain_label_sv":"Skatt och ekonomi","party":"OP","status":"accepted","score_min":1,"score_max":1,"quote":"Sänk skatterna på arbete!\nPartiet vill sänka skatterna på arbete, dels i form av arbetsgivaravgifter men också i form av sänkta inkomstskatter, så mycket det bara går utan att det går ut över samhällets kärnverksamheter.\nDet kan vara värt att poängtera att arbetsgivaravgifterna i Sverige INTE är öronmärkta till något särskilt ändamål, de är skattepengar in i statskassan precis som alla andra skatter – och ska förstås utifrån det.\nVi vill maximera den samhälleliga produktiviteten och minska skattebördan hos varje svensk. Att sänka skatterna på arbete är därför självklart.\nHär avvaktar vi med de exakta detaljerna annat än att vi, till en början, ser ett utrymme på cirka 250 miljarder kronor i sänkta skatter på arbete i någon form. Detta vill vi sedan utöka över tid.\nSkattesänkningarna ska utformas på ett sätt där vi får ut maximal produktiv effekt av dem.\nDetaljerna behöver utredas närmare om hur man ska uppnå det. De här skattereformerna är nämligen inte nödvändigtvis linjära.\nSka vi få till största möjliga effekt för svenskarnas skattepengar så gäller det man kan pinpointa vid vilka procentintervall dessa maximala effekter ligger. Det vill säga, det är inte säkert att en sänkning av arbetsgivaravgifterna från 31 % till 26 % har samma produktiva effekt per sänkt procentenhet som en sänkning från 31 % till 21 % eller från 15 % till 10 %. Vid vissa intervall kan olika trösklar triggas, till exempel att fler personer kan anställas eller att bolagen kan ta nästa steg i sin utbyggnad, eller vad det nu må vara.\nSkattesänkningarna kommer komma i form av sänkta arbetsgivaravgifter och inkomstskatter, exakt hur fördelningen däremellan kommer se ut kommer bli en fråga att utreda i händelse av riksdagsinträde.","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[0,1727]},{"proposition_version_id":"prop:skatt-ekonomi:164df4052a88b554:v1","prompt_sv":"Ska skattebördan för arbete och företag sänkas för att öka sysselsättningen?","domain":"skatt_ekonomi","domain_label_sv":"Skatt och ekonomi","party":"OP","status":"accepted","score_min":1,"score_max":1,"quote":"Sänk skatterna på arbete!\nPartiet vill sänka skatterna på arbete, dels i form av arbetsgivaravgifter men också i form av sänkta inkomstskatter, så mycket det bara går utan att det går ut över samhällets kärnverksamheter.\nDet kan vara värt att poängtera att arbetsgivaravgifterna i Sverige INTE är öronmärkta till något särskilt ändamål, de är skattepengar in i statskassan precis som alla andra skatter – och ska förstås utifrån det.\nVi vill maximera den samhälleliga produktiviteten och minska skattebördan hos varje svensk. Att sänka skatterna på arbete är därför självklart.\nHär avvaktar vi med de exakta detaljerna annat än att vi, till en början, ser ett utrymme på cirka 250 miljarder kronor i sänkta skatter på arbete i någon form. Detta vill vi sedan utöka över tid.\nSkattesänkningarna ska utformas på ett sätt där vi får ut maximal produktiv effekt av dem.\nDetaljerna behöver utredas närmare om hur man ska uppnå det. De här skattereformerna är nämligen inte nödvändigtvis linjära.\nSka vi få till största möjliga effekt för svenskarnas skattepengar så gäller det man kan pinpointa vid vilka procentintervall dessa maximala effekter ligger. Det vill säga, det är inte säkert att en sänkning av arbetsgivaravgifterna från 31 % till 26 % har samma produktiva effekt per sänkt procentenhet som en sänkning från 31 % till 21 % eller från 15 % till 10 %. Vid vissa intervall kan olika trösklar triggas, till exempel att fler personer kan anställas eller att bolagen kan ta nästa steg i sin utbyggnad, eller vad det nu må vara.\nSkattesänkningarna kommer komma i form av sänkta arbetsgivaravgifter och inkomstskatter, exakt hur fördelningen däremellan kommer se ut kommer bli en fråga att utreda i händelse av riksdagsinträde.","stance_hint":"","assessment_basis":"position","source_status":"located","span":[0,1727]}]}