{"receipt_id":"manifesto:NYANS:2026:2026-09-10~a6cb83a18bab:052-k-rnkraft","corpus_sha256":"33cad99a404dc2e803b33836224455d930232f8e96cc7fee4f42e125cc0a69d0","release_sha256":"1cc095ea0eaf3bcf24e0e78bf8166f1b6033ca26287c2c5b370858b410da221b","document":{"source_id":"manifesto:NYANS:2026:2026-09-10~a6cb83a18bab:052-k-rnkraft","party":"NYANS","kind":"official_party_document","title":"Politik A-Ö - PARTIET NYANS","publisher":"Partiet Nyans","published_at":"","source_uri":"https://www.partietnyans.se/var-politik/politik-a-o/","content_sha256":"2fe10da02bf3cbe040a0e0736e70f93c8fa7fae333d9da443708a3abc8e0c412","playback_uri":""},"section":{"section_id":"manifesto:NYANS:2026:2026-09-10~a6cb83a18bab:052-k-rnkraft","text":"Kärnkraft\nDet finns en del myter om kärnkraften som vi bestämt tar avstånd ifrån. För det första så går det inte att framställa kärnvapenplutonium med civila reaktorer. I en civil reaktor bildas alldeles för höga halter av Plutonium 240/241 som får ett tänkbart kärnvapen att överhettas och falla sönder eller fördetonera. Detta beror på att Plutonium-240/241 naturligt avger stora mängder neutroner som spontant startar kedjereaktioner innan Plutoniumet komprimerats av en inledande implosionsexplosion. Amerikanerna försökte under Manhattanprojektet att tillverka en bomb med plutonium motsvarande det från en civil reaktor. Bombmodellen kallades Thin Man, men fungerade aldrig. Detonationen blev aldrig större än motsvarande massa TNT. Alla länder som skaffat kärnvapen har gjort det innan de skaffat civil kärnkraft. De har gjort det antingen med reaktorer avsedda att tillverka kärnvapenplutonium (Pu-239). Eller genom kraftiga centrifuger som separerar klyvbart Uran-235 från Uran-238 under rotationshastigheter på flera tiotusen varv per sekund. Viktigt att poängtera är också att amerikanska kärnreaktorer efter kalla krigets slut hjälpte till att oskadliggöra motsvarande 20.000 ryska stridsspetsar genom att använda dem som bränsle. Projektet hette ”Megatons to Megawatts”.\nVi ser snarare att energifattigdom är en källa till konflikter och här kan kärnkraften vara en del i att förse världens fattiga med el.\nKärnkraften är mycket koldioxidsnål. Detta beror på att energiinnehållet i bränslet är mycket stort. Sett till elproduktion så är materialåtgång i form av stål, cement m.m. lägre än för andra elslag. Brytning av metaller och cementtillverkning blir mindre omfattande, vilket kräver mindre mängd fossila bränslen för diverse maskiner. Vattenfall uppger i sin livscykelanalys att kärnkraften i deras nordiska elmix ger växthusgasutsläpp motsvarande 5 gram koldioxid per producerad kWh. Siffran för vattenkraft är 9 g/kWh, vindkraft 15 g/kWh, naturgas 503 g/kWh, torv 636 g/kWh och kolkraft 781 gram/kWh. Kärnkraften är alltså vårt mest koldioxidsnåla elslag. Kolkraften ger tveklöst störst utsläpp.\nWHO slår i sin rapport fast att 53 människor dog i samband med reaktorexplosionen i Tjernobyl samt i det efterföljande uppröjningsarbetet. Upp till 4000 människor kan komma att dö i förtid till följd av exponering för strålningen. Tjernobylkatastrofen och dess offer får inte glömmas bort. Men kärnkraftens dödlighet måste också ses i ljuset av andra energikällor. Det finns dessvärre ingen helt säker energikälla. Människor dör i gruvolyckor i brytning av stenkol, uran, koppar, järn m.m. De dör i gasexplosioner eller på förolyckade oljeplattformar. Miljoner dör varje år till följd av luftföroreningar, cancerogena ämnen eller kvicksilver som kolkraftverk släpper ut. Brustna dammar dödar också. Räknar man samman de olika kraftslagens dödsoffer sett till mängden producerad el, så slår flera studier fast att kärnkraften är det kraftslag som dödat minst människor per producerad TWh. Den allra dödligaste energikällan är brunkolet. Our World in data ger att kärnkraften dödat 0,07 människor per producerad TWh medan brunkolet dödat 32,72.\nKritiker som påstår att kärnkraften är dyr och inte bär sina egna kostnader hänvisar ofta till projekten Flamanville i Frankrike, Olkiluoto i Finland och Hinkley Point i Storbritannien. Alla dessa projekt dras med förseningar men utgörs av en och samma reaktordesign, nämligen den franska Areva EPR (European Pressurised Reactor). Denna reaktordesign har dragits med inledande designfel som försvårat utbyggnad och gjort utbyggnaden mer kostsam. Det finns dock betydligt fler lyckade projekt med reaktordesigner som byggts ut enligt kostnads och tidsplanen såsom den koreanska APR-1400. Från 1996 fram till 2016 byggde Sydkorea ut 13 reaktorer och den genomsnittliga konstruktionstiden var 56 månader dvs. 4 år och 8 månader. Japan och Kina har byggt ut kärnkraft än snabbare under samma tidsperiod. Med en väl beprövad reaktordesign och en"},"citations":[{"proposition_version_id":"prop:energi-karnkraft:d7300ace0de1780c:v1","prompt_sv":"Ska staten stödja fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft i det svenska energisystemet?","domain":"energi_karnkraft","domain_label_sv":"Energi och kärnkraft","party":"NYANS","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Kärnkraft\nDet finns en del myter om kärnkraften som vi bestämt tar avstånd ifrån. För det första så går det inte att framställa kärnvapenplutonium med civila reaktorer. I en civil reaktor bildas alldeles för höga halter av Plutonium 240/241 som får ett tänkbart kärnvapen att överhettas och falla sönder eller fördetonera. Detta beror på att Plutonium-240/241 naturligt avger stora mängder neutroner som spontant startar kedjereaktioner innan Plutoniumet komprimerats av en inledande implosionsexplosion. Amerikanerna försökte under Manhattanprojektet att tillverka en bomb med plutonium motsvarande det från en civil reaktor. Bombmodellen kallades Thin Man, men fungerade aldrig. Detonationen blev aldrig större än motsvarande massa TNT. Alla länder som skaffat kärnvapen har gjort det innan de skaffat civil kärnkraft. De har gjort det antingen med reaktorer avsedda att tillverka kärnvapenplutonium (Pu-239). Eller genom kraftiga centrifuger som separerar klyvbart Uran-235 från Uran-238 under rotationshastigheter på flera tiotusen varv per sekund. Viktigt att poängtera är också att amerikanska kärnreaktorer efter kalla krigets slut hjälpte till att oskadliggöra motsvarande 20.000 ryska stridsspetsar genom att använda dem som bränsle. Projektet hette ”Megatons to Megawatts”.\nVi ser snarare att energifattigdom är en källa till konflikter och här kan kärnkraften vara en del i att förse världens fattiga med el.\nKärnkraften är mycket koldioxidsnål. Detta beror på att energiinnehållet i bränslet är mycket stort. Sett till elproduktion så är materialåtgång i form av stål, cement m.m. lägre än för andra elslag. Brytning av metaller och cementtillverkning blir mindre omfattande, vilket kräver mindre mängd fossila bränslen för diverse maskiner. Vattenfall uppger i sin livscykelanalys att kärnkraften i deras nordiska elmix ger växthusgasutsläpp motsvarande 5 gram koldioxid per producerad kWh. Siffran för vattenkraft är 9 g/kWh, vindkraft 15 g/kWh, naturgas 503 g/kWh, torv 636 g/kWh och kolkraft 781 gram/kWh. Kärnkraften är alltså vårt mest koldioxidsnåla elslag. Kolkraften ger tveklöst störst utsläpp.\nWHO slår i sin rapport fast att 53 människor dog i samband med reaktorexplosionen i Tjernobyl samt i det efterföljande uppröjningsarbetet. Upp till 4000 människor kan komma att dö i förtid till följd av exponering för strålningen. Tjernobylkatastrofen och dess offer får inte glömmas bort. Men kärnkraftens dödlighet måste också ses i ljuset av andra energikällor. Det finns dessvärre ingen helt säker energikälla. Människor dör i gruvolyckor i brytning av stenkol, uran, koppar, järn m.m. De dör i gasexplosioner eller på förolyckade oljeplattformar. Miljoner dör varje år till följd av luftföroreningar, cancerogena ämnen eller kvicksilver som kolkraftverk släpper ut. Brustna dammar dödar också. Räknar man samman de olika kraftslagens dödsoffer sett till mängden producerad el, så slår flera studier fast att kärnkraften är det kraftslag som dödat minst människor per producerad TWh. Den allra dödligaste energikällan är brunkolet. Our World in data ger att kärnkraften dödat 0,07 människor per producerad TWh medan brunkolet dödat 32,72.\nKritiker som påstår att kärnkraften är dyr och inte bär sina egna kostnader hänvisar ofta till projekten Flamanville i Frankrike, Olkiluoto i Finland och Hinkley Point i Storbritannien. Alla dessa projekt dras med förseningar men utgörs av en och samma reaktordesign, nämligen den franska Areva EPR (European Pressurised Reactor). Denna reaktordesign har dragits med inledande designfel som försvårat utbyggnad och gjort utbyggnaden mer kostsam. Det finns dock betydligt fler lyckade projekt med reaktordesigner som byggts ut enligt kostnads och tidsplanen såsom den koreanska APR-1400. Från 1996 fram till 2016 byggde Sydkorea ut 13 reaktorer och den genomsnittliga konstruktionstiden var 56 månader dvs. 4 år och 8 månader. Japan och Kina har byggt ut kärnkraft än snabbare under samma tidsperiod. Med en väl beprövad reaktordesign och en","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[0,4000]},{"proposition_version_id":"prop:energi-karnkraft:d7300ace0de1780c:v1","prompt_sv":"Ska staten stödja fortsatt utbyggnad av ny kärnkraft i det svenska energisystemet?","domain":"energi_karnkraft","domain_label_sv":"Energi och kärnkraft","party":"NYANS","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Kärnkraft\nDet finns en del myter om kärnkraften som vi bestämt tar avstånd ifrån. För det första så går det inte att framställa kärnvapenplutonium med civila reaktorer. I en civil reaktor bildas alldeles för höga halter av Plutonium 240/241 som får ett tänkbart kärnvapen att överhettas och falla sönder eller fördetonera. Detta beror på att Plutonium-240/241 naturligt avger stora mängder neutroner som spontant startar kedjereaktioner innan Plutoniumet komprimerats av en inledande implosionsexplosion. Amerikanerna försökte under Manhattanprojektet att tillverka en bomb med plutonium motsvarande det från en civil reaktor. Bombmodellen kallades Thin Man, men fungerade aldrig. Detonationen blev aldrig större än motsvarande massa TNT. Alla länder som skaffat kärnvapen har gjort det innan de skaffat civil kärnkraft. De har gjort det antingen med reaktorer avsedda att tillverka kärnvapenplutonium (Pu-239). Eller genom kraftiga centrifuger som separerar klyvbart Uran-235 från Uran-238 under rotationshastigheter på flera tiotusen varv per sekund. Viktigt att poängtera är också att amerikanska kärnreaktorer efter kalla krigets slut hjälpte till att oskadliggöra motsvarande 20.000 ryska stridsspetsar genom att använda dem som bränsle. Projektet hette ”Megatons to Megawatts”.\nVi ser snarare att energifattigdom är en källa till konflikter och här kan kärnkraften vara en del i att förse världens fattiga med el.\nKärnkraften är mycket koldioxidsnål. Detta beror på att energiinnehållet i bränslet är mycket stort. Sett till elproduktion så är materialåtgång i form av stål, cement m.m. lägre än för andra elslag. Brytning av metaller och cementtillverkning blir mindre omfattande, vilket kräver mindre mängd fossila bränslen för diverse maskiner. Vattenfall uppger i sin livscykelanalys att kärnkraften i deras nordiska elmix ger växthusgasutsläpp motsvarande 5 gram koldioxid per producerad kWh. Siffran för vattenkraft är 9 g/kWh, vindkraft 15 g/kWh, naturgas 503 g/kWh, torv 636 g/kWh och kolkraft 781 gram/kWh. Kärnkraften är alltså vårt mest koldioxidsnåla elslag. Kolkraften ger tveklöst störst utsläpp.\nWHO slår i sin rapport fast att 53 människor dog i samband med reaktorexplosionen i Tjernobyl samt i det efterföljande uppröjningsarbetet. Upp till 4000 människor kan komma att dö i förtid till följd av exponering för strålningen. Tjernobylkatastrofen och dess offer får inte glömmas bort. Men kärnkraftens dödlighet måste också ses i ljuset av andra energikällor. Det finns dessvärre ingen helt säker energikälla. Människor dör i gruvolyckor i brytning av stenkol, uran, koppar, järn m.m. De dör i gasexplosioner eller på förolyckade oljeplattformar. Miljoner dör varje år till följd av luftföroreningar, cancerogena ämnen eller kvicksilver som kolkraftverk släpper ut. Brustna dammar dödar också. Räknar man samman de olika kraftslagens dödsoffer sett till mängden producerad el, så slår flera studier fast att kärnkraften är det kraftslag som dödat minst människor per producerad TWh. Den allra dödligaste energikällan är brunkolet. Our World in data ger att kärnkraften dödat 0,07 människor per producerad TWh medan brunkolet dödat 32,72.\nKritiker som påstår att kärnkraften är dyr och inte bär sina egna kostnader hänvisar ofta till projekten Flamanville i Frankrike, Olkiluoto i Finland och Hinkley Point i Storbritannien. Alla dessa projekt dras med förseningar men utgörs av en och samma reaktordesign, nämligen den franska Areva EPR (European Pressurised Reactor). Denna reaktordesign har dragits med inledande designfel som försvårat utbyggnad och gjort utbyggnaden mer kostsam. Det finns dock betydligt fler lyckade projekt med reaktordesigner som byggts ut enligt kostnads och tidsplanen såsom den koreanska APR-1400. Från 1996 fram till 2016 byggde Sydkorea ut 13 reaktorer och den genomsnittliga konstruktionstiden var 56 månader dvs. 4 år och 8 månader. Japan och Kina har byggt ut kärnkraft än snabbare under samma tidsperiod. Med en väl beprövad reaktordesign och en","stance_hint":"","assessment_basis":"position","source_status":"located","span":[0,4000]},{"proposition_version_id":"prop:miljo-klimat:affe545045436401:v1","prompt_sv":"Ska Sverige genomföra en kraftfull och skyndsam klimatomställning för att minska fossilberoendet och nå nollutsläpp 2045?","domain":"miljo_klimat","domain_label_sv":"Miljö och klimat","party":"NYANS","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Kärnkraft\nDet finns en del myter om kärnkraften som vi bestämt tar avstånd ifrån. För det första så går det inte att framställa kärnvapenplutonium med civila reaktorer. I en civil reaktor bildas alldeles för höga halter av Plutonium 240/241 som får ett tänkbart kärnvapen att överhettas och falla sönder eller fördetonera. Detta beror på att Plutonium-240/241 naturligt avger stora mängder neutroner som spontant startar kedjereaktioner innan Plutoniumet komprimerats av en inledande implosionsexplosion. Amerikanerna försökte under Manhattanprojektet att tillverka en bomb med plutonium motsvarande det från en civil reaktor. Bombmodellen kallades Thin Man, men fungerade aldrig. Detonationen blev aldrig större än motsvarande massa TNT. Alla länder som skaffat kärnvapen har gjort det innan de skaffat civil kärnkraft. De har gjort det antingen med reaktorer avsedda att tillverka kärnvapenplutonium (Pu-239). Eller genom kraftiga centrifuger som separerar klyvbart Uran-235 från Uran-238 under rotationshastigheter på flera tiotusen varv per sekund. Viktigt att poängtera är också att amerikanska kärnreaktorer efter kalla krigets slut hjälpte till att oskadliggöra motsvarande 20.000 ryska stridsspetsar genom att använda dem som bränsle. Projektet hette ”Megatons to Megawatts”.\nVi ser snarare att energifattigdom är en källa till konflikter och här kan kärnkraften vara en del i att förse världens fattiga med el.\nKärnkraften är mycket koldioxidsnål. Detta beror på att energiinnehållet i bränslet är mycket stort. Sett till elproduktion så är materialåtgång i form av stål, cement m.m. lägre än för andra elslag. Brytning av metaller och cementtillverkning blir mindre omfattande, vilket kräver mindre mängd fossila bränslen för diverse maskiner. Vattenfall uppger i sin livscykelanalys att kärnkraften i deras nordiska elmix ger växthusgasutsläpp motsvarande 5 gram koldioxid per producerad kWh. Siffran för vattenkraft är 9 g/kWh, vindkraft 15 g/kWh, naturgas 503 g/kWh, torv 636 g/kWh och kolkraft 781 gram/kWh. Kärnkraften är alltså vårt mest koldioxidsnåla elslag. Kolkraften ger tveklöst störst utsläpp.\nWHO slår i sin rapport fast att 53 människor dog i samband med reaktorexplosionen i Tjernobyl samt i det efterföljande uppröjningsarbetet. Upp till 4000 människor kan komma att dö i förtid till följd av exponering för strålningen. Tjernobylkatastrofen och dess offer får inte glömmas bort. Men kärnkraftens dödlighet måste också ses i ljuset av andra energikällor. Det finns dessvärre ingen helt säker energikälla. Människor dör i gruvolyckor i brytning av stenkol, uran, koppar, järn m.m. De dör i gasexplosioner eller på förolyckade oljeplattformar. Miljoner dör varje år till följd av luftföroreningar, cancerogena ämnen eller kvicksilver som kolkraftverk släpper ut. Brustna dammar dödar också. Räknar man samman de olika kraftslagens dödsoffer sett till mängden producerad el, så slår flera studier fast att kärnkraften är det kraftslag som dödat minst människor per producerad TWh. Den allra dödligaste energikällan är brunkolet. Our World in data ger att kärnkraften dödat 0,07 människor per producerad TWh medan brunkolet dödat 32,72.\nKritiker som påstår att kärnkraften är dyr och inte bär sina egna kostnader hänvisar ofta till projekten Flamanville i Frankrike, Olkiluoto i Finland och Hinkley Point i Storbritannien. Alla dessa projekt dras med förseningar men utgörs av en och samma reaktordesign, nämligen den franska Areva EPR (European Pressurised Reactor). Denna reaktordesign har dragits med inledande designfel som försvårat utbyggnad och gjort utbyggnaden mer kostsam. Det finns dock betydligt fler lyckade projekt med reaktordesigner som byggts ut enligt kostnads och tidsplanen såsom den koreanska APR-1400. Från 1996 fram till 2016 byggde Sydkorea ut 13 reaktorer och den genomsnittliga konstruktionstiden var 56 månader dvs. 4 år och 8 månader. Japan och Kina har byggt ut kärnkraft än snabbare under samma tidsperiod. Med en väl beprövad reaktordesign och en","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[0,4000]},{"proposition_version_id":"prop:miljo-klimat:affe545045436401:v1","prompt_sv":"Ska Sverige genomföra en kraftfull och skyndsam klimatomställning för att minska fossilberoendet och nå nollutsläpp 2045?","domain":"miljo_klimat","domain_label_sv":"Miljö och klimat","party":"NYANS","status":"accepted","score_min":0,"score_max":1,"quote":"Kärnkraft\nDet finns en del myter om kärnkraften som vi bestämt tar avstånd ifrån. För det första så går det inte att framställa kärnvapenplutonium med civila reaktorer. I en civil reaktor bildas alldeles för höga halter av Plutonium 240/241 som får ett tänkbart kärnvapen att överhettas och falla sönder eller fördetonera. Detta beror på att Plutonium-240/241 naturligt avger stora mängder neutroner som spontant startar kedjereaktioner innan Plutoniumet komprimerats av en inledande implosionsexplosion. Amerikanerna försökte under Manhattanprojektet att tillverka en bomb med plutonium motsvarande det från en civil reaktor. Bombmodellen kallades Thin Man, men fungerade aldrig. Detonationen blev aldrig större än motsvarande massa TNT. Alla länder som skaffat kärnvapen har gjort det innan de skaffat civil kärnkraft. De har gjort det antingen med reaktorer avsedda att tillverka kärnvapenplutonium (Pu-239). Eller genom kraftiga centrifuger som separerar klyvbart Uran-235 från Uran-238 under rotationshastigheter på flera tiotusen varv per sekund. Viktigt att poängtera är också att amerikanska kärnreaktorer efter kalla krigets slut hjälpte till att oskadliggöra motsvarande 20.000 ryska stridsspetsar genom att använda dem som bränsle. Projektet hette ”Megatons to Megawatts”.\nVi ser snarare att energifattigdom är en källa till konflikter och här kan kärnkraften vara en del i att förse världens fattiga med el.\nKärnkraften är mycket koldioxidsnål. Detta beror på att energiinnehållet i bränslet är mycket stort. Sett till elproduktion så är materialåtgång i form av stål, cement m.m. lägre än för andra elslag. Brytning av metaller och cementtillverkning blir mindre omfattande, vilket kräver mindre mängd fossila bränslen för diverse maskiner. Vattenfall uppger i sin livscykelanalys att kärnkraften i deras nordiska elmix ger växthusgasutsläpp motsvarande 5 gram koldioxid per producerad kWh. Siffran för vattenkraft är 9 g/kWh, vindkraft 15 g/kWh, naturgas 503 g/kWh, torv 636 g/kWh och kolkraft 781 gram/kWh. Kärnkraften är alltså vårt mest koldioxidsnåla elslag. Kolkraften ger tveklöst störst utsläpp.\nWHO slår i sin rapport fast att 53 människor dog i samband med reaktorexplosionen i Tjernobyl samt i det efterföljande uppröjningsarbetet. Upp till 4000 människor kan komma att dö i förtid till följd av exponering för strålningen. Tjernobylkatastrofen och dess offer får inte glömmas bort. Men kärnkraftens dödlighet måste också ses i ljuset av andra energikällor. Det finns dessvärre ingen helt säker energikälla. Människor dör i gruvolyckor i brytning av stenkol, uran, koppar, järn m.m. De dör i gasexplosioner eller på förolyckade oljeplattformar. Miljoner dör varje år till följd av luftföroreningar, cancerogena ämnen eller kvicksilver som kolkraftverk släpper ut. Brustna dammar dödar också. Räknar man samman de olika kraftslagens dödsoffer sett till mängden producerad el, så slår flera studier fast att kärnkraften är det kraftslag som dödat minst människor per producerad TWh. Den allra dödligaste energikällan är brunkolet. Our World in data ger att kärnkraften dödat 0,07 människor per producerad TWh medan brunkolet dödat 32,72.\nKritiker som påstår att kärnkraften är dyr och inte bär sina egna kostnader hänvisar ofta till projekten Flamanville i Frankrike, Olkiluoto i Finland och Hinkley Point i Storbritannien. Alla dessa projekt dras med förseningar men utgörs av en och samma reaktordesign, nämligen den franska Areva EPR (European Pressurised Reactor). Denna reaktordesign har dragits med inledande designfel som försvårat utbyggnad och gjort utbyggnaden mer kostsam. Det finns dock betydligt fler lyckade projekt med reaktordesigner som byggts ut enligt kostnads och tidsplanen såsom den koreanska APR-1400. Från 1996 fram till 2016 byggde Sydkorea ut 13 reaktorer och den genomsnittliga konstruktionstiden var 56 månader dvs. 4 år och 8 månader. Japan och Kina har byggt ut kärnkraft än snabbare under samma tidsperiod. Med en väl beprövad reaktordesign och en","stance_hint":"","assessment_basis":"position","source_status":"located","span":[0,4000]}]}