{"receipt_id":"manifesto:MED:2026:2026-09-11~def17777115e:017-ekonomiska-styrmedel","corpus_sha256":"357e59aa1768fe2c5182c77116bb218a8c31c3a0e08d60c5e64719a0a8d404d7","release_sha256":"10f8072162e19c6cc364b91a758e7b822c5e5bc12d6efe532e56c0fe177fbdd8","document":{"source_id":"manifesto:MED:2026:2026-09-11~def17777115e:017-ekonomiska-styrmedel","party":"MED","kind":"official_party_document","title":"Energipolitiskt program | Partiprogram | Medborgerlig Samling","publisher":"Medborgerlig Samling","published_at":"","source_uri":"https://med.se/politik/partiprogram/energipolitiskt-program","content_sha256":"5ca9b3decb28f93fe6b2b23d4cc5c926a15b0c299e5ebdfc862eedf3290d28f8","playback_uri":""},"section":{"section_id":"manifesto:MED:2026:2026-09-11~def17777115e:017-ekonomiska-styrmedel","text":"Ekonomiska styrmedel\nMarknaden har en huvudroll i utbyggnaden av energiproduktion i Sverige. Tyvärr har elmarknaden under lång tid snedvridits av regleringar och subventioner, ofta utifrån ideologiska bevekelsegrunder. Det ofta upprepade påståendet “ marknaden väljer vindkraft framför kärnkraft ” är därför ohederligt.\nTeknikutvecklingen går för fort för att politiker ska hinna förstå och analysera. För många eller detaljerade regleringar eller subventioner riskerar att påverka andra system i en negativ riktning. EU:s nya s.k. hållbarhetstaxonomi hotar att ytterligare snedvrida marknaden till tveksam nytta.\nVi vill avveckla alla subventioner till specifika kraftslag och återställa balansen på marknaden så att konkurrensen kan ske på lika villkor. Alla kraftslag ska svara för sina anslutningskostnader.\nPå kärnkraften ställs strikta krav på avfallshantering och rivning, och det fonderas löpande pengar för detta. Detta är rimligt, och liknande principer bör tillämpas även på andra kraftslag. Till exempel behöver demontering av uttjänta vindkraftverk garanteras. Denna är idag endast en rekommendation.\nElskatten bygger på idén att all el har liknande miljöpåverkan, och att den är proportionell mot hur mycket el som används. Det stämmer inte alls med dagens verklighet. Sverige har en stor andel elproduktion där miljöpåverkan på marginalen är i stort sett noll, istället finns det en betydande kostnad och miljöpåverkan för att bygga nya kraftverk. Det gäller främst kärnkraft, vindkraft och solceller. I vissa fall också vattenkraft (om vattenmagasinen är fulla) och kraftvärme (om man ändå behöver värmen).\nDärför bör elskatten avskaffas. Istället bör miljöavgifter införas på konkret miljöpåverkan, som exempelvis skadliga utsläpp, vid anläggningsuppförande och drift. Det senare bör även innefatta kostnad för nät-, regler- och installationsslitage för intermittent produktion.\nGröna obligationer har blivit en populär metod för kapitalanskaffning och en kanadensisk kärnkraftsproducent har lanserat kärnkraftsobligationer. Medborgerlig samling anser att det är bra med obligationer för planerbar effekt utgivna av Riksgälden och helst andra finansmarknadsaktörer.\nEU:s föreslagna dubbelsidiga CFD:er (Contract for Difference - dubbelsidiga prisskillnadskontrakt), är statliga kontrakt som ska säkerställa att en producent alltid får betalt med en viss summa för den el den producerar, vilket öppnar för att låta olika produktionsformer få olika prisband beroende på elkvalitet (leveranssäkerhet, stödtjänster, etc.) Något som regeringen nu har föreslagit för ny kärnkraftsproduktion och där dubbelriktad ersättning är 80 öre/kWh."},"citations":[{"proposition_version_id":"prop:energi-karnkraft:kreditgarantier:v1","prompt_sv":"Ska staten garantera lån och subventionera byggandet av ny kärnkraft med skattebetalarnas pengar?","domain":"energi_karnkraft","domain_label_sv":"Energi och kärnkraft","party":"MED","status":"accepted","score_min":-2,"score_max":-1,"quote":"Ekonomiska styrmedel\nMarknaden har en huvudroll i utbyggnaden av energiproduktion i Sverige. Tyvärr har elmarknaden under lång tid snedvridits av regleringar och subventioner, ofta utifrån ideologiska bevekelsegrunder. Det ofta upprepade påståendet “ marknaden väljer vindkraft framför kärnkraft ” är därför ohederligt.\nTeknikutvecklingen går för fort för att politiker ska hinna förstå och analysera. För många eller detaljerade regleringar eller subventioner riskerar att påverka andra system i en negativ riktning. EU:s nya s.k. hållbarhetstaxonomi hotar att ytterligare snedvrida marknaden till tveksam nytta.\nVi vill avveckla alla subventioner till specifika kraftslag och återställa balansen på marknaden så att konkurrensen kan ske på lika villkor. Alla kraftslag ska svara för sina anslutningskostnader.\nPå kärnkraften ställs strikta krav på avfallshantering och rivning, och det fonderas löpande pengar för detta. Detta är rimligt, och liknande principer bör tillämpas även på andra kraftslag. Till exempel behöver demontering av uttjänta vindkraftverk garanteras. Denna är idag endast en rekommendation.\nElskatten bygger på idén att all el har liknande miljöpåverkan, och att den är proportionell mot hur mycket el som används. Det stämmer inte alls med dagens verklighet. Sverige har en stor andel elproduktion där miljöpåverkan på marginalen är i stort sett noll, istället finns det en betydande kostnad och miljöpåverkan för att bygga nya kraftverk. Det gäller främst kärnkraft, vindkraft och solceller. I vissa fall också vattenkraft (om vattenmagasinen är fulla) och kraftvärme (om man ändå behöver värmen).\nDärför bör elskatten avskaffas. Istället bör miljöavgifter införas på konkret miljöpåverkan, som exempelvis skadliga utsläpp, vid anläggningsuppförande och drift. Det senare bör även innefatta kostnad för nät-, regler- och installationsslitage för intermittent produktion.\nGröna obligationer har blivit en populär metod för kapitalanskaffning och en kanadensisk kärnkraftsproducent har lanserat kärnkraftsobligationer. Medborgerlig samling anser att det är bra med obligationer för planerbar effekt utgivna av Riksgälden och helst andra finansmarknadsaktörer.\nEU:s föreslagna dubbelsidiga CFD:er (Contract for Difference - dubbelsidiga prisskillnadskontrakt), är statliga kontrakt som ska säkerställa att en producent alltid får betalt med en viss summa för den el den producerar, vilket öppnar för att låta olika produktionsformer få olika prisband beroende på elkvalitet (leveranssäkerhet, stödtjänster, etc.) Något som regeringen nu har föreslagit för ny kärnkraftsproduktion och där dubbelriktad ersättning är 80 öre/kWh.","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[0,2648]},{"proposition_version_id":"prop:energi-karnkraft:kreditgarantier:v1","prompt_sv":"Ska staten garantera lån och subventionera byggandet av ny kärnkraft med skattebetalarnas pengar?","domain":"energi_karnkraft","domain_label_sv":"Energi och kärnkraft","party":"MED","status":"accepted","score_min":-2,"score_max":-1,"quote":"Ekonomiska styrmedel\nMarknaden har en huvudroll i utbyggnaden av energiproduktion i Sverige. Tyvärr har elmarknaden under lång tid snedvridits av regleringar och subventioner, ofta utifrån ideologiska bevekelsegrunder. Det ofta upprepade påståendet “ marknaden väljer vindkraft framför kärnkraft ” är därför ohederligt.\nTeknikutvecklingen går för fort för att politiker ska hinna förstå och analysera. För många eller detaljerade regleringar eller subventioner riskerar att påverka andra system i en negativ riktning. EU:s nya s.k. hållbarhetstaxonomi hotar att ytterligare snedvrida marknaden till tveksam nytta.\nVi vill avveckla alla subventioner till specifika kraftslag och återställa balansen på marknaden så att konkurrensen kan ske på lika villkor. Alla kraftslag ska svara för sina anslutningskostnader.\nPå kärnkraften ställs strikta krav på avfallshantering och rivning, och det fonderas löpande pengar för detta. Detta är rimligt, och liknande principer bör tillämpas även på andra kraftslag. Till exempel behöver demontering av uttjänta vindkraftverk garanteras. Denna är idag endast en rekommendation.\nElskatten bygger på idén att all el har liknande miljöpåverkan, och att den är proportionell mot hur mycket el som används. Det stämmer inte alls med dagens verklighet. Sverige har en stor andel elproduktion där miljöpåverkan på marginalen är i stort sett noll, istället finns det en betydande kostnad och miljöpåverkan för att bygga nya kraftverk. Det gäller främst kärnkraft, vindkraft och solceller. I vissa fall också vattenkraft (om vattenmagasinen är fulla) och kraftvärme (om man ändå behöver värmen).\nDärför bör elskatten avskaffas. Istället bör miljöavgifter införas på konkret miljöpåverkan, som exempelvis skadliga utsläpp, vid anläggningsuppförande och drift. Det senare bör även innefatta kostnad för nät-, regler- och installationsslitage för intermittent produktion.\nGröna obligationer har blivit en populär metod för kapitalanskaffning och en kanadensisk kärnkraftsproducent har lanserat kärnkraftsobligationer. Medborgerlig samling anser att det är bra med obligationer för planerbar effekt utgivna av Riksgälden och helst andra finansmarknadsaktörer.\nEU:s föreslagna dubbelsidiga CFD:er (Contract for Difference - dubbelsidiga prisskillnadskontrakt), är statliga kontrakt som ska säkerställa att en producent alltid får betalt med en viss summa för den el den producerar, vilket öppnar för att låta olika produktionsformer få olika prisband beroende på elkvalitet (leveranssäkerhet, stödtjänster, etc.) Något som regeringen nu har föreslagit för ny kärnkraftsproduktion och där dubbelriktad ersättning är 80 öre/kWh.","stance_hint":"","assessment_basis":"position","source_status":"located","span":[0,2648]}]}