{"receipt_id":"manifesto:MED:2026:2026-09-11~cf88bc16428b:007-bakgrund","corpus_sha256":"33cad99a404dc2e803b33836224455d930232f8e96cc7fee4f42e125cc0a69d0","release_sha256":"1cc095ea0eaf3bcf24e0e78bf8166f1b6033ca26287c2c5b370858b410da221b","document":{"source_id":"manifesto:MED:2026:2026-09-11~cf88bc16428b:007-bakgrund","party":"MED","kind":"official_party_document","title":"Försvarspolitiskt program | Partiprogram | Medborgerlig Samling","publisher":"Medborgerlig Samling","published_at":"","source_uri":"https://med.se/politik/partiprogram/forsvarspolitiskt-program","content_sha256":"07d5e23ce2598bd9a5554254b413d9c92dd0fb44d7a9809352fc8a716c41d803","playback_uri":""},"section":{"section_id":"manifesto:MED:2026:2026-09-11~cf88bc16428b:007-bakgrund","text":"Bakgrund\nSlutet på det kalla kriget ledde till ett decennium av förhoppningar om varaktig fred och avspänning. Sverige var ett av de länder som utnyttjade den så kallade fredsdividenden till att dra ner på försvarsutgifterna. Det innebar att det tidigare invasionsförsvaret skulle monteras ner och ersättas med ett expeditionsförsvar som syftade till att stödja internationella fredsoperationer i oroliga hörn av världen i samarbete med likasinnade partnerländer. Förhoppningen var att Sveriges partnerländer även skulle komma till vår hjälp, ifall det mycket osannolika skulle inträffa att den säkerhetspolitiska situationen kraftigt försämrades i vårt eget närområde. Fallet med Ukraina visar att stödet från NATO kommer endast med ett medlemskap.\nKriget i Ukraina har också visat att NATO:s rekommenderade finansieringsnivå av försvar på 2% av BNP inte räcker till när Europa är i krig. Det ska snarare betraktas som ett golv. I linje med detta anser Medborgerlig Samling att det är rimligt att betrakta 2,5% som ett golv för försvarets finanser och att försvarsbudgeten bör nå upp till omkring 4%, så länge som det pågår ett krig i närområdet. Det är också sannolikt att ett framtida revanschistiskt Ryssland kräver större försvarspolitisk finansiering på medellång och lång sikt."},"citations":[{"proposition_version_id":"prop:forsvar-nato:17b34ae1a67f61ce:v1","prompt_sv":"Ska Sverige välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato?","domain":"forsvar_nato","domain_label_sv":"Försvar och Nato","party":"MED","status":"accepted","score_min":-2,"score_max":-2,"quote":"Bakgrund\nSlutet på det kalla kriget ledde till ett decennium av förhoppningar om varaktig fred och avspänning. Sverige var ett av de länder som utnyttjade den så kallade fredsdividenden till att dra ner på försvarsutgifterna. Det innebar att det tidigare invasionsförsvaret skulle monteras ner och ersättas med ett expeditionsförsvar som syftade till att stödja internationella fredsoperationer i oroliga hörn av världen i samarbete med likasinnade partnerländer. Förhoppningen var att Sveriges partnerländer även skulle komma till vår hjälp, ifall det mycket osannolika skulle inträffa att den säkerhetspolitiska situationen kraftigt försämrades i vårt eget närområde. Fallet med Ukraina visar att stödet från NATO kommer endast med ett medlemskap.\nKriget i Ukraina har också visat att NATO:s rekommenderade finansieringsnivå av försvar på 2% av BNP inte räcker till när Europa är i krig. Det ska snarare betraktas som ett golv. I linje med detta anser Medborgerlig Samling att det är rimligt att betrakta 2,5% som ett golv för försvarets finanser och att försvarsbudgeten bör nå upp till omkring 4%, så länge som det pågår ett krig i närområdet. Det är också sannolikt att ett framtida revanschistiskt Ryssland kräver större försvarspolitisk finansiering på medellång och lång sikt.","stance_hint":"","assessment_basis":"current","source_status":"located","span":[0,1284]},{"proposition_version_id":"prop:forsvar-nato:17b34ae1a67f61ce:v1","prompt_sv":"Ska Sverige välja alliansfrihet framför medlemskap i Nato?","domain":"forsvar_nato","domain_label_sv":"Försvar och Nato","party":"MED","status":"accepted","score_min":-2,"score_max":-2,"quote":"Bakgrund\nSlutet på det kalla kriget ledde till ett decennium av förhoppningar om varaktig fred och avspänning. Sverige var ett av de länder som utnyttjade den så kallade fredsdividenden till att dra ner på försvarsutgifterna. Det innebar att det tidigare invasionsförsvaret skulle monteras ner och ersättas med ett expeditionsförsvar som syftade till att stödja internationella fredsoperationer i oroliga hörn av världen i samarbete med likasinnade partnerländer. Förhoppningen var att Sveriges partnerländer även skulle komma till vår hjälp, ifall det mycket osannolika skulle inträffa att den säkerhetspolitiska situationen kraftigt försämrades i vårt eget närområde. Fallet med Ukraina visar att stödet från NATO kommer endast med ett medlemskap.\nKriget i Ukraina har också visat att NATO:s rekommenderade finansieringsnivå av försvar på 2% av BNP inte räcker till när Europa är i krig. Det ska snarare betraktas som ett golv. I linje med detta anser Medborgerlig Samling att det är rimligt att betrakta 2,5% som ett golv för försvarets finanser och att försvarsbudgeten bör nå upp till omkring 4%, så länge som det pågår ett krig i närområdet. Det är också sannolikt att ett framtida revanschistiskt Ryssland kräver större försvarspolitisk finansiering på medellång och lång sikt.","stance_hint":"","assessment_basis":"position","source_status":"located","span":[0,1284]}]}